Académique Documents
Professionnel Documents
Culture Documents
de/gretil/1_sanskr/1_veda/5_vedang/
2_grhya/apastgcu.htm
Apastamba-Grhyasutra,
with Haradatta's Anakula
and Sudarsana's Grhyatatparyadarsana
prathamaḥ khaṇḍaḥ
1. sāmānyaparibhāṣāḥ
1 pratijñāsūtram /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_1.1:
namo rudrāya yadgṛhyamāpastambena nirmitam /
kriyate haradattena tasya vṛttiranākulā //
________________________
ĀpGs-Tāt_1.1:
yo varṇairijyate nityaiḥ karmabhiścoditairnijaiḥ /
tebhyo '(1) pavargado yaśca taṃ namāmyadvayaṃ harim(2) //1//
āpastambamuniṃ vande mandadhīhitakāmyayā /
yo 'nuṣṭheyapadārtānāṃ kramakalpayat //2//
sudarśanāryaḥ(3)kurute gṛhyatātparyanirṇayam(4) /
kevalaṃ vaidikaśraddhāprerito mandadhīrapi //4//
athaśabda ānantaryārthaḥ /
tadartha pūrvavṛttamucyate /
iha hi yajñā ekaviṃśatibhedāḥ /
tatra ca sapta pākayajñasaṃsthāḥ-
atha anantaram /
ācārāt-āṅ ityupasargasya avicchedo vyāptirabhipretor'thaḥ /
cāraḥ caraṇaṃ ka4masu pravartanam, 'piṇḍapitṛyajñena
caranti'(āpa.śrau.1-7-2) ityādau darśanāt /
tena yatsarveṣu deśeṣu sarveṣu koleṣu ca
sarvaistraividyavṛddhaiśśiṣṭairlaukikaprayojanābhāve
'pyavicchinnamavi(1)gānenādriyamāṇaṃ, ataeva mūlāntarāsambhāvāt
svamūlabhūtavedānumāneliṅgabhūtaṃ karmasu pravartanaṃ sa ācāraḥ /
tasmādācārāt anumitairvedaiḥ yāni aupāsanahomādīni
pākayajñaśabdavācyāni pāṇigrahaṇādīni ca
yaśeṣvadhikāriṣyamāṇadehasaṃskārārthānikarmāṇi gṛhyantejñāyante
kartavyatvena tāni vyākhyāsyāma iti śeṣaḥ /
yata eva ācārānumeyavedāvagamyāni gārhyaaṇi karmāṇi ata eva
tebhyaḥ prathamamanuṣṭheyebhyo 'pi pūrva śrautānāṃ vyākhāyānaṃ
kṛtam;pratyaśrutivihiteṣu jijñāsāyāḥ prathamabhāvitvāt,
anumitavedārthajijñāsāyā(2) ścaramabhāvitvāt, jijñāsāśāntrthatvācca
vyākhyānasyeti /
kṛtsnadeśādivyāptiścādhikapaunaruktyādibhiśśraute darśanena
gṛhyāntarairrdhamaśāstraiḥ nyāyabalena
sampradāyavidvākhyātṛvacanairvā niścetavyā /
idaṃ cādhikārasūtram /
yānyaṅgānyuttaratra'purastādudagvopakramaḥ'(āpa.gṛ1-5) ityādīni
vakṣyante teṣāṃ gārhyakarmārthatāṃ, śrautānāṃ sārvatrikāṇāmapi svato
'nidamarthatāṃ ca jñāpayitum /
etacca(3) samānopadeśātideśayorabhāvāt //
kecit-karmāṇītyetadgṛhye vakṣyamāṇānyasmaccaraṇārthānyeva, na
tudharmaśabdādhikṛtadharmaśāstroktavatsarvārtāni /
tathā śrautānantaraṃ gārhyaadhikāraḥ
śrautoktasārvatrikadharmāmāmiha prāptyartha iti //
2 udagayanādikālavidhiḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_1.2:
udagayanādividhānaṃ dakṣiṇāyanādipratiṣedhārtham /
samuñcayaścodagayanādīnāṃ na vikalpaḥ /
puṇyāhāḥdevanakṣatrāṇi jyotiśśāstre prasiddhāni yamanakṣatrāṇi ca
tadvihitāni /
________________________
ĀpGs-Tāt_1.2:
udagayanādayaḥ prasiddhāḥ /
puṇyāhāstvahno navadhā vibhaktasyāyu jo bhāgāḥ- prātassaṅgava(1)
madhyāhṇasāyaṃśabdavācyāḥ puṇyanakṣatrāparaparyāyāḥ pañca /
'samānasyāhnaḥ pañca puṇyāni nakṣatrāṇi'(tai,brā.2-5.6) 'mitrasya
saṅgavaḥ /
tatpuṇyaṃ tejassvyahaḥ'; (tai.brā.1-5-6) ityādiśruteḥ /
yugmāstvaślīlāḥ, 'catvāryaślīlāni'(tai.brā.1-5-6) iti śruteḥ /
vedāṅgatvādagṛhyamāṇakāraṇatvāt, śiṣṭaparigṛhītatvācca
kalpasūtrādivadādaraṇīyameva /
nirṇaye ti śiṣṭāḥ pramāṇaṃ sarvatra //
3 yajñopavītaprādakṣiṇyādividhiḥ /
yajñopavītinā // ĀpGs_1.3 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_1.3:
kāryāṇi ityanuvartate //
________________________
ĀpGs-Tāt_1.3:
kāryāṇīti sambandhaḥ /
nanu yajñopavītaṃ pākayajñeṣu 'prāgapavarmāṇi'(āpa.pa.215) ityādinā
siddham /
vivāhādihomeṣu japādiṣu ca 'home japyakarmaṇi'(āpa.dha.1-151)
ityādinā /
ato 'traitadvidhirrvyathaḥ /
satyam;yatrāprāpti(2)rhemantapratyavarohaṇādiṣu tatrāyaṃ vidhissārtha
eva //
pradakṣiṇam // ĀpGs_1.4 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_1.4:
pradakṣiṇaṃ ca tāni kartavyāni dakṣinaṃ pāṇiṃ pratigataṃ
pradakṣiṇam /
udāharaṇaṃ paristaraṇādi /
nanu-tadidamubhayamavidheyaṃ, pūrvameva śrauteṣu vihitatvāt
'daivānī'ti(āpa.pa.2-35) tatrocyate, iha mānuṣeṣu
jātakarmādiṣvapyetayoḥ pravṛttiriṣyate93)tadarthamayamārambhaḥ /
________________________
ĀpGs-Tāt_1.4:
kāryāṇītyeva sambandhaḥ /
idaṃ tu prādakṣiṇyaṃ pākayajñeṣu tatkoṭiṣu ca vivāhādiṣu
paribhāṣāsiddhamapi(4)
tadvatiriktagārhyaratha vidhīyate /
'tatāpavargaḥ'(āpa..gṛ.1-6) iti cetthameva //
purastādudagvopakramaḥ // ĀpGs_1.5 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_1.5:
aniyame niyamārthamidaṃ vacanam /
dakṣiṇataḥ paścādvopakrāmo mābhūditi /
paristaraṇādyevodāharaṇam //
________________________
ĀpGs-Tāt_1.5:
kārya iti śeṣaḥ /
ayaṃ tu sarveṣvapi yajñāyajñarūpagārhyeṣvaprāptatvādvidhīyate //
tathāpavargaḥ // ĀpGs_1.6 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_1.6:
teṣāmapavargo 'pi tathā pratyetavyaḥ /
purastādudagvetyarthaḥ /
apavargaḥ parisamāptiḥ /
na cātra upakrāmāpavargayoḥ samānabhidaṃ niyamanaṃ kriyate-
purastādupakrānte tatraiva samāpyaṃ udagārabhyaṃ ca tatraiveti /
kiṃ tarhi yathāsaṃbhavaṃ pravṛttiḥ tadyathā paristaraṇasya
purastādupakrāntasya tatraivāpavargāsambavādudagapavargaḥ /
tatrāpavargavidherānarthakyaṃ, śrauteṣveva
paribhāṣitatvāt"prāgapavargāṇyudagapavargāṇi ve"ti (āpa.pa.2-15) /
ucyate /
yadyapavargavidhiḥ punariha nārabhyate, apareṇāgniṃ dve kuṭī
kṛtve'(āpa.gṛ.19-14). tyatra dakṣiṇāpavargatā prāpnoti,
atropakramasyodaggatatvaniyamāt /
ato vipratiṣedhe apavargabalīyastvaṃ yathā syādityayamārambhaḥ /
anyathā pradakṣiṇaparibhāṣayā sāmānyaparibhāṣā bādhyate
kiñciddaivāni karmāṇīti tatra viśeṣitam /
atra mānuṣeṣu karmādiṣvapi prāpyartho 'pavarganiyamaḥ //
________________________
ĀpGs-Tāt_1.6:
purastādudagvā kriyāparisamāptiḥ kāryetyartaḥ /
nanu-'purastādudagvopakramaḥ'iti vidhereva
samantapariṣekādāvarthasiddhatvānnārabdhavyaṃ 'tatāpavargaḥ, iti /
naḥ anārabhyamāṇo 'smin sūtre prācīlekhotpavanāderudīcīlekhā(1)
kuṭīkaraṇādeścāpavargaḥ pratyak dakṣiṇā ca syāt /
atastadvādhanāyedamārabdhavyameva /
4 pitryāṇāmaparapakṣādividhiḥ /
prācīnāvītinā // ĀpGs_1.8 //
prasavyam // ĀpGs_1.9 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_1.10:
pitṛdaivatyakarmāṇyaparapakṣe kāryāṇi /
"māsiśrāddhasyāparapakṣe"(ā.pa.gṛ.21.1).'yā mādhyāḥ paurṇamāsyā
upariṣṭādyaṣṭaketi'; (āpa.gṛ.21-10) tatrāparapakṣa upadiṣṭaḥ /
idaṃ tu niyamanaṃ yāni gayāśrāddhādīni deśaviśeṣeṇa pātraviśeṣeṇa
kāmyānyupadiṣṭāni asmābhiśca parigṛhītānipārvaṇe nātonyānītyatra
teṣavaparapakṣaprāptyartha ca /
tena pūrvapakṣe mṛtasyāparapakṣa ekoddiṣṭaṃ kartavyaṃ na tvekādaśe
'hani /
________________________
ĀpGs-Tāt_1.10:
kāryāṇītyeva /
ayaṃ ca vidhissvatantrapitryoddeśena /
(2) aṅgānāṃ tu sahaprayojyānāṃ mukhyakālatvena
kālavidhyapekṣābhāvāt /
eṣa ca na pūrvapakṣamātrāpavādaḥ /
kiṃ tarhi?sarvāpavādārtha vidhyantaram /
āḥ!kuta etadjñāyate ? /
'na ca naktaṃ śrāddhaṃ kurvīta'(āpa.dha.2-17-23) iti jñāpanāt /
(3) yadi hyayaṃ pūrvapakṣamātrāpavādassyāt, tata udagayanādīnāṃ
trayāṇāmapavādābhāvādrātrāvaprasakteḥ pratiṣedho na syāt, (4) asti ca
pratiṣedhaḥ, ityato jñāyate vidhyantarameveti /
prayojanaṃ tvaviśeṣeṇa dakṣiṇāyane 'pyaparapakṣe 'hni kāmyaśrāddhāni
kartavyānīti /
māsiśrāddhaṃ tu 'māsi māsi kāryam'(āpa. dharma.2-16-4) iti (5) vīpsayā
dakṣiṇāyane 'pi siddhameva /
snātakavratalope ca prāyaścittamabhojanam //
(manu.11-203)
iti manuvacanāt /
(2) ātaminoḥ prāṇāyāmaśca, 'niyamātikrame cānyasmin'(āpa.dha.
2-12-18.) iti vacanāt /
etoṣāṃ samuccayaṃ eva na vikalpaḥ, 'ekasmin doṣe śrūyamāṇāni
prāyaścittāni samabhyuccīyeran'(āpa.śrau. 9-1-2) iti darśitatvāt /
alaṃ prāsaṅgīkena /
prakṛtamucyate /
yattu 'aparapakṣasyāparāhṇaśśreyāni'(āpa.dharma.2-16-50) iti,
tadaparāhṇavidhānārthamanuvādaḥ, yathā pātnīvate 'sarvatrānuvaṣaṭkāro
dvidaivatyartugrahādityasāvitrapātnīvatavarjam'(āpa.śrau.12-14-2)
ityanuvaṭkārābhāve prāpte 'pi 'api vopāṃśvanuvaṣaṭkuryāt"(āpa.śrau.
13-14-9,10) iti /
'sarveṣvevāparapakṣasyāhassu'(āpa.dharma.2-16-7) iti
tvaharviśeṣaṇārtham /
aparapakṣasyāhassveva māsiśrāddhaṃ, na pūrvapakṣasyāhassu
vikalapenāpyabhimatamiti /
itarathā āśaucādatikrānte 'parapakṣe-
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_1.11:
prācīnāvītinā prasavyaṃ dakṣiṇato 'pavarga iti pūrvasūtreṇa
sambandhaḥ /
nimittāni yāni naimittikāni karmāni tāni nimittamavekṣya
tadanantarameva kartavyāni, na tatra udagayanādyapekṣā /
"agārasthūṇāviroṇa"(āpa.gṛ.23-9) ityudāharaṇāni /
tatrāmāvāsyāyāṃ niśaśāyāmiti vacanāt tāvānutkarṣaḥ /
gṛhapraveśanaṃ naimittikamiti kecit /
netyanye //8//
________________________
ĀpGs-Tāt_1.11:
naimittikānyāgrayaṇātithyasīmantādīni nimittāvekṣāṇi /
nimittāni vrīhipākādīnyevānuṣṭhāne 'vekṣante nodagayanādīnītyarthaḥ /
atrāpi sambhavata- pūrvapakṣādernāpavāda- //11//
2. agnimukhanirūpaṇam -
1 paristaraṇādi /
prāgudagagrairvā // ĀpGs_1.13 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_1.13:
uktāḥ pākayajñaparibhāṣāḥ atha teṣāṃ sādhāraṇatantraṃ vakṣyate-
agnimidhveti /
tadagnerupasamādhānamityucyate /
etacca karmāṅgam /
kiṃ punaratrāgniḥ? patnīsambandheṣvaupāsanam /
anya laukikaḥ kecijjātakarmaprabhṛti"parigrahamagnericchanti /
anye punaḥ upanayanaprabhṛti /
apare"yatrāntyāṃ samidhamādadhyāt taṃ vāparigṛhṇīyā"diti /
yatra tu psiddhau'gnirnāsti tatra śrautriyāgārādāharaṇaṃ mathanaṃ vā /
"yatra kvacīgni"mityayaṃ tu deśasaṃskāraḥ sarvatra bhavati yadi
syādasskṛto deśaḥ /
agnimidhveti prakṛte punaragnigrahaṇaṃ yeṣu tantraṃ na pravartate
tatrāpi paristaraṇaṃ yathā syāditi-agniṃ-paristṛṇāti sarvaveti /
upasamādhānaṃ tu tatrārthasiddham /
prāgudagagrairvā /
atha vā na sarvataḥ prāgaggaireva paristaraṇaṃ kiṃ tarhi
prāgagrairudagagraiśca /
tatrodagagrāḥ paścātpurastācca //9//
________________________
ĀpGs-Tāt_1.13:
atra ca agnipadārthaviśeṣapratipattyartha smārteṣvagnirnirūpyate /
tatra yājñavalkyavacanam /
tathā jātakarmacaulopākaraṇasamāpanagodānasamāvartanānyapi /
tathomanayanamapi /
ācāryakaraṇasidhdyartha mupanayanamiti mate 'pi nācāryasyaupāsane /
tasya nityadhāryatvāt 'tryahametamāgniṃ dhārayanti'(āpa.gṛ.11-19) iti
sūtravirodhāt /
vivāhopyasmin, nirmanthye vā, asabhbhavādvivāhajanyaupāsanasya /
sambhave 'pi prathamaupāsanasya, na tasmin dvitīyādivivāhaḥ ;'yāṃ
kāmayeta rāṣṭramasyai prajā ,syāditi tasyā aupāsane'iti
pratiṇāryamaupāsanabhedāvagamāt, baudhāyanīye
agnidvayasaṃsargavidhānāt, āṭārāṭṭa /
karmārthasyaupāsanasya saṃskṛte deśe, anupasamāhitasyānyasya
vāgneḥ, 'yatra kva ṭāgnim'(āpa.dha.2-1-13.) iti dharmaśāstroktavidhinā
agnipratiṣṭhāpanaṃ kartavyam //
kecit- idaṃ nāgnyaṅgaṃ, karmāṅgameveti pratikarma kāryam, ukhāyāṃ
cāgnerdhāraṇamiti //
dakṣiṇāprāgagrairvā // ĀpGs_1.15 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_1.15:
tatra dakṣiṇāgrāḥ paścāt purastācca //10//
________________________
ĀpGs-Tāt_1.15:
pitryeṣu māsiśrāddhādiṣu karmasu sarvāsu dikṣu dakṣiṇāgraiḥ
paristṛṇāti // 14 //
yajvā dakṣiṇāgraiḥ prāgagraiśca darbhaiḥ /
paścātpirastācca dakṣiṇāgraiḥ, uttarato dakṣṇataśca prāgagraiḥ /
uttarānuttarān dakṣiṇāṃścādhārān kuryāt /
tathā prāgupakramya prasavyaṃ paristṛṇāti //15//
2 pātraprayogaḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_1.16:
paristaraṇānantaraṃ agneruttarataḥ pātraprayogārta darbhān prāgagrān
saṃstṛṇāti /
prathitaṃ staraṇam /
prayunakti sādayati /
nyañci nyagbhūtāni /
sarvāṇi ca dravyāṇi prayojanavanti pātragrahaṇena gṛhyante /
tenopanayanādau mokhalādīnāmapi sādanaṃ bhavati /
tatra yāni devasaṃyuktāni tāni dvandvaṃ prayunakti /
dve dve ityarthaḥ /
pārvaṇādīni devakarmāṇi /
agnigrahaṇamanarthakamavikṛtatvāt agnimidhveti /
jñāpakārtha caitat jñāpayati-agniparistaraṇe vihito 'yaṃ pātraprayoge
nānuvartate iti /
kadā punarasau ?darbhāgraviśeṣastantrābhāve pravṛttiśca /
tena pitryeṣvapi prāgagrāṇāmeva saṃstaraṇaṃ agneścottarataḥ
tantrābhāve ca pātraprayogābhāvāt /
adikārāttvāgnipratipattāveva /
tadapyubhayaṃ pratittvyaṃ syāt
adhikārādevaḥ //11//
________________________
ĀpGs-Tāt_1.16:
agneruttarato 'dūreṇa darbhān saṃstūṇāti /
ete ca prāgagrāḥ, baudhāyanagṛhyāt /
prathitaṃ ca staraṇaṃ, samupasargāt /
udakca staramāpavargaḥ /
pitryeṣvapyagneruttarata eva prāgagraiḥ, 'uttarata upacāro vihāraḥ,
(āpa.pa.2.10) iti siddhe 'pīhāpyuttareṇeti vacanāt, prakṛte
'pyagnau'agnim ityadhikaśabdasya adhikārtaparatvasya yuktatvāt,
paristaraṇavadviśeṣasyānukteśca /
apavargastu dakṣiṇata eva /
devasyuktānidevakarmasaṃyuktāni /
pātrāṇidarvyādīni /
dvandvaṃ,dve dve /
nyañci adhobilāni /
prayunakti sādayati /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_1.17:
yāni manuṣyasaṃyuktāni pātrāṇi tāni sakṛdeva prayunakti, na
dvandvam /
manuṣyakarmāṇi vivāhādīni /
evakāraḥ ktiyābhyāvṛttipratiṣedhārthaḥ /
pātra bāhulyāt dvābhyāṃ bāhubhyāṃ sādanāśaktāvapyupāyena sakṛdeva
sādanamiti /
kecit mekhalādīnāmeva manuṣyasaṃyuktānāṃ sakṛt prayogamicchanti,
na homārthānām /
vayaṃ tu manuṣyasaṃyuktāni manuṣyakarmasaṃyuktānītyavocāma //
12//
________________________
ĀpGs-Tāt_1.17:
manuṣyasaṃyuktāni manuṣyadvārā saṃyuktāni aśmavāsomekhalādīni
sakṛdeva kriyābhyāvṛttiparihāreṇa prayunakti, pātrabahutve 'pyupāyena /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_1.18:
yānipitṛkarmasyuktāni tānyekaikaśaḥ prayunakti ekamokamityarthaḥ //
13//
________________________
ĀpGs-Tāt_1.18:
pitṛkarmārthāni darvyādīni svadhāpātrādīni ca ekamokaṃ prayunakti //
18//
3 pavitrasaṃskāraḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_1.19:
pavitrayossaṃmkāraḥ tṛṇaṃ kāṣṭhaṃ ve tyevamādiḥ /
tayorāyāmato yat parimāṇaṃ dīrghapramāṇaṃ prādeśamātrā (āpa.śrau.
1-11-9.) vityetat /
prokṣaṇāsaṃskāraḥ"pavitrāntarhitāyāmāgnihotrahavaṇyā"(āpa.śrau.
1-11-9) mityādi /
tatrāgnihotrahavaṇyā ihābhāvāt pātrāntaraṃ prāpayate /
________________________
ĀpGs-Tāt_1.19:
pavitrayossaṃskāro darśapūrmamāsābhyāṃ tulyaṃ mantravarja kāryaḥ /
samāvapracchinnāgrau darbhau prādeśamātrau pavitre kurute, tṛṇaṃ
kāṣṭhaṃ vāntardhāya chinatti, na nakhena /
tato.pa upaspṛśet /
'gaudrarākṣasa'(āpa.pa.2-9) iti vacanāt /
tatastayormūlādārabhyā'grādadbhirmārjanam /
tayoścāyāmataḥ parimāṇaṃ darśapūrṇamāsavadeva /
yadyapi 'pavitrayossaṃskāro darśapūrṇamāsavat'iti vacanādeva
tadvadāyāmataḥ parimāṇaṃ prāptam, tathāpi yadāyāmataḥ parmāmaṃ
prādeśamātrāviti tadeva tadvat, na tviha pṛthutvenāpi
sāmyamityevamartha 'āyāmataḥ parimāṇam'iti punarvacanam //
pātraperokṣaṇamapi tadvattūṣṇīm /
uttānāni pātrāṇi kṛtvedhmaṃ ca visrasya tābhissapavitreṇa pāṇinā triḥ
prokṣet //19//
4 praṇītāpraṇayanam /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_1.20:
pātraprokṣaṇānantaramapareṇāgniṃ praṇītārthepāno pavitraṃ nidhāya
tasminnudagagre pavitre antardhāyāpa ānīyya pavitrābhyāṃ
udagagrābhyāṃ trirutpunāti prāgapavargam /
agnigrahaṇaṃ pātrādhikārāt /
aṅguṣṭhopakanīṣṭhobhyāmuttānābhyāṃ pāṇibhyāmiti kalpāntare dṛṣṭo
viśeṣaḥ /
utpūya tā apassamaṃ prāṇairharati /
mukhena tulyamityarthaḥ /
hṛtvottareṇāgniṃ darbheṣu saṃstīrṇeṣu sādayati /
agnigrahaṇaṃ pātrairvyavadhānaṃ mā bhūditi /
sādayitvā darbhaiḥ pracchādayati /
sarvañcaitat pavitrahastaḥ karoti //15//
________________________
ĀpGs-Tāt_1.20:
agneradūreṇa paścāt pavitrāntarhite kasmiṃścit pātre 'pa
ānīyodagagrābhyāṃ pavitrābhyāṃ trirutpunāti /
atra prakṛtayorapi pavitrayoḥ punargrahaṇāt pāṇyoḥ
prāgagratvamācārasiddhaṃ 'āṅguṣṭhopakaniśṭhikābhyāmuttānābhyāṃ
pāṇibhyām'(āśva.gṛ.1-3-3.) ityāśvalāyanoktaṃ ca jñāpitam /
tatastā apassamaṃ prāṇairhṛtvā prāmasthānabhyāṃ mukanāsikābhyāṃ
samamudūdhṛtya uttareṇāgniṃ punastīrṇeṣu darbheṣu sādayati,
'darbhāṣu'iti vacanāt /
anye pūrvastīrṇeṣu /
tato darbhaiḥ pracchādayetac /
atra 'apareṇāgnim'ityagnigrahaṇaṃ pātrāṇāmapareṇa mā bhūditi /
'uttareṇāgnim'iti tu pātravyavadānanivṛttyartam //20//
5 brahmavaraṇam /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_1.21:
prakṛtatvādagneḥ dakṣiṇata- /
tatrāpareṇāgniṃ dakṣiṇātirkamya tūṣṇīṃ tṛmaṃ
nirasyopaveśanamicchanti /
agreṇāgniṃ parityānye /
kṛtākṛtamājyahomeṣu paristam /
tathājyabhāgau vā brahmā vedā(tyā)śvalāyanaḥ //13//
________________________
ĀpGs-Tāt_1.21:
agnimidhveti prakṛtatvāt agnerdakṣiṇato darbheṣu
kaṃcidbrahmaṇamupaveśayet /
na tu darśapūrmamāsavadbrahmāṇaṃ, samānavidhānavacanānām
6 ājyasaṃskāraḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_1.22:
athājyasaṃskāra- tatra vilāpanamājyasya yasminkasmiṃścidagnau
bhavati uttaratrājyagrahaṇāt /
nirvāpaḥānayanam /
"visrasyādbhissaṃspṛśye"ti kalpāntarāt //
iti śrīharadattaviracitāyāṃ gṛhyasūtravṛttāvanākulāyāṃ prathamaḥ
khaṇḍaḥ //
________________________
ĀpGs-Tāt_1.22:
yadyapi 'sarpirājyaṃ pratīyāt'(āpa.pa.2-25) iti paribhāṣāsiddhaṃ
vilāpanaṃ, tathāpi vilīnamapyājyaṃ homārthe 'gnau karmārtha
punarvilāpayet /
tato 'gneḥ paścāt sthāpitāyāṃ pavitrāntarhitāyāmājyasthālyāṃ
tadājyamānayet /
'ājyaṃ vilāpya'iti prakṛte 'pi punarājyagrahaṇamājyasyaiva nirvāpādayaḥ
na punaḥ 'dadhna evāñjalinā juhoti"(āpa.gṛ.22-10) ityatra(2)
paśuprabhavasya homadravyatve 'pi yadīyatadīyanyāyāddadhno
bhaveyurityevamartham //
dvitīyaḥ khaṇḍaḥ
7 darvīsaṃskāraḥ /
ĀpGs-Anā_2.1:
saṃmārjanaṃ sugvat /
pratitapanaṃnyagbhūtasya tapanam /
agnigrahaṇamanardhakam , anyatra pratitapanasyāsambhavāt /
tatkriyate darśapūrṇamāsayossammārjane ye dharmāsteṣāmiha
prāptyarthamāhavanīye gārhapatye vā coditaṃ yatpratitapanaṃ
tadasminnagnau bhavatīti /
agnimātraṃ bhidyate /
ubhayorapi sammārjanam /
avadānasya homārthatvāt yathāgnihotre sruvasya /
tatra darvīmagnau pratitapyeti vaktavyam /
yena juhotīti kimucyate ?
________________________
ĀpGs-Tāt_2.1:
yena pātreṇa darvyā sruveṇāñjalinā vā juhoti tadagnau pratitapyetyādi
vyaktārtham /
darvyāśca homapātratvaṃ 'darvyāmādhāyājyenābhyānāyan'(āpa.gṛ.12-9)
ityanyapare vākye siddhavaddarśanāt, ācārācca /
bodhāyanenatu 'niṛtigṛhītā darvī'iti
ityādyaiṣṭikasruksaṃmārjanadharmāṇāmihānupapattiprasaṅga eva /
śamyāḥ paridhyarthe
vivāhopanayasamāvartanasīmantacaulagodānaprāyaścitteṣu //
ĀpGs_2.2 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_2.2:
atha paridhīn paridadhāti /
darśapūrṇamāsavatsarva tūṣṇīṃ tata ādhārasamidhau /
kuta etat?prasiddhavadabhyānujñānācchamyāḥ paridhyartha
itiparidhyartheparidhikārya ityartha- /
śamyāḥlokaprasiddhāḥ yuraprāntayoḥ chidraiṣu kīlarūpāḥ kāṣṭhāviśeṣā- /
tāsāṃ sahedhmena sannahanam /
prāyaścittaṃadbhutotpātaprāyaścittam /
vivāhe ca hṛdayasaṃsargārthe sarvatra śamyāḥ /
vivāhādibhyo 'nyatra sarvatra pārvaṇādiṣu paridhaya eva /
caulagrahaṇamanarthakaṃ sīmantātideśāt siddham /
jñāpakārthantu, etat jñāpayati-vivāhādiṣviha saṃkīrtteṣveva samyāḥ, na
tairatidiṣṭeṣu iti /
tena sīmantādatidiṣṭe puṃsavane paridhaya eva /
pārvaṇādiṣu ca pakkahomeṣu tathā"evamata ūrdhva"miti vaivāhikena
sthālīpākāditi darśanāt prasaṅgaḥ // 2 //
________________________
ĀpGs-Tāt_2.2:
vivāhādiṣu karmasuparidhyartheparidhānāṃ kārye paridhīnāṃ sthāna iti
yāvat,śamyāḥ yugakīlakā bhavanti /
tāśca palāśādīnāmanyatamena kḷptāḥ paridhisthaulyāyāmāḥ,
tatsthānāpannatvāt /
yuktaṃ caitat, yasmādevaividheviṣayai vārtikakārapādairuktam--
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_2.3:
pariṣecanamudakena paryukṣaṇam /
agnigrahaṇaṃ paridhyadhikārādbahīḥparidhirmābhūditi /
prācīnamudīcānamityucyate prāgudagvā(gcā) yataṃ pariṣecanakarma
yathā#aditi /
tathāpavargastu paribhāṣāsiddha eva /
'deva savitaḥ prasuve't etāvān mantraḥ kalpāntareṣu bhūyassu tathā
darśanāt /
________________________
ĀpGs-Tāt_2.3:
agnimevodakena pariṣiñcati na paridhyāṅgamapi /
tadvidhimāha-ādite 'numanyasvetyādinā /
prācīnaṃ prāgāyatam /
udīcānamudagāyatam /
samantaṃsarvataḥ /
atra 'deva savitaḥ prasuva'ityetāvāneva mantraḥ, narca ādipradeśaḥ /
tathā nottare pariṣecane 'prāsāvī'riti prasuvapadasyohaḥ /
vaiśvadevakāṇḍe ekāgnividhāvevamovāmnātānāṃ 'adite
'nimanyasva'ityādānāmaṣṭānāṃ yajuṣāṃ
pūrvottarapariṣecanastheṣvaṣṭasu vyāpāreṣu śrutisthānābhyāṃ viniyogāt,
vājapeyaprakaraṇasthāyā ṛcaḥ svato 'trāpi viniyogāyogyatvāt, ādipradeśe
samudāyalakṣaṇāpatteḥ, yaju prāye mantrāṣṭake ṛco 'pratītatvāt,
ūhapakṣe ārṣapāṭhabādhaprasaṅgāt, 'tasmādṛcaṃ nohet'iti
bahvṛcaśrutivipratiṣiddhasya grahaṇaprasaṅgāt, asmadīyānāmācārācca /
vispaṣṭaṃ caitat bodhāyanānāṃ, 'śranvamaṃsthāḥ prāsāvīriti mantrāntān
sannamayati'(bau.gṛ.1-4-37) iti /
evaṃ cottarapariṣecane 'anvamaṃsthāḥ prāsāvīḥ 'iti pūrvamantrebhyo
viśeṣamātrasya pāṭhaḥ na punarabahaḥ /
yathāgnau 'etenaiva traiṣṭubhenachandasāhariṣṭakāmupadadhe'; iti /
sannāmaśabdaścātra gauṇaḥ /
ata evaite mantrāḥ vaiśvadevakāṇḍamupākṛtya
prāgutsarjanādadhyetavyāḥ, brāhmayajñapārāyaṇayośca //3//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_2.4:
akriyamāṇa evakāre samantapariṣecane mantrapratiṣedhārthametat syāt /
evakārāttu dakṣiṇataḥ prācīnamityāde- trayasya nivṛttiḥ //4//
________________________
ĀpGs-Tāt_2.4:
paitṛkeṣu karmasu samantameva pariṣiñcati, na dakṣiṇata-
prācīnam'ityādi /
tacca tūṣṇīm //4//
9 idhmādhānaṃ, āghārahomaśca /
idhmamādhāyāghārāvāghārayati darśapūrṇamāsavattūṣṇīm //
ĀpGs_2.5 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_2.5:
idhma iti samudāyasyopadeśāt pañcadaśādārumidhmaṃ
sakṛdevādadhāti /
'abhighārye'ti kalpāntaraṃ darśapūrṇamāsavadittyuttaraṃ
paridhisandhimanvavahṛtya dakṣiṇaṃ
paridhisandhimanvavahṛtyetyevamāditā vidhāne tūṣṇīmiti
mantroccāraṇapratiṣaidha- /
tena"prajāpatiṃ manasā jhyāya"nnityaitadapi na bhavati /
manasā mantroccāraṇaṃ tatra vidhīyata iti kṛtvā
kāmyānāmādhārakalpānāmihāpravṛttiḥ prakṛtiviṣayatvātteṣām /
kecit sruveṇa pūrvamāghāramicchanti /
anye punaḥ ubhāvapi darvyaiva vedopabhṛtorabhāvāt upayamanamapi
na bhavati /
āsīna eva cotaramapyādhāraṃ juhoti /
na cābhiprāṇiti /
atra pramāṇamupariṣṭādvakṣyāmaḥ //4//
________________________
ĀpGs-Tāt_2.5:
idhmamagnāvādadhāti /
sa ca khādiraḥ pālāśo vā
pañcadaśasaṅkhyākor'thalakṣaṇasthaulyāyāmaḥ, idhmanāmadheyāt,
śraute darśanācca /
evaṃ vā vyākhyānam-ādhārāvāghārayati /
'purastādudagvopakrama-'(āpa.ga.1-5) ityetasmātparatvena prabalāṃ
'tathāpavargaḥ'(āpa.gṛ.1-6)
anye kurvanti /
tasmin pakṣe paridhinidhānānantaram;śraute tathā dṛṣṭatvāt /
anūyājasamit anuyādābhāvādeva nivṛttā /
tenedhmasannahanaṃ paridhibhissahāṣṭādaśadhā, viśātidhā vā na
punarekaviṃśatidhā //5//
10 ājyabhāgahomau /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_2.6:
agreruttarabhāga uttarārdhaḥ, pūrvabhāgaḥ pūrvādhaḥ
tayorantarālaṃuttarārdhapūrvārdhaḥ /
samamitni deśataḥ /
samaṃ tau hotavyau na viṣamāvityarthaḥ /
upadeśādāghārānantarye siddhe atheti vacanaṃ sambodhanārtham /
kiṃ siddhaṃ bhavati ?āghārayorājyabhāgayośca sādharmya siddhaṃ
bhavati /
tena jeyotiṣmatyagnau homaḥ /
āghārayoḥ prasiddho dharmaḥ /
tasyājyabhāgayorapi pravṛttiḥ /
________________________
ĀpGs-Tāt_2.6:
itha āghārānantaraṃ arthakṛtyamapyakṛtvā'jyabhāganāmakāvapūrvau
homau juhoti /
tatra prathamamagnaye svāheti mantreṇāgneruttarārdhapūrvārdhe,
prāgudījyāmitrtaḥ /
dvitīyaṃ somāya svāhetidakṣiṇārdhapūrvordhe,
dakṣiṇapūrvasyāmityarthaḥ /
samaṃ pūrveṇa āghārasambhedamavadhiṃ kṛtvākṣṇayā rajvā
yāvatyantare pūrvo hutaḥ tāvatyantara evottaraṃ juhoti, na
punassannikṛṣṭaṃ viprakṛṣṭaṃ vā //6//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_2.7:
yathopadeśamiti /
yasmin yasmin karmaṇi yā- pradhānāhutaya ityupadśyante,
yathā"anvārabdhāyāmuttarā āhutī" (āpa.gṛ.142)rititāstā ityartaḥ /
jayāḥ "cittañca cittiśca"(tai.saṃ.3-4-4) ityevamādayaḥ /
abhyātānāḥ "agnirbhūtānāṃ (tai.saṃ.3-4-5) ityādaya- /
rāṣṭrabhṛta- "ṛtāṣāḍṛtadhāme"(tai.saṃ.3-4-7) tyādayaḥ /
prajāpate na tvadetānītyeṣāprājāpatyā /
vyāhṛtayaḥ prasiddhāḥ /
vidṛtavacanaṃ samastanivṛttyartham /
eteṣāmanupadeśaḥ siddhattvāt /
sauviṣṭakṛtī aprasiddhattvāt paṭhitā /
________________________
ĀpGs-Tāt_2.7:
yathopadeśaṃ yena havirādinā vivāhādiṣu pradhānāhutaya upadiṣṭāstena
tena vidhānena tā hutvā /
jayāḥcittaṃ ca svāhe(tai.saṃ.#ra-4-4) ti trayodaśa /
agnirbhūtānāmadhipatissamāvatvasminniti(tai.saṃ.3-4-7)rāṣṭrabhṛto
dvāviṃśatiḥ /
tatra ṛtāṣāḍityanudrutya 'tasmai svāhe'tyantena prathamāhutiṃ juhoti /
'tābhyassvāhā'ityetāvataivottrām /
evamuttre pañca paryāyāḥ /
tatra 'nāma sa idaṃ brahmā'ityanuṣaṅgaḥ /
'tābhyaḥ svāhā'iti ca /
'bhuvanasya pate... svastibhisvāhā'iti trayodaśī /
'parameṣṭhī'tyādayaḥ pūrvavaccatvāraḥ paryāyāḥ /
'sano bhuvanasya pate..... yaccha svāhā'iti dvāviṃśī /
'prajāpate na tvetāni'iti ṛkprājāpatyā /
prājāpatyayarcā valmīkavapāyāmavanayet'(tai.brā.3-7-2) iti śruteḥ /
sūtrakāreṇa'prajāpate na tvadetānī'ti prājāpatyayarcā
valmīkavapāyāmavanīya'; (āpa.śrau.9-2-4) iti vyākhyātatvāt /
vyāhṛtī vihṛtāḥ 'bhūḥ svāhā, bhuvaḥ svāhā suvaḥ svāhā'iti /
sauviṣṭakṛtī 'yadasya '; karmaṇaḥ iti ṛk /
ātra cāsyāḥ sviṣṭakṛddevatāktvaṃ liṅgādeva sugamam /
devatājñānasya karmāṅgatvamapi"yo ha vā
aviditārṣeyacchandodevatābrāhmaṇena mantreṇa yājayati vādhyāpayati
vā sthāṇumṛcchati"ityādiśruteḥ, aviditvā ṝṣiṃ chando daivataṃ
yogameva ca /
aṣṭapañcāśadāhutīḥ pradhānahomānantaramupajuhot /
yatrāpi sarpabalāyādau pārvaṇātidiṣṭaḥ sviṣṭakṛta tatrāpi
pradhānāhutyanantaramevaitāḥ /
tataḥ sviṣṭakṛt; ktvāpratyatyāt, upopasargācca //
12 agneruttaraṃ pariṣecanam /
pūrvavatpariṣecanamanvamaṃsthāḥ prāsāvīriti
mantrasannāmaḥ // ĀpGs_2.8 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_2.8:
pūrvavaditi /
paitṛkeṣu samantameva tūṣṇīm /
anyatra mantravanti catvāri pariṣecanāni //7//
________________________
ĀpGs-Tāt_2.8:
agni pariṣecanaṃ pūrvavat /
ayaṃ tu viśeṣaḥ, adite 'numanyasvetyādiṣu triṣu anumanyasvetyasya
sthāne 'anvamaṃsthāḥ'iti , devasavitarityatra 'prasuva'ityasya sthāne
'prāsāvīḥ'iti /
atra śrautavat praṇītā vimuñcati tūṣṇīm;kṛtakāryāṇāmāsāṃ
pratipattyapekṣatvāt, praṇītādbhyo diśo 'bhyupanīya'(bau.gṛ.1-4-38) iti
bodhāyanavacanāt, ācārācca /
brāhmaṇaśca yathāśakti dānamānādinā satkṛto gacchet //
atreyaṃ sthitiḥ- agnimidhvetyādi mantrasannāma ityantaḥ
prācyodīcyāṅigasamudāyaḥ sarvagārhyapradhānahomānāṃ sādhāraṇaḥ,
'yathopadeśaṃ pradhānāhutīrhutvā'iti prācyodīcyapadārthāpekṣayā
homānāṃ viśeṣaṇaṃ prādhānyābhidhānāt /
evañcāhomeṣu nāmakaraṇādiṣu tantrasyāprasahga eva /
āpastambadarśanānugatopadeśāt, avigītaśiṣṭācārācca /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_2.9:
loke bhavālaukikāḥlokasmṛtilakṣaṇā ityarthaḥ /
lokaśabdena śiṣṭā ucyante /
pākayajña iti vivāhādīnāṃ saṃjñā vidhīyate /
________________________
ĀpGs-Tāt_2.9:
lokayanti vedairvedārthāniti lokāḥ traividyavṛddhāḥ śiṣṭāḥ
dvijanmānaḥ /
tairlokairācaryante yāni karmaṇi tānilaukikāni,teṣāṃ madhye saptānāṃ
aupāsanahomādīnāṃpākayajñaśabdaḥ saṃjñātvena prasiddhaḥ, natu
śrautānāṃ vivāhādīnāṃ ca, tatra lokānāmaprayogāt /
yadi lokaprayogādevaiṣāṃ pākayajñanāmatā prasiddhaiva, tarhi
'pākayajñeṣu brāhmaṇāvekṣo vidhiḥ'ityetāvatālam, kimartha 'laukikānāṃ
pākayajñasabhdaḥ, iti ?ucyate-pākena pakvena caruṇā sādhyo yajñaḥ
pākayajñaḥ ityevaṃ vyutpannasaṃjñānuvādāt
nāntarīyakāvagataścarurevāgnihotrikavidhau haviḥ, na
punarvidhyantaravadājyādikamapīti niyamajñāpanārtham /
baudhāyanena tu atrājyaṃ havirupadiṣṭam /
na tvāgnihotrikaṃ haviriha bhavati,
agnihotradharmaprāpakapramāṇābhāvāt /
'dvirjuhoti'; (āpa.gṛ.2-11) ityevamādayaḥ punaḥ pañca padārthāḥ
vacanabalādbhavanti /
devatāstu tattanmantrapratipādyā eva //10//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_2.11:
tatra teṣu pākayajñeṣvaparo vidhirbrahmaṇāvekṣa ityācakṣate /
brāhmaṇamātmani pramāṇatvenāvekṣata itibrāhmaṇāvekṣaḥ
brāhmaṇadṛṣṭa ityarthaḥ /
vidhiḥ prayogaḥ, pragukta āghāravān darśapūrṇamāsaprakṛtiḥ /
ayaṃ tvagnihotra prakṛtiḥ brāhmaṇāvekṣaḥ /
ubhayorvikalpastatretyucyate-yeṣu pākayajñeṣu āghāravatastantrasya
pravṛttiḥ tatrāvāsya vikalpena prāptiriti darśanārtham /
tena paṇyahomādiṣu asya vidherapravṛttiḥ /
________________________
ĀpGs-Tāt_2.11:
tatra teṣu pākayajñeṣu madhye pārvaṇādiṣu pañcasu brāhmaṇāvekṣo
vidhirbhavati /
yo vidhiḥ pratyakṣameva brāhmaṇamavekṣate,
nāgnimiddhvetyādivallokācārānumeyam, so 'pyeṣu vikalpena
bhavatītyartha- /
nānayorvidhyormitha- saṃsargaḥ /
nāpi smārtasyānena bādhaḥ /
uktottaramevaitat /
āgnihotrikavidhaubhreṣe 'yadi yajuṣṭa'(ai.brā.25-34) iti śrautaṃ
prāyaścittam /
na tu smārtanāśe 'yadyavijñātā sarvavyāpadvā'; (ai.brā.25-34.) iti //10//
sarve pradhānahomāḥ pradhānahomatvasāmānyādeko homa
ityabhipretya sviṣṭakṛdapekṣayā śrutiḥ dvirjuhotītyāha, na punardvireva
juhotīti /
'saptadaśa prājāpatyān'(tai.brā.1-3-4) itivadiha
sampratipannadevataikatvābhāvāt /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_2.12:
atha vivāhavidhiḥ prāgupanayanāt /
śiśiraṃ parihāpyoti vaktavye śaiśirau māsāvityucyate 'uttamañca
naidāgha'mityatra māsapratipattyartham /
anyathā divaso 'pi pratīyeta /
sarrvatuvidhānaṃ udagayanāpavādaḥ /
pūrvapakṣādayastu paribhāṣāprāptāḥ vivāhe 'vasthitā eva yathopanayane
vasantādividhāna iti kecit /
________________________
ĀpGs-Tāt_2.12:
sarve ṣaḍṛtavaḥ prateyokaṃ māsadvayarūpāḥ vivāhasya kālāḥ /
dādaśāpi māsāḥ sāparapakṣādikāḥ kārtsnye kālā ityarthaḥ /
ṛtava ityanena lakṣaṇayā māsā eva vidhitsitāḥ, nartava iti kuto
'vagamyate ?ucyate- śaiśirau māsāviti māsaparyudāsāt /
anyathā vidhiparyudāsayorekaviṣayatvāt laghutvācca śiśiraṃ parihāpyeti
brūyāt /
prayojanaṃ tu vivāhasya pūrvapakṣādiniyamābhāvaḥ /
yatra punarupanayanādāvevaṃvidhahetvabhāvādṛtoteva vidhitsā, tatra
dvavadānadvārā puroḍāśasya yāgasādhanatvavat
sāmānyavidhyavaruddhapūrvapakṣādidvāreṇāpi
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_2.13:
sarrvatuvidhānasya sarvāpavādatvāt puṇyāhavidhānārthamidam /
tathā ca rātryaparapakṣayoḥ vivāhapiratiṣedhaḥ /
evamapyuktagrahaṇamanarthakaṃ tat kriyate muhūrtaparigrahārtham -
yāni puṇyāni nakṣatrāṇi yāni puṇyoktāni muhūrtāni tāni sarvāṇi
vivāhasya yathā syuriti /
tatra nakṣatrāṇi jyotiśśāstrādavagantavyāni /
prātassaṅgavo madhyandino 'parāhṇassāyāmityete muhūrtāḥ //13//
________________________
ĀpGs-Tāt_2.13:
yāni jyautiṣe puṇyoktāni śubhaphalapradatvenoktāni nakṣatrāṇi /
nakṣatragrahaṇasya pradarśanārthatvāttithyādīnyati /
tatra puṇyoktāni sarvāṇyatropasaṃhartavyāni //13//
2. vivāhe maṅgalānuṣṭhānam /
tathā maṅgalāni // ĀpGs_2.14 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_2.14:
"brāhmaṇān bhojayitvāśiṣovācayitve"tyevamādīni svaśāstraprasiddhāni /
maṅgalāni snāto 'hatavāsā gandhānulipta-, sragvī bhuktavānityevamādīni
nāpitakarmāṅkurārpaṇādīni lokaprasiddhāni /
tānyetāni sarvāṇi pratyetavyāni //14//
________________________
ĀpGs-Tāt_2.14:
śaṅkhadundubhivīṇāvavāditrasampravādanāni kulastrīgītāni
keśaśmaśtvādiprakalpanāhatadhautācchidravicitravāsodhāraṇagandhānul
epanasugandhasragdhāraṇāpadātigamanacchatradhvajādīni
śiṣṭācāraprasiddhāni maṅgalāni vivāhe upasaṃhartavyāni //14//
3. ācārādapi vaivāhikakriyāgrahaṇam /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_2.15:
mantrarahitāḥ kriyāḥāvṛtaityucyante /
yasmin janapade grāme kule vā yā āvṛtaḥ prasiddhāḥ tāstayaiva
vyavasthitāḥ yathā pratīyeran na sarvatraivamartam //15//
________________________
ĀpGs-Tāt_2.15:
āvṛtaḥkriyāḥ vaivāhukya- aviśeṣāt samantrakā amantrakāśca /
tāssarvā āstrībhya- sarvavarṇebhyassakāśādavagamya pratīyeran
kurvīran vivoḍhāraḥ /
tatra samantrakā- grahapūjāṅikurāropaṇapratisarabandhādyā
ācārasiddhāḥ /
amantrakāḥ nākabaliyakṣabalīndrāṇīpūjādayaḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_2.16:
nakṣatrapraśaṃsārthā gāthā vivāhaprakaraṇe
varaprasaṅgārthamudāhṛtā /
yadi varāḥ kanyāyā varayitāraḥ kanyā varaṇārta invakābhiprasṛjyante //
16 //
________________________
ĀpGs-Tāt_2.16:
te varāstairduhitṛmadbhiḥ /
pratinanditāḥsiddhārthā bhavanti /
tasmādvaraprasaṅge praśastaminvakā nāma nakṣatram /
'invakāśabdo mṛgaśirasī'ti svayameva vyākhyāsyati /
tasmāt jñāyate-smṛtyantaraprasiddhā laukikyevayaṃ gāthā, na
sūtrakārasya kṛtiriti //17//
________________________
ĀpGs-Tāt_2.16:
inkābhiḥ mṛgaśirasi'nakṣatre ca lupi'(pā.2-3-45) iti saptamyarthe tṛtāyā /
ye varāḥvarayitāro mṛgaśirasi prasṛjyante kanyāvaraṇārtha preṣyante, te
duhitṛmadbhiḥpratinanditāḥprakarṣeṇa pūjitāḥ, siddhārthā
bhavantītyarthaḥ //16//
tṛtīyaḥ khaṇḍaḥ
4. maghāsu gavāṃ krayādinā grahaṇam /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_3.1:
yadi maghābhiḥ gāvaḥ krayādinā gṛhyante tāśca gāvaḥ pratinantitā
bhavanti /
tasmāt goparigrahe maghāḥ praśastāḥ //1//
________________________
ĀpGs-Tāt_3.1:
'ārṣe duhitṛmate mithanau gāvau deyau'(āpa.gha.2-11-18) iti vacanādārṣe
vivāhe varairdīyamānā gāvo duhitṛmadbhirmaghāsu gṛhyante /
etaduktaṃ bhavati-ārṣa vivāhaṃ maghāsveva kuryāt , na brāhmādivat
nakṣatrāntare 'pīti //1//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_3.2:
yadi phalgunībhyāṃ vyūhyate senā yuddhākāle sāca pratinanditā
bhavati /
tasmāt senāvyūhe praśaste phalgunyau /
aviśeṣāt pūrve uttare ca /
sarvatra"nakṣatre ca lupī"(pā.sū.2-3-45) tyadhikaraṇe tṛtīyā //2//
________________________
ĀpGs-Tāt_3.2:
atra ca vadhūḥ phalgunyorevavyīhyatenīyate svagṛhyāt, na tu 'tāṃ tataḥ
'(āpa.gṛ.5-13) iti vacanāt brāhmādivattadānīmeva //
kecit-'invakābhi'rityādi 'phalgunībhyāṃ
vyūhyate'ityantamuttaratrenvakāśabdasya vyākhyānāt śākhāntarīyā
gātheti kalpayantaḥ, maghāsu gavāṃ krayādinā svīkāraḥ, senāyāśca
yuddhe vyūhaḥ, aviśeṣāt pūrvayoruttarayorvā phalgunyoriti
prakṛtānupayogitayā vyācakṣate //2//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_3.3:
yāṃ duhitaraṃ pitā priyāṃkāmayetabharturiyaṃpriyāsyāditi tāṃ
niṣṭhāyāṃnakṣatre dadyāt /
evaṃ dattā sā bhavatyeva tasyapriyā /
________________________
ĀpGs-Tāt_3.3:
iyaṃ bhartuḥpriya syāditi yāṃ duhitaraṃ pitā kāmayeta tāṃniṣṭyāyāṃ
svātau varāya dadyāt /
sā tasyapriyaiva bhavati /
neva tu naiva ca rogadāridyādinā pīḍyamānā arthinī punaḥ
pitṛgṛhamāgacchati;svagṛha eva tasyāssarve arthossampadyanta iti
brāhmaṇāvekṣo vidhiḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_3.4:
chandasi prayuktatvādetayorarthakathanam //4//
________________________
ĀpGs-Tāt_3.4:
ete sūtre vyaktārte //4//
-5)
niṣṭhyāśabdassvātau // ĀpGs_3.5 //
7 vivāhe gavālambhanam /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_3.6:
vivāhasthāne gaurālabdhavyā duhitṛmatā //5//
________________________
ĀpGs-Tāt_3.6:
vivāhasthāne gaussannidhāpyā //6//
gṛheṣu gauḥ // ĀpGs_3.7 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_3.7:
gṛheṣu ca gaurālabdhavyā tenaiva duhitṛmatā /
tayaurviniyogaḥ //6//
________________________
ĀpGs-Tāt_3.7:
tathā gṛheṣu śālāyāṃ anyā gaussannidhāpyā //7//
kimarthamityata āha--
8 gavā arhaṇīyaḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_3.8:
yā vivāhe gauḥ tayā varamatithivat pūjayet /
atithivaditi vacanāt madhuparkeṇa ca /
"gomadhuparkaraho vedādhyāya"(āpa.dha.2-8-5) iti vacanāt //7//
________________________
ĀpGs-Tāt_3.8:
tayā vivāhasthāne sannidhāpitayā gavā, na
tvanantaroktayā,varamatithivat atithiṃ yathā tathāarhayet pūjayet /
tayā havirutpattidvāreṇotsargadvāreṇa vā ṅgabhūtayā yuktena
madhuparkeṇa varamavodādhyāyinamapi pūjayedityarthaḥ //8//
yo 'syāpacitastamitarayā // ĀpGs_3.9 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_3.9:
yo 'sya varasyāpacitaḥ pūjyaḥ tena sahāgata ācāryastamitarayāgṛheṣu yā
gaurālabhyate tayā /
kimivetyapokṣāyāṃatithivadarhaye dityeva /
vivāhe varāya tatsaheyobhyaścānyasminnagnau pṛtagannasaṃskāro
bhavati /
vapāhomaścatatraiva /
apacitaya tatsahoyebhyaśca gṛheṣu pṛthagannasaṃskāraḥ /
gośca vapāśrapaṇaṃ homaścaupāsana evotyanuṣṭhānaprakāra- //8//
________________________
ĀpGs-Tāt_3.9:
yo 'sya varasya pitrācāryatvādinā sambandhī, lokecāpacito vidyā
bhijanādisampattyā /
yadvā, varasyāpacitaḥ pūjyaḥ /
9 gorālambhasthānāni /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_3.10:
etoṣveva triṣu sneṣu gorālambhaḥ nānyatra pākayajñeṣu /
atithiśabdenātithyakarma vyapadiśyate"yatrāsmā apacitiṃ
kurvantī" (āpa.gṛ.13-2) tyevamādi /
pitṛśabdenāṣṭakā karma"śvobhūte darbheṇa gā"(āpa.gṛ.22-3) mityādi /
vivāhaśabdenānantaroktasya grahaṇam /
________________________
ĀpGs-Tāt_3.10:
atithiḥvedādhyāyyāgataḥpitaraḥaṣṭakākarma,vivāhaśceti, yadetatttrayaṃ
etāvat gavālambāṅgaka4manimittam /
etaduktaṃ bhavati-
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_3.11:
vareṣu varaṇārtha prāpteṣu yā kanyā svapiti roditi niṣktāmati vāgṛhāt,
tasyā varaṇaṃ na karttavyam /
aśubhaliṅgānyetānīti /
ĀpGs-Tāt_3.11:
yā vareṣu varaṇārtha prāpteṣu svapiti, yā roditi, yā vā gṛhānniṣktāmati, tā
etāvaraṇe parivarjayetatyantaṃ varjayet, ṛddhau
jyotiṣādibhirjñātāyāmapi;yatassvāpādīnāmatrānṛddhiliṅgatvaṃ
prabalatvaṃ ca vivakṣitam //11//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_3.12:
datāvācānyasmai dattā /
guptā prayatnena rakṣyamāṇā /
duśśīlā vā sā bhavati aśubhalakṣaṇā vā /
dyotāviṣamadṛṣṭiḥ /
ṛṣabā
ṛṣabhaśīlā /
śarabhāatidarśanīyā /
jārāstāṃ kāmayeran sā ca tān /
vinatā vinatagātrā, kubjā vā /
vikaṭāvistīrṇajaṅghā /
maṇḍāapanītakeśā /
maṇḍūṣikāmaṇḍūkatvak aślakṣṇetyartaḥ /
vāmanetyanye /
sāṃkārikākulāntare jātā kulāntarasyāpatyatvaṃ gatā vā, yasyāṃ vā
garbhasthāyāṃ mātā asthisañcitavatī /
rātā ratiśīlā /
pālī vatsādīnāṃ pālayitrī /
mitrā vamitravatī bahumitretyartaḥ /
svayaṃ vā mitrabhūtā /
svanujā yasyā svanujā śobhanā svayaṃdarśanīyā sā svanujā
varajananādūrdhvamalpīyasi kāle jātā tasminneva saṃvatsare
jātetyanye /
varṣakārī varṣeṇādhikā varṣakārī svedanaśīlā ityanye /
varjayedityucyate varaṇe parivarjayedityasyānuvartanaṃ mābhūditi /
tena yoṣu varaṇaṃ nāsti brāhmādiṣu vivāheṣu teṣivapyāsāṃ
pratiṣedhaḥ /
kiñci tadanuvṛktāvatyantapratiṣedhaprasaṅgaḥ //11//
________________________
ĀpGs-Tāt_3.12:
dattādyāḥpañcadaśa kanyā varjayet /
dattāaneyasmai vācā pratiśrutā, udakapūrva vā pratipāditā /
guptāadarśanārtha kañcukādibhirāvṛtā, prayatnasaṃrakṣyamāṇā vā
dauśśīlyādiśaṅkayā /
dyotāpiṅgākṣī, babhrukeśī vā, viṣamadṛṣṭirvā /
ṛṣabhā pradhānā, ṛṣabhasyeva śarīraṃ gatiḥ śīlaṃ vā yasyāssā,
kakudvāsti yasyāssā /
śarabhā śīrṇadīptiḥ, sarvanīlalomnī vā, arūpā vā, niṣprabhā vā /
vinatākubjā /
vikaṭāvikaṭajaṅghā, vistīrṇajaṅghā vā /
muṇḍā apanītakeśā, ajātakeśā vā /
maṇḍūṣikā alpakāyā, aruṇadatī vā maṇḍūkatvagvā /
apare-vāmanāṅgā, dagdhāṅgā vā /
pālīvatsakṣetrādipālikā /
mitrābahumitrā, sakhī vā /
svanujāśobhanānujā yasyāssā, na tu śobhano 'nujo yasyāḥ
śobhanāyāmanujāyāṃ kadācit pramādassyāditi /
kecit-varajanmasaṃvatsara eva paścājjāteti /
varṣakārīvarādvarṣeṇādhikā /
yātyantaṃ sravati sā vā /
parivarjayedityanuśaṅge satyapi varjayediti punarvacanaṃ brāhmādiṣu
sarveṣu vivāheṣvāsāṃ pratiṣedhārtham;asati gatyantare ṛddhāvapi
parīkṣitāyāṃ dattetatarāsāmaniṣedhārtha vā //12//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_3.14:
nakṣatraṃ nāma yāsāṃ tā tathānakṣatranāmāḥ, nadīnāmāḥ
vṛkṣanāmāścarohiṇī gaṅgā karejotyādayaḥ /
tāśca vivāhegarhitāḥ /
tathā
sarvāśca rephalakāropāntyāḥevaṃ bhūtaṃ nāma ityartaḥ /
karā kālā suveletyādayaḥ /
tāḥvaraṇe parivarjayetvaraṇamapyāsāṃ na kartavyamityarthaḥ // 12 //
________________________
ĀpGs-Tāt_3.14:
nakṣatrasya nāmeva nāma yāsāṃnakṣatranāmāḥ /
ekasya nāmaśabdasya lepaḥ, uṣṭramukhādivat /
evamikhādivat vigrahaḥ rohiṇī citretyevamādayo nakṣatranāmāḥ /
gaṅgetyādayo nadīnāmāḥ /
śiṃśupetyādyāvṛkṣanāmāḥ /
garhītāḥvarjanīyāḥ //13//
11 ṛdviparīkṣā /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_3.16:
'lakṣaṇasampannāmupayacchete'ti vakṣyati /
tatra lakṣaṇānāmajñātatvāt tatparīkṣaṇopāya upadiśyate /
nacāyaṃ nityo vidhiḥ;'saktiviṣaya'iti vacanāt /
śaktissāmarthya yadi samphavaḥ /
yadi vadhūjñātayo 'numanyeran tadā kartavyaṃ nānyathetyarthaḥ /
tat kathaṃ kartavyam?ucyate-dravyāṇi pañcavakṣyamāṇāni mṛtpiṇḍeṣu
praticchannāni kṛtvā upanidhāya kanyāsamīpe nidhāya tāṃ
brūyādvaraḥ- eṣāṃ piṇḍānāṃ ekatamupaspṛśeti /
kāni punastāni dravyāṇi?nānābījāni saṃsṛṣṭāni vrīhiyavādīni /
vedyāḥ pāṃsūnāhṛtān, sasyasampannāt kṣetrādāhṛtaṃ loṣṭaṃ, sakṛt
gomayaṃ, śmaśānādāhṛtaṃ loṣṭamityetāni /
bījānāṃ dravyatvāvyabhicāre 'ri dravyāṇītyucyate-śāstrāntare
dṛṣṭānāmanyeṣāmapi dravyāṇāmiha vikalpena prāptyartha tadyathā-
avidāsinohadāt sarvasampannā devanāt kitavī iriṇādadhanyeti(āśva.gṛ.
1-5-6) //13//
________________________
ĀpGs-Tāt_3.16:
śaktissamarthyam /
viṣaye 'vakāśaḥ /
asyāmṛddhiparīkṣāyāṃ varatatpakṣiṇāṃ sāmarthyasyāvakāśe
sambhavati, yadi kanyā ca tadīyāścemāṃ
parīkṣāmabhyupagaccheyurityarthaḥ /
yata evātra śaktiviṣaya ityāha, ata evaiṣā ṛddhiparīkṣā
jyotiṣādibhirvaikalpikī, na tu nityavadvivāhāṅgam /
nānābījānivrīhiyavādibījāni /
saṃsṛṣṭāniekasmin piṇḍe kṣiptāni /
vedyāḥ saumikyāḥ āhṛtān pāṃsūn /
kṣetrāt sasyasampannādāhṛtaṃ loṣṭam /
aviśiṣṭe prasiddhe //16//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_3.18:
tatra bījasparśane prajābhissamṛddhiḥ /
vedipurīṣe yajñaiḥ, kṣetraloṣṭe dhanadhānyaiḥ, gomaye paśubhiḥ,
śmaśānaloṣṭe maraṇamiti yathāliṅgārthaḥ /
________________________
ĀpGs-Tāt_3.18:
pūrveṣāṃ caturṇāmupasparśane yathāliṅigamṛddhiḥ /
nānābījānāmupasparśane prajānāṃ samṛddhiḥ /
vedyāḥ pāṃsūnāṃ yajñānāṃ, kṣetrālloṣaṭasya sasyānāṃ, śakṛtaśca
paśūnāmiti /
ṛddhiniścayādvivāhakartavyatāniścaya ityartaḥ //17//
bandhuśīlalakṣaṇasampannāmarogāmupayaccheta // ĀpGs_3.19 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_3.19:
uktā varjanīyāḥ kanyāḥ /
atha grāhyā ucyante /
bandhuśabdena kulamucyate /
yaduktamāśvalāyanena"kulamagre parikṣeta ye mātṛtaḥ pitṛtaśceti
yathoktaṃ puratā"(āśva.gṛ1-5-100 diti /
śīlasampannā āryaśīlā /
lakṣaṇasampannāstrīlakṣaṇairupetā rogarāhitā kṣayāpasmārādirahitā //
15//
________________________
ĀpGs-Tāt_3.19:
atrasampannāmiti pratyekaṃ sambadhyate /
bandhusampannāṃpraśastābhijanām /
śīlasampannāmāstikyādiguṇānvitām /
lakṣaṇasampannāṃ gūḍhagulphatvādistrīlakṣaṇayuktām /
arogāṃkṣayāpasmārakuṣṭhādyacikitsyarogarahitām /
upayaccheta udvahet //19//
atha varaguṇānāha-
13 varaguṇāḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_3.20:
śrutavān śrutādhyayanasampannaḥ /
varasampat varaguṇāḥ /
evaṃguṇāya kanyakā deyotyarthaḥ //16//
________________________
ĀpGs-Tāt_3.20:
banduśīlalakṣaṇasampannaiti pūrvavadvyākhyānam /
śrutavānśrutādhyayanasampannaḥ;aviduṣaścodutakarmānadhikārāt,
dharmādyarthatvācca vivāhasya /
arogaiti pūrvavat ;tasyāpyasamarthatvenānadikārāt /
evaṃbhūtā varasampat /
evaṅguṇāya varāya kanyādeyetyarthaḥ //20//
yasyāṃ
manaścakṣuṣornibandhastasyāmṛdvirnetaradādriyetetyeke //
ĀpGs_3.21 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_3.21:
yasyāṃkanyāyāṃ varasyamanasaścakṣuṣaśca nibandhaḥ tṛptirutpadyate
tasyāmṛddhirdhruvā,netaratna
dattādiguṇadoṣādyanudarśanamādaraṇīyamityeke śiṣṭā bruvate /
atra pakṣe sarvaguṇāsampannāyāmapi yasyāṃ manaścakṣuṣī na
nibadhyete sā varjanīyā /
śāstrāniṣiddhāstatrāpi pakṣe varjyā eva, yathā savarṇā sargotreti //17//
________________________
ĀpGs-Tāt_3.21:
yasyāṃ kanyāyāṃ varasyamanascakṣuṣīrnibandhaḥnitarāṃ bandhanaṃ,
yasyāmāsattyatiśayena manascakṣuṣī nibaddhe ava tiṣṭhata ityarthaḥ /
itthaṃsudarśanāryeṇa gṛhyatātparyadarśanam //
===================================================
=================================
caturthaḥ khaṇḍaḥ
4 vivāhaprakaraṇam -
1 varapreṣaṇam /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_4.1:
atha kanyāvaraṇavidhiḥ /
invakābhiḥ prasṛjyanta ityuktam /
tasminnanyasmin vā puṇyanakṣatreva brāhmaṇān bhojayitvāśiṣo
vācayitvā,suhṛdaḥ
bandhūnsamavetān saṅgatānmantravataḥśrutādhyayanasampannānvarān
kanyāvarayitṝnprahiṇuyātprasthāpayot-yūyamamuṣmāt kulāt mahyaṃ
kanyāṃ vṛṇīdhvamiti /
yadyapyevaṃvidhe kārye suhṛdāmeva sambhāvanā tathāpi suhṛda
ityucyate mantravatāmasambhave suhṛtvamātraparigrahārtham /
mantravata iti brāhmaṇānomeva grahaṇam /
tena kṣatriyavaiśyayorapi brāhmaṇā eva varāḥ //1//
________________________
ĀpGs-Tāt_4.1:
pūrvatra 'invakābhiḥ prasṛjyante'(āpa.gṛ2-16) iti vivāhopayogino
varapreṣaṇasya kālo 'bhihitaḥ /
idānīṃ tasya vidhimāha--
suhṛdaḥātmano mitrāṇi /
samavetānātmānaṃ pratyekakāryān /
mantravataḥmantrabrāhmaṇavataḥ, 'śucīn mantravataḥ'(āpa.dha.
2-15-11)
itivanmantragrahaṇasya pradarśanārthatvāt /
varānvarayitṝn /
varaḥprahiṇuyātpreṣayet /
ete yugmā brāhmaṇāśceti kecit //2//
ĀpGs-Anā_4.2:
gacchatastān varānanantaramāmnātasya mantrasamāmnāyasyādito
dvābhyāṃ ṛgbhyāṃ paprasugmantetyotābhyāṃ abhimantrayeta /
abhilakṣya mantroccāraṇamabhimantraṇam /
tataste kanyākulaṃ gatvā-evaṃgotrāyāmuṣmai sahatvakarmabhyo
yuṣmadīyāṃ kanyāṃ vṛṇīmaha-iti brūyaḥ /
tataste pratibrūyuḥ-śobhanaṃ tathā dāsyāma-iti /
tatra brāhme vivāhe daive cārthalopāt varaṇalopaḥ
kalpāntaradarśanācca-nātra varān prahiṇuyāditi /
tathā gāndharvarākṣasayośca //2//
________________________
ĀpGs-Tāt_4.2:
tānprasthitān /
mantrasamāmnāyasyāditaḥ 'prasugmantā'iti dvābhyāṃ
ṛgbhyāṃabhimantrayeta /
abhimantraṇaṃ ābhimukhyena mantrasyoccāraṇam /
anumantramapyevam'anumantrayitavyadravyagatacitteneti tu bhedaḥ //
kecit-pūrvedyurnāndīśrāddhaṃ kalpāntarāditi /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_4.3:
tato vivāhe niścite pūrvedyurnāndīśrāddhaṃ kṛtvā paredyurbraahmaṇān
bhojayitvāśiṣo vācayitvā varo vadhūkulaṃ gacchati /
tasmai kūrcadānādi bhojanāntaṃ madhuparka datvā kanyāṃ
pratipādayati-tubhyamimāṃ prajāsahatvakarmabhyaḥ pratipādayāmīti /
tatastāṃ varaḥ svayaṃ dṛṣṭvā tṛtīyāmṛcaṃ japet
abhrātṛghnīmityetām /
svayamityanucyamāne varaṃ dṛṣṭvetyarthaḥ syāt prakṛtatvāt /
svayaṃ grahaṇāttu kanyāṃ dṛṣṭvatyartho bhavati /
tatra brāhme vivāha udakapūrva pratipādanam /
gāndharvarākṣasayostu naiva pratipādanam //3//
________________________
ĀpGs-Tāt_4.3:
varaḥsvayaṃkanyāma dṛṣṭvā 'abrātṛghnīm'ititṛtīyāṃ ṛcaṃjapet /
dṛṣṭvai vacakṣuṣī upasaṃharati /
japaśca sarvatra cātussvaryeṇa;natu karaṇamantrādivadekaśrutyā /
'ekaśruti dūrātsambuddhau'(pā.sū.1-2-33)
'yajñakarmaṇyajapanyūkhasāmasu'(pā.sū.1-2-34) iti vacanāt /
atra ca svayamiti viśeṣamaṃ varayitṝmāṃ prakṛtānāmayaṃ japo mā
bhūditi /
kecit- svayaṃ vadhūmeva dṛṣṭvā japet ;na tu varāniti /
svayaṃ dṛṣṭvetyādi ca sarvavivāhānāmavikṛtam //3//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_4.4:
avayavaśa īkṣaṇaṃsamīkṣaṇam /
aghoracakṣurityeṣā caturthīṃ //4//
________________________
ĀpGs-Tāt_4.4:
'aghoracakṣuḥ'ityanayā samīkṣeta /
vadhvā dṛṣṭvo svadṛṣṭiṃ nipātayati, aghoracakṣurapighnyedhīti
mantrāliṅgāt /
kecit-samīkṣeta avayavaśo nirīkṣeteti /
atra varo vadhūśca darmeṣvāsīnaudarbhān dhārayamāṇau
kṛtaprāṇāyāmau saṅkalpayete- āvābhyāṃ karmāṇi kartavyāni,
prajāścotpādayitavyāṃ-iti // 4 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_4.5:
madhyamāsamīpe va4tata ityupamadhyamā tayāṅgulyā
anāmikayetyarthaḥ /
bhruvorantaraṃmadhyamittareṇa yajuṣāidamahamityanena /
________________________
ĀpGs-Tāt_4.5:
upamadhyamāupakaniṣṭhikā, na tu pradeśinī, tasyā visraṃsiketi
vyapadeśāt /
uttareṇa yajuṣā'idamahaṃ yā tvayi'ityanena /
śeṣaṃ vyaktam /
darbha nirasyāpa upaspṛśet //5//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_4.6:
vadhvā svabandhūnāṃ ca rodanaṃnimittaṃ jīvārudantīti liṅgāt /
uttarāmṛcaṃ 'jīvārudantī'tyetām, sarvatra samāveśanānte
vivāhakarmaṇyasminnimitte 'yaṃ japo bhavati /
nimittāvṛttau mantra āvartate //6//
________________________
ĀpGs-Tāt_4.6:
jīvāṃrudantī'ti mantraliṅganurūpe nimitte prāpte mātrādibhiḥ kanyakayā
vā anyonyaviyogacintayā rodane kṛte imāmṛcaṃ japet //6//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_4.7:
vadhūsnāpanārthānāmapāmāharaṇaṃuttarayarcā'vyukṣatkrūra'mi
tyetayā /
mantravataḥprahiṇuyāt prasthāpayet /
'tathā maṅgalānī'tyeva siddhe yugmavacanaṃ pañcabhirmantraiḥ
snāpanaṃ vakṣyati, tatra pratimantraṃ snāpanāvṛttiḥ /
tatra ca snāpanasyāyugmatvāt
tadarthānāmudakumbhānāmapyayugmatvaṃ syāt /
evamāhartṝṇāṃ brāhmaṇānāmapi /
ato yugmānityucyate /
tena pratimantraṃ kubhbhabheda- pratikubhbhaṃ brāhmaṇabhedaśca
siddho bhavati /
tatra yadi catvāraḥ kumbhāḥ caturthena kubbhena
caturthapañcamābhyāṃ mantrābhyāmabhiṣekaḥ /
yadā tvaṣṭau tadā pratimantraṃ pañcabhistūṣṇīmitaraiḥ /
samavetavacanamudakāharaṇe saha pravṛttyartham /
mantravata iti brāhmaṇānāṃ grahaṇam,"āsyai brāhmaṇā"iti mantre
darśanāt //7//
________________________
ĀpGs-Tāt_4.7:
yugmān samasaṅkhyākān /
samavetānmantravataiti pūrvavat /
uttarayā'vyukṣatkrūram'ityetayā praiṣatvāduccaiḥ prayuktayādbhyaḥ
prahiṇuyātvadhūsnāpanārthā upa āhartu preṣayet /
ete ca brāhmamā eva,'āsyai brāhmaṇā'iti mantraliṅgāt /
te ca brāhmaṇā yāsvapsu puruṣāḥ snānādiṣu pūrva na mṛtāḥ
tābhyastṛṇāvakādyapanīyāpa ānanyanti;'avīraghnīḥ'iti mantraliṅgāt //7//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_4.8:
tatastairapsvāhṛtāsutasyāvadhvāśiśarasidarbheṇavaṃdarbhaiḥ
parikalpitaṃ maṇḍalaṃuttareṇa yajuṣā'aryamṇo agni'mityanenanidhāya
tasminniṇve ittarayā 'khe 'nasa'ityanayā dakṣiṇaṃ yugacchidraṃ
dakṣimasyā yugadhuro bāhyacchidraṃpratiṣṭhāpya tasminchidre
suvarṇamuttarayarcā'śaṃ te
hiraṇya'mityetayāntardhāyatābhiradbhistāmuttarābhiḥ
pcabhiḥ'hiraṇyavarṇā'ityetābhiḥ pratimantraṃ snāpayati /
kathaṃ punacchidrasyāntardhānena snāpanaṃ saṃbhavati |
tathāntardhānaṃ kurute yathodakamavasravati /
tatastāmuttarayarccā 'pari tvā girvaṇo gira'ityetayāhatena
vāsasā'cchādayati /
svayameva mantramuktvā paridhāpayati ācchādyācamayya uttarayarcā
āśāsānetyetayā yoktatreṇa sannahyati /
ūrdhvajñumāsīnā(āpa.śrau.2-5-2)
________________________
ĀpGs-Tāt_4.8:
darbheṇvaṃ,darbhaiḥ parikalpitamiṇvaṃ nigalākṛtiṃ
parimaṇḍalākāramityarthaḥ /
taduttareṇa yajuṣā 'aryamṇo agniṃ'ityanena vadhvāśśirasi nidhāya
tasminniṇvevarauttarayākhe 'nasa'ityetayādakṣiṇaṃ yugachidraṃ ,
yugasya dakṣiṇaṃ cdraṃ dakṣimasyā dhuro bārahyachidraṃ
pratiṣṭhāpya, chidre suvarṇamuttarayā'śaṃ te
hiraṇyam'ityetayāntardhāya, uttarābhiḥ'hiramyavarṇāśśucayaḥ pāvakāḥ
pracakramurhitvā'ityādibhiḥ pañcabhiḥṛgbhiḥ snāpayati /
etacca pañcānāmante sakṛdeva, 'vacanādekaṃ karma
bahumantram'(āpa.pa.1-47) ityuktatvāt /
evaṃ sarvatra evaṃ vidheṣvannaprāśanādiṣu //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_4.9:
atha sannahanānantaraṃ'yatra kvacāgni'mityādikalpenāgniṃ
prasādhayati /
mathitvā śrotriyāgārādvāhṛtya tato vadhūmagnimabhyānayati /
uttarayarcā 'pūṣātveta'ityetayā /
ānayanamantro 'yam /
hastagrahaṇaṃ tu tūṣṇīmeva /
udagagravacanaṃ dakṣiṇāgranivṛttyartham //9//
________________________
ĀpGs-Tāt_4.9:
athaśabda uktārthaḥ arthakṛtyapratiṣedhārtha iti /
enāṃ vadhūṃdakṣiṇe haste gṛhītvā, uttarayā'pūṣā tveto nayatu'ityetayā
agnimabhyānīyāgnyabhimukhamānayati;nayatviti mantraliṅgāt /
vyavahite 'pi nayane
viniyogātapareṇāgnimagneradūreṇa'pascādugagraṃ kaṭamāstīrya,
tasminkaṭe yugapadupaviśataḥ, yatottaro varo dakṣiṇā vadhūḥ //9//
6. agnerupasamādhānādi karma /
agnerupasamādhānādyājyabhāgānte 'thaināmādito
dvābhyāmabhimantrayeta // ĀpGs_4.10 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_4.10:
athaivamupaviśyāgnerupasamādhānādi karma pratipadyate /
agnimidhvā prāgagrairityādi ājyabhāgānte karmaṇi kṛte
athānantaramupotthāya enāmāsīnāṃ vajhūṃ tṛtīyasyānuvākasyādito
dvābhyāmṛgbhyāṃ 'somaḥ prathama'ityetābhyāmabhimantrayeta /
agnerupasamādhānādi vacanaṃ tantraprāptyartham /
ājyabhāgāntagrahaṇamabhiman6ṇāderuttarasya karmaṇa-
kālopadeśārtham /
athaśabdo 'vasthāntarapradarśanārthaḥ /
ājyabhāgāntamāsīnaḥ kṛtvā atotthāyābhimantraṇādi pratipadyata iti /
tathā ca bodhāyanaḥ-athāsyā upotthāya hṛdayadeśa (bau.gṛ.1-4-1) miti /
āśvalāyanaśca-tiṣṭhan prāṅmukhaḥ pratyaṅmukhyā āsīnāyā (āśva.1-7-3)
iti /
enāmityucyate agnerabhimantraṇaṃ mā śaṅkīti /
uttarābhyāmiti vaktavye ādito dvābhyāṃ ityucyate mantrasamāmnāye
anuvākavyavasthāpradarśanārtham /
tena"śeṣaṃ samāveśane jape"dityādāvanuvākaśeṣasya grahaṇam //10//
________________________
ĀpGs-Tāt_4.10:
athaṃ tantropadeśaḥ kramārtha ityuktameva /
yadi tu lājahomāstantraśūnyā āgantukāḥ, tadā sa
kramatantravidhānārtaḥ /
athoti pūrvavat /
7. pāṇigrahaṇam /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_4.11:
atha tathaivāvasthitaḥasyai asyāḥ tathaivāsīnāyā dakṣiṇamuttānaṃ
hastaṃ gṛhṇīyāt /
dakṣiṇena nīcānyakbhūtena pastena /
idaṃ pāṇīgrahaṇaṃ nāmakarma /
dakṣiṇeneti na vaktavyam /
ekapāṇisādhyeṣu karmasu dakṣiṇasyaiva prasiddhatvāt /
athāprasiddhaḥ, anyatrāniyamaḥ prāpnoti /
yathātraiva purastādupanayane ca /
evaṃ ta4hi nātra dakṣimahasto vidhīyate /
kiṃ tarhi?nyaktāvidānārtamanūdyate yo 'yaṃ dakṣiṇo hasta-
sarvakarmasu prasiddhaḥ tena nīcāpāṇigrahaṇamiha kartavyamiti /
asmādeva cānuvādāt sarvatra dakṣiṇapāṇiriti siddham //11//
________________________
ĀpGs-Tāt_4.11:
anena nityavidhinā 'so 'bhīvāṅguṣṭham'ityetāvanmātrasya vyavahitasyāpi
sambandhaḥ /
itarathā sa iti na brūyāt /
asmai asyā vadhvāḥ;ṣaṣṭhyarthe caturthī /
uttānaṃ dakṣiṇaṃ hastaṃvarassvenanīcā nyagṇūtena dakṣimahastena /
abhīvāṅguṣṭhaṃabhiruparyathaḥ /
ivetyavadhārakaḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_4.12:
aṅgulīreva nāṅguṣṭhaṃ nāpi pāṇitalam /
pūrvoktasyaivāyaṃ kāmasaṃyukto viśeṣavidhiḥ /
tenehāpi dakṣiṇena nīcā hastenetyevamādayo viśeṣā bhavanti //12//
________________________
ĀpGs-Tāt_4.12:
aṅgulīreva nāṅguṣṭham /
śeṣaṃ nityavat //12//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_4.13:
gṛhṇīyādityanuvartate //13// //14//
________________________
ĀpGs-Tāt_4.13:
abhīva lomāni, yathā varasyāṅguṣṭhalomāni sarvāṇyevopari bhavanti
tathā gṛhṇāti /
śeṣaṃ nityavadeva /
ato vadhvaṅguṣṭhamapyuttānam // 13 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_4.14:
yaḥ māṇigrahaṇe kāmaṃ necchati sa pāṇimabhīvāṅguṣṭhamabhīva
lomāni gṛhṇīyādityeva /
abhiśabda uparibhāve /
iva śabda- īṣadarthe /
________________________
ĀpGs-Tāt_4.14:
gṛhṇītīti sambandhaḥ /
sarvāsāmanta eva //14//
9. saptapadīgamanam /
athaināmutteraṇāgniṃ dakṣiṇena padā prācīmudīcīṃ vā diśamabhi
prakramaya tyekamiṣa iti // ĀpGs_4.15 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_4.15:
athedānīmenāṃ vadhūmṛttthāpyottareṇāgniṃ yo deśastasmāt prakramya
prācīṃ vā diśamabhi udīcīṃ vā dakṣiṇena padā sapta padāni
prakrāmayati
ekamiṣa ityetairmantraiḥ /
prāggatānyudaggatāni vā padāni nidhāpayatītiyarthaḥ /
atra svayameva pādaṃ gṛhītvā mantrāṃścoktvā nidhāpayati /
saṃbhārākramaṇavat /
dakṣiṇena padeti mantrāṇāṃ dakṣiṇasambandhārtha pūrvapravṛttyartha
ca, tasmāttūṣṇīmitarasya paścādanupravṛttiḥ /
________________________
ĀpGs-Tāt_4.15:
athāgneradūreṇottarata ārabhyaināṃdakṣiṇena
padāpādenaprācīmudīcīṃ vā diśamabhiprāgāyatānyudagāyatāni vā
sapta padāni prakramayati;'ekamiṣe'ityādibhissaptābhiḍa-
'viṣṇustvānveṣu'ityanuṣaktaiḥ pratimantram //15//
sakheti saptame pade japati // ĀpGs_4.16 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_4.16:
uktaṃ saptapadāni pratimantraṃ prakramayatīti /
tatra saptame pade nihite pādamupasaṃgṛhyaiva
'sakhāsaptapade'tyāpabhya japati homamantrebhyaḥ prāk ye mantrāḥ
tānityarthaḥ /
ta6 kalpāntare dṛśyate 'saptamaṃ padamupasaṃgṛhyeti //17//
________________________
ĀpGs-Tāt_4.16:
sa varassaptame pade nihite 'sakhā saptadā'ityādi 'sūnṛte'ityantaṃ japati,
cātussvaryeṇaiva //16//
ĀpGs-Anā_5.1:
samāpya japamathāgniṃ pradakṣiṇaṃ karoti tayā saha pradakṣiṇaṃ
pariktāmatītyarthaḥ /
sarvatra dakṣiṇe haste gṛhītvā parikramaṇam /
tato yatāsthānamupaviśataḥ /
yasya yat sthānamupadiṣṭaṃ 'uttaro vara'iti tasminnityarthaḥ /
upaviśyavadhvāmanvārabdhāyāṃanvarabdhavatyāṃ uttarāṣṣoḍaśa
pradhānāhutīrjuhoti /
homāya janividesvāhetyotaiḥ pratimantram /
darvīhomatvādevopaveśane siddhe upaviśyetyucyate niyamārtha-uttarā
eva ṣoḍaśopaviśyajuhoti, anyāḥ sthitvaiveti /
tena lājāstiṣṭhatā hotavyāḥ /
tathā ca kalpāntareṣu bahuṣu dṛśyate bodhāyanānāṃ bahvṛcānāṃ
chandogānāṃ vājasaneyināmātharvaṇikānāñca /
upahomoṣu yathāprāptamāsanameva bhavati /
etacca vakṣyāmaḥ-- /
anye tvāsīnayoreva homamicchanti /
________________________
ĀpGs-Tāt_5.1:
sakheti japitvā,prāgghomāt homātprāk agnipradakṣiṇameva vadhvā
sahakuryānnānyadarthakṛtyamāvaśyakamapi;'prāgghomādi'tyadhikagrah
aṇāt /
tato yathāsthānaṃ 'uttaro varaḥ ityuktasthānānatikrameṇa, na
tvaniyamena,upaviśyavadhvāmanvārabdhāyāmuttarāḥuttaramantrakaraṇ
ikā
āhutīrhomān juhoti /
ke punasta uttare mantrāḥ?kathaṃ ca juhoti ?ityata āha- 'somāya
janivide'ityādayaṣṣoḍaśa mantrāḥ /
athaināmuttareṇāgniṃ dakṣiṇena
padāśmānamāsthāpayatyātiṣṭheti // ĀpGs_5.2 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_5.2:
padaprakraṇaṇaṃ padāsthāpanamaśmā dṛṣatputraḥ /
sa ca prāgeva pātraissaha pratiṣṭhāpito bhavati //3//
________________________
ĀpGs-Tāt_5.2:
vyaktārtham //2//
12 lājahomāḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_5.4:
athaśabdaḥ sthānasambandhārthaḥ /
athotthita evāsyāścotthitāyā eveti /
tenāvadānaprabhṛtthānameva bhavati /
tatra dārśapaurṇamāsiko 'vadānakalpaḥ pradarśitaḥ na kalpāntaram /
tadihāpi pratyabhidhāgaṇaṃ pañcāvattañca pañcāvattināṃ bhavati /
lājānāṃ ca laukikaḥ saṃskāraḥ /
pātraiśca saha sādanaprokṣaṇe bhavataḥ /
añjalestu na sādanādi bhavatītyuktam //4//
________________________
ĀpGs-Tāt_5.4:
ete api sūtre vyaktārthe /
ācārāllājānāṃ trirāvāpo jamadagnīnām /
lājahomāścāpūrvāḥ, 'asyā añjalāvustīya'ityādi kṛtsnavidhānāt
pārvaṇātideśābhāvāt
pākayajñadharmāgnimukhapratyabhighāraṇasviṣṭakṛlle
pāñjanānāmaprāptireva //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_5.5:
varasyaiva juhotikriyā /
pātrasthānīyo vadhvañjaliḥ //6//
________________________
ĀpGs-Tāt_5.5:
vara eva 'iyaṃ nārī'ityanayā ṛcābhinnena vadhvañjalinā devatīrthena
lājān juhoti /
na pārśvena;upadeśātideśorabhāvāt /
13 agnipradakṣiṇādi /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_5.6:
uttarābhistisṛbhiḥtubhyamāgre paryavahannityādibhuḥ agniṃ
pradakṣiṇaṃ karoti /
tāṃ haste gṛhītvā tisṛṇāmante parikramaṇārambhaḥ
'vacanādekaṃ karma bahumantra'miti /
uttarābhiriti bahuvacanenaiva tritvaparigrahasiddhe tisṛbhiriti vacanaṃ
tisṛbhirekameva parikramaṇaṃ yathā syāt pratimantraṃ
kriyābhyāvṛttirmā bhūditi //7//
________________________
ĀpGs-Tāt_5.6:
uttarābhiḥ 'tubhyamagre paryavahanaṃ'ityādibhistisṛbhiḥ /
pradakṣiṇamagniṃkṛtvā /
yathā purastātā tathā ātiṣṭhemamityanayā //6//
homaścottarayā // ĀpGs_5.7 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_5.7:
yathā purastāditi vartate /
uttarayā 'aryamaṇaṃ nu deva'mityetayā //8//
________________________
ĀpGs-Tāt_5.7:
lājahomaścottarayā 'aryamaṇaṃ nu devam'ityetayā //7//
āsthāpanam // ĀpGs_5.9 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_5.9:
punarapi parikramamamagneḥ kartavyaṃ āsthāpanañcāśmanaḥ /
punaśśabdaḥ kriyābhyāvṛttidyotanārthaḥ /
tenottarābhistisṛbhirityādirbhavati //9//
________________________
ĀpGs-Tāt_5.9:
agnipradakṣiṇam //8//
ātmanaḥ //9//
homaścottarayā // ĀpGs_5.10 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_5.10:
uttarayā'tvamaryame'tyetayā ṛcā //10//
________________________
ĀpGs-Tāt_5.10:
'tvamaryamā bhavasi'ityetayā //10//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_5.11:
punasśabdaḥ pūrvavat //11//
________________________
ĀpGs-Tāt_5.11:
'homaścottarayā'ityādiṣu pañcasu sūtreṣu 'yathā purastāt'ityanuṣaṅgaḥ /
kāryaḥ kāryamiti ca yathāliṅgaṃ vākyaśeṣaḥ //11//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_5.12:
pūrvamagnerupasamādhānādivacanena tantraprāptirdarśitā /
idaṃ tu vacanaṃ kolopadeśārtha parikramaṇādūrdhva jayādayo yathā
syuriti /
itarathā jayādīnupajuhotīti vacanāllājahomānantaramupahomaḥ syāt
tatastṛtīyaṃ parikramaṇam //12//
________________________
ĀpGs-Tāt_5.12:
etaduktābhiprāyam-yatra vacanaṃ tatraiva jayādayo,
nānyatra;anvārambhaścaiṣu nāstīti //12//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_5.13:
pariṣecanānta grahaṇaṃ tantraśeṣopalakṣaṇam /
tena praṇītāvimokasyāpyante yoktravimokaḥ /
jayādi pratipadyata ityeva siddhe pariṣecāntagrahaṇaṃ tadanantarameva
yoktravimoko yathā syāt prasthānakāle mā bhūditi /
uttarābhyāṃ'pra tvā muñcāmī'tyetābhyām;vacanādekaṃ karma
bahumantramiti /
dvimantro vimokaḥ /
tata iti vacanaṃ yoktravimokasya prasthānakālaniyamo mā bhūt
yathopapadyate śvo vā sadyo vā tadā pratiṣṭhetetyevamartham /
pravāhaṇaṃrathādibhirnayanaṃ,prahāraṇaṃmanuṣyavāhyena
śibikādinā nayanam /
ubhayatra vāśabdaḥ ubhayorapi pakṣayostulyatvajñāpanārthaḥ /
anyathā rathānayanasyeha pratyakṣakalpopadeśādanupadiṣṭakalpaṃ
manuṣyayānamāgnihotrikakalpavat sūcitaṃ vijñāyeta /
ataḥ
________________________
ĀpGs-Tāt_5.13:
pariṣecanāntaṃ kṛtvā,sāmarthyāttantraśeṣaṃ samāpyetyarthaḥ /
tena śamyāpohanapraṇītāvimo kabrāhmaṇodvāsanānyapi karoti /
uttarābhyāṃ' pra tvā muñcāmi'iti dvābhyāṃ ṛgbhayām /
yoktraṃ vimuñcati /
tataḥ anantaraṃtāṃvadhūṃ hastinamaśvaṃ vāpravāhayet /
śibikāmāndolikāṃ rathaṃ manuṣyaṃ vāpra vā hārayet /
ubhayatra 'vyavāhitāśca'(pā.sū.1-4-28) iti vāśabdavyavadhānam /
vāśabdadvayaṃ tu tulyāvimau vidhī, nānyataro 'nukalpa iti jñāpayitum /
15 vaivāgikāgnernityadhāraṇam /
samopyaitamagnimanuharanti // ĀpGs_5.14 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_5.14:
etaṃ vaivāhikamagnimukhāyāṃ samopya dampatyorgacchatoranu
pṛṣṭhataḥharantitadīyāḥ puraṣāḥ /
samopyavacanaṃ śrauteṣvagniṣu dṛṣṭasya samāropaṇasya
pratiṣedhārtham /
evaṃ pratiṣedaṃ kurvannetaddarśayati anugato manthya ityatra
śrautavadavakṣāṇebhyo manthanamiti /
anuśabdaḥ purastānnayanapratiṣedhārthaḥ //14//
________________________
ĀpGs-Tāt_5.14:
etaṃ vivāhāgniṃ samopyokhāyāmanuharanti avyavāyena vadhvāḥ
paścānnayanti parikarmiṇaḥ /
etamitigrahaṇaṃ vivāhāgneraupāsanākhyasya
saṃskāraśabdābhivyaṅgyasya prayāṇe 'pi nityaṃ
pratyakṣanayanārtham /
agṛhyamāṇe tvetamityāsmin adṛṣṭārtha sarvārthasya
laukikākāgneranuharaṇaṃ syāt /
aupāsanasya ca gṛhyāntareṇa prayāṇe vihitaṃ samāropaṇaṃ syāt //14//
nityaḥ // ĀpGs_5.15 //
dhāryaḥ // ĀpGs_5.16 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_5.16:
eṣa vaivāhiko 'gnirnityaḥ śāśvatiko dhāryaḥpatnīsambandhānāṃ
karmaṇāmarthāya //15//
________________________
ĀpGs-Tāt_5.16:
pāṇigrahaṇādārabhya sarvācāralakṣaṇakarmārthamayamagnirnityaḥ,
yāvajjīvaṃ notsṛjyate;'pāṇigrahaṇādiragnistamaupāsanamityācakṣate,
tasmin gārhyāṇi karmāṇi'(hi.gṛ.26.1,2) iti hiraṇyakeśivacanāt /
ataḥ sāṅge vivāhe samāpte 'pi 'apavṛtte karmaṇi laukikassampadyate';
(āpa.pa.4-22) iti na bhavati //15//
nitya iti siddhe dhārya ityārambhāt prayāṇe 'pyasya
samidhyātmanyarapyorvā samāropaṇaṃ gṛhyāntaravihitaṃ vikalpenāpi
na syāt /
yathā 'juhvā sruveṇa vā sarvaprāyaścittāni juhoti'(śrau.2-11-1) ityatra
'adhvaryu kartāram (āpa.pa.1-26) iti vacanāt adhvaryureva kartā, natu
'juhotijutīti prāyaścitte brahmāṇam'; (āśva.śrau.1-1-16)
ityāśvalāyanasṛtravihito brahmā vikalpenāpi /
evaṃ ca 'samopyaitamagnimanuharanti'(āpa.gṛ.5-14) iti sarvasya
dharmo 'yaṃ , na vaivāhikaprayāṇasyaiva /
yathā samopyaitāvagnī anvāropya'; ityāgnikaprayāṇe 'sya vihito
dharmassarvārthaḥ /
etatsūtrabhāṣyābhyāmasavarṇadārasaṅgrahassmṛtyantaravihito na
sarvathaiva niṣiddha iti gamyate /
taccānyeṣvapyevāṃvidheṣu vikalpasya jñāpakameva // 13 //
asyaupāsanasyo dvātasyotpattimāha-
16 anugatau mathanam /
ĀpGs-Anā_5.17:
anugataḥudvātaḥ manthayaḥ manthanenotpādyaḥ /
asmin pakṣe vivāhe 'pyasya yonireṣaiva /
dhāraṇaṃ cārapyorvivāhaprabhṛti bhavati /
tatra vivāhe araṇībhyāṃ manthanam, anugate svebhya evāvakṣāṇebhya
ityuktam /
tadabhāve bhasmanā araṇī saṃspṛśya manthanam //16//
________________________
ĀpGs-Tāt_5.17:
yadyayamagniranugataḥ nirvāṇassyāt tadāmanthyaḥtebhya
evāvakṣaṇebhyo 'dhi manthitavyaḥ /
yadi tani na syurasamarthāni vā, tadāsaya bhalmanā araṇī saṃspṛśya
manthitavyaḥ //17//
17 śrotriyāgārādvā'haraṇam /
śrotriyāgārādvā'hāryaḥ // ĀpGs_5.18 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_5.18:
śrutavṛttādhyayanasampanno brāhmaṇaḥśrotriyaḥtasya gṛhe yaḥ
pacanāgniḥ tasmādvāhāryaḥ /
asmin pakṣe vivāhe 'pyasya yonireṣaiva //17//
________________________
ĀpGs-Tāt_5.18:
athavādhītavedasya gṛhādāhāryaḥ /
ayaṃ ca vyavasthito vikalpaḥ /
yadi mathite 'gnau vivāhastadā manthyaḥ /
yadyāhṛte 'gnau tadāhāryaḥ /
naṣṭeṣapahṛte vāgnāviyamevotpattiḥ /
anugata ityasya naṣṭāpahṛtayoḥ pradarśanārthatvāt //18//
prāyaścittmāha--
18 tatra dampatyoranyatarasyopavāsaḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_5.19:
atra vyavahitakalpanayā padānāṃ sambandhaḥ /
agnāvanugate bhāryāyāḥ patyuśca ubhayorupavāso bhavati
tayoranyatarasya veti /
caśabda ubhayorupavāsasamuccayārtaḥ /
bhāryāyāḥ patyuśceti /
vāśabdo 'nyatarasya vikalpārthaḥ /
tayoranyatarasya veti /
upavāsaḥubhayorapi
prāsahgikastvagnidharmaḥ /
tataścopavāsavidhirapi prasithānaśeṣa eva vijñāyeta /
tathā ca 'trirātramubhayoradhaśśayyā barahmacarya'mityādīnāṃ
prāsaṅgikena saṃbandho na bhavati /
kintu prākaraṇikenaiva /
anugate ubhayorupavāso 'nyatarasya vetyeva siddhe bhāryāyāḥ
patyuśceti pṛthaṅnirdeśaḥ kathamasyāgneratyantaṃ bhāryāsaṃbandhaḥ
pratijñāpitasyāditi /
ata eva bhāryāyāḥ pūrvavirdeśaḥ tena yasmin karmaṇi
bhāryāyāssahatvaṃ nāsti
yathopākaraṇasamāpanayostasyaitasminnagnāvapravṛttiḥ /
sapatnībādhanādau ca pattyussahatvābhāve 'pi
bhāryāsabandhādevāsminnagnau pravṛttiḥ //18//
________________________
ĀpGs-Tāt_5.19:
anyatarasya kālasya ahno vā rātrercā sambandhī upavāsaḥ anaśanaṃ
bhāryāyāḥ patyurvā bhavati /
cakārognyutpattiprāyascittayoḥ samuccayārthaḥ /
yadyahani rātrau vā prāgbhojanādanugatistadā mathitvā'hṛtya vā
'yatrakvace'ti vidhinepasamādhāya 'yadyavijñātā sarvavyāpadvā'; iti
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_5.20:
uttarayarcā'ayāścāgne'ityetayā juhuyāt āhutimekāṃ /
iyamāhuti stantravati na bhavati /
paristaraṇājyasaṃskāradarvīsaṃmārjanāni bhavanti /
api veti vacanādeva vaikalpikatve siddhe upavāsapratiṣedha
iyamāhutirupa vāsasyaiva pratyāmnāyā yathā syāditi /
tenehāpi sarvaprāyaścitthomasya samuccayo bhavati /
tadidaṃ prāyaścittamapyapaharaṇādināgnināśe 'pi draṣṭavyam /
asyaivāgnerbuddhipūrvotsarge dvādaśāhādūrdhva vicchede ca
smṛtyantare prāyaścittamuktam /
tatrāpyagnisaṃkāra etāvāneva //19//
________________________
ĀpGs-Tāt_5.20:
api vā agnāvanugate uttarayā'ayāścāgne'ityetayā'jyaṃ juhuyānnopa
vaset /
anugata iti punarvacanānnṣṭāpahṛtayornāyaṃ vikalpaḥ, kintūpavāsa eva /
api vetyenenaiva upavāsapakṣe vyāvṛtte,
nopavasedityārambhādupavāsamātreṇaivāyaṃ vikalpaḥ prāyaścittaṃ
tvatrāpyastyeva //20//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_5.21:
atha dampatyoḥ prasthāne viśeṣadharmā upadiśyante /
uttarā satyenottabhite tyeṣā /
rathasyottaṃbhanīanayarcā rathasyottabhanaṃ kartavyamityarthaḥ /
kena?vareṇa, adhikṛtatvāt //20//
________________________
ĀpGs-Tāt_5.21:
uttarā'satyenottabhitā'ityeṣārathasyottambhanīuttambhane
karaṇamantraḥ //21//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_5.22:
yābhyamūhyate rathaḥ tau vāhauaśvāvanaṅvāhau vā /
uttarābhyāṃ'yuñjanti bradhnaṃ,'yoge,
ityetābhyāṃyunaktiyugadhurerābadhnāti /
________________________
ĀpGs-Tāt_5.22:
uttarābhyāṃ 'yuñjanti bradhnaṃ''yoge yoge'iti dvābhyāṃ
aśvāvanaḍvāhau vā yugadhurorābadhnāti /
tayoścadakṣiṇaṃ vāhaṃ pūrvayanakti /
ārohatīmuttarābhirabhimantrayate // ĀpGs_5.23 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_5.23:
atha taṃ rathaṃ yuktamārohati vadhūḥ /
tāmārohatīmārohantīṃ uttarābhi"ssukiṃśukami"tyevamādibhiḥ
abhimantrayate /
iha bahuvacananirdeśāt triprabhṛti aniyamaprasaṅge
mantraliṅgāccatasṛbhiriti niyamaḥ /
yāne tūttaṃbhanādi sarva bhavati /
aśvapuruṣādiṣu ca abhimantraṇādayaḥ dampatīdharmā
bhavantīttyuktam /
'sucakra'miti mantraliṅgāt ratha eva mantrā ityeke /
vadhūpratipādanaparatvāt mantrasya rathāliṅgatvamarthavāda ityanye //
23//
________________________
ĀpGs-Tāt_5.23:
rathamārohatimarohantī vadhūm /
numabhāvaśchāndasaḥ /
'sukiṃśukam'; ityādibhiścatasṛbhirabhimantrayate /
rathamevārohantīṃ nāśvādim; sucakrimiti liṅgavirodhāt /
'uduttaram'iti vā tisṛbhiraśvādikamārohantīmabhi mantrayate //23//
20 yugyayoḥ yojanaprakāraḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_5.24:
dvesūtrenīlalohite rathasya vartmanorubhayorḥ /
bhaviṣyannirdeśo 'yaṃ yayorrvatīṣyete rathacakre tayorrvatmanoḥ /
vartinyoriti yuktaṃ paṭhitum /
________________________
ĀpGs-Tāt_5.24:
vartmanoḥvartanyorityarthapīṭhaḥ /
nīlaṃ dakṣiṇasyāmiti strīliṅganirdeśāt /
rathasya bhāvinyorrvatanyoḥ nīlalohite bhavataḥ utyetayā dve sūtre
vyavastṛṇātitiryakstṛṇāti /
etacca yugapat, nīlalohite bhavata iti
dvivacanaliṅgāt /
tayośca sūtrayordakṣiṇasyāṃvarvanyāṃ
nīlaṃvyavastṛṇāti,uttarasyāṃca lohitam // 24 //
te uttarābhirabhiyāti // ĀpGs_5.25 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_5.25:
te sūtre abhiyātiupariyāti /
uttarābhistisṛbhiḥ ṛgbhiḥ ye vadhvaścandramityetābhiḥ
trayāṇāmante gamanārambhaḥ // 27 //
________________________
ĀpGs-Tāt_5.25:
ye vadhvaścandram iti tisṛbhirvyavastīrṇe sūtre abhiyātiuparigacchati //
25 //
21 naimittiko japaḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_5.26:
atītyagamanamatikramaḥ atikrama eva vyatikramaḥviśabdo
'narthakaḥ,yathopāya evābhpāya iti /
uttasāmṛcaṃ japedvaraḥ tāmandasānetyetām /
nimittāvṛttau japasyāvṛttiḥ /
ca śabdaḥ pratyekaṃjapasaṃbandhārthaḥ /
itarathā
________________________
ĀpGs-Tāt_5.26:
tīrtha puṇyanadyādi /
sthāṇurgavāṃkaṇḍūyanārtha nikhātaḥ /
catuṣpathaḥ prasiddhaḥ /
eteṣāṃ vyatikrame 'tā mandasānā'ityetāṃ japet /
catuṣpathamapītarau /
yathedhmasambharaṇamantre upaveṣamekṣaṇadhṛṣṭiśabdā
agrisaṃsparśikāṣṭhamayatvasāmānyāt idhmadārūṇyevābhivadanti /
yathā vā jātakarmaṇyuttarābhyāmabhimantraṇaṃ,
mūrdhanyavaghrāṇaṃ, dakṣiṇe karṇe jāpaḥ, (āpa.gṛ.15-1)
ityabhimantraṇāvaghrāṇajapānāṃ
jātasaṃskārakriyāsāmānyādabhijighrāmītyabhivadanam /
kiñcitrāśvinoḥ prādhānyena
stūyamānatvāttatsakāśāttīrthādivyatikramotthadoṣopahateḥ
prārthyamānatvādavikṛtāyā eva japaḥ /
api ca padāntaroddhāre jagatītvabhaṅgaprasaṅgaḥ /
nyāyatastu japamantro nārthaparaḥ ato nātra tīrthādayo 'śvinau vā
tātparyeṇābhidhīyante /
tasmāt śūpapādaḥ kṛtsnāyā eva japaḥ /
eṣa eva nyāyo nadīnāṃ dhanvanāṃ ca vyatikrame //26//
ṣaṣṭhaḥ khaṇḍaḥ
22 mārgamadhye nāvā nadītaraṇe japaḥ /
nāvamuttarayānumantrayate // ĀpGs_6.1 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_6.1:
atha yadi pathi nāvā tāryā nadī vāpī vā syāt tatranāvamuttarayarcā 'ayaṃ
no mahyāḥ pāraṃ svastī'tyetayānumantrayate
anumantrayetetyarthaḥ /
pṛṣṭhataḥ sthitvā anuvīkṣya mantroccāraṇamanumantraṇam /
kṛte 'numantraṇe varo vadhūśca tāmārohataḥ //1//
________________________
ĀpGs-Tāt_6.1:
yadi pathi nadī nāvā taritavyā syāt, tadā varaḥ 'ayaṃ no mahyāḥ
pāram'ityetayā nāvamanumantrayate /
tatastāmubhāvagninā sahārohataḥ // 1 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_6.2:
ye nāvaṃ nayanti(te) nāvi bhavā nāvyāḥ kaivartāḥ tāntaratī tarantī
taraṇakāla ityarthaḥ /
strīliṅganirdeśādeva siddhe vadhūgrahaṇaṃ darśanapratiṣedho vadhvā
eva yathā syāditi /
tena tīrtvottarāṃ japediti varasyaiva bhavati /
caśabdo vadhvā varasya ca sahataraṇapradarśanārthaḥ /
saṃhobhau tarataḥ /
vadhvāstvayaṃ cāparo viśeṣa iti /
kecit nāvā tār#a āpo nāvyā iti vyācakṣate /
teṣāṃ puṃliṅganirdeśo 'nupapannaḥ // 2 //
________________________
ĀpGs-Tāt_6.2:
nāvyānnaunetṝn kaivartān /
tāratītichāndasaṃ rūpam /
tarantī taraṇakāle /
'lakṣaṇahetvoḥ kriyāyāḥ '(pā.śū.3-2-126) iti śatrādeśaḥ /
vadhūrna paśyet /
cakārāt vadhvāstaraṇadarśanapratiṣedhaśca, varasya kevalaṃ saha
taraṇamiti jñāpayati //2//
tīrtvottarāṃ japet // ĀpGs_6.3 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_6.3:
tīrtvāpāraṃ prāpyauttarāmṛcaṃ'asya pāra'ityetāṃ japedvaraḥ /
yadi nadī na bhavati tadā yā oṣadhaya ityetāmapi japet /
nadīnāṃ dhanyānāñca vyatikrame iti vakṣyati //3//
________________________
ĀpGs-Tāt_6.3:
pāraṃ prāpya 'asya pāre'ityetāṃ vara eva japet //3//
23 śmaśānādibyatikrame homaḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_6.4:
śmaśānabhūmeradhyupari vyatikrame bhāṇḍe bhājanādau rathe riṣṭe
naṣṭe ratha iti pradarśanamanyeṣu caivaṃprakāreṣu darnimitteṣu
vakṣyamāṇahomaḥ kāryaḥ /
tatrāgnerupasamādhānādi tantraṃ pratipadyate /
adhiśabdaprayogācchmaśānabhūmerupari gamana evaitat bhavati /
tīrthādīnāṃ tu samāpenātikrame 'pi bhavati //4//
uttarā āhutīrjuhoti /
'yadṛteci'dityādyāssapta uttaramantrairaitairāhutīrjuhotītyarthaḥ /
mantraliṅgāt saptaniyamaḥ /
hutvā jayāditantraśeṣaṃ pratipadyate /
sakṛt pātraprayogaḥ /
śamyāḥ paridhyarthe /
agnerupasamādhānādi vacanaṃ tantraprāptyartha,
ājyabhāgāntavacanamanvārambhakālopadeśārtham /
'jayādi pratipadyata'ityetaccānvārambhānivṛttyartham /
tathā jayādi yathāsiddhaṃ pratipadyata iti //5//
ĀpGs-Tāt_6.4:
śmaśānādhivyatikrameśmaśānabhūmerupari
vyatikrame,bhāṇḍevadhūbhūṣaṇādau rathe vā riṣṭe,
agnerupasamādhānādi pariṣecanāntaṃ karoti /
kevalājyahaviṣṣu na vacanābhāve tantramityuktameva /
ājyabhāgānta iti tvanbārambhakālavidhyartham /
uttarāḥ'yadṛte vidabhiśriṣaḥ'iti saptakaraṇikā āhutīḥ /
śeṣaṃ vyaktam //4//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_6.5:
kṣīriṇāṃ nyagrodhādīnāmalakṣmaṇyānām,
anyeṣāmapilakṣaṇyānāṃlakṣaṇayuktānāṃ prasiddhānāṃ
sīmāvṛkṣaṇāmityarthaḥ /
________________________
ĀpGs-Tāt_6.5:
kṣīriṇaḥkṣīravantaḥ plakṣanyagrodhādayaḥ lakṣma cihnaṃ tatra
bhavāḥlakṣmaṇyāḥdurgā tintriṇikā sīmākadambā ityevamādayaḥ /
nadyaḥ prasiddhāḥdhanvānodīrghāṇyaraṇyāni yeṣu grāmyāḥ paśavo na
nivasanti /
eteṣāṃ cavyatikrame uttare yathāliṅgaṃ japet /
'ye gandharvāḥ'iti vṛkṣāṇāṃ vyatikrame, 'yā oṣadhayaḥ'iti nadīnāṃ
dhanvanām /
yathāliṅgamiti vacanaṃ jātakarmavanmā bhūditi /
kṣīriṇāmityādi bahutvamavivakṣitam, nimittagatatvāt,
havirubhayatvavat //5//
gṛhānuttarayā saṅkāśayati // ĀpGs_6.6 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_6.6:
atha svaṃ gṛhaṃ prāpya rathādavaropya yaddhanaṃ tasyā
vahatutvenāgataṃ tacca gṛhān prapādya tatastayā
tānsaṅkāśayatisamyagīkṣayati
uttarayarcā saṅkāśayāmītyetayā /
mantraścāsminnarthe yathākathañcit yojanīyaḥ /
saṅkāśayāmi darśayāmi vahatuṃ vadhvāḥ pitṛkulādānītaṃ dhanaṃ
brahmāṇā maitreṇa aghoreṇa cakṣuṣā na kevalamaghoreṇa, kiṃ tarhi
maitreṇa gṛhairmadīyaissārdha gṛhaṃ ca madīyamityarthaḥ /
asyāṃ paryāṇaddhaṃ viśvarūpākhyaṃ yadābharaṇaṃ tatparibhyaḥ
ekasmin bahuvacanam /
patyai mahyaṃ syonaṃ mukham /
savitā karotviti //8//
________________________
ĀpGs-Tāt_6.6:
varaḥsvagṛhān jñātidhanasaṃyuktān vadhūṃ 'saṅkāśayāmi'iti
ṛcāsaṅkāśayatidarśayati /
nanu-yadyapi samityupasargaḥ 'samavadāya dohābhyāṃ'(āpa.śrau.
2-20-3) ityādau sahārthe dṛṣṭaḥ, tathāpi gṛhāṇāṃ
jñātidhanasahitatvamevātrābhipremiti kuto niścīyate?
ucyate-'saṅkāśayāmivahatum'iti mantraliṅgānusārāt /
mantrārthaśca bhāṣyoktaḥ //7//
vāhāvuttarābhyāṃ vimuñcati dakṣiṇamagre // ĀpGs_6.7 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_6.7:
uttarābhyāṃ āvāmagan"ayaṃ no devassavite'tyetābhyām /
yogavadekaikena mantreṇa vimokaḥ //9//
________________________
ĀpGs-Tāt_6.7:
'āvāmagan'iti dvābhyāmekaikaṃ vāhaṃ vimuñcati //7//
25 gṛhapraveśaḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_6.8:
vimucya vāhau varaḥ pūrva gṛhaṃ svayaṃ praviśya yatra
dampatyorvāsaḥ tatrāgārasya madhye camīstṛṇāti uttarayarcā 'śarmā
varme'tyetayā taccānaḍuhaṃ bhavati lohitañca varṇena /
prācīnamuttaralometyāstaraṇe prakāraḥ /
āstīrya tato dakṣiṇena padā gṛhānprapādayati /
vadhūṃpraveśayati /
prapādayaṃstāmuttarāmṛcaṃvācayati 'gṛhāni'ti prakṛte
punargṛhānityucyate- hatarathā agārasyāpi prakṛtatvāt praveśane
mantraḥ śaṃkyeta /
idameva jñāpakamantaragāramadhye carmāstaraṇamiti /
prapādayan vācayatīti vacanānmantrakarmaṇoradisaṃyogaḥ /
na mantrānte pradānam //11//
________________________
ĀpGs-Tāt_6.8:
tato varaḥ pūrva svagṛhān praviśya 'śarma varma'ityetayā yathāsūtraṃ
carmāstīrya tato vadhūṃdakṣiṇena padāgṛhānprapādayanpraveśayan';
gṛhān bhadrān'ityetāṃ vācayati //8//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_6.9:
dehalīnāmadvārādhastāddaru /
paryantavediketyapare /
tāṃ prapādanakāle svayaṃ sā ca nātikrāmoditayarthaḥ /
tayoḥ prapannayoragnimanuprapādayati // 12 //
ĀpGs-Tāt_6.9:
sā ca praviśantī dehalāṃ nābhitiśṭhati /
kecit-cakārādvaro 'pi- iti //9//
26 praveśahomaḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_6.10:
uttarāstrayodaśapradhānāhutīḥ 'āgangoṣṭha'mityādyāḥ liṅgavirodhe
satyapi vara eva juhoti, vidhervalīyastvāt /
bhavati liṅgañcāvivakṣitam /
devatāsmaraṇārthatvāt mantrāṇām /
uttaro vara ityayaṃ viśeṣaḥ sarveṣu homeṣu bhavatītyuktam /
uttarapūrvadeśegārasyeti vidhiragnessarvatra veditavyaḥ //14//
ĀpGs-Tāt_6.10:
uttarāḥ 'āgan ityāditrayodaśāhutīḥ /
uttarayā'iha gāvaḥ prajāyadhvam'ityetayā /
pūrvemāstīrṇe carmaṇyupaviśataḥ /
pūrvavaduttara eva varaḥ //10//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_6.11:
ya pumāṃsameva sūte na striyaṃ sā puṃśūḥ'tasyāḥ puṃsvo jīvaputrāyā
iti pāṭhaḥ /
na rephaḥ pāṭhyaḥ, paṭhyamāno vā chāndaso draṣṭavyaḥ /
ĀpGs-Tāt_6.11:
puṃsvoḥ puṃsvāḥ ityarcapāṭhaḥ yā puṃsa eva sūte na strīrapi, yā ca
sūta eva na tu vandhyā satī krayādinā putravatī, sā puṃsūḥ /
jīvanta eva putrāḥ pumāṃso yasyāssā jīvaputrā, na punaḥ 'bhrātṛputrau
svasṛduhitṛbhyām'(pā.1-2-68) ityekaśeṣavacanādyasyā duhitaro 'pi
jīvanti, putraścaiko jīvati, sāpīha jīvaputrā vivakṣitāḥ puṃsvoriti
viśeṣaṇānupapatteḥ /
evaṃ bhūtāyāḥ putraṃ 'somenādityāḥ'ityetayā vadhvā aṅka upaveśya
'pra svasthaḥ'iti yajuṣā putrāya phalāni kadalyādīni pradāya 'iha priyaṃ
prajayā'iti ṛcau japitvā, ubhau vācaṃ yacchataḥ /
29 vadhvai dhruvārundhatīpradarśanam /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_6.12:
uditeṣu nakṣatreṣviti vacanāttataḥ prākū tasminneva carmaṇi
vāgyatayorāsanaṃ paścādupaniṣkramaṇam /
uditeṣvityeva siddhe nakṣatragrahaṇaṃ vispaṣṭārtham /
uttarābhyāṃ dhruvakṣiti''saprarṣayaḥ'ityetābhyām /
ubhayatra mantreṇa darśanaṃ vadhvāḥ karma, varastu paśyan
dhruvamiti nirdirśya pūrvā vācayati vascādarundhatīmittyuttarām /
tato vāgvisargaḥ mantraliṅgādeva yathāliṅgadarśane siddhe
yathāliṅgavacanaṃ vikalpārtham /
uttarābhyāṃ dhruvamarundhatīñca darśayati yathāliṅgaṃ veti /
tenottarasyāmṛci sarveṣāṃ saptarṣīṇāṃ kṛttikādināmarūndhatyāśca
sahadarśanaṃ vadhvāḥ karma pakṣe bhavati, kevalamarundhatyā eva
vā //17//
________________________
ĀpGs-Tāt_6.12:
uttarābhyāṃ 'dhruvakṣitirdhruvayoniḥ'ityetābhyāṃ yathāliṅgaṃ pūrvayā
sapraṛṣayā dhruvamuttarayārundhatīṃ ca darśayati vadhūm /
yathāliṅgamiti ca jātakarmavaddvābhyāṃ dvābhyāmekaikaṃ mā
bhūditi //
===================================================
=================================
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_7.1:
atheti vacanādetasyāmava rātryāṃ sthālīpāko bhavati /
sthālyāṃ pacyata iti sthālīpākaḥ /
tasya devatāvidhānaṃ-āgneyoneti /
________________________
ĀpGs-Tāt_7.1:
nanu-'atha patnyavahanti''śrapayitvā'ityetāvadeva
vaktavyam;yatauttaratra 'agnirdevatā'(āpa.gṛ.7-5) iti
vidhānādāgneyatvaṃ siddham'; sthālīpākeneti tu śrapayitveti vidhānāt,
enāṃ yājayatīti cānvārabdhāyāmiti vidhānāt;ataḥ
kimarthamidamadhikamārabhyate 'athaināmāgneyena sthālīpākena
yājayati'iti ? ucyete sūtraṃ tāvadṛṣipraṇītaṃ nānarthakaṃ
bhavitumarhati /
tena loke vyutpattisiddhādhyāhārādibhirapi yassūtrasyārthassampādyate
so 'pi vedārthonuṣṭheya ucyate-dhruvamarundhatīṃ ca darśayitvā,
anantaraṃ yatrāgneyena sthālīpākena yāgaṃ karoti tatraivaināṃ patnīṃ
yājayati patnyāmanvārabdhāyāṃ juhoti, na parvasu pārvaṇavikāreṣu ca /
evamatideśeṣārthatayā sūtramarthavadeva //
patnyavahanti // ĀpGs_7.2 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_7.2:
arundhatīdarśanānantaramagāraṃ praviśya vrīhīn yavān vā navānagnaye
saṃkalpitān nirvapati yāvaddhomāya brahmaṇabhojanāya ca paryāptaṃ
manyate /
prokṣaṇañca tūṣṇīṃ saṃskṛtābhiradbhiḥ /
tatastānpatnyavahanti /
'enā patyā'ityādivat sāvahantīti sarvanāmnā nirdeśe kartavye
patnīgrahaṇaṃ patnīkarmedaṃ yathā vijñāyeta /
itarathā yājamānaṃ vijñāyeta /
vadhūriha yajamāneti kṛtvā pārvaṇādiṣu patyuravahananaṃ prāpnoti //
2//
________________________
ĀpGs-Tāt_7.2:
sthālīpākārtha vrīhyādikam /
'sāvahanti'iti vaktavye 'patnyavahanti'ityādhikākṣarāt
patnyavaghātameva kuryāt, na tu śrapaṇādikamapi /
tadādikaṃ vara eva /
kecit- patnītyārambhādavahananaṃ patnīkarmaiva, na tu
yajamānakarma /
yajamānakarmatve hi sahādhikāre pārvaṇādau patyuravahananaṃ syāt,
tasya tatra yajamānatvāt /
ata eva pārvaṇādau nānvārambhaḥ;patnyavahantītivat
patnyāmanvārabdhāyāmityavacanāditi /
maivam;vadhvekādhikārasyaiva nirastatvāt //2//
31 sthālīpākahomaḥ, tasyāvadānasaṃkhyā /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_7.3:
tatastānavahatāṃstriṣphalīkṛtān prakṣālya śrapayati varaḥ /
agrerupasamādhānādivacanaṃ tantravidhānārtha kālavidhānārtha ca
pratiṣṭhatābhighāraṇānte kathaṃ tantraṃ pratipadyeta, na prāgiti /
tenābhighāraṇamasaṃskṛtenājyena bhavati /
atrāpi sakṛdeva pātraprayogaḥ /
tathā śamyāḥ
vivāhaśeṣatvādasya /
netyanye //3//
ājyabhāgāntavacanaṃ anvārambhakālopadeśārtham /
sthālīpākādityanarthakam, tasya homārthatvāt /
na ca vācyaṃ brāhmaṇabhojanārtha sthālīpāko, homastvājyādeva
prāpnotīti /
yāgavidhānāt devatāvidhānācca /
evaṃ tarhi śailīyamācāryasya-yatrobhayaṃ havirbhavatyājya
ñcauṣadhayaśca tatra pradhānāhutiviśeṣaṇaṃ karoti
sthālīpākādannādapūpādājyāhutiruti /
tena yatra viśeṣaṇaṃ nāsti tatraikameva haviriti siddhaṃ bhavati /
tenāgrayaṇe
ājyasyābhāvaḥ /
tataśca sakṛdupaghātapakṣa eva tatra bhavati,
ājyābhāvenopastaraṇābhighāraṇayorasambhavāt /
vivāhe ca 'yathā sthānamupaviśye'tyatra ājyāhutiriti
viśeṣaṇābhāvādājyameva tatra dharmavaddhāviḥ, lājāstvadharmakā iti
siddham //4//
________________________
ĀpGs-Tāt_7.3:
udvāsya saukaryādapareṇāgniṃ pratiṣṭhāpya /
pratiṣṭhitamabhighārayati /
oṣadhihaviṣko 'pyatra tantravidhānaṃ kramārthamityuktameva /
'ājyabhāgānte 'nvārabdhāyām'; /
upastaraṇaprabhṛtyanvārambhaḥ pradhānahomāntam //3//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_7.4:
anena pauroḍāśiko 'vadānakalpa iha pradarśito vijñeyaḥ /
'tasmādaṅguṣṭhaparvamātra'(āpa.śrauya2-18-9) mityādyapi bhavati /
pañcāvattañcapañcāvattinām /
pratyabhighāraṇaṃ ca haviṣaḥ lājāvadānavat /
upastīrya dviravadāya dvirabhighārayatīti vaktavye
sakṛdvacanamupastaraṇābhighāraṇayoścaturavattasaṃpādanārthatāṃ
jñāpayitum /
tena caturavattābhāve upastaraṇābhighāraṇayorapyabhāvaḥ /
yathā 'sakṛdupahatya juhuyāt'(āpa.gṛ. 7-7)"dadhna evāñjaline"(āpa.gṛ.
22-10) /
tyādau //5//
________________________
ĀpGs-Tāt_7.4:
homadarvyā sruveṇa darvyantareṇa vā sakṛdupastaraṇaṃ kāryam /
tataścarordviravadānam /
trirjamadagnīnām, sakṛccābhighāraṇam /
tataḥ sviṣṭakṛdartha caroḥ pratyabhighāraṇam /
asyaiṣṭikāvadānavidhipradarśanārthatvādācārācca //4//
devatāmāha--
32 tasya devatāvidhānam /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_7.5:
pradhānadvitvāduttaravivakṣayā siddhānuvādo 'yam /
agnireva devatā pūrvasya homasya yeyamāgneyeneti vihitā /
uttarasyānyā vidhīyata iti //6//
svāhākāreṇa pradānaṃ prakṣepo yasmin sa-svāhākārapradānaḥ /
sthālīpākasya homaḥ /
aviśeṣāt pūrvaścottaraśca /
tatra svāhākārasaṃyogāddevatāśabdaścaturthyanto bhavati -agneye
svāhā, agnaye sviṣṭakṛte svāheti /
'juhoticodanaḥ svāhākārapradānaḥ'(āpa.pa.3-4)
________________________
ĀpGs-Tāt_7.5:
agnirdevateti vihitāgniviśeṣaṇārthamayaṃ paribhāṣektānuvādaḥ /
kathaṃ viśeṣyate?iti cet, so 'gnissvāhākārapradānaśceddevatā,
svāhākātayogyayā caturthyā vibhaktyā yuktaścedityarthaḥ /
nanva nvārabdhāyāmagnaye juhotī'ti vaktavye kimarthamadhikākṣaraṃ
'agnirdevatā svāhākārapradānaḥ'ityupadiśyateūucyate-śabdo devatā,
nārtaḥ artho 'pi yāge coditacaturthyantasvavācakasabdenaivopakaroti,
arthasyoddeṣṭumaśakyatvāt;upākārāntarasya ca durnirūpatvāditi
mīmāṃsakamatamiha nābhimatam;arta eva devateti
svamatajñāpanārtham /
ityādi niruktakāravacanam //
33 tatra sakṛdupaghātapakṣaḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_7.6:
yayā darvyā homastayaivasakṛdupahatyajuhuyāt /
atra pakṣe upastaraṇābhighāraṇayopyabhāva iti siddham /
kecit kurvanti /
________________________
ĀpGs-Tāt_7.6:
athavā darvyā sakṛt sthālīpākādgṛhītvā juhuyāt, na tu
pūrvavaccaturavattaṃ pañcāvattaṃ vā apūrvatvāddarvihomānām //6//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_7.7:
agniḥ sviṣṭakṛddvitīyo bhavati devatātvena /
dvitīyavacanaṃ pūrveṇa tulyadharmatvajñāpanārtham /
tena 'yathopadeśaṃ pradhānāhutīrityādau sviṣṭakṛto 'pi grahaṇaṃ
bhavati /
tathā 'sakṛdupahatya juhuyāt''svāhākārapradāna'ityetayośca pravṛttiḥ //9//
________________________
ĀpGs-Tāt_7.7:
devateti śeṣaḥ /
sthālīpākaśeṣāt dvitīyo homaḥ kartavyaḥ /
tasmin agnissviṣṭakṛddevateteyarthaḥ /
arthasiddhe 'pi dvitīye 'dvitīya'; iti grahaṇe prayojanaṃ
'sadasaspatirdvitīyaḥ '(āpa.gṛ.8-2) ityatra vakṣyate /
asya tvavadānavidhimāha-
34 tatra upastaraṇādividhānam /
ĀpGs-Anā_7.8:
atrāpi paugojāśikasviṣṭakṛto 'vadānakalpaḥ pradarśito vijñeyaḥ /
"tena dviḥ pañcāvattinaḥ uttaramuttaraṃ jyāyāṃsam, na haviḥ
pratyabhidhārayatī'(āpa.śrau.2-21-3,4,5) ti viśeṣāḥ ihāpi draṣṭavyaḥ //
10//
________________________
ĀpGs-Tāt_7.8:
sakṛdupastaraṇamavadānaṃ ca dvirabhighāraṇaṃ ca kāryam /
jamadagnīnāṃ tu dviravadānam /
avadānaṃ daivatājjyāyaḥ /
nāpi haviḥ
pratyabhighāraṇam;aiṣṭikasauviṣṭakṛtāvadānavidhipradarśanārthatvāt,
ācārācca //8//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_7.9:
pūrvasyapradhānahomasyetyarthaḥ /
upaghātapakṣārtha vacanam /
caturavattapakṣe tu paurojāśikatvāt siddham, nanu tatrāpi"pūrvār
dhādvitīyaṃ paścārdhāt tṛtīya"mityetayordeśaviśeṣayoḥ pratiṣedhārtha
syāt /
yadyevaṃ uttaravattarasyoti sviṣṭakṛti nārabdhavyaṃ, viśeṣābhāvāt /
tasmāt caturavattapakṣe pauroḍāśika eva vidhiḥ /
idaṃ tu vacanamupaghātapakṣārtham //11//
________________________
ĀpGs-Tāt_7.9:
haviṣo madhyāt pūrvasya daivatasyāvadānaṃ kāryam /
upaghātapakṣārtha evāyamārambha- /
caturavattapakṣe
tvaiṣṭikavidhipradarśanabalānmadhyādaṅiguṣṭhaparvamātrāvadānam /
'tirachṭīnamavadyati pūrvārdhāddvitīyamanūcīnaṃ catiravattinaḥ
paścārdhāttṛtīyaṃ pañcāvattinaḥ'; (āpa.śrau.2-18-9)
ityavadānasthānasiddheḥ etenopaghātapakṣe catiravattadharma
upastaraṇādirna pravartate iti darśayati //9//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_7.10:
āghārasambhedo madhyam /
atrāpi paugoḍāśika eva homadeśo darśito vijñeyaḥ /
tenāhutīnāmanekatve 'pūrvā pūrvā saṃhitāmi'(āpa.śrau.2-19-9)
tyevamādayo viśeṣā ihāpi bhavanti //12//
________________________
ĀpGs-Tāt_7.10:
homaḥ prakṣepaḥ /
daivatasya agne rmadhyeāghārasamphede /
pradhānāhutibahutve 'pūrvā pūrvā sāṃhitām'(āpa.śrau.2-19-9) iti ca
bhavati /
ayaṃ tūbhayapakṣārthaḥ //10//
uttarārdhāduttarasya // ĀpGs_7.11 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_7.11:
ayamapyupaghātapakṣārtha ārambhaḥ //13//
________________________
ĀpGs-Tāt_7.11:
uttarārdhāddhaviṣa uttarasya sviṣṭakṛta avadānaṃ kāryam /
ayamapi pūrvavadupaghātapakṣārtha eva //11//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_7.12:
atrāpi pauroḍāśikasya sviṣṭakṛto dharmo vijñeyaḥ /
tenāḥ 'saṃsaktāmitarābhi'(āpa.śrau.2-21-6)riti viśeṣa ihāpi bhavati /
________________________
ĀpGs-Tāt_7.12:
tasya sviṣṭakṛto homo 'gneruttarārdhapūrvārdhe /
asyāpi pradarśanārthatvāt 'asaṃsaktāmitarābhirāhutibhiḥ'(āpa.śrau.
2-21)-6) ityapi bhavati //12//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_7.13:
yasmin barhiṣi pratiṣṭhitaṃ havirājyaṃ ca tasmāt kiñcidupādāya
tadvarhirannasya cājyasya ca yau lepau tayoḥ prastarava ttūṣṇīmaṅtvā
ĀpGs-Tāt_7.13:
lepayoḥdarvīdvayalagnayoḥ pātrāsādanārtha
saṃstīrṇabarhiḥprastaravattūṣṇī maṅktvā tadvadevāgnau praharati /
idamapi pradarśanārtham /
atra kṛtvetyadhyāhartavyam /
pariṣecanaṃ kṛtvāpariṣecanāntaṃ kṛtvetyarthaḥ /
kimarthamidam ?pariṣecanānte brāhmaṇabhojanādyeva karma
pratipādyeta nānyadityevamartham /
anye tu siddhamuttaraṃ pariṣecanamitye kameva yogaṃ paṭhanto
vyācakṣate /
teneha sthālīpāke pradhānahomānantaraṃ tantraśeṣasya prāptasya
parṣecanameva siddhamanyadasiddhamiti /
tenopahomānamiha lopaścodyata iti /
teṣāmuttaramiti vyartham //17//
________________________
ĀpGs-Tāt_7.14:
spaṣṭemetat /
tataḥ praṇītāvimoko 'pi /
kecit- siddhamuttaramiti padadvayamekaṃ vākyam /
siddhamāvikṛtam /
uttaraṃtantraśeṣaṃ jayādi /
etāccehotkṛṣya padhitamapi 'yathopadeśaṃ pradhānādutīrhutvā
jayābhyātānān'(āpa.gṛ.2-7) iti śrautakramasya balīyastvāt
pradhānatulyadharmakasviṣṭakṛto 'nantarameva /
tathā 'pariṣecanam'ityapyānantaryavidhyartham /
pariṣecanāntaṃ kṛtvā brāhmaṇabhojanameveti /
tanna; siddhamuttaraṃ pariṣecanamiti
pratītābhyarhitasāmānādhikaraṇyānvayabādhena
mahādoṣavākyabhedakalpanāpekṣatvāt /
tathā vacanābhāvādiha jayādyeva nāsti, dūre kramabalābalakathā /
tathā 'pariṣecanam'ityasyāpi siddhamuttaramityetadanvayanirākāṅkṣatvāt
kṛtvetyadhyāhāro nirbījaḥ /
ānantarya tu pāṭhaprāptaṃ na vidheyameva /
tasmādvaraṃ yathoktaśaṅkānivṛtyarthamevedaṃ sūtramiti //14//
35 sthālīpākaśeṣāt brāhmaṇabhojanam /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_7.15:
sarpiṣmatetivacanamatiśayārthamabhighāraṇena prāgapi sarpiṣmatvāt /
laukikena sarpiṣā prabhūtenopasicyetyarthaḥ /
yo dakṣiṇata āste sa iha brāhmaṇaḥ taṃ bhojayet vadhūrvaro vā //18//
________________________
ĀpGs-Tāt_7.15:
tenahaviśśeṣeṇa /
sarpiṣmatāprabhūtasaukikājyopasiktena /
brāhmaṇaṃdakṣiṇato darbheṣu niṣāditaṃbhojayettasyeha prakṛtatvāt /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_7.16:
asyavarasyayo 'pacitaḥpūjyaḥ ācāryaḥ,tasmai ṛṣabhaṃ sthālīpākasya
dakṣiṇāṃdadativadhūḥ /
svakulādānīyartvije varāya dātavyā satī dakṣiṇā jāyāpatyoḥ
anyonyadānapratigrahābhāvāt tadācāryāya codyate /
tenāsau pariktīto bhavati /
dṛśyate cāyaṃ nyāyo dharmaśāstre-"na pitā yājayet putraṃ na putraḥ
pitṛyājanam"ityādyuktvā ''cāryāya dakṣiṇāṃ dadyurutu //19//
________________________
ĀpGs-Tāt_7.16:
nanvidaṃ sūtramayuktamiva pratibhāti /
'yo 'syāpacitastamitarayā'(āpa.gṛ.3-9) iti vadvarādanyasya
dānakartṛtvapratīteḥ, iha cānyasyābhāvāt /
yadyapi patnī vidyate, tathāpi tasyā bharturapi pravāse sahādhikāreṣu
karmasu madhyaga dhanatyāge 'numatidvāreṇāva kartṛtvābhyupagamāt /
atha atra 'enāṃ yājayati'iti vacanādvadhūryajamānā /
sā strīdhanādvarasyāpacitāya dadāti /
tena ca ṛtvigbhūto vara ānato bhavati /
na ca varāyaiva dānam, jāyāpakatyoranyonyadānādyabhāvādityucyate,
naiva tat;vadhvekādhikāre hyasyobhayato vivāhāṅgasandaṣṭatvena
pratipannavivāhāṅgatvabādhaḥ /
adhikārasādhyabhedena śāstratadarthayorbhedāt /
atha ubhayādhikāravivāhasidhyarthameva vadhūranena
pradhānakarmaṇāpi yāgena saṃskriyate, tarhi
vadhvekādhikāramityuktimātramiti vṛthā strīdhanavyayaḥ /
tasmāt śūtraṃ yathopapannaṃ syāt tathā vyākhyeyam /
________________________
ĀpGs-Tāt_7.16:
atrocyate-evaṃ tarhyadhyāhāreṇa vā vipariṇāmena vā vyākhyāyate /
yo 'syātmane 'pacitaḥ pūjyaḥ tasmā ṛṣabhaṃ dadāti /
yadvā ye 'sya śthālīpākayāgasya karturapacitastasmā etadyāgakartā
ṛṣabhaṃ dadāti, na tu sthālīpākayāgāntarāṇāṃ kartā;teṣāmapūrvatvāt /
athavā-asyeti ṣaṣṭhyā ayamiti vipariṇāmaḥ /
yo 'yaṃ loke vidyābhijanādisampattyā apacitaḥ tasmā
ayametatsthālīpākakartā ṛṣabhaṃ dadāti /
sarvathā tvetadvikṛtiṣvapi sthālīpākāntareṣu ṛṣabhadānaṃ nāstyeva //16//
37 pārvaṇasthālīpākaḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_7.17:
ataḥsthālīpākādūrdhvadakṣiṇāṃ varjayitvāupoṣitābhyāṃ 'parvasu
cobhayorupavāsa,(āpa.dha.2-1-4) ityanena prakāreṇa kṛtopavāsābhyāṃ
gṛhamedhibhyāṃparvasu paurṇamāsīṣu cāmāvāsyāsu ca
evamevāgneyasthālīpākakalpena sthālīpākaḥ kāryaḥ /
śrautayostathā darśanāt /
tatsthānāpannatvāccānayoḥ /
chandogāścāmananti -amāvāsyā cet pūrvamāpadyate
paurṇamāseneṣṭvātha tat kuryāt /
akṛtvā paurṇamāsīmākāṅkṣodityeke'(khā.ga.2-1-2) iti /
'parvasu cobhayorupavāsa'ityeva siddhe upoṣitābhyāmiti vacanamasmin
karmaṇi
ubhayoravyādhikārapradarśanārtham /
evamapyubhābhyāmityeva vaktavyaṃ nopoṣitābhyāmiti /
tasmāt parvasu cobhayorupavāsa iti prāptamupavāsaṃ
prakṛtyaṃśenānūdya dvivacanena dvayoradhikāraḥ pradarśyate -
upoṣitābhyāmiti /
tena yajanīye 'hanyeva sthālīpākassiddho bhavati /
pañcadaśyāṃ pūrvedyuḥ karma /
tathā cāśvalāyanaḥ"atha pārvaṇasthālīpākaḥ /
tasya darśapūrṇamāsābhyāmupavāsaḥ /
idhmābarhiṣośca sannahana"(āśva.gṛ 1-10-1,2,3)
miti /
ubhābhyāṃ parvasu kārya ityucyamāne parvasveva sthālīpākassyāt,
upavāsaśca, nirdeśatulyatvāt //20//
________________________
ĀpGs-Tāt_7.17:
ataḥsthālīpākādūrdhva upoṣitābhyāṃ'parvasu
cobhayorupavāsaḥ'(āpa.dha.2-1-4) ityādividhinā kṛtopavāsābhyāṃ
jāyāpatibhyāṃ parvasu paurṇamāsīṣvamāvāsyāsu ca
dvitīyāsudakṣiṇāvarja ṛṣabhadānavarjaevamevaṃprakāra
etatsthālīpākasadṛśo homaḥ kartavya iti vidhiḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_7.18:
pātraśabda ubhayaliṅgaḥ /
dhānyamuṣṭiśatasya pūrṇa pātraṃpūrṇapātramityāhuḥ /
dakṣiṇā ceyaṃ brahmaṇe deyā //21//
________________________
ĀpGs-Tāt_7.18:
dhānyādeḥ pūrṇa yatkiṃcit pātraṃpūrṇapātram /
yadvā-
38 aupāsanahomaḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_7.19:
asmāt sthālīpākādūrdhva yāśca eto āhutī brīhitaṇḍulairyavairvājuhuyāt /
ata ūrdhvamityasya pārvaṇavadeva prayojanam /
tena tasyāmeva rātrāvārabbhaḥ /
tasmādūrdhva dampatyossāyamaśanam /
ete āhutī ityucyate- ye agnihotrāhutī āhitāgneste ete iti
pratijñāpanārtham /
tena taddharmāṇāmatrapravṛttiḥ /
yathā 'pālāśī samit dvyaṅgule mūlāt samidhaṃ'(āpa.śrau.6-10-4)
ityevamādīnāṃ prāduṣkaraṇahomakālayoṣca /
taccoktamāśvalāyanake-tasyāgnihotreṇa prāduṣkaraṇahomakālau
vyākhyātau (āśva.gṛ.1-9-5) ityādi /
hasteneti darvyā apavādaḥ /
tantrasya cānupadośādapūrvatvam /
paristaraṇ tu bhavatyeva /
pariṣecanaṃ tvihaiva vidhīyate //22//
________________________
ĀpGs-Tāt_7.19:
sāyaṃ prātarityāgnihotrakālānāṃ
caturṇāmupalakṣaṇam;agnihotrānukāritvādaupāsanahomasya /
ata ūrdhvasthālīpākāntādvivāhā dūrdhvam;vivāhasyaivātra
paramaprakṛtatvāt,na kvanantaraprakṛtatvātparvaṇa ūrdhvam, yato na
prāsaṅgikaprakṛtaparāmarśassvarasassarvanāmnām /
atītāścedaparedyussāyamevāgnihotrārambhavelāyām /
atra hastenetyādinā kṛtnavidhānam /
hasteneti vidhānāddarvyādinivṛttiḥ /
tamjulairyavārveti vidhānāt pākasya /
ubhayataḥ pariṣecanamiti parisaṅkhyānāt pārvaṇadharmāṇām /
veśvadeve 'pītthameva vyākhyānam /
'ete'iti viśeṣaṇādatrāpi dvitīyāhutiḥ sviṣṭakṛtsthānītyā aṅgamityarthaḥ
tenetāṃ vismṛtya karmasamāptau neṣā punarhotavyā /
kintu sarvaprāyāścittameva //19//
39 tatra devatāvidhānam /
sthālīpākavaddaivatam // ĀpGs_7.20 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_7.20:
devataiva daivatam /
agnaye svāheti pūrvāhutiḥ /
agnaye sviṣṭakṛte svāhetyuttarā //23//
________________________
ĀpGs-Tāt_7.20:
ayaṃ 'ete āhutī'iti praptasyānuvādaḥ pūrvāhutervikalpaṃ
vudhātum ;yathā-pātnīvate 'nānuvaṣaṭkāroti /
api vopāṃśvanuvaṣaṭ kuryāt'(āpa.śrau.13-14-9,10) iti //20//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_7.21:
saurīsūryadevatyā /
sūryāya svāheti vā pūrvāhutirbhavati /
anyat samānam /
tatra yathākāmī prakrameta /
prakramāttu niyamyate // 24 //
________________________
ĀpGs-Tāt_7.21:
saurīsūryadevatyā 'sūryāya svāhā'iti pūrvāhutiḥ prātarhome ityeke //21//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_7.22:
asya homasya pariṣecanaṃabhayataḥpurastādupariṣṭācca kartavyam,
yathā purastāccoditam-agniṃ pariṣiñcati pūrvavat pariṣecamiti // 25 //
________________________
ĀpGs-Tāt_7.22:
ubhayataḥetayorāhutyoḥ purastādupariṣṭāccapariṣecanaṃ yathā
purastādvihitaṃ'agniṃ pariṣiñcati'(āpa.gṛ.2-3)
'pūrvavatpariṣecanamanvamaṃsthāḥ'(āpa.gṛ.2-8) iti /
pākayajñeṣu saptasu na vidyudvṛṣṭī /
'saiṣā mīmāṃsāgnihotra eva sampannā /
atho āhuḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_7.23:
parvasu bhavaḥ pārvaṇaḥ /
tenapārvaṇenasthālīpākenāte 'smātpārvaṇādanyāni karmāṇi vyākhyātāni
yānyācārādūgṛhāyante
'dakṣiṇāvarja''pūrṇapātrastudakṣiṇetyeke'ityasya viśeṣasya
parigrahrthastu pārvaṇenātideśaḥ /
'ato 'nyāni'iti vacanaṃ samānajātīyaparigrahārtham /
tena pakvaguṇeṣveva sthālīpākeṣu paśuṣu cāyamatideśo nājyaguṇakeṣu /
kecit tatrāpīcchanti /
karmāṇīti vacanāt karmaṇāmeva pārvaṇavyākhyātatvam /
na kālarartṛdharmāṇām /
tena niṛtiṃ pākayajñene (āpa.dha.1-26) tyatraṃ patnīvatvaṃ
parvaniyamaśca na bhavati /
hṛdayasaṃsargādiṣūpavāsaśca /
vyākhyātānīti vacanāt vyākhyānameva pārvaṇenānyeṣāṃ karmaṇāṃ, na
prasṛtivikṛtibhāvaḥ /
tenānārabdhapārvaṇasyāpi kālagame sarpabalyādauprakṛttirbhavati /
ācārādyāni gṛhyanta iti vacanāt asmin śāstre a'nupadiṣṭānāmapi
śāstrāntaradṛṣṭānāṃ pakvaguṇakānāmayamupadeśo bhavati /
yathā-kāmyānāṃ sthāne kāmyāścaravaḥ
'ṣaḍāhutiścaru'rityevamādīnām //26//
________________________
ĀpGs-Tāt_7.23:
pārvaṇema vaivāhikena sthālīpākena /
ato 'nyāniasmādanyāni sarpabalyādīniyānyācārādūgṛhyantetānikarmāṇi
vyākhyātāniteṣvetaddharmātideśa ityarthaḥ //
tṛptiścānnasya /
yaccainayoḥ priyaṃ syāttadetasminnahani bhuñjīyātām /
adhaśca śaryāyātām /
maithunavarjanaṃ ca /
śvobhūte sthālīpākaḥ /
tasyopacāraḥ pārvaṇena vyākhyātaḥ'(āpa.dha.2-1-4....11) iti nityasya
pārvaṇena vyākhyānābhidhānāt, parvasambandhinaḥ
karmāntarasyātrāsambhavāt, nityasya ca nityenaiva vyākhyāne
ātmāśrayadoṣāt /
41 tatra homadeśavidhānam /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_7.25:
pārvaṇenātonyānītyayaṃ kalpātideśaḥ ityuktam /
tena pārvaṇe ye devate yasca sthālīpākaḥ teṣāṃ sarveṣu karmasu
pravṛttiḥ /
tatra tatrepadiṣṭābhistu devatābhiḥ pārvaṇadevatayoḥ bādhe prāpte
tannivṛttyartha vacanaṃ tatra coditānāṃ devatānāṃ deśavidhānārthañca-
yo 'yamagniḥ pārvaṇoyaśca sviṣṭakṛt, tāvantareṇa tayormadhye tā devatā
yaṣṭavyā iti /
tatra pārvaṇasyāgneḥ pārvaṇameva haviḥ tatra tatra vihitānāṃ tatra tatra
vihitam /
________________________
ĀpGs-Tāt_7.25:
atrāsvapado vigrahaḥ, avyayībhāvasamāsatvāt /
adhyāhāraśca, sākāṅkṣatvāt /
yathopadeśaṃ sarpavalyādiṣu yāśca yāvatyaśca yena yena prakāreṇa
mantravidhānādinopadṣṭāṃ devatāstā eva bhavanti, na pārvaṇadevatāḥ
na teṣu pārvaṇaṃ pradhānaṃ samuccetavyā ityarthaḥ /
atha vaikṛtapradhānahomānāṃ
sthānamarthādagnimukhasauviṣṭakṛtayośca vidadhāti--
avikṛtamātithyam // ĀpGs_7.26 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_7.26:
yā gauratithaya ālabhyate 'gauriti gāṃ prāheti'tadātithyaṃ
nāmakarmatadavikṛtamapūrva pārvaṇadharmāstadvapāhome na
kartavyā ityarthaḥ /
________________________
ĀpGs-Tāt_7.26:
atithiryasya karmaṇo nimittaṃ tadātithyam, gavālambha ityarthaḥ /
tadavikṛtaṃyathopadiṣṭameva syāt /
nātra 'agnimiddhvā'; (āpa.gṛ.1-12)ityādi sāmānyamapi tantram,
pārvaṇaṃ tu dūre;'kṛtsnavidhānāt yajaterapūrvatvam'(jai.sū.8-1-5) iti
nyāyāt /
'kṛtsnavidhānaṃ ca tasyai vapāṃ śrapayitvopastīrṇābhighāritāṃ
madhyamekonnātamena vā palāśaparṇenottarayā juhoti'(āpa.gṛ.22-4) iti /
etacca pradarśanārtham /
tena vapāhomānantaraṃ
kuṃśukahomasarṣapahomaphalīkaraṇahomādayo 'pyapūrvā
eva;kṛtsnavidhānasya tulyatvāt /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_7.27:
'āryāḥ prayatā vaiśvadeva'iti codite vaiśvadevākhye karmaṇi
devatopadeśo 'yaṃ nirvāpakāle saṅkalpārtham /
yāstu tatra devatāḥ ṣaḍbhirādyaiḥ pratimantraṃ (apā.dha-2-3-16)
ityevamādyāḥ tāḥ pradānakāle devatāḥ, tena viśvebhyo devebhyaḥ iti
saṅkalpya gṛhasthena svagṛhe pākaḥ kāryaḥ /
tathā pakvādevānnāt homā balayaśca tasyai tasyai devatāyai /
'aharaharbhūtabīla'rityevamādyāḥ pañcamahāyajñānāmutpattividhayaḥ /
'āryāḥ prayatā'ityādikastu teṣāmeva prayogavidhiḥ /
tasmāt na pṛthak pañcamahāyajñāḥ kartavyāḥ tatraiva vaiśvadevam
yadagnau kriyate sa devayajñaḥ /
yat baliharaṇaṃ sa bhūtayajñaḥ /
yaddakṣiṇataḥ pitṛliṅgeneti sa pitṛyajñaḥ /
yadagraṃ ca deyamityādi sa manuṣyayajñaḥ /
tatra vaiśvadeve somāya svāheti dvitīyāhutiriti
mantravyākhyākāreṇoktam /
na ca ṣaḍebhirādyairiti virodhaḥ /
tasya pradhānadevatāviṣayatvāt, sviṣṭakṛtaśca tāntrikatvāt /
________________________
ĀpGs-Tāt_7.27:
vaiśvadevamiti karmanāmadheyam /
pravṛttinimittaṃ ca, viśve sarve devā atrejyanta iti /
iha ca mantravarṇasiddhānāṃ devatātvasyāvidheyatvāt,
āgneyādayaṣṣaḍapi homāḥ baliharaṇāni cānagnideśyānyapi sarvāṇyeva
pradhānāni;na tu kiñcidapi śeṣāparanāmāṅgam, ityevaṃ sūtrārthaḥ /
nanu-vaiśvadevamantrāṇāmapi na pratyakṣassamāmnāyaḥ, sa
kathamavagamyate?icyate-'ṣaḍbhirādyaiḥ pratimantram''apareṇāgniṃ
saptamāṣṭamābhyām'; (āpa.dha.2-3-16,20) ityādisūtraiḥ krameṇa
viniyogāt kvacidāmnānamastītyavagamyate /
taccāmnānaṃ prāgvivāhamantrebhyaḥ, bhāṣyakāra vacanāt /
tataśca brahmayajñapārāyaṇayorapyeteṣāmevaṃkrameṇādhyayanaṃ
veditavyam /
sarvaprādhānye ca prayojanam-eṣāmekataramapyakṛtvā prayoge
samāpite 'pi tat prāgbhojanāt saprāyaścittaṃ sāṅgamanuṣṭheyam;kṛte tu
bhojane pākayajñalopaprāyaścittameveti /
vṛṣṭiḥ
baliharaṇavidhinetyupadeśaḥ /
iti vacanācca /
yadyanekaśākhādhyāyī tato 'nenaiva vidhinā dvitīyaṃ punaradhīyīta
ṛgyajussāmnāṃ krameṇa adhyayane yadyanadhyāyassyāt, tadaikāṃ
varcamekaṃ vā yajurekaṃ vā sāma kṛtāṃtādevārabhyābhivyāharet /
yadā brāhmaṇasya krameṇa tadā 'bhūrbhuvassuvassatyaṃ
tapaśśraddhāyāṃ juhomī'tyabhivyāharet /
evaṃ yāvajjīvaṃ brahmayajñaṃ kurvīta /
manuṣyayajñānte 'sarvān vaiśvadevebhāginaḥ kurvīta, (āpa.dha.2-9-5)
ityādividhānena sarveṣu patnyanteṣu bhuktvatsu,
pākapariveṣaṇapātrebhyo lepān saṅkṛṣyottarataḥ śucau deśe rudrāya
sampadānabhūtāya ninayet, 'rudrāyasvāhā'iti /
nityavaccaninayanam;pratipattikarmatvāt /
'evaṃ vāstu śivaṃ bhavati'(āpa.dha.2-4-23) ityarthavādaḥ /
'dravyasaṃskārakarmasu parārthatvāt'; (pū.mī.4-3-1) iti nyāyāt /
phalaṃ vā, sūtrakāreṇopadiṣṭatvāt 'yaetānavyagro yathopadeśaṃ kurute
nityaḥ svargaḥ puṣṭiśca'(āpa.dha.2-4-9)
iti /
evamṛte mahāyatrebhyaḥ sāyaṃ raudrāntaṃ kṛtvā vaihāyasamākāśe
bhūtabaliṃ kurvīta //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_7.28:
"śrāvaṇyāṃ 'paurṇamāsyāmastamite sthālīpāka"ityādi paurṇamāsyāṃ
yat karma coditaṃ tatra paurṇamāsīdevatā /
kā sā ?yasyāṃ tat karma kriyate śrāvaṇyai paurṇamāsyai svāheti /
evaṃ sthālīpākāddhomaḥ /
tato yathopadeśaṃ kiṃśukāni samidha ājyāhutayaśca, tataḥ sthālīpākāt
sviṣṭakṛt /
tato jayādi /
'yasyāṃ kriyata'ityanucyamāne paurṇamāsyai svāhetyeva homaḥ syāt //
30//
________________________
ĀpGs-Tāt_7.28:
yasyāṃ paurṇamāsyāṃ śrāvaṇyāṃ mārgaśīrṣyā ca nimittabhūtāyāṃ
sthālīpākaḥ kriyate, tasya saiva paurṇamāsī devatā /
ayamarthaḥ sarpabalau 'śrāvaṇyai paurmāsyai svāhā'iti sthālīpākasya
homaḥ /
utsasarjane tu 'mārgaśīrṣyai paurṇamāsyai svāhā'iti //28//
aṣṭamaḥ khaṇḍaḥ
43 upākaraṇam /
upākaraṇe samāpane ca ṛṣiryaḥ prajñāyate // ĀpGs_8.1 //
sadasaspatirdvitīyaḥ // ĀpGs_8.2 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_8.2:
dvividhamupākaraṇam-kāṇḍopakaraṇamadhyāyopākaraṇañceti /
tathā samāpanam /
tathā cānyapare vākye darśanaṃ"kāṇḍopākaraṇe cāmātṛkasya
kāṇḍasamāpane cāpitṛkasye"ti (āpa.dha.1-11-1-2) adhyāyopākaraṇaṃ tu
prasiddhaṃ-śrāvaṇyāṃ paurṇamāsyāmadhyāyamupākṛtyeti /
(āpa.dha.1-9-10) /
tathā samāpanaṃ taiṣyāṃ paurṇamāsyāṃ rohiṇyāṃ vā viramet,iti /
(āpa.dha. 1-9-20) tatra dvividhe 'pyupākaraṇe samāpane cārṣiyeḥ
prajñāyate kāṇḍānukramaṇyāṃ kāṇyaṛṣitvena sa tatra devatā /
tatra sadasaspatirdvitīyaḥ /
kāṇḍaṛṣaye hutvā sadasaspataye hotavyamityarthaḥ /
tatra prājāpatyaṃ saumyaṃ āgneyaṃ vaiśvadevamiti kāṇḍāni /
prajāpatiḥ somo 'gnirviśvedevā iti kāṇḍarṣayaḥ /
sārasvataṃ nāma saṅkīrṇāni kāṇḍāni /
yatāha baudhāyanaḥ-pauroḍāśikaṃ yājamānaṃ hotāro hautraṃ
pitṛmedha iti sabrāhṇaṇāni sānubrāhmaṇāni prājāpatyāni /
pūrvavaddhāraṇādhyayanamaṅgādhyayanaṃ ca
punarupākaraṇamityādi /
ādyakalpe tu kecidutsarjanaṃ na kurvate /
opākaraṇādadhītya punarupākurvate /
anye tūtsṛjya punaradhīyate /
vedavratāni ca yadā kadācit kurvate /
teṣāṃ mūlaṃ mṛgyam /
sarveṣvapi pakṣeṣu śukriyāṇāṃ pṛthagupākaraṇamutsarjanañca /
________________________
ĀpGs-Tāt_8.2:
atra viṣayaśudhyarthamadhyāyasya ca
prājāpatyasaumyāgneyavaiśvadevākhyānāṃ kāṇḍānāṃ ca
tattatkāṇḍākhyavratānāṃ copākaraṇa samāpa- nayośca svarūpamucyate-
tatrādhyāyasyopākaraṇaṃ, śrāvaṇyāṃ paurṇamāsyāṃ
vihitahomapūrvaka madhyāyānāmārambhaḥ /
samāpanaṃ ca, tasya taiṣyāṃ paurṇamāsyāmityādiṣu
homapūrvakamevādhyayanotsargaḥ /
kāṇḍānāmupākaraṇaṃ tukramaprāpte kāle homapūrvakameva
tattatkāṇḍānāmadhyayanopakramaḥ /
evamevāgneye vāśvadeve ca /
agnaye kāṇḍaṛṣaye svāhā;'agne naye'(tai.brā.2-8-2)tiṣaḍṛcaṃ
sūktam,;'agne vratapate kāṇḍaṛṣibyaḥ āgneyaṃ vrataṃ
cariṣyāmī'tyāgneye viśeṣaḥ /
viśvebhyo devebhyaḥ kāṇḍaṛṣibhyaḥ svāhā;'ā no viśve
askrāgamantu'(tai.brā.2-8-6-3) iti ṣaḍṛcaṃ sūktam /
vaiśavadevaṃ vrataṃ cariṣyāmī'ti vaiśvadevavrate viśṣaḥ //
kāṇḍopakaraṇeṣvetān purastātsadasaspateḥ /
juhuyāt kāṇḍasamāptau ca śrutireṣā sanātanī //
(kāṇḍā.2-11)
nanu-sadasaspatiradhyāyopākaraṇasamāpanayernavamaḥ /
kāṇḍepakāraṇasamāpanayeṣṣaṣṭhaḥ /
evamayamadvitīyo 'pi kimartha dvitīya ityucyate? /
etadvismaraṇe sviṣṭakṛllopaprāyaścittaṃ ca /
homo liṅgakramābhyāṃ 'sadasaspatimadbhutam'ityetayā hotavya iti
spaṣṭatvāt sūtrakārasyānādaraḥ kecit--'upākaraṇe samāpane ca yaḥ
kāṇḍaṛṣiḥ prajñāyate tasya dvitīyassadasaspatiḥ /
kāṇḍaṛṣeruparuṣṭādayaṃ mantrassadasaspatirviniyujyate, na tu vivāhe,
uddīpyasveti ṛgdvayamiva /
vivāhamadhye pāṭhastvadhyayanavidhyarthaḥ'ityevaṃ
sadasaspatimantrasya viṣayajñāpana- vyājena etayoḥ karmaṇoḥ
prayogakalpasyānyatra prasiddhasyātrāprasiddhatvāt
avaśyāśrayaṇīyasya iha śāstre 'bhyantarībhāvo 'sya sūtrasya prayojanam,
tataśca kriyāpravṛttiriti /
tanna;sūtrasthasya sadasaspatiśabdasya
mukhyārthadevatāparatvasambhave 'pi mantrapratīkaṃ lakṣayitvā tena
lakṣitena mantralakṣaṇāyā ayuktatvāt, uktavidhayānayorihaiva
prayogasya prasiddhatvāt,
anyatraprasiddhasyābhyantarībhāvavaimarthyācca //2//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_8.3:
pākayajñādhikāre sarvatrāyaṃ pratiṣedhaḥ śraddhādiṣvapyavarānnāni
kośīdhānyāni māṣādīni kṛṣṇadhānyāni caṇakakodravādīni /
paricakṣate varjayanti siṣṭāḥ /
"na strī juhuyāt /
nānupetaḥ /
na kṣāralavaṇahomo vidyate"iti pratiṣedhenaiva siddhe uttarārtho 'yaṃ
pratiṣedhaḥ /
kiñca "pāṇigrahaṇādi gṛhyaṃ paricaret svayaṃ pantyapi vā putraḥ
kumāryantevāsīve"(āśva.gṛ.1-9-1)ti āśvalāyanavacanena
pantyādīnāmaupāsanahomaprāptyāśaṅkāyāṃ pratiṣedhaḥ //2//
________________________
ĀpGs-Tāt_8.3:
setriyāanupetena anupanītena cahoma homamātraṃ śrautaṃ smārta ca
śiṣṭāḥparicakṣatevarjayanti yasmāt tasmādeva tābhyāṃ na hotavyamiti
vākyaśeṣaḥ /
homamiti ca sāmānyābhidhānena śrautahome 'pi stryanupanītau śiṣṭāḥ
varjayantīti jñāpanāt gārhyaadhikārāpavādaḥ /
kṣāretyādi vāyākhyātaprāyameva /
yattu dharmaśāstre 'na kṣāralavaṇahomo vidyate /
tathāvarānnasaṃsṛṣṭasya ca'(āpa.dha.2-15-14,15) iti tat
ĀpGs-Anā_8.4:
yo 'yaṃ stryādīnāṃ pratiṣedhaḥ sa kāmyeṣu karmasu
nādaraṇīyaḥyathepadeśamevatāni kartavyāni /
tathābalayaścayathopadeśameva kartavyāḥ /
sidhyarthe yadasya gṛhe paṇyaṃ syāditi kāmyodāharaṇam /
evamataūrdhva yadaśanīyasyetyādi balīnāṃ home coditasya
stryādipratiṣedhasya baliṣu prasaṅgābhāvāt jñāpakamidaṃ-homadharmo
baliṣu pravartata iti /
tena apareṇāgniṃ dakṣiṇaṃ jānvācyetyevamādi baliṣvapi bhavati /
'na kāmyeṣu baliṣu ca'ityova siddhe yathopadeśamiti
vacanamupadeśādevaiṣāṃ pravṛttiḥ svaśāstreṇa śāstrāntareṇa vā na
pratinidhitvena //3//
________________________
ĀpGs-Tāt_8.4:
yānikāmyāniyena prakāreṇopadiṣṭāni tāni tathaiva bhavanti, naiva tatra
kṣārādivarjanam, 'yadasya gṛhe paṇyaṃ syāt'(āpa.gṛ. 23-5)
ityupadeśasya gṛhaśabdena viśeṣitatvāt /
yadi tatra kṣārādivarjanamiṣṭaṃ syāt, tadā 'yadasya paṇyaṃ
syā'dityotāvadeva brūyāt /
tathā balayaśca yathopadeśameva /
na tu kṣārādiniṣedhaḥ, 'sati sūpasaṃsṛṣṭena kāryāḥ'(āpa.da.2-3-19)
ityārambhasāmarthyāt /
anyathā 'gṛhamedhino yadaśanīyasya homā balayaśca'iti vacanādeva
kṣārādivyatiriktaśākamāṃsādisūpasaṃsṛṣṭenānnena kāryāssyuḥ /
atra ca 'yadaśanī yasya homā balaśca'iti homasāhacaryāt baliṣvapi yā
kṣārādiniṣedhaśaṅkā sāvāryate /
kecit-yathopadeśaṃ kāmyāni
balayaścetyasmādevajñāpanāddhomadharmāṇāṃ baliṣvapi prasaktiriti /
teṣāṃ sarpabalau saktunirvāpe svāhākāro durvāraḥ // 4 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_8.5:
sarvatrasarveṣu pākayajñeṣu agnau svayaṃ prajvalite dhamanādi
puruṣaprayatnamantareṇetyarthaḥ /
etasmin nimitte saṃprāpte uttarābhyā- mṛgbhyāṃ dve
samidhāvagnāvādadhyāt 'uddīpyasva''mā no hiṃsīriti /
ādadhāticoditatvāt svāhākāro nāsti /
sarvatra gṛhaṇāt sarva pākayajñeṣvayaṃ vidhirbhavati /
anyathā prakaraṇādvivāha eva syāt /
sarvatra laukike vaidikegārhye vāgnāviti /
ekakarmakāleṣvityanye /
________________________
ĀpGs-Tāt_8.5:
sarvatra sarvācāralakṣaṇeṣu karmasu /
anye-sarvadā akarmakāleṣvapīti /
svayaṃprajvalite 'gnau prayatnamantareṇaupāsane prajvalite /
uttarābhyāṃ ṛgbhyāṃ 'uddīpyasva jātavedaḥ'ityetābhyāṃ
samidāvādadhyāt /
pratyṛcamekaikāṃ samidhamādadyāt, svatassadhanabhede kriyābhedāt /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_8.6:
etābhyāṃ yajurbhyā ete samidāvādadhyāditi mantravikalpaḥ //5//
________________________
ĀpGs-Tāt_8.6:
'uddīpyasve'ti ṛgdvayena āpanmetyetadyajurdvayaṃ vikalpyate //6//
46 vivāhadināvismaraṇam /
etadaharvijānīyādyadaharbhāryāmāvahate // ĀpGs_8.7 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_8.7:
etadahaḥetannakṣatram /
vijānīyātna vismaret /
yadahaḥyasminnakṣatre bhāryāāvahatetatkulādānayati /
yasminnakṣatre pāṇigrahaṇaṃ kṛtaṃ tat na vismartavyamityarthaḥ /
āvahata ityanenādipāṇigrahaṇaṃ vivakṣitam /
avismaraṇopadeśe prayojanaṃ saṃvatsare saṃvatsare tasminnakṣatre
karmaviśeṣaḥ /
kaḥ punarasau ?'yaccainayoḥ priyaṃ syā'di (āpa.dha.2-1-7) tyādi
sāmayācārikeṣūpadiṣṭaḥ /
na cāsau vidhiḥ /
________________________
ĀpGs-Tāt_8.7:
yasminnahani gṛhapraveśanādi sthālīpākāntaṃ karma karoti
tadetadaharavadhitvenavijānīyāt tata ārabhya
trirātramubhayoradhaśśayyotyādikartum /
47 vivāhe dampatyorbrahmacaryavidhiḥ /
ĀpGs-Anā_8.8:
sthālīpākādārabhyatrirātramubhayoḥdampatyoḥadhaśśayyānopari
khaṭvādau /
brahmacarya maithunavarjanaṃ,kṣāralavaṇayośca varjanaṃbhojane /
tatra kṣāralavaṇavarjanaṃ sthālīpākāt prāgadhvani na bhavati /
brahmacarya tu tatrāpi bhavati /
caturthyā samāveśanavidhānāt idaṃ tu brahmacarya vacanaṃ
dārḍhyaratham /
yadyapi sahaśayanamubhayoḥ, tathāpi maithunavarjane yatnaḥ kārya
iti //7//
________________________
ĀpGs-Tāt_8.8:
ubhayordampatyoḥ sthālīpākādārabhya trirātramadhaśśayyāsyāt, na tu
khṭvādau /
nāpi pṛthakśayyā, ubhayoriti grahaṇāt /
tathāṣṭāṅgamaithunavarjanalakṣaṇaṃbrahmacaryasyāt /
maithunasyāṣṭāṅgatvamapi bṛhaspatinoktam--
cakārānmadhumāṃsadantadhāvanāñjanābhyañjanānulepanasnagdhāraṇā
nāṃ varjanamapi /
yadvā brahmacaryapadenaiva madhvādi saptakamapi niṣiddham /
cakārastūktasamuccayārtha eva /
sarvatra trirātramityeva //8//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_8.9:
tayoḥ dampatyoḥśayyāmanatareṇaśayanasya madhye
daṇḍaḥkṣīrivṛkṣodbhavaḥgandhenasurabhiṇāliptaḥpuṣpaiścālaṅkṛtaḥvās
asā sūtreṇa vā parivītaḥ tiṣṭhatisthāpayitavyaḥ /
anyonyasaṃsparśo mā bhūditi //8//
________________________
ĀpGs-Tāt_8.9:
tayoḥvratasthayordampatyoryāvattrirātramabhinnā śayyā
tāmevāntareṇatasyā eva madhye, na tu trirātrādūrdhva nānāśayyā-
mekāśayyāṃ cāntareṇāpīti;tayoriri prakṛtaparāmaśāt /
daṇḍo gandhaliptaḥ candanānuliptaḥ /
gandhasya pradarśanārthatvātpuṣpairapyalaṅkṛtaḥ /
vāsasā sūtreṇa vā parivītastiṣṭhatisthāpayitavyaḥ /
asmiṃśca daṇḍe gandharvo viśvāvasurbhāvayitavyaḥ, 'udīrṣvāto
viśvāvaso'iti mantraliṅgāt /
ata evāyaṃ daṇḍo naiyagrodha audumbara āśvatthaḥ plākṣo vā, 'ete vai
gandharvāpsarasāṃ gṛhāḥ'(tai.saṃ.3-4-8)
ityarthavādāt //9//
49 vivāhaśeṣahomaḥ, samāveśanaṃ ca /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_8.10:
apararātrorātrestṛtīyo bhāgaḥuttarābhyāmudīrṣvāta ityetābhyām /
atra prāptasya nidhānasya vidhānaṃ punastasmin śayane daṇḍasya
nidhānaṃ mā bhūditi //9//
tataḥuttarāmyāmṛgbhyāṃ'apaśyaṃ tve'tyetābhyāṃyathāliṅgaṃ
mithaḥanyo 'nyaṃ yugapatsamīkṣet, pūrvayā vadhūḥ uttarayā varaḥ /
tato vara uttarayarcā'samañjantvi'tyetayā
vadhūvarayorubhayorhṛdayadeśau samanakti tenaivājyaśeṣeṇa sakṛt
gṛhītenājyena sakṛdeva mantre coktvā /
tataḥ
________________________
ĀpGs-Tāt_8.10:
caturthyā apararātre iti vivṛtyārthapāṭhaḥ /
caturthyā rātreḥcaturthasyāhorātrasyāpararātre rātreraparatra tṛtīyabhāge
taṃ daṇḍaṃuttarābhyāṃ 'udīrṣvāta'ityetābhyāṃutthāpyādbhiḥ prakṣālya
śayanādanyatranidāyāgnerupasamādhānāditantraṃ pratipadyate /
ājyabhāgānte kṛte vadhvamanvārabdhāyāṃ uttarāḥ'agne
prāyaścitte'ityādyāssaptāhutīrjuhoti /
tatra dvitīyatṛtīyayorapi 'tvaṃ devānāṃ'ityādyanuṣaṅgaḥ /
tato 'nvārambhavarja jayādau praṇītā mocanānte kṛte apareṇāgniṃ
vadhūṃprācīṃprāṅmukhīmupaveśya hutaśeṣādājyamādāyatasyāśśirasi
vyāhṛtibhiroṅkāracaturthābhisvāhākārāntābhissarveṣāmante
sakṛdānayati /
kecit-pratimantramiti /
ĀpGs-Anā_8.11:
anyo vā brahmaṇaḥ kaścit enau jāyāpatī samāgamiṣyantau
anuvākaśeṣeṇābhimantrayeta /
na svayaṃ varo japet /
tatra yat
________________________
ĀpGs-Tāt_8.11:
vyaktārtham /
idaṃ ca 'ahaṃ garbhamadadhām'ityādi liṅgavirodhe 'pi
śruterbalīyastvāt //11//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_8.12:
malavadvāsāiti rajasvalāyā abhidhānam /
yadetivacanaṃ vivāhādūrdhvamapiprāpyartham /
anyathā vivāhamadhya eva syāt;prakaraṇāt /
'yāmaraṇya'iti deśapratiṣedhaḥ /
snātāyāmapi 'yāṃ parācī'miti parāṅmukhyā gamanapratiṣedhaḥ /
'yā snātī'ti trirātramadhye snānasya pratiṣedhaḥ /
'yābhyaṅte'ityabhyañjanasya /
'yā pralikhata'iti śirasi pralekhanasya kaṅkatādi nā /
'yā'ṅte'iti cakṣuṣorañjanasya /
'yā dataḥ'iti dantadhāvanasya /
'yā nakhānī'ti nakhanikṛntanasya /
'yā kṛṇattī'ti kārpāsādestantukarmaṇaḥ /
'yā rajju'miti rajjukriyāyāḥ /
'yā parṇene'ti parṇenāśanasya /
'yā kharveṇe'ti kharveṇa pātreṇa /
ekadeśaviluptaṃ karvam /
'tisrorātrī'rityeteṣāṃ pratiṣedhānāṃ kālaniyamaḥ /
'añjalinā vā pibe'dityādirbhojane pātrāvidhiḥ
________________________
ĀpGs-Tāt_8.12:
malavadvāsāḥkālanirgatena śoṇitena malinaṃ vāso vasanaṃ
yasyāssā;rajasvaletyarthaḥ /
rūḍhaśabdatvādyadṛcchayā nirmalavāsā api yadeyaṃ rajasvalā syāt, tadā
patirevaināṃbrāhmaṇapratiṣiddhāni karmāṇi saṃśāstilaukikabhāṣayā
śkṣayati /
kāni tāni brāhmaṇapratiṣiddhānītyata āha- 'yāṃ malavadvāsasa'
mityetāni /
'yāṃ malavadvāsasaṃ saṃbhavanti'(tai. saṃ.2-5-1-6)
ityetadbrāhmaṇacoditāni, tānyetānyapi sarvāṇītyarthaḥ /
athāśanapātramañjalirakharvo vā /
kharvaḥ alpaḥ, khaṇḍo vā dagdho 'pi vā /
tato 'nyo 'kharvaḥ /
atra cāmī maithunādiniṣedhā amaithunādisaṅkalapa vidhayo veti bhāṣye
na viviktam /
nyāyatastu 'tistro rātrīrvrataṃ caret'(tai.saṃ.2-5-1) iti vacanāt
'nekṣetodyantamastaṃyantamādityam'ityādi prājāpatyavidhivat
saṅkalpavidhaya eva //12//
5 ṛtusamāveśanam /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_8.13:
rajasaḥlohikasya /
ṛtau yatsamāveśanaṃtatra
kartavye,uttarābhiraṛgbhiḥ'viṣṇuryoni'mityādibhiḥ
trayodaśabhirabhimantrayeta /
'rajasaḥ prādurbhāve 'bhimantraṇaṃ bavati /
na saṃśāsanavat prathama evartau /
'snātā'mityetat brāhmaṇapratiṣiddhānāṃ sarveṣāṃ pratiprasavārtham /
snātāṃkṛtamaṅgalāmityartaḥ /
tenāñjanābhyañjanānyapi bhavati //14//
________________________
ĀpGs-Tāt_8.13:
rajasaḥ śoṇitasya /
prādirbhāvātkāle nirgamātkāraṇāt, na mālinyādeḥ /
snātāṃ pūrṇe trirātre snātāṃ bhāryām /
ṛtusamāveśaneṛtukālīnasamāveśanakāle /
'ṛtuśca strīṇāṃ rātrayaṣṣoḍaśa smṛtāḥ'(ma.smṛ.3-46) iti manuvacanāt /
uttarābhiḥ 'viṣṇuryoniṃ
kalpayatu'ityādibhistrayodaśabhirabhimantrayate /
atra rajasaḥ prādurbhāvāt snātāmitivacanāccaturtha'hani
prāyatyārthamanayā snātavyameva //13//
navamaḥ khaṇḍaḥ
2. ṛtugamanakālaḥ /
caturthiprabhṛtyāṣoḍaśīmuttarāmuttarāṃ yugmāṃ
prajāniḥśreyasamṛtugamana ityupadiśanti // ĀpGs_9.1 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_9.1:
ṣoḍaśīmitipañcamyarthe dvitīyā /
āṣoḍaśyā ityarthaḥ /
āṅcābhividhau /
rajasaḥ prādurbāvādārabhya caturthīṣoḍa śyau gṛhyete, prakaraṇāt /
caturthīprabhṛtyāṣoḍaśyāḥ sarvā rātraya ṛtugamanakālāḥ /
tatrāpiuttarāmuttarāṃ yugmāṃ rātriṃprajāniśśreyasaṃvidyāditi /
ṛtugamana iti vacanāt vaivāhike prathamagamane satyapi
ṛtunimittenāyamupadeśaḥ pravartate /
caturthyā apārarātre niyamena gamanaṃ bhavati /
tatra ca śeṣaṃ samāveśane japet /
uttarābhirabhimantrayata iti ca gamanamantrāṇāṃ samuccayo bhavati /
tatra pūrvamṛtugamanamantrāḥ /
paścāt samāveśanamantrāḥ /
viparītamanye //1//
________________________
ĀpGs-Tāt_9.1:
caturthīprabhṛtīti dīrghemārthapāṭhaḥ /
caturthīrātrimārabhyāṣeḍaśī;aṅ abividhau, dvitīyā ca
pañcamyarthe;āṣoḍaśyā iti yāvat /
uttarāmuttarāṃ yugmāṃrātriṃ prati ṛtugamane ṛtau maithune
kṛte,prajāniḥśreyasaṃ,prajāḥ putrāḥ teṣāṃ niśśreyasaṃ
āyurādīpsitaguṇasampattirbhavatītyupadiśantimanvādayaḥ /
etaduktaṃ bhavati-trayodaśasu rātriṣu ṛtugamane śuklādhikye sati putrā
jāyante /
saṃskārakāṇḍe karmāntaravyākhyānamasaṅgatamapi
mantrāmnānakrameṇaiva kāryamityuttarasūtrajātaṃ
yāvatpaṭalāntaramārabhyate--
1. dhanādiprāptyartha prasthitasya madhye parikṣavādau durnimitte jāte
kartavyo japaḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_9.2:
adhvānaṃ prasthitaḥ prādhvaḥ /
arthaḥ prayojanam /
yatkiñcit prayojanamuddiśya yo 'dhvānaṃ prasthitaḥ,
tasyaarthaprādhvasya /
parikṣave
parivādo 'bhiśaṃsanam /
parikṣavauktaḥ /
duḥsvapnaḥprasiddhaḥ /
duruditamalpāyurityādi /
anuhūtaṃ parihūtamiti śakuneraśobhanā vāgucyate /
aśākunaṃanimittabhūtam /
mṛgasya sṛgālādeḥ /
akṣṇayā sṛtamtiryyaggamanamapasavyādi /
eteṣāmekasminnapi nimitte dvayorapi mantrayorjapaḥ kāryaḥ /
parikṣavaparikāsanayośca liṅgābhāve 'pi /
parikṣavaśabdastu kṣavadhuliṅgaṃ na bhavati, rūpabhedāt /
ekadośavikārastu parikṣavasyāpi saṃbhavati /
tannimitte tu anyasmin prakaraṇe etadvaktavyam /
iha ca vacanaprayojanaṃ vivāhārtha gaccha to 'pi eteṣu nimtteṣu
prāyaścittametat yathā syāditi /
prakaraṇāntare tu śrutānāṃ vivāhādūrdhvameva pravṛttiḥ /
idaṃ tu arthaprādhvasyeti vacanāt sarvārtha ca bhavati /
prakaraṇāt vivāhe 'pi svādhyāyasthānaniyamārtha ca mantrayoretayoriha
pāṭhaḥ //2//
________________________
ĀpGs-Tāt_9.2:
arthaḥprayojanaṃ, dharmārtha tadupakārakāṇi /
arthamuddiśya yaḥ prasiddhamadhvānaṃ prasthitaḥ sor'thaprādhvaḥ, na
tu snāna, brahmayajñodaka yagyaghāsādi kamuddiśya samīpadośaṃ
prati nirgataḥ /
tasyaparikṣavekṣavadhau parikāsanekāse ca durnimitte jāte apa
upaspṛśya upasparśanamācamanaṃ sparśanamātraṃ vā yathātuṣṭi
kṛtvottare 'anuhavaṃ parihavam'ityete yathāliṅgeparikṣave pūrvā,
parikāsane cottarāṃjapet /
japatvāccānayoścātussvaryameva /
atra ca yathāliṅgamityanenaitat jñāpayati-pūrvayā varṇavyatyayona
parikṣava eva prakāśyaḥ, uttarayā tvadhyāhṛtaṃ parikāsanameva /
yathā caite ṛcau kṣavadhukāsāveva tātparyeṇa prakāśayataḥ, tathā
vyākhyāte bhāṣyakāreṇa /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_9.3:
evamityanena 'arthaprādhve'ti ca, apa upaspṛśyeti ca,
'japedi'ticāpekṣyate /
evañca yathāliṅgavacanaṃ vispaṣṭārtham /
________________________
ĀpGs-Tāt_9.3:
evamityanena arthaprādhvo'pa upaspṛśyetyākṛṣyate /
ihottarairiti karamavibhaktidarśanādvanaspatyādīni
yathāliṅgamabhimantrayate /
na tu pūrvavajjapet /
citriyaṃlokaprasiddham,cayanamūlaṃ vā /
vanalpatiṃ puṣpairvinā phalavantam /
asya pradarśanārthatvāt
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_9.4:
yadi varasya mano vardhvā na tuṣyet atha tassiddhikāmena vadhvāḥ
pitrādinā tapoyuktenedaṃ karma kartavyamajñātaṃ varasya /
vaśīkaraṇārthatvāt /
aupāsane ca kartavyam /
taduktaṃ purastāt brahmacaryavidhānasya dṛṣṭārthatvāt yāvatā
tapasārthasiddhiṃ manyate tāvat kartavyam /
punarvasvoścedaṃ karma bhavati /
'śvastityeṇa'(āpa.gṛ.9-5) iti vacanāt /
kiṃ punastat karma?sthālīpākaḥ,pāṭhārcanaṃ ca /
sarva karma pārvaṇavat /
vivāhaprakaraṇe tūpadeśāt sakṛt pātraprayogaḥ śamyāśca /
kālasya cāniyamaḥ /
vivāhaprakaraṇe cāsyāssamāptiḥ taccheṣabhūtasya
vāsodānasyopariṣṭādupadeśādavagantavyā /
evamarthameva ca tasyopariṣṭādupadeśaḥ //4//
________________________
ĀpGs-Tāt_9.4:
ubhayorjāyāpatyoḥ 'trirātramubhayoradhaśśayyā'ityadhikārāt, iha
anvārabdhāyāmiti strīliṅganirdeśācca /
hṛdayasaṃsarga manasossamprītimīpsuḥ vadhvā hitaiṣī
pitṛbhrātrādirapāpo 'pi trirātrādanūnaṃ yāvanmanastoṣaṃbrahmacarya
caritvātasyaupāsana eva sthālīpākaśrapaṇādyagnimukhāntaṃ kṛtvā
tasyāmanvārabdhāyāṃ
sthālīpākādavadāya'prātaragnim'ityādibhissaptabhirmantraiḥ pratyṛcaṃ
pradhānāhutīrhutvā jayādi pratipadyate /
tadanantaraṃ sviṣṭakṛdādi tantraśeṣaṃ pārvaṇavat
samāpya,tenahutaśeṣeṇasarpiṣmatā yugmān dvyavarāndvāvavarau
saṃkhyāto yeṣāṃ tānbrāhmaṇānyathālābhaṃbhojayitvātaireva
bhuktavadbhiḥ karmaphalasiddhirastvitisiddhiṃ vācayīta /
tena sarpiṣmateti ca pārvaṇasiddhānuvādo yugimāniti vidhātum //4//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_9.5:
śvoyat karaṇīyaṃ karmatattiṣyeṇa nakṣatreṇasampādyata iti kṛtvā
pūrvedyussiddhivācanānte karmaṇi kṛte pitrādinā ṛtvijā yajamānabhūtā
vadhūḥ yatra pradeśe pāṭhā tiṣṭhati tatra gatvā tāṃpāṭhāṃ
trissaptaiḥekaviṃśatyāyavaiḥ parikirati 'vāruṇyasī'tyetābhyām /
________________________
ĀpGs-Tāt_9.5:
pāṭhotthāpanādi bhartṛparigrahaṇāntaṃ karma śvobhūte paridyustiṣyo
bhavatīti kṛtvā pūrvedyuḥśvastiṣyaḥpunarvasū ityarthaḥ /
tasmin nakṣatre pitrādinā siddhivācanānte karmaṇi kṛte, anantaraṃ
vadhūryatra bhūmau pāṭhāsti tatra gatvā tāṃpāṭhāṃ
trissaptaiḥekaviṃśatyā yavaiḥ 'yadi vāruṇyasi';
ityetābhyāṃparikiratiparito vapati /
trissaptairiti chāndasaṃ rūpam //5//
śvobhūte uttarayotthāpyottarābhistisṛbhirabhimantryottarayā
praticchannāṃ hastayorābadhya śayyākāle bāhubhyāṃ bhartāraṃ
parigṛhṇīyādupadhānaliṅgayā // ĀpGs_9.6 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_9.6:
kṛtvā parikiraṇamupoṣya tataḥśvobūtetāṃ pāṭhāṃ itthāpayati khanitreṇa
khātvotkhidatiuttarayarcā "imāṃ khanīmī"tyetayī /
________________________
ĀpGs-Tāt_9.6:
paredyurvadhūreva tāṃ pāṭhāṃ 'imāṃ khanāmi'ityetayā
khamitreṇotkhāya 'uttānaparṇe'ityādibhistisṛbhirabhimantryatasyāḥ
mūlaṃ dvidhā chitvā
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_9.7:
yadi bhāryā bhartari na ramate tadā naivaitatkarma bhavatīti
pradarśanārthamidaṃvaśyaḥ patirbhavati bhāryāyāḥ na bhāryā
bharturiti //9//
asya adhikārāntarasaṃyogamāha--
5 sapatnībādhanaṃ karma /
sapatnībādhanaṃ ca // ĀpGs_9.8 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_9.8:
na kevalamubhayorhṛdayasaṃsargasādhanamevaitatkarma, kiṃ tarhi?
sapatnībādhanaccasapatnyapyanena bādhituṃ śakyetyarthaḥ /
asminnapi pakṣe
________________________
ĀpGs-Tāt_9.8:
sapatnī bādhyate yena tatsapatnībādhanam /
etatkarma sapatnībādhanamapi bhavati /
adhikārāntaraṃ ca yuktam;ya ekayā saṃsṛṣṭahṛdayo 'pyanyāṃ
tatsapatnīṃ bhāryā tadadhīnadharmādāvapi lobhānna bādhate so 'pi
kathaṃ nu nāma tadadhīnadharmā dyupekṣayāpi tāṃ
bādhetaivetyevamarthatvādasya karmaṇaḥ //8//
athānyadapi sapatnībādhanamāha-
6 kṣayarogagrastāyāṃ bhāryādau tannivṛttikaraṃ karma /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_9.9:
etenaivasapatnībādhanenakāmena uttareṇānuvākena"udasau sūryo
agāt"ityanenasadāaharahaḥādityamupatiṣṭhate /
________________________
ĀpGs-Tāt_9.9:
etāsminneva kāme vadhūḥ 'udasau sūryo agāt'ityanuvākena
prāgbhojanādaharaharādityamupatiṣṭhate /
sadeti vacanaṃ ca siddhe 'pi sapatnībādhanakāme karmāntaraṃ veti //9//
yakṣmagṛhītāmanyāṃ vā brahmacaryayuktaḥ
puṣkarasaṃvartamūlairuttarairyathāliṅgamaṅgāni saṃmṛśya
pratīcīnaṃ nirasyet // ĀpGs_9.10 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_9.10:
yakṣmārājayakṣmākṣayarogaḥ /
tena gṛhītāṃbhāryā anyāṃ vā svāṃ striyaṃ mātṛprabhṛtiṃ jñātvā
bhaiṣajyamidaṃ kartavyam /
kiṃ tat?
utyate-brahmacaryeṇa yuktaḥpuṣkarasya
saṃvartamūlaiḥparimaṇḍalākāraiḥ mūlaiḥ /
saṃvartamūlaiścetyanye /
saṃvartikā navadalamiti naighaṇṭukāḥ /
uttarairmantraiḥ"akṣībhyāṃ te nāsikābhyāṃ"ityādibhiḥ /
yathāliṅgaṃtasyā akṣyādīnyaṅgāni samṛśyapratīcīnaṃyathā
tathānirasyet /
________________________
ĀpGs-Tāt_9.10:
rājyakṣmaṇā gṛhītāṃ, anyāṃ vā rājayakṣmaṇo 'nyaiḥ
kuṣṭhādibhirgṛhītāṃ vā vadhūṃ taddhitaiṣī
uktalakṣaṇabrahmacaryayuktaḥpuṣkarasyapadmasya
saṃvartikābhirdalairmūlaiśca 'akṣībyāṃ
te'ityādyṛgrūpaiṣṣaḍbhirmantraiḥyathāliṅgaṃmantraliṅgapratipannāni
bhāṣye vyākhyātānyakṣyādīnyaṅgānisaṃmṛśya pratimantraṃ
tānipratīcīnaṃ nirasyet /
etena bhaiṣajyenāgadā syāditi tātparyam //
7 vadhūvāsaso dānam /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_9.11:
vivāhakāle yatvāsaḥparidhāpitaṃ, tatetadvidebrāhmaṇāya dadyāt, yo
'smin praśne paṭhitān mantrān sārthān veda tasmai /
kecit-bhaiṣajyaśeṣamidaṃ manyante /
ānantaryāt /
teṣāṃ vadhūvāsa iti viśeṣaṇamanyasyāḥ striyāḥ yakṣmagṛhītāyāḥ vāsaso
dānanivṛttyartham /
________________________
ĀpGs-Tāt_9.11:
yasyāvadhvāidaṃ bhaiṣajyaṃ kriyate tasyāvāsaḥ /
etadvideetatkarma samantrārtha yo vetti tasmai 'parā dehi'ityādibhiścata
bhrda tasṛbhirdadyāt /
===================================================
=================================
6 upanayanaprakaraṇam -
1 upanayanasya kālaḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_10.1:
yena ācāryakusamupanīyate kumāraḥtadupanayanaṃ nāma karma
śrautaḥ puruṣasaṃskāraḥ /
'garbhāṣaṭameṣu brāhmaṇamupanayīta'iti
vakṣyamāṇenaivopanayanādhikāre siddhe pratijñākaraṇaṃ
prādhānyakhyāpanārtham /
yathā"agnyādheyaṃ vyākhyāsyāma"(āpa.śrau.5.1.1) ityādau /
tasmādatropadeśaḥ //1//
________________________
ĀpGs-Tāt_10.1:
upanayanamiti karmanāmadheyam /
kumārasyācāryasamīpanayanamasmin karmaṇīti, paṅkajādivat /
virvistarārthaḥ /
āṅba lava- darthaḥ /
kecit-daivādervighnāt pūrvairniṣekādibhirasaṃskṛtasyāpyupanayanaṃ
bhavatyeva /
na tūpanayanāsaṃskṛtasya uttarāṇi
śrautasmārtānītyevamupanayanaprādhānyajñāpanārthā pratijñā /
kiñci gṛhyopadiṣṭakarmasu gṛhasthasyaivādhikāro na brahmatāriṇa
ityevaṃrūpaṃ viśeṣaṃ jñāpayitumapratijñaṃ vivāhamupadiśya
upanayanakalpopadeśaḥ sapratijñaḥ kriyate /
asya ca kalpasya dharmaśāstre 'upanayanaṃ vidyārtasya'(āpa.dha.1-1-9)
itya trānupadeśaḥ sarvacaraṇārthatāṃ nivartayitumiti //1//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_10.2:
yasmin varṣe garbho bhūtvā śete tadvarṣa garbhaśabdenocyate
tadaṣṭamaṃ yeṣāṃ tānīmānigarbhāṣṭamānivarṣāṇi /
bahuvacanaṃ saurādibhedena varṣāṇaṃ bhinnatvāt /
apara āha-janmaprabhṛti saptānāṃ varṣāṇāṃ garbhamaṣṭamaṃ bhavati /
tena saptasvapi varṣeṣūpanayanaṃ codyate /
tatra caturṣu varṣeṣvayogyatvāt
________________________
ĀpGs-Tāt_10.2:
garbhāṣṭameṣuvarṣeṣviti śeṣaḥ /
'garbhādissaṅkhyā varṣāṇām'(gau.dha.2-7) iti gautamavacanāt /
garbhaśabdena yasmin garbho vardhete, tallakṣyate /
tadaṣṭamaṃ yeṣāṃ janmādīnāṃ saptānāṃ tāni garbhāṣṭamāni varṣāṇi /
teṣubrāhmaṇamupanayīta /
evaṃ yadyati janmādisaptasvapyupanayanaṃ prāptaṃ,tathāpi janmādiṣu
triṣu caulāntaiḥ garbhasaṃskārairavaruddhatvānna kriyate /
caturthe 'pi naiva;kumārasya vratīcaraṇā sāmarthyāt
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_10.4:
udagayane vasantaniyamaḥ brāhmaṇasya /
kṣatriyasyāpavādo niyamo vā /
vaiśyāpavādaḥ pūrvapakṣādayastu sthitā eva /
varṣāṇyṛtanaśca vidhīyante iha sāmayācārikeṣu ca /
tatra sāmayācārikeṣu vidhānaṃ sarvacaraṇārtham /
iha vidhānaṃ varṇaniyamārtham /
śāstrāntaradṛṣṭānāṃ kālāntarāṇāmihapravṛttirmā bhūdityevaṃ
bruvannetat jñāpayati-caulādiṣu śāstrāntaradṛṣṭo 'pi kālaḥ pakṣe
bhavatīti //3//
________________________
ĀpGs-Tāt_10.4:
ubhayatrāpi kapiñjalanyāyena bahuvacanasya tritvamevārthaḥ //3//
2 upanayane digvapanam /
brāhmaṇānbhojayitvā'śiṣo vācayitvā kumāraṃ
bhojayitvānuvākasya prathamena yajuṣāpaḥ
saṃsṛjyoṣṇāśśītāsvānīyottarayā śira unatti // ĀpGs_10.5 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_10.5:
athopanayanavidhiḥ-pūrvedyurnāndīśrāddham /
tataḥ śvobhūte brāhmaṇān bhojayitvā tairāśiṣo vācayati-piṇyāhaṃ
svasyṛddhaṃ iti /
tataḥ kumāraṃ bhojayet /
evamantaṃ pitrādeḥ karma /
athācāryaḥ uṣṇāśśītāścāpaḥ saṃsṛjati /
anuvākasyottarasyaprathamena yajuṣā 'uṣṇenavāya'; vityetena /
saṃsṛjaṃścoṣṇāśśītāsvānayati, na śītā uṣṇāsu /
tatastābhiradbhiḥ kumārasyaśira unattikledayati-uttarayarcā'āpa
undantvi'tyetayā /
uttareṇa yajuṣetyeva siddhe anuvākasya prathamena yajuṣetyuktaṃ
saṃjñākaraṇārtham /
tena uṣṇena vāyavudakenetyeṣa ityatrānuvākasya grahaṇaṃ bhavati /
anyathā saṃśayaḥ syāt- anuvāko mantrā veti /
uṣṇāśśītāsvānīyetyeva siddhe saṃsṛjyetivacanaṃ
sarvārthatvapradarśanārtham /
atmanaśca nāpitasya ca yā undanārthāstāḥ saṃsṛjati taccānyeṣāṃ
vyaktam-nāpitaṃ śiṣyāt-śīto ṣṇābhirahbhirabartha kurvāṇo 'kṣaṇvan
kuśalīkurviti //
(āśva.gṛ.1-17-16) //4//
________________________
ĀpGs-Tāt_10.5:
brāhmaṇān bhojayitvetyanena yacchrāddhaṃ dharmaśāstre 'śucīn
mantravatassarvakṛtyeṣu bhojayet'(āpa.dha.2-15-11) iti vihitaṃ, yadeva
nāndīśrāddhamabhyudayaśrāddhamiti prasiddhaṃ, tadevocyate /
tacca smṛtyantaraprasiddhavidhinā kartavyam /
tasya tviha punaḥ pāṭhaḥ pāṭhakrameṇānuṣṭhānārthaḥ /
āśīrvacanavidhiśca bhāṣyoktaḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_10.6:
pravapatiprathamaṃ vapati vapanaṃ prārabhata ityarthaḥ /
tena pūrva mantravadvapanaṃ karotyācāryaḥ paścānnāpita ityuktaṃ
bhavati /
tatrāyaṃ prayogaḥ kumārasya śirasi prācyāṃ diśi trīn
darbhānantardhāya 'yenāvapa'dityetayā pracchinatti kṣureṇa /
asāvityabya sthāne tasya nāma pthamayā vibhaktyā gṛhṇāti /
yathā asāvayaṃ yajñadattaśarmā /
evaṃ sarvatrādasaḥ prayoge nāma nirdeṣṭavyam /
pracchidyānaḍuhe śakṛtpiṇḍe yavamati keśān prakṣipati /
________________________
ĀpGs-Tāt_10.6:
tato 'yenāvapat'ityādibhiścatasṛbhiḥ pratimantraṃ pratidiśaṃ trīṃstrīn
darbhānantardhāya keśān pravapati /
praśabdāt kuśalīkaraṇamapyācāryasyaiva /
tatra prathame mantre asāvityasya sthāne viṣṇuśarmeti kumārasya
nāmagrahaṇam /
caturthe tu sambudhdyā //6//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_10.7:
evamāryeṇa pratidiśaṃ pravapane kṛte nāpitastasya keśān vapati
saṃsṛṣṭābhirevādbhirabartha kurvāṇaḥ /
taṃ nāpitaṃvapantamuttarayarcā'yat
kṣureṇetyetayānumantrayataācāryaḥ //6//
________________________
ĀpGs-Tāt_10.7:
dakṣiṇata upaviśya kumārasyamātā brahmacarī vā kaścit 'yat
kṣureṇa'ityetayāvapantamācāryamanumantrayate /
kasmādevaṃ sūtracchedaḥ? ucyate /
asya kumārasyāyurmā pramoṣīriti madhyamapuruṣaliṅgake 'numantraṇe
vapanavyātṛtācāryakartṛkatvavirodhāt /
mātṛbrahma cārivyatiriktasya prakṛtasyābhāvāt //7//
ĀpGs-Anā_10.8:
atha kumārasyamātā brahmacārī vā kaścit tasya dakṣiṇata upaviśya
kasmiścit pātre ānaḍuhaṃ śakṛtpiṇḍaṃ kṛtvā yavāśca tasmin piṇḍaṃ
nidhāya tasmin keśānupayacchati upagṛhṇāti yathā bhūmau na patanti
tathā sarvānupayamya tatastān keśānudumbarasya vṛkṣasya mūle
darbhastambe vā nidadhāti /
uttarayarcā'uptvāya keśā'nityetayā /
yadi mātā tāmanto mantraṃ vācayati //7//
________________________
ĀpGs-Tāt_10.8:
upanayanasya prakṛtatvānmātā brahmacārī vā 'uptvāya
keśān'ityetayāānaḍuhe śakṛtpiṇḍeityādi yathopadeśaṃ karoti /
4 snātasya kumārasyāśmanyāsthāpanam /
snātamagnerupasamādhānādyājyabhāgānte pālāśīṃ
samidhamuttarayā'dhāpyottareṇāgniṃ dakṣiṇena
padāśmanamāsthāpayatyātiṣṭheti // ĀpGs_10.9 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_10.9:
"snātaṃ kumāraṃ śucivāsasaṃbaddhaśikhaṃ yajñopavītamāsañjati-
yajñopavītaṃ paramaṃ pavitramiti /
tatastaṃ yajñopavītinaṃ devayajanamudānayatī" (baugṛ.2-5)ti
baudhāyanaḥ /
tasya sarvasyopalakṣaṇaṃ snātavacanam /
tato 'vagnerupasamādhānāditantraṃ pratipadyata ācāryaḥ /
vivāhavadagnyutpattiḥ /
śamyāḥ paridhyarthe /
sakṛt pātraprayogaḥ /
vāsomekhalādīnāmapi saha sādanam /
tataājyabhāgāntekumāraṃpālāśīṃsamidhamādāpayati
uttarayarcā'āyurdā deva'ityetayā /
kumāro mantreṇa samidhamādadhāti /
tamācāryaḥ prayuṅkte mantraṃ ca vācayati, yamidhaṃ cādhāpayati /
devatāyā abhidheyatvānna mantraliṅgavirodhaḥ /
anye tvācāryasyaiva mantraprayogamicchanti /
________________________
ĀpGs-Tāt_10.9:
athāgnerupasamādhānāditantraṃ pratipadyate /
pātrasādanakāle aśmavāsomekhalājinadaṇḍakuśakūrcāśca sahaiva
sādayati /
kecit-darvyādīnyapi sahaiveti /
ājyabhāgānte kṛte snātaṃkumāraṃ 'āyurdā deva'ityetayāpālāśīṃva
samidhaṃhaste gṛhītvā'dā- payati /
mantrānte cādhehīti brūyāt /
ādhāpanamantraścāyam /
vāsaḥsadyaḥkṛttotamuttarābhyāmabhimantryottarābhistisṛbhiḥ
paridhāpya parihitamuttarayānumantrayate // ĀpGs_10.10 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_10.10:
ekasminnevāhani tantukriyā vayanākriyā ca yasya tatsadyaḥkṛttotaṃ /
evaṃ bhūtaṃvāsa uttarābhyāṃ ṛgbhyāṃ 'revatīstve'tyetābhyāṃ
abhimantrayeta /
tatastaduttarābhistisṛbhiḥ'yā akṛnta'nnityetābhiḥ paridhāpayati /
ācāryasyaiva mantrāḥ /
vacanādekamiti tisṛṇāmante paridhāpanam /
tataḥ taṃ parihitavantaṃ kumāraṃ ācāryaḥuttarayā ' parīdaṃ
vāsa'ityetayāanumantrayate //9//
________________________
ĀpGs-Tāt_10.10:
vāsaḥ yacchāṇyādi dharmaśāstre vihitaṃtat sadyaḥkṛttotaṃsadya eva
chinnotaṃ, nānyasminnahani prasaste 'pi /
kecit-ekasminne vāhani tantukriyā vayanakriyā ca yasya, tat
sadyaḥkṛttotamiti /
evaṃbhūtaṃ 'revatīstvā'iti dvābhyāmabhimantrya 'yā
akṛntan'ityetābhistisṛbhiḥ paridhāpya parihitaṃkumāraṃ 'parīdaṃ
vāsaḥ'ityanayānumantrayate //10//
6 mauñjyajinadhāraṇam /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_10.11:
athamekhalāmuttarābhyāmṛgbhyāṃ 'iyaṃ duruktā'dityetābhyāṃ triḥ
pradakṣiṇaṃ parivyayati kumāram /
svayameva mantramuktvā taṃ vācayatyācāryaḥ /
mantraliṅgāt trivṛt mekhalāmauñjīmuñjatṛṇaiḥ kalpitā /
trivṛttriguṇā /
trivṛtāmiti chāndaso dīrghapāṭhaḥ /
tato 'jinamuttaraṃvāsa- karotiuttarayarcā /
mitrasya cakṣurityetayā svayameva mantramuktvā /
sāmayācārikeṣu varṇaviśiṣṭā mekhalāviśeṣā ścoditāḥ /
idaṃ tu sarvavarṇānāṃ mauñjīprāptyartha vacanam /
ajinaviśeṣāstu sāmayācīrikā ihāpi pratyetavyāḥ 'kṛṣṇaṃ
brāhmaṇasye'tyādayaḥ
________________________
ĀpGs-Tāt_10.11:
mauñjīṃmuñjaiḥ kalpitām /
trivṛtāṃ trivṛtam /
dīrghaśchāndasaḥ /
mekhalāṃ ' iyaṃ duruktāt' ityetābhyāṃtriḥ pradakṣiṇaṃ parivyayati /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_10.12:
athācāryaḥuttareṇāgniṃ darbhārntsastīrya
teṣvenaṃkumāraṃuttarayā'āgantrā samaganmahī'tyetayāvasthāpayati /
kumārasya mantraḥ ācāryo vācayati /
avasthāpyasvayaṃ paścāt bhūmāvavasthāya svamañjalimudakena
pūrayitvā tamjalimasmai kumārāya pratimukhaṃ darbheṣvavasthitāya
prokṣaṇārthamānayati tasyāñjalau /
asmā iti caturthīnirdeśāt kumārārtho 'yamudakāñjaliḥ /
tena prokṣaṇasya kumāraḥ kartā bhavati /
ānīya tataḥ prokṣaṇaṃ prayojayatyā cāryaḥ /
uttarayarcā'samudrādūrmi'rityetayā /
kumārasya mantraḥ /
ācāryo vācayati /
'(triḥ prokṣayati /
________________________
ĀpGs-Tāt_10.12:
uttarayā'āgantrā samaganmahi'ityetayā /
asmā iti caturthī ṣaṣṣaṭhyarthe /
uttarayā'samudrādūrmiḥ'ityetayā triḥprokṣati /
sakṛnmantreṇa, dvistūṣṇīm /
uttaraiḥ'agniṣṭe hastamagrabhīt'ityādibhirdaśabhirmantraiḥ /
sarveṣāṃ cānte sakṛddhastagrahaṇam /
uttarāḥ ' agnayetvā paridadāmi'ityekādaśabhiḥ
pratimantraṃdevatābhyoman6liṅgapratītābhyaḥparidadātirakṣaṇārtham
/
tataśca yadi sakṛtparidānaṃ syāt tadā vidhyaparādhāt sarvaprāyaścittaṃ
hotavyam /
asauśabdeṣu ca sarveṣu sambuddhyā nāmagrahaṇam /
uttareṇa yajuṣā'devasya tvā savituḥ'ityanena upanayateātmanassamīpaṃ
nayati /
nāmagrahaṇaṃ ca sambuddhyaiva /
kecit kumārassvāñjalāvācāryeṇānītamudakaṃ savye haste dhārayan,
dakṣiṇena hastenātmānaṃ triḥ prokṣati /
ācāryastu prokṣayati /
ṇicaśca lopo draṣṭavyaḥ /
hastagrahaṇaṃ ca pratiman6mityanekakalpanāsāpekṣaṃ vyācakṣate //
12//
ekādaśaḥ khaṇḍaḥ /
8 ācāryakumārayoḥ praśnaprativacane /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_11.1:
savitrā prasūta ityevamanto mantraḥ āheti vacanaṃ uccaiḥ
prayogārtham //1//
________________________
ĀpGs-Tāt_11.1:
vyaktam //1//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_11.2:
'ko nāmāsī'tyevamādayaḥ catvāro mantrāḥ pṛṣṭaprativacanārthāḥ /
tatra yatra pṛṣṭaṃ tata ārabhya karmcārsyetyarthaḥ /
praṣṭamiti saṃprasā raṇābhāvaśchāndasaḥ, apapāṭho vā /
yat prativacanaṃ tat kumārasya /
asauśabdeṣu nāma nirdiśati kumāraḥ prathamayā /
ācāryaḥ saṃbudhyā kumārasya nāma /
tatra ko nāmāsītyācāryaḥ /
yajñaśarmanāmāsmīti kumāraḥ /
kasya brahmacāryasi śrīyajñaśarman ityācāryaḥ, prāṇasya
brahmacāryasmi yajñaśarmeti kumāraḥ /
āhetyanuvṛtteruccaiḥ prayogaḥ //2//
________________________
ĀpGs-Tāt_11.2:
praṣṭaṃ praśna ityarthaḥ /
rūpaṃ tu chāndasam /
'ko nāmāsī'tyādiṣu praśnaprativacanārtheṣu caturṣu mantreṣu praṣṭaṃ
parasyācāryasya, prativacanaṃ tu kumārasya /
tataścaivaṃ prayogaḥ -'ko nāmāsi?ityācāryaḥ pṛcchati /
viṣṇuśarmā nāmāsi'iti kumāraḥ pratibrūyāt /
tathā
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_11.3:
pṛṣṭaprativacanādūrdhva anuvākasyayaśśeṣaḥtaṃ 'eṣa te dva
sūrye'tyādikaṃ para ācāryo japati //3//
________________________
ĀpGs-Tāt_11.3:
śeṣamanuvākaśeṣaikadeśaṃ 'viṣṇuśarmaiṣa te deva'ityādi 'anusañcara
viṣṇuśarman'ityevamantamācāryo japati /
'adhvanāmadhva pate'ityasya pratyagāśiṣo vācanavidhānāt //3//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_11.4:
tatraiva śeṣe yāpratyagāśīḥ'adhvanāmadhvapata''ityevamādyā'tāmenaṃ
kumāraṃvācayati //4//
________________________
ĀpGs-Tāt_11.4:
ātmagāmyāśīḥphalaṃ yasmin mantre sapratyagāśīḥ /
jātyabhiprāyamekavacanam /
adhvanāmityārabhya ā upanayanasamāpterye pratyagāśiṣo mantrāḥ
'yoge'ityādayaḥ, tān sarvān kumāraṃvācayati //4//
10 upanayanapradhānahomāḥ jayādayaśca /
uktamājyabhāgāntam // ĀpGs_11.5 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_11.6:
ājyabhāgāntaṃtantraṃ prāgevoktam /
atredānīmenaṃ kumāraṃuttarāekādaśa pradhānāhutīrhaavayati'yoge
yoge'ityevamādyāḥ /
ĀpGs-Tāt_11.6:
idamanuvādamātraṃ mā bhūditi sādhyāhāraṃ vyākhyāyate /
na kevalamadhvanāmityārabhya pratyagāśiṣo mantrān vācayati /
ājyabhā gāntamuktvā ye paścāt pratyagāśiṣo mantrāḥ
mekhalāparivyayaṇādiṣūktāḥ 'iyaṃ duruktāt'ityādyāstānapi
svayamuktavā vācayati /
uktamiti jātyabhiprāyam /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_11.7:
uttareṇa yajuṣārāṣṭrabhṛdasītyena /
pariṣecanāntavacanamānantaryārtham /
kecit sāvitraṃ nāma vratamasmin kāla upākurvanti kecit trirātrānte
sāvitrīmanubruvate /
tadubhayamapyaniṣṭamācāryasya /
nidhāyeti vacanādācārya eva nidhāne kartā, na māṇavakaḥ /
adhikārādeva siddhe upaneteti vacanamuttarārtham /
purastāt pratyaṅṅāsīna ityatra upanetuḥ purastāt yathā syāt agneḥ pirastāt
mā bhūt iti /
tathā dakṣiṇena pāṇinā dakṣiṇaṃ pādamityatropanetuḥ pādo na
māṇavakasya //6//
________________________
ĀpGs-Tāt_11.7:
kūrcadarbhamayāmāsanam /
uttareṇa yajuṣā 'rāṣṭrabhṛdasi'ityanena /
upanetāācāryaḥ /
śeṣaṃ vyaktam //7//
12 gāyatryupadeśārtha kumāreṇācāryaprārthanam /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_11.8:
darbheṣvāsīna iti gṛhmāntare /
dakṣiṇeneti vacanamubhābhyāmevobhāvityayaṃ pakṣo 'tra mā bhūditi /
tena sakuṣṭhikamupasaṃgṛhṇīyā dityayaṃ viśeṣaḥ pravartate //7//
________________________
ĀpGs-Tāt_11.8:
upanetuḥpurastāt prayaṅmukhaḥ āsīnaḥ kumāro dakṣiṇena
pāṇināupaneturdakṣiṇaṃpādaṃ anvārabhyaupasaṃgṛhya 'sāvitrīṃ bho /
13 gāyatryupadeśaḥ
pacchorr'dhacaśastatassarvām // ĀpGs_11.10 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_11.10:
tasmāiti vacanāt kumārasya grahaṇārthamanuvacanam /
tena triṣvapi vacaneṣu kumārasyānugrahaṇaṃ bhavati /
anuśabdo 'nugraha- dyotanārthaḥ /
anugraheṇāhaanvāheti /
tena yadyasamarthaḥ kumāraḥ tāvat vaktuṃ tato yathāśakti vācayati /
svayaṃ vidhivat pūrvamuktvā prathamaṃ pacchaḥ pādepāde 'vasānam /
dvitīyamarrdhacaśaḥ, tatassarvāmanvāheti /
uttaramiti vaktavyaṃ tatsavituriti nirdeśaḥ sāvitrīpradeśoṣu sāvitryā
samitsahasramādadhyā(āpa.dha.1-27-1)dityādiṣu asyā eva grahaṇaṃ
yathā syāt /
yasyāḥ kasyāścit savitṛdevatyāyā mā bhūdityevamartham /
tata iti vacanādetāvadevāsminnahanyanuvacanam /
etairvacanairagrahaṇe kālāntare 'dhyāpanam //8//
________________________
ĀpGs-Tāt_11.10:
tasmaikumārāya grahaṇārtha 'tatsaviturvareṇyam'ityetāmṛcamācāryo
'nvāha /
tatraca savitṛdevatyāmṛcamanubrūhītyaviśeṣeṇa prārthanā yāṃ
kṛtāyāmapi yoyaṃ 'tatsaviturityanvāha'iti niyamaḥ sa jñāpayati-
dhenupaṅkajādiśabdavat sāvitrīśabdasya yaugikasyāpi
'tatsaviturvareṇyam'; ityasyāmeva prayogo niyataḥ, na tu 'āsatyena
rajasā'ityādiṣvapīti /
tataśca dharmaśāstre 'sāvitrīṃ prāṇāyāmaśaḥ'(āpa.gha.1-26-15) sāvitryā
samitsahasramādadhyāt'(āpa.dha.1-27-1) ityādiṣvasyā
evarcassampratyayo nānyasyā apīti //9//
khathamanvāha? ityatrāha--
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_11.11:
tatrāvānuvacane viśeṣaḥ prathame vacane pādānāṃ trayāṇāṃ
ādiṣvanteṣu vā tistro vyāhṛtayaḥ krameṇa vaktavyāḥ //9//
ĀpGs-Tāt_11.11:
vihṛtāḥ vyāhṛtīḥtriṣvapi pādādiṣvekaikāmanvāha /
athavā pādānāmanteṣu /
tathārrdhace 'vasāya prayoge 'pi pratyarrdhacamādāvante
vaivaikāmanvāha /
aviśiṣṭāṃtūttamāṃvyāhṛtiṃ kṛtsnāyā mādāvantevā /
kṛtsnāyāmitiṣaṣṭhyārthapāṭhaḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_11.12:
atha tatraivāsīnaḥkumāraḥuttareṇa mantreṇa 'vṛdhamasau
sobhye'tyanena svayamuttaramoṣṭhamupaspṛśate /
apa upaspṛśati /
oṣṭhayo rdvitvāt uttaramiti viśeṣaṇam /
mantragrahaṇamuttaraśabdasya digvācitāśaṅkā mā bhūdityevamartham /
mantre asāvityanena prāṇo 'bhidhīyate nācāryo nāpi māṇavakaḥ /
tena nāmanirdeśo na karttavyaḥ //11//
________________________
ĀpGs-Tāt_11.12:
ācāryavācitena 'avṛdhamasau saumya'ityanenamantreṇa kumāraḥ
svīyattamoṣṭhamupaspṛśati /
chāndasamātmanepadam /
asāvi- tyatra ca nāsti nāmagrahaṇam, prāṇābhidhānatvāt /
'śyāvāntaparyantāvoṣṭhāvupaspṛśyācāmet '(āpa.dha.1-16-10.) iti vacanāt
karṇāvuttareṇa // ĀpGs_11.13 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_11.13:
uttareṇamantreṇa"brahmaṇa āṇī stha"ityanena /
sakṛnmantraḥ /
karṇāviti dvivacanayogāt krameṇopasparśanam //12//
________________________
ĀpGs-Tāt_11.13:
sa eva yugapaddhastadvayena svīyau karṇauspṛśati /
uttareṇa'brahmaṇa āṇī sthaḥ'iti dvivacanaliṅgena //13//
14 daṇḍagrahaṇam /
daṇḍamuttareṇā'datte // ĀpGs_11.14 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_11.14:
uttareṇa mantreṇa 'suśravassuśravasa'mityanena //13//
________________________
ĀpGs-Tāt_11.14:
uttareṇa 'suśravaḥ'ityanena //14//
ĀpGs-Anā_11.15:
rājanyavaiśyayoḥ viśeṣavidhānādeva siddhe brāhmaṇagrahaṇaṃ
ayamapi vidhirrvaṇasaṃyuktau yathā syāditi /
tena 'vārkṣo daṇḍa'ityayaṃ vikalpo brāhmaṇasyāpi bhavati /
itarathā rājanyavaiśyayoreva syāt tayoreva varṇasaṃyuktaṃ vidhānamiti
kṛtvā //14//
________________________
ĀpGs-Tāt_11.15:
pālāśaḥpalāśavṛkṣasya vikāraḥ /
evamuttareṣvapi vigrahaḥ /
skandhe jātaḥskandhajaḥ /
avāṅgraḥavācīnamagraṃ yasya daṇḍasya //15//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_11.16:
vṛkṣasya vikāro vārkṣaḥ /
yajñiyasya vṛkṣasya iti kalpāntare /
pūrvo vidhirrvaṇasaṃyuktaḥ, ayaṃ tu sarvasādhāraṇo na kenacit
varṇaviśeṣeṇa saṃyujyate /
atra ca sāmayācārika eva daṇḍavidhissarvacaraṇārthaḥ sannihānūdyate
naiyyagrodhādiṣu mantraprāpaṇārtham /
anyathā pālāśasyaiva mantreṇādānaṃ syāt tūṣṇīmanyeṣām /
'suśravaḥ'ityasya pālāśābhidhānatvāt /
"devā vai brahmannavadanta tat parṇa upāśṛṇot suśravā vai
nāmeti"(tai.saṃ.35-7) vārkṣo daṇḍa itvetāvataiva siddhe
avarṇasaṃyogeneti vacane kalpāntarayorasaṃbhedadarśanārtham-yadi
varṇasaṃyuktaḥ kalpaḥ prakrāntaḥ sa evāsamāvartanāt kartavya iti //17//
________________________
ĀpGs-Tāt_11.16:
vārkṣaḥvṛkṣasya mājñiyasya vikāraḥ, na tu veṇuvetrādeḥ /
avarṇasaṃyogenasarvavarṇānāmaviśeṣeṇetyokaupadiśanti /
atra yadyapi 'tat parṇa upāśrṛṇotsuśravā vai nāma'(tai.saṃ.3-5-7)
ityarthavādena mantrasthasuśravaśśabdasya pālāśābhidhānaliṅgatvāt
anena mantreṇa naiyyagrodhādidaṇḍānāmapyupādane liṅgavirodhaḥ
tathāpi 'daṇḍamuttareṇādatte'iti śrutiprābalyāt liṅgaṃ bādhitvānenaiva
sarvadaṇḍānāmupādānam /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_11.17:
atha daṇḍamādāya tatraivāsīnaḥ kumāraḥsmṛtañca ma
ityetatvratasaṃkīrtanamāha /
tato gurave varaṃ dadāti /
tataudāyuṣeti mantreṇottiṣṭhetuttarairmantrairādityamupatiṣṭhate
'tacchakṣu'rityādibhiḥ 'sūrya dṛśe'ityavamantaiḥ /
vratasaṃkīrtanādi padārthacatuṣṭayasya kumāra eva kartā /
hetvabhidhānaṃ tūbhayatrāvivakṣitaṃ-vācayitvotthāpyeti ca /
vivakṣite tu tasmin varadāne upasthāne cā'cārya eva kartā syāt /
________________________
ĀpGs-Tāt_11.17:
athācāryaḥ 'smataṃ ca me'ityetanmantrajātaṃ kumāraṃ vācayati /
tatrāṣṭau mantrāssamānodarkaaśśeṣo navamaḥ /
teṣāṃ pratyagāśiṣṭvādeva vācane prāpte vācayitveti punarvacanaṃ
vācanavaradānayoḥ nairantaryārtham /
athagurave ācāryāya kumāro varaṃ gāṃ 'guro!varaṃ te dadāmi'iti
dadāti /
agnyādhāne 'gaurvai varaḥ'(āpa.śrau.4-11-4) ityuktatvāt /
ācāryastu saptadaśakṛtvo 'pānya hotṝṇāṃ daśamānuvākasya 'devasya vā';
ityādita ārabhya 'devi dakṣiṇe'ityevamantamuktvā 'rudrāya gāṃ
tenāmṛtatvamaśyām'ityādi sandhāya 'uttānastvāṅgīrasaḥ
pratigṛhṇātu'(tai.ā.3-10) ityevamantena śrautavat
pratigṛhṇāti;upanayanaṃ vidyārthasya śrutitassaṃskāraḥ'(āpa.dha.1-1
-9)
iti dharmaśāstravacanāt /
tataḥ kumāraṃ 'udāyuṣā'ityutthāpya idaṃ ca vācayati /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_11.18:
yaṃkimāraṃ upanetīkāmayetaguruḥ, kimiti?ayaṃ matto na chidyeta na
viyujyeta madadhīna eva sāyādāsamāvarthanāditi tametasmin kāle
dakṣiṇe haste gṛhṇīyātuttarayarcā'yasmin bhūtami'tyetayā /
nāmanirdeśaḥ sabudhyā /
kāmyo 'yaṃ vidhiḥ na nityaḥ /
etadeva jñāpakamāsamāvartanāt nopanetureva samīpe vartitavyamiti //
19//
________________________
ĀpGs-Tāt_11.18:
yaṃ kumāraṃ ayamāsamāvartanānmatto na cchidyena na
viyucyetetikāmayeta, tamuttarayā 'yasmim bhūtam'ityanayarcā
sambudhdyā ca nāma gṛhītvādakṣiṇe haste
gṛhṇīyātyadyamācāryaścaturvedī sarvaśāstravit adhyāpayituṃ
vyākhyātuṃ ca śaknoti //18//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_11.19:
etamupanayanāgniṃ vyahaṃ dhārayanti avināśinaṃ kurvanti
pitrādayaḥ //20//
________________________
ĀpGs-Tāt_11.19:
spaṣṭametat //19//
18 brahmacaryaniyamavidhiḥ /
kṣāralavaṇavarjanaṃ ca // ĀpGs_11.20 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_11.20:
kṣāralavaṇayorrvajanaṃ bhavati bhojane tryaham /
asya brahmacāriṇaḥ sāmayācārikaḥ pratiṣedhaḥ sārvakālikaḥ /
ayaṃ tu tryahasambandhaḥ /
tayorvikalpaḥ /
madhvādipratiṣedhastu sāmayācāriko nityameva bhavati //21//
________________________
ĀpGs-Tāt_11.20:
tryahaṃ kṣāralavaṇayorrvajanaṃ ca bhavati /
atra ca tryahamiti niyamāddharmaśāstre 'yathā
kṣāralavaṇamadhumāṃsāni'(āpa.1-4-6) 'ityanena
kṣāralavaṇayordvayorniṣedhaḥ /
tryahādūrdhva pākṣikaḥ madhvādestu nityaeva //20//
19 samidādhānam /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_11.21:
tamupanayanāgniṃ 'pari tve 'tyanena mantreṇaparimṛjya sarvato
mārjamudakena kṛtvāuttarairmantraiḥ 'agnaye samidha'mityādibhiḥ
dvādaśabhiḥ pratimantraṃ samidho nityamādadhyāt brahmacārī /
'sāyaṃ prāta'(āpa.dha.14-16) riti viśeṣaḥ sāmayācārikaḥ pratyetavyaḥ /
'sāyamevāgnipūjetyeke'(āpa.dha.1-4-17) iti ca /
ayaṃ tūpadeśo 'smin kāle prārambhārthaḥ /
tena prātarupakramaṃ samidādhānaṃ sāyamapavargam
________________________
ĀpGs-Tāt_11.21:
'paritvāgne'ityagniṃ parimṛjyaparisamūhya, tasmin upanayanāgnau
yāvaddhāraṇamuttarairmantrairdvaadaśabhiḥla 'agnaye
samidhamāhārṣa'ityādibhiḥ pratimantramekaikāṃ samidhamādadhyāt /
punaścānte tūṣṇīṃ parisamūhanam /
anantaramubhayastūrṣṇīṃ samantaṃ pariṣecanaṃ, smṛtyantarāt
ācārācca /
etacca samidādhānaṃ pūrva kāṣṭhairagnimiddhvā kāryam;dharmaśāstre
'agnimiddhvā parisamūhya samidha ādadhyāt'(āpa.dha.1-4 -16)
iti vacanāt /
parisamabahanasya 'paritveti parimṛjya'iti vidhiḥ /
tathā dharmaśāstre tu 'samiddhamagniṃ pāṇinā parisamūhenna
samūhanyā'; (āpa.dha.1-4-18) iti guṇārtho 'nuvādaḥ //21//
evamagnipūjāparaśabdaṃ samidādhānaṃ savidhikamabhidhāya, idānīṃ
taseyaivādhikārasambandhaṃ guṇāntaraṃ cāha--
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_11.22:
yathāsyopanayanāgneḥ nityadhāraṇapakṣe samidhādānaṃ nityatvena
ceditaṃ, evaṃ tryahaṃ dhāraṇapakṣe
tryahādūrdhvaanyasminnapyagnāvidaṃ karma kartavyamityarthaḥ //23//
________________________
ĀpGs-Tāt_11.22:
evamuktena vidhinā sadā upanayanaprabhṛtyāsamāvartanāt
aharahassāyaṃ prātaḥ, sāyameva vā samidādhānaṃ kartavyam /
etacca tryahā dūrdhvamanyasminnapi laukike 'gnau bhavati /
na tūpanayanāgnirnaṣṭa iti nityasya samidādhānasya lopaḥ /
samidhaścāraṇyādevāhṛtyādhāyāḥ /
yacca dharmaśāstre 'sāyaṃ prātaryathopadeśam'iti
'sāyamevāgnipūjetyeke'(āpa.dha.1-4-16,17) iti sa vikalpavidhyartho
'nuvādaḥ /
kecit-nityasya samassamidādhānasya atropadeśo 'smin kāle
prārambhārthaḥ /
tataścedaṃ prātarupakramaṃ sāyamapavargam /
sāyameveti pakṣe tu sāyamevopakramo nānyatra /
tatra yathākāmī prakrameta /
tathā tasminnanyasminnapītyārambhāt
upanayanāgnestryahādūrdhvamapi vikalpena dhāraṇaṃ, tatraiva
samidādhānaṃ ceti //22//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_11.23:
athaṃ taṃuttarayarcā'brahmacāryasī'tyetayāsaṃśāstiguruḥ
saṃśkṣayatītyarthaḥ yathāpāṭhāmṛcā saṃśāsanaṃ arta ca kathayati /
brahmacāryasi brahmacaryāśramaṃ prāpto 'si /
tasmāt kāmacāravādabhakṣo mā bhūḥ /
bāḍhamiti prativacanam /
apo 'śāna,mayānanujñātaḥ
āśvalāyanastu-"apratyākhyāyinamagre bhikṣetāpratyākhyāyinīṃ
vā"(āśva.gṛ.1-22-7) iti //25//
________________________
ĀpGs-Tāt_11.23:
'brahmacāryasi'ityanayā kumāraṃsaṃśāstiśikṣayati /
atha saśāsanārthajñāpanāya mantrārtha utyate /
brahmacāryasikāmacāravā- dabhakṣo mābhūḥ /
apo 'śānamayānujñāto 'pa eva piba, vabhukṣāṃ tu dhāraya /
karmakuru,asmadartha karma mayānukto 'pi kuru, mā suṣupthāḥ
pūrvotthāyī jaghanyasaṃveśī bhūyāḥ, 'tāmāhurna svapiti'(āpa.1-4-28)
ityuktatvāt, mā divā svāṣsīriti vā /
bhikṣācarya cara,nimantraṇādinā bhuñjāno 'pyasmadartha
bhaikṣamācara /
ācāryādhīno bhava,mayānanujñāto yājanādikarma mā kārṣīriti /
atra cāsītichāndaso lakāraḥ, suṣupthā iti rūpa ca /
saṃśāsaneṣu ca sarveṣu kumāro bāḍham' 'evaṃ karomi'iti prativacanaṃ
dāpyaḥ /
saṃśāsanānte ca bhikṣācaraṇam /
athāsmā ariktaṃ pātraṃ prayacchannāha-mātaramevāgre bhikṣasveti
(bau.gṛ.2-5-40) iti baudhāyanagṛhyāt /
20 pālāśakarma /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_11.24:
atha trirātre nivṛtte caturthārātriṃ saptamyarthedvitīyā /
caturthyāmityarthaḥ /
tatra kim?yadvāsaḥkumārasya dhārya sadyaḥkṛttotaṃ paridhāpitaṃ
tadācārya ādatte uttarayarcā"yasya te prathamavāsya"mityetayā /
anyadvāsaḥparidhāya /
tryahe tu tasminniyamena sadyaḥkṛttotameva /
caturthīmityatra na rātrirvivakṣitā /
kiṃ tarhi?ahorātrasamudāyaḥ /
tatrāhanyavādānaṃ vāsasaḥ 'udagayanapūrvapakṣāhaḥ'iti niyamāt /
________________________
ĀpGs-Tāt_11.24:
chaturthīmiti saptamyarthe dvitīyā /
caturthyā rātrau caturthāhorātre ahanyeva
'udagayanapūrvapakṣāhaḥ'(āpa.gṛ.1-2) iti niyamāt /
vāsaḥ
etaccānyadvāsaḥ kumāraṃparidhāpyaivakartavyam /
sa tu 'guro vāsaste dadāmi, iti dadyāt /
etaccatryahaṃ mantravatparihitameva vāsaḥ paridheyam /
āpastambamatyā etadantamupanayanam //25//
samāptaścaturthaḥ paṭalaḥ //
===================================================
=================================
athopākarmotsarjanapaṭalaḥ
7 upākarmotsarjanaprakaraṇam -
1 upākarmakālavidhānam /
2 kāṇḍaṛṣyādibhyo homaḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_11.24:
evamupākaraṇasya kāla uktaḥ /
atha prayogaḥ-agnerupasamādhānādi tantraṃ pratipadyate /
agniśca śrotriyāgārādvāhāryaḥ, manthyo vā, na tvaupāsano bahūnāmatra
sahatvābhāvāt /
bhāryāyāśca sahatvābhāvāt vacanamatraprayoga? /
vidyāsaṃskārā4thamidaṃ karma vedasaṃyuktam /
tata upahomāḥ /
jayādi pratipadyate ityarthaḥ /
eka ācāryā vedāhutīnāmupariṣṭāt sadasaspatiṃ hotavyaṃ manyante //3//
3 āditastrayāṇāmanuvākānāṃ prathamottamayorvādhyayanam /
prathamottamāvanuvākau vā //5//
4 utsargakālaḥ /
7tarpaṇīyānāṃ pitṝṇāmāsanaparikalpanam /
āpnoteretadrūpam /
abhipyā prārthanā /
ihotsarjane karmaṇi śiṣyāṇāmupādhyāyasya ca snānādiṣu karmasu saha
pravṛttiścoditā /
sarvatra vahuvacananirdeśāt-abhiṣekān kṛtvā'sanāni kalpayantīti /
tatrāyaṃ viśeṣo vaikalpika upadiśyate anyonyamabhipyante vā dvau
dvau sambhūyānyo 'nyaṃ prārthayante vāsaḥ pravṛtyartha na sarve
saheti /
adhītsanta iti pāṭhe ṛdhyateretadrīpam /
upasargavaśācca sa evārthaḥ /
ye tvadhiśabdāt paraṃ takāramevādhīyate na rarephamapi teṣāṃ
dhāturma-gyārtha eva //16//
10 jalasamīpe dūrvāropaṇam /
athāpaḥpraviśyatatrodadhiṃ kurvanti /
udadhiḥ samudraḥ tamiva kṣobhayantītyarthaḥ //20//
kathaṃ tadityāha--
udgāhyauttīryaātamito-āśramajananātājiṃdhāvanti /
prācīmudīcīṃ vā diśamabhidhāvanti /
tathāpavargaḥ //22//
12 brāhmaṇabhojanam /
pratyetyagṛhān praviśyetyarthaḥ /
īśiṣaḥpuṇyāhādyāḥ puṇyāhaṃ svastyṛdhyatāmiti vācayitveti //23//
===================================================
=================================
dvādaśaḥ khaṇḍaḥ /
8 samāvartanam -
pūrvatropanayanaṃ vyākhyātam /
upanītasya ca dharmaśāstre 'atha brahmacaryavidhiḥ'(āpa.dha.1-2-18)
ityārabhya dharmā upadiṣṭāḥ /
adhyāyakāṇḍavratānāmupākaraṇasamāpanaryorvidhśca 'upākaraṇe
samāpane ca ṛṣiryaḥ prajñāyate'(āpa.gṛ.8-1) ityatra sampūrṇameva
vyākhyātaḥ
1 udayātpūrva goṣṭhapraveśavidhānam /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_12.1:
evamupanītaścartabrahmacaryo 'dhītavedaṣaḍaṅgo
yadyācāryakulādanyamāśramaṃ prepsurbhavati tasya snānaṃ vidhivat
bhavati tadetat snānamityucyate /
________________________
ĀpGs-Tāt_12.1:
vedaṃ mantrabrāhmaṇalakṣaṇam /
ekavacanaṃ jātyabhiprāyam;'vedānadhītya vedau vā vedaṃ vāpi
yathākramam'; //
(ma.smṛ.3-2)
iti manuvacanāt /
adhītya pāṭhataścārthataścādhigamya, saṣaḍaṅgaṃ samīmāṃsaṃ veda
madhītyetyarthaḥ /
adhītyeti ca vidhiḥ /
ityasya pradarśanārthaḥ /
snāsyan snānākhyaṃ karma kariṣyamāṇaḥprāgudayātprāgādityodayāt /
vrajaṃgośālāṃ pariśritāṃpraviśyettyādi vyaktārtham //1//
ĀpGs-Anā_12.2:
enaṃetatkarma kurvāṇam /
etadahaḥetasminnahani kadācidapinābhitapedādityaḥ /
tena mūtrapurīṣādikamapi tatraiva vraje chāyāyāmapi kartavyam /
ādityagrahaṇādagnitāpasya na pratiṣedhaḥ //2//
________________________
ĀpGs-Tāt_12.2:
asminnahani yāvadastamayaṃ mūtrapurīṣotsarjanārthamapyasau
maṇḍapādbahirna nirgacchet ityarthaḥ //2//
2 vapanamupanayanavat /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_12.3:
atha tasminnahani madhyandine karma pratipadyate /
agnerupasamādhānādi /
śamyāḥ /
sakṛtpābhāṇi kṣurādibhissaha /
svayameva kartā nācāryaḥ /
ājyabhāgāntavacanaṃ samidādhānāderuttarasya karmaṇaḥ
kālopadeśārtham /
anenaiva tantraprāptāvapi siddhāyāṃ aghnerupasamādhānādivacanaṃ
tantrārambhaseyaiva madhyandinaniyamaḥ, na kṛtsnasya karmaṇaḥ /
uttarayarcā'imaṃ stoma'mityetayā /
na svāhākāraḥ, juhoticodanābhāvāt /
kaṭaḥ prasiddhaḥerakātatprakṛtibhūtaṃ tṛṇam /
kaśipvityanye /
uttarayarcā'tryāyuṣa'mityetayā /
kṣuramabhimantrya /
uttareṇa yajuṣā 'śivo nāmāsī'tyanena /
vaptā nāpitaḥ nācāryaḥ /
tasmai kṣuraṃ pradāya tataḥ 'uṣṇāḥ śītāsvānīye'tyādi yadapāṃ
saṃsarjanādikarmakeśanidhānāntaṃ tadupanayanena samānam /
kiṃ? kārayatītyadhāyāhāraḥ /
kena kārayati?ācāryeṇa yadyapyācāryakulādayaṃ nivṛttaḥ, tathāpi snāna
kāle vivāhakāle ca samavaityācāryaḥ /
samānavacanasāmarthyāt /
yo 'syāpacitastamitarayā (āpa.gṛ.3-9) iti ca darśanāt /
spaṣṭaṃ cāśvalāyanake-athaitānyupakalpayati samāvartamānarḥ
(tyamāne) (āśva.gṛ.3-7-1) ityādi /
anye tvācāryakula eva samāvartamicchanti /
tatrācāryassaṃsarjanondane kṛtvā kṣuraṃ nāpitādapādāya pratidiśaṃ
pravāpya punastasmai pradāya taṃ ca vapantamuttarayānumantrayate /
evamantamācāryakarma //3//
________________________
ĀpGs-Tāt_12.3:
yathā madhyandine pradhānahemā bhavanti tathā karma kuryāt /
atra tu tantropadeśo 'syājyapradhāna haviṣṭvāt /
'ājyabhāgānte'iti ca kramārtham /
ājyabhāgānte kṛte samidādhānameva, na punararthakṛtyamapīti /
atra ca pātraprayege darvyādīni dvandvam, kṣurakaṭādīni sakṛdeva,
śamyāśca paridhyarthe /
kecit-darvyādīnyapi sakṛdeveti /
pālāśī palāśavṛkṣāvayavabhūtāmuttarayā'imaṃ stomam'ityetayā /
kaṭaḥprasiddhastṛṇamayaḥ /
erakā kaṭaprakṛtibhūtaṃ paṅktikaṭākhyaṃ tṛṇam /
kecit-kaśipviti /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_12.4:
athoptakeśaśmaśrunakho vrajasya jaghanārdhe paścārdhe upaviśya
mekhalā visrasya vimucya, kasmaicitbrahmacāriṇe prayacchati //4//
________________________
ĀpGs-Tāt_12.4:
athoptakeśādiko vrajasya jaghanārdhepaścārdhe upaviśyetyādikaroti //
4//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_12.5:
pracchādayati /
uttareṇa yajuṣā'idamahamamuṣyāmuṣye'tyādinā tatrādaśsabdeṣu
nāmagrahaṇam-idamahaṃ yajñaśarmaṇo gārgyasya
pāpmānamapagūhāmyuttaro yajñaśarmā dviṣadbhya iti /
atha yadi vā syāt yajñaśarmaṇo gārgyāyaṇeti /
daṇḍājinayorapyasmin kāle tyāgaḥ /
________________________
ĀpGs-Tāt_12.5:
sa tu brahmacārī tāṃ mekhalāṃ sūtroktadeśe upagūhati aprakāśāṃ
karoti 'idamahaṃ viṣṇuśarmaṇo gautamasya
pāpmānamupagūhāmyuttaro viṣṇuśarmā dviṣadbhyaḥ'ityanena yajuṣā /
atra ca snāturnāmagotre grāhye //5//
evaṃ vihitābhirevādbhiruttarābhiṣṣaṅbhissnātvottarayodumbareṇa
dato dhāvate // ĀpGs_12.6 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_12.6:
evaṃvihitābhiḥpūrvavatsaṃsṛṣṭābhiḥ śītoṣṇābhirityarthaḥ /
tatra saṃsarjane mantrasya lopaḥ ṛgbhiḥ āpohiṣṭhīyābhiḥ hiraṇyavarṇī
yābhiśca /
tatra 'yāsu jāta'ityāsāṃ grahaṇam /
pratimantraṃ cābhiṣekaḥ /
dato dhāvatedantebhyo malamapanayati /
uttarayarcā'annādyāya vyūhadhva'mityetayā //6//
________________________
ĀpGs-Tāt_12.6:
evaṃvihitābhistūṣṇīṃ miśritābhiśśītoṣṇābhiradbhiḥ /
'keśān vapatu'iti mantraliṅgavirodhāt evakārācca na miśraṇamantraḥ /
kecit-pratyṛcamiti /
tanna ;guṇārtha pradhānābhyāsakalpanamayuktamityuktvāt /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_12.8:
tataḥsnānīyaiḥsnānārhaaiḥ klītakādibhiḥucchāditaḥudvartitaḥ
apakṛṣṭamalaḥ punarapi tabhirevādbhiḥsnātaḥ uttareṇa yajuṣā'somasya
tanūrasi'ityanenaahatamantaraṃ vāsaḥyena kaṭiḥ pracchadyate
tadantaramityucyate /
yena bahirnīvi pracchādanaṃ upavītaṃ vā kriyate tadittaramiti /
________________________
ĀpGs-Tāt_12.8:
snānopakaraṇaiḥ klītakamadhūkacūrṇādibhiḥ udvartitadehaḥ āmala
kapiṣṭādibhiḥ snānīyaissnātaśca bhavati //7//
tanna;paridhāpya,parihitam'ityanupapattereva /
tathā ācāryakulānnivṛttenedaṃ snānaṃ kriyate /
tatrācāryakartṛkatvā prasaktireva //8//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_12.9:
tasyottarasya vāsaso daśāyāṃ pravartau karṇālaṅkārau sauvarṇau
prabadhya darvyāmādhāyājyenauttarā aṣṭau pradhānāhutiḥ juhoti /
abhyānāyanpravartayoruparyājyenānayanaṃ kārayannityarthaḥ /
abhyānayan iti vā pāṭhaḥ /
asmin pakṣe savyena pāṇinābhyā- nayanam /
________________________
ĀpGs-Tāt_12.9:
tasya anantaraprakṛtasya vāsaso daśāyāṃ pravṛrtaukuṇḍale sauvarṇe
prabadhyatāvupāyena darvyā agre sthāpayitvā /
ājyene- ti paribhāṣāprāptānuvādobhyānayanāvidhānārthaḥ /
abhyānāyamiti ṇamulantor'thapāṭhaḥ /
tataśca svayameva savyena hastena sthāpitayoḥ pravartayorupari
8 tayoḥ karṇayorābandhanam /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_12.10:
pariṣecanāntavacanamānantaryārtham /
tenāsyāhani bhojanaṃ na bhavati /
etābhirevāhutibhiḥ āhutyarthairmantrairityarthaḥ /
vacanādekaṃ karma bahumantraṃ svāhākāravāṃśca mantraḥ
prayojyaḥ /
savye cetyucmāne mnatrāṇāṃ vibhajya viniyogaḥ syāt /
tasmāt punaretābhirittyuktam //9//
________________________
ĀpGs-Tāt_12.10:
pariṣecanāntaramevaetābhireva'āyuṣyaṃ
varcasyam'ityaṣṭābhirevadakṣiṇe karṇe
pravartayorekaṃābadhrītapratimuñcet /
tathānya-
metābhireva savyekarṇe /
atra ca homamantrāṇāmeva ābandhanakaraṇatvena
sūtravākyasādṛśyānumitayā śrutyaiva coditatvāttairābandhanamapi
gauṇyā vṛttyā prakāśya maindrīvat /
tathaitābhiriti strīliṅganirdeśo bahutvādṛcāṃ brāhmaṇagrāmavat /
na cātra homārthānāmeva ābandhanārthatvenāpi viniyoge
devadattīyeyaṃ gauryajñadattīyetivadvirodha- /
'puroḍāśakapālena tuṣānupavapati'ityādivadadhiṣṭhānalakṣaṇayā
viniyuktākāramatirodhāyāpi viniyogopapatteḥ, ṛṅmantraviṣaye
tvanekārthatvamapi nāyuktamityāgneyyadhikaraṇe uktatvācca /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_12.11:
evamuttarairapi mantrairyathāliṅgaṃ snāgādīni ṣaṭ dravyāṇyupayuñjīta
yathārham /
tatra 'śubhike śira'iti dvābhyāṃ srajaśśirasi bandhanam /
yathāliṅgavacanāt dvābhyāmimāṃ tāmapinahye'iti)sraja iti
ṣaṣṭhyekavacanam, na prathamāyā dvitīyāyā vā bahuvacanam /
imāṃ tāmityakevacanāt /
śirasīti vacanāt asayorna bhavati /
"na māloktām /
māle cet brūyuḥ, sragityabhidhāpayīta"(āśva.gṛ.3.8-12) ityāśvalāyanaḥ /
mantrābhyāvṛttiśca bhavati /
tatra sānnāyyakumabhīvat dvivacanaṃ,
yathā"aprasnasaṃsāyayajñasyokhe upadadhāmyaha"miti /
athādarśasyāvekṣaṇaṃ 'yanme varca'ityetayā /
avekṣaṇamityanucyamāne ādānameva syādasmin kāle;'idaṃ
tatpunarādada'; itiliṅgāt tasmādavekṣaṇagrahaṇam /
tataḥ upānahāvupamuñcate 'pratiṣṭe stha'iti yajuṣā /
āñjanavat kriyāvṛttirmantrasyāvṛttiśca bhavati /
tataśchatramādāyātmānamācchādayati 'prajāpateśśaraṇamasī'tiyajuṣā /
devasya tveti yajuṣā daṇḍamādatte /
vaiṇavamityāśvalāyanaḥ //
(āśva.gṛ.3-7-15) //10//
________________________
ĀpGs-Tāt_12.11:
yathā karmamadhye samantrakaṃ pravartau hi
baddhau,evamuttarairmantrairyathāliṅgaṃmantraliṅgānusāreṇa
sragādiṣaṭkaṃ ābadhnīta kartavyam ityādi yathārha vākyaśeṣaḥ /
tatra 'śubhike śiraḥ'ityanayaikayaiva śirasi srajamābadhnīta /
'yāmāharat'ityeṣā vikalpārthā;'ekamantraṇi karmāṇi'; /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_12.13:
tataḥ uttareṇārdarcena 'devīṣṣaḍurvī'rityanena prāṅmukha- prāñjaliḥ
sarvā diśo manasi kṛtvā mantrāntena pradakṣiṇamāvṛtya samanuvīkṣate /
________________________
ĀpGs-Tāt_12.13:
idaṃ ca vyākhyātam //12//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_12.14:
rātinābandhunāsaṃbhāṣyakiṃ mayā kartavyam?ka āśramaḥ
pratipattavyaḥ?iti saṃbhāṣaṇaṃ kṛtvā tena rātinā sahagacchati
anadhṛtamāśramaṃ pratinadyata ityartha- /
'budhvā karmāṇi yat kāmayeta tadārabhete'(āpa.dha.2-21-5) tyanenaiva
siddhe punarvacanaṃ pravrajate 'pi saṃbhāṣaṇāntaṃ snānakarma yathā
syāditi //12//
________________________
ĀpGs-Tāt_12.14:
rātiḥmitraṃ ramayatīti vyutpatyā /
tena saha visrabdhassambhāṣya ātmaśaktyādyanurūpaṃ dharmādikaṃ
vicārya niścitya /
yathārtha gacchati tena rātinā saha yor'tho dharmo mokṣo vā
sādhyatvenāvadhṛta-, tadanurūpamāśramaṃ gārhasthayaṃ maunaṃ vā
pratipadyate /
evaṃ ca brahmacaryādeva pravrajato 'pi sambhāṣaṇāntaṃ snānaṃ
kṛtvaiva pravrajyāt //14//
trayodaśaḥ khaṇḍaḥ /
9 madhuparkaḥ -
1 pūjyena kūrce upaveśaḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_13.1:
vyākhyātaṃ snānakarma garīyaśca mukhyaṃ ca /
athedānīmetadaparaṃ snānavidhānaṃ laghīyaśca gauṇaṃ ca
vyākhyāyate /
kiṃ tat?tūṣṇāmeva tīrthe bhūmiṣṭhe jale snāti /
noddhṛtābhiśśītābhiḥ /
tūṣṇīṃca samidhamādadhāti /
na mnatreṇa /
pālāśī samit /
etāvadeva- asmin vidhau kāryam /
________________________
ĀpGs-Tāt_13.1:
athāparametadvidhānaṃ /
ucyate iti śeṣaḥ /
tīrthe puṇyanadyādau /
samidhaṃ pālāśīṃ, avirodhāt /
evakārāccāsmin vidhau nānyatkiñcidanuṣṭheyam /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_13.2:
uktayoranyatareṇa snātako bhavati /
tasyāsmin kāle bandhubhirapacitiḥ kāryā;gomadhuparkaraho
vedādhyāya iti vacanāt /
āvedyārghya dadyā(bau.gṛ.1-2-1)diti kalpāntaram /
sādhu vratasnāta marghayiṣyāmo bhavantamiti nigadenāvedanaṃ
kauṣītakinassamāmananti /
________________________
ĀpGs-Tāt_13.2:
yatra yasmin svadharmayuktasya kuṭumbino gṛhe
ātithyārthamāgatāyāsmai snātakāyāpacitiṃ pūjāṃ madhuparkaakhyāṃ
kurvate kuṭumbinaḥ /
bahuvacanaṃ cānupādeyagatatvādavivakṣitam /
ata evottaratra prāhaityekavacanam /
tat tatra gṛhe tairdatte kūrca upaviśati /
yathāpurastāt upanayane ācāryaḥ 'rāṣṭrabhṛdasi'iti yajuṣā upaviśati tathā
upaviśedityarthaḥ //2//
2 rājasthapatyorupaveśanamantraḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_13.3:
evaṃrājā sthapatiśca yathā brāhmaṇaḥ snātakaḥ kūrce upaviśati /
yathāliṅgamācāryāsandīti /
evaṃ rājā sthapatiśca pūjya mānau uttarābhyāṃyajurbhyā
yathāliṅgamupaviśataḥ /
tatra kṣatriyo rāṣṭhrādhipatirabhiṣkto rājyāya sāmrājyaṃ tasya liṅgam /
sa eva janādhipatiḥ /
sthāpattyāyābhiṣiktaḥsthapatiḥ /
ādhipatyaṃ tasya liṅgam /
uttarābhyāṃ rājā sthapatiścetyeva siddhe 'evaṃ''yathāliṅga'; mityucyate-
yathā prathamasya mantrasya liṅgāt viniyogaḥ evamuttarayorapi
prajñāpanārtham /
tena prathamo mantro brāhmaṇasyaiva bhavati /
ācāryā sandīti liṅgāt /
brāhmaṇa ācāryaḥ smaryata iticoktatvāt /
tena kṣatriyavaiśyayoḥ tūṣṇīmupaveśanam /
tatrā"cāryāyartvije śvaśurāya rājña"iti rajño 'pacitiḥ /
adhipatestu śvaśuratvenāpacitiḥ //3//
________________________
ĀpGs-Tāt_13.3:
yathā brāhmaṇaḥ pūjyo mantreṇopaviṣṭaḥ,evaṃ rājā
sthapatiścottarābhyāṃyathāliṅgaṃ 'rāṣṭrabhṛdasi samrāḍāsandī'iti rājā, ';
rāṣṭrabhṛdasyādhipatnyāsandī'iti sthapatiścopaviśedityarthaḥ /
rājā ca kṣatriya eva, na tu prajāpālanakartānyavarṇo 'pi /
nanu kṣatriye rājaśabdaprayoga āndhrāṇāṃ, bhāryāṇāṃ tu
prajāpālanādikarrtayeva, tatkathaṃ balavadāryaprayogabādhena rājā
kṣatriya eveti?maivam /
āryavarasya bhagavataḥ pāṇineḥ gaṇapāṭhe 'rājāse'iti
viśeṣasmaraṇasyāndhraprayogamūlatvameva yuktamiti
aveṣṭyadhikaraṇe sādhitatvāt /
anye-vaiśyaḥ sthapatiriti /
kecittu-kṣatriya eva rājyābhiṣikta iti //3//
3 padyanivedanam /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_13.4:
atha madhuparkapradātā pādaprakṣālanārtha apa upasaṃgṛhya 'āpaḥ
pādyā'iti prāha //4//
________________________
ĀpGs-Tāt_13.4:
atha apacetā pādaprakṣālanārthā apa upasaṅgṛhya 'āpaḥ pādyāḥ'iti
prāha /
etacca samvādavacanaṃ anantaraṃ yatkartavyaṃ
tatkurvityevamartham /
evameva prayojanaṃ 'arhaṇīyā āpaḥ'ityādiṣvapi //4//
4 prakṣālayitre pādaprasāraṇam /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_13.5:
atha pūjyamānastā apaḥ uttarayarcā"āpaḥ pādāvanejanī"ritye
tayābhimantrya prakṣālayitre 'brāhmaṇāya dakṣṇaṃ pādaṃ pūrva
prayacchet prasārayet /
savyaṃ śūdrāyakṣatriyavaiśyābhyāmaniyamaḥ /
puṃliṅgasyāvivakṣitatvāt /
strīṣvapyevam /
'strī prakṣālayati pumānabhiṣiñcati /
viparītameke'(bau.gṛ-1-2)iti kalpāntaram /
patnīyajamānau jaṅghe dhāvata iti yajñe viśeṣaḥ /
āpaḥ pādyā iti prakaraṇādeva siddhe pādagrahaṇamuttaratra
pādapratyayo mābhūdityevamartham /
tena prakṣālayitrupasparśana pāde na bhavati //5//
________________________
ĀpGs-Tāt_13.5:
atha pūjyastā apaḥ 'āpaḥ pādāvanejanīḥ'ityetayābhimantrya
prathamaṃdakṣiṇaṃ pādaṃ brāhmaṇāyaprakṣālayitre prayacchet /
śūdrāya tu pūrva savyam /
atra brāhmaṇaśūdrāveva prakṣālayitārau, na tu
rājanyavaiśyau;tayoranabhidhānāt /
5 prakṣālayiturupasparśa ātmābhimarśaśca /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_13.6:
tathā svena hastenāvanektuḥ pāṇī saṃspṛśe (bau.gṛ-1-2)diti
kalpāntaram /
uttareṇa yajuṣā'mayi mahaḥ'ityanena pratīcīna mabhimarśanam /
tacca hṛdayadeśe bhavati /
ātmanaḥ sthānaṃ hi tat //6//
________________________
ĀpGs-Tāt_13.6:
tataḥ prakṣālitapādastaṃ prakṣālayitāraṃ pāṇāvupaspṛśya 'mayi
mahaḥ'iti yajuṣā ātmānaṃ hṛdayadeśe pratyabhimṛśet pratilomena
pāṇinā spṛśet /
tato 'pāmupasparśanam //6//
6 ardhyanivedanam /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_13.7:
tataḥ pradātā mṛṇmaye pātre upanītā
apaḥkūrcābhyāmadhastādupariṣṭācca parigṛhya 'arhaṇīyā āpa'iti prāha
nivedayati /
________________________
ĀpGs-Tāt_13.7:
athārhayitā mṛnmaye pātra arhaṇārthāḥ puṣpākṣatasaṃyuktāḥ apa ānīya,
kūrcābhyāmadhastādupariṣṭācca parigṛhya 'arhaṇīyā āpaḥ'iti prāha // 7 //
7 tadekadeśasya pūjyāñjalāvānayam /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_13.8:
arhaṇīyā apaḥ niveditāuttarayā'āmāga'nnityetayā abhimantrayate /
pūjyamānastato 'ñjaliṃ kṛtvā hastena tatastasyāñjalau
etāsāmekadeśamānayati pradātā /
tasminnānīyamāne uttaraṃ yajuḥ'virājo doho
'sī'tyetatjapetpūjyamānaḥ //8//
________________________
ĀpGs-Tāt_13.8:
atha pūjyastā apaḥ 'āmāgan'ityetayābhimantrya tāsāmekadeśe stoke
svāñjalau dātrāānīyamāne'virājo dohī'si'iti yajurjapet //8//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_13.9:
atha tāsāmapāṃ śeṣaṃ pṛrvasyāṃ diśi nayati pradātā /
tat nīyamānaṃuttarayarcā' samudraṃ va'ityetayābhimantrayate
pūjyamānaḥ mānaḥ /
________________________
ĀpGs-Tāt_13.9:
atha tāsāṃ śeṣaṃ dātrā purastāt nīyamānaṃ pūjyaḥ 'samudraṃ
vaḥ'ityetayā anumantrayate /
8 madhuparkadānam /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_13.10:
varṣīyasā bṛhatā kāṃsyena pātreṇa madhuparka prāha /
kāṃsyena varṣīyasā pidhāyetyevamapi sambandhaḥ /
tenobhayoḥ pātrayoḥ kāṃmya niyamaḥ siddho bhavati /
itiśabdaḥ prakāre-dadhi madhviti vā payo madhviti veti //10//
________________________
ĀpGs-Tāt_13.10:
dadhi madhvityetaddvayaṃ niyamavidhānāt kasmiścitpātre saṃsṛjya,
tato varṣīyasā bṛhatā kāṃsyena pātreṇa pidhāya /
śeṣaṃ vyaktam /
anye tu apidhānaṃ kāṃsyaṃ pradarśanārtham, tenetaradapi
kāṃsyameveti //10//
9 madhuparkadravyāṇi /
trivṛtameke ghṛtaṃ ca // ĀpGs_13.11 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_13.11:
trayāṇāṃ dravyāṇāṃ samudāyaḥtrivṛt /
pūrvokte dve dadhi madhviti vā payo madhviti vā,ghṛtañca tṛtīyam //11//
________________________
ĀpGs-Tāt_13.11:
trayāṇāṃ dravyāṇāṃ samāhārastrivṛcchabdenocyate /
tasmin pakṣe pūrvokte dadhimadhunī ghṛtaṃ ca saṃsarjanīyāni //11//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_13.12:
pañcānāṃ dravyāṇāṃ samudāyaḥpāṅktam /
dadhi madhu ghṛtaṃ dhānāssaktavaḥ iti //12//
________________________
ĀpGs-Tāt_13.12:
ihāpi pañcānāṃ samudāyaḥ pāṅktaḥ /
śeṣaṃ pūrvavat //12//
10 madhuparkaprāśanam /
uttarābhyāmabhintrya yajurbhyāmapa ācāmati
purastādupariṣṭāccottarayā triḥ prāśyānukampyāya prayacchet //
ĀpGs_13.13 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_13.13:
atha taṃ madhuparkamuttarābhyāmṛgbhyāṃ 'trayyai vidyāyai,
'āmāganni'tyetābhyāmabhimantrya pūjyamānaḥ pratigṛhṇāti /
pādyādīnām- abhimantrya pratigrahadarśanāt madhuparkasyābhimantrya
pratigrahaḥ, na pratigṛhyābhimantraṇam /
tatastaṃ 'yanmadhuna'ityetayā triḥ prāśnāti /
sakṛnmantreṇa dvistūṣṇīm /
________________________
ĀpGs-Tāt_13.13:
atha pūjyastaṃ madhuparka pratigṛhyāpidhānapātramapanīya 'trayyai
vidyāyai''āmāgan yaśaśā'iti dvābhyāmabhimnatrya /
'amṛtopastara-ṇamasi'; iti yajuṣāpurastātprāśanādapaḥ pibati /
tata ācamya 'yanmadhuno madhavyam'ityanayā triḥ prāśnāti /
dvistūṣṇīm /
tataḥ 'amṛtāpidhānamasi'; iti yajuṣāupariṣṭādapyapaḥpibet /
atācamya śeṣamanukampyāya anugrāhyāya putrāśiṣyādaye
samāvṛttāyaiva prāśituṃprayacchet; na tu brahmacāriṇe, 'na cāsmai
śrutivipratiṣiddhamucchiṣṭaṃ dadyāt'(āpa.dha.1-4-5) iti niṣedhāt /
atrocyate-nāyamākṣepaḥ
bodhāyanādigṛhyeṣūpastaraṇānantaramācamanavidhidarśanenāsmākama
pyācāraḥ sarvadeśādivyāpīti niścetuṃ suśakatvāt /
uktaṃ caitat"atha karmāṇyācārādyāni'(apa.gṛ.1-1) ityatra gārhyaaṇīti
svaśabdaṃ vihāya, ācārādityupalakṣaṇato
vyākhyeyagārhyakarmanirdeśāt, gṛhyāntarādyupadiṣṭaviṣayo
'pyasmadīyānāmācāro vedamūla eveti /
bhojane tu na pratigrāsamācamanaprasaktiḥ;kvacidapi vacanābhāvāt,
ācārābhāvācca /
somapāne punaḥ 'na somenocchiṣṭā bhavanti'iti vacanādante 'pi
naivācamanam /
api caitadācamanam
kecit-baudhāyanādibhirupastaraṇāpidhānayostadarthānāṃ cāpāṃ
nivedanasya pṛthagupadeśāt upastaraṇādūrdhvamācamanavidhānācca
upastaraṇādeḥ
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_13.14:
evakārāt prāśanamakṛtvā purohitāya pradānam /
sa vidhivat prāśnāti //14//
________________________
ĀpGs-Tāt_13.14:
rājā sthapatiścamadhuparkapratigṛhyaiva purohitāya prayacchet /
evakārādabhimantraṇamakṛtvā /
abhimantraṇādi tu praśanāntaṃ purohitasyaiva /
prāśanāntaṃ purohitasyaiva /
punaścottaraṃ karma rājādereva //14//
12 gonivedanam /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_13.15:
athācāmyopaviṣṭāya gāṃ nivedayate-gauriti /
strī ca gaurbhavati, gaurdhanubhavyeti darśanāt /
yadvā pumānapi bhavati /
śrūyatohi
________________________
ĀpGs-Tāt_13.15:
prāśane kṛte dātā 'gauḥ'iti gāṃ prāhakathayati /
gaiśca strī, 'gaurdhenubhavyā'iti strīliṅganirdeśāt /
etacca kathanaṃ, kimiyaṃ gaussaṃjñapyatāmutsṛjyatāṃ vā?iti
pūjyābhiprāyaniścayārtham /
sa ca svābhiprāyaṃ dīturbrūyāt //15//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_13.16:
anujānīyadityadhyāhāraḥ /
kalpāntare tathā darśanāt /
oṃkurutti kārayiṣyan anujānīyāditi /
proktāyāṃ gavi tāṃuttarayā 'gaurasyapahatapāpme'tyetayā pūjyamāno
'bhimantrya /
yadyasya ālambhanamicchan anujānīyāt /
yadyapyeka evārrdhacassamāmnāyate tathāpi
strīliṅganirdeśādṛgevaiṣāgāyatrī /
tatrāmuṣyetyasya sthāne pradāturnāmanirdeśaḥ mama ca
yajñaśarmaṇaśceti //16//
upastīryābhighāritāmitiupastaraṇābhighāraṇe kṛtvetyarthaḥ /
hutvā tato māṃsaṃ saṃskṛtyānnena saha tasmā upaharanti /
'avikṛtamātithya'miti vacanāt upastaraṇābhighāraṇayoraprasaṅge
vacanam /
palāśaparṇenetyeva siddhe madhyamenāntamenetivacanaṃ dviparṇasya
palāśavṛntasya parṇena homo mā bhūditi /
abhāvavikalpārtha vā pūrva madhyamena tadabhāve antameneti //17//
________________________
ĀpGs-Tāt_13.16:
yadi pratihītā saṃjñapanamicchet, tadā
'gaurasyapahatapāpmā'ityetayānavasānayā gāmabhimantrayate /
amuṣyetyasya sthāne cārhayiturnāma viṣṇuśarmaṇa iti gṛhṇāti /
tatassukamāsīta /
dātureva vapāhomāntaṃ karma /
abhimantryeti ca ktavāpratyayaḥ kriyāvidhāna mātrārtha eva, na tu
samānakartṛkatvārthaḥ /
tasāyaitasyāḥ saṃjñapanaṃ kṛtvā, vapāmutthidya,śrapayitvā,
madhyamenāntamena vā palāśaparṇena laukikenājyenopastīrya kṛtsnāṃ
vapāṃ sakṛdevāvadāyābhighārya 'agniḥ prāśanātu'ityetayā tena parṇena
svāgenau juhoti /
tatra ca madhyamenāntamena veti vacanaṃ
dviparṇapratiṣedhārthamabhāvavikalpārtha vā /
śiṣṭaiścāvadānaissaṃskṛtaissahānnaṃ bhojayet /
ayaṃ ca saṃjñapanapakṣaḥ kaliyugānācāreṣu paṭhitatvādidānīṃ tyājya
eva //16//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_13.17:
atha yadi gāmutsṛjatyayaṃ pūjyamānaḥ sa gauriti prokte mantrān
uttarāṃścaturo 'yajñe vardhatā'mityupāṃśu japati /
japitvā 'omutsṛjate'tyuccaiḥprasauti /
pradātā ca tāmuttsṛjyānyat māṃsaṃ kalpayati, 'nāmāṃso madhuparko
bhavatī'(āśva.gṛ.19-28) tu kalpāntarāt /
tatra puṅgavālambhe gaurdhanubhavyāmātārudrāṇāmetayorlopaḥ
liṅgavirodāt, netyanye /
japatvādeva siddhe upāṃśuvacanaṃ niyamārtham-uttare catvāra eva
mantrāḥ
upāṃśu vaktatavyāḥ /
na praṇava iti /
śāstrāntaradarśanāt prasaṅgaḥ /
praṇavadyuccaiḥ, ūrdva vā praṇavāt iti /
tena brahmaṇaḥ evaiṣa vikalpaḥ siddho bhavati /
ihaprasavāṃvidhrabhāve 'pi utyairiti vacanādeva prasautirdraṣṭavyaḥ //
18//
________________________
ĀpGs-Tāt_13.17:
yadi pūjeyo gāmutsṛjyamānāmicchet /
ayaṃ ca kāmapravedane liṅ /
tadottarān trīn mantrān 'yajño vardhatām'ityādikānupāṃśu japitvā '
omutsṛjata' ityuccaiḥprabrūyāditi śeṣaḥ /
kecit-yajña ityādikāścatvāro mantrā iti /
iyaṃ ca gaurutsarjanapakṣe 'pi bhoktureva // 17 //
15 annanivedanam /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_13.18:
athānnaṃ sāmiṣaṃ samāhṛtya tasme prāha-bhūtamiti /
siddhe 'nne bhūtamiti prāha (bau.gṛ1-2-55) iti kalpāntaram /
asmākaṃ ca vaiśvadeve /
tasmāt bhūtamityeva nivedanam /
tadannaṃ peroktamuttaraiḥ pañcabhirmantrairbhūtamityādibhiḥ
bhoktopāṃśvabhimantrya oṃkalpayatetyuccaiḥ prasauti /
prasūtāḥ pariveṣṭāraḥ pariveṣanti caturo nānāgotrān brāhmaṇān
bhojayateti brūyettoṣu bhuktavātsvannamasmā upāharantīti (bau.gṛ.1-2)
kalpāntaram //19//
________________________
ĀpGs-Tāt_13.18:
atha dātā siddhamannaṃ 'bhūtaṃ'iti mantreṇa pūjyāya
prabrūyānnivedet /
kuta etat ?'sijjhe 'nne tiṣṭhan bhūtamiti svāmine prabrūyāt'; (āpa.dha.
2-3-10) iti vaiśvadeve darśanāt /
madhuparkaprakaraṇa eva 'siddhenne tiṣṭhan bhūtamiti prāha'iti
kalpāntarācca /
evaṃ proktamannaṃ bhoktā
16 madhuparkarahaaḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_13.19:
ācāryādayaḥ prasiddhāḥ /
tebhyaścaturbhyaḥ parisaṃvatsaraṃ vipreṣyopatiṣṭhadbhyaḥ
gṛhamātiśyenāgatebhyaḥ etadapacitkarma kūrcādi bhojanāntaṃ
kartavyam /
kena?gṛhasthena /
niveśe hi vṛtte naiyamikāni?śrūyante agnihotramatithayaḥ iti vacanāt /
atra kecidāhuḥ-
________________________
ĀpGs-Tāt_13.19:
yadetadarhaṇaṃ kūrcādi bhojanāntaṃ gṛhasthena snātakāya snānadivasa
evāgatāya kartavyamiti vihitaṃ,
tadācāryādibhyaḥparisaṃvatsarātsaṃvatsarādūrdhva
gṛhamupatiṣṭhadbhyaḥ upāgatebhyaḥ punaḥ punaḥ kārya;na tu
snātakavat sakṛt /
na cāpyarvāksaṃvatsarāt /
atra cetiśandaścārthaḥ /
nanu dharmaśāstre 'gomadhuparkaraho vedādhyāyaḥ /
ācārya ṛtvik snātako rājā vādharmayuktaḥ /
ācāryāyartvije śvaśurāya rājña iti parisaṃvatsarādupatiṣṭhadbhyo
gaurmadhupa4kaśca /
dadhimadhusaṃsṛṣṭaṃ madhuparkaḥ payo vā madhusaṃsṛṣṭam /
abhāva udakam, (āpa.dha.2-8-5...9) iti snātakāyācāryāyartvije
upādhyāyāya śvaśurāya rājñe ca dakṣiṇārthagavā saha madhuparko
vihitaḥ /
kimarthamiha punarvidhīyate?utyate- iha vikalpena vihitasya trivṛtaḥ
pāṅktasya ca tasmin gomadhuparke avedādhyāyāya śvaśurāya ca
dīyamāne ca prāptyartham /
yattu tatraiva 'gaurmadhuparkaśca'iti punarvacanaṃ,
tadācāryartvidādhyāyaśvaśurarājabhya eva
parisaṃvatsarādupatiṣṭhadbhyaḥ punaḥ punaḥ kāryam,
snātakavedādhyāyatithibhyastu sakṛdevetyevamartham //19//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_13.20:
sakṛt na prativatasaraṃ kalau gorālambhsya nṣedhādraurityuttkā yajño
vardhatāmityādi japet madhyamantralopaḥ)pravaktre vedasya
vedārthasya ca citrāya prasiddhāya bhinnasaṃśayāyetyarthaḥ /
evaṃ bhūtāyopasthitāya sakṛdetadapacitikarma kartavyaṃ, na
pratisaṃvatsaramiti //21//________________________
ĀpGs-Tāt_13.20:
pravaktā yaḥ padavākyapramāṇābhyāṃ prakarṣeṇa vakti
sādhuśabdānāmuccārayitā, pramāṇopaṃpannaṃ vyākhyātā cetyarthaḥ /
citraḥ prakāśaḥ loke prasiddha ityarthaḥ . idaṃ pravaktureva viśeṣaṇam /
tasmai sakṛdevaitat gārhya gerahitaṃ kāryam /
ayaṃ ca pravaktā na vedādhyāyaḥ /
sa hi gomadhiparkarahaḥ /
yassaṣaḍaṅgaṃ vedamadhīte, arthāśca jānāti sa vedādhyāyaḥ /
nanu-sāmayācārike gomadhuparke dharmā nopadiṣṭāḥ, sa kathaṃ
kartavyaḥ?ucyate-nāmadheyaṃ dharmagrāhakamti mīmāṃsakāḥ /
tena gṛhye yājñikaprasiddhyā madhuparkasaṃśike karmaṇi upadiṣṭā eva
dharmāḥ 'gomadhiparkarahaḥ'ityatra madhuparkanāmnā atidiśyante,
'māsamagnihetraṃ juhoti'itivat /
'dadhimantho madhumanthaḥ'(madhuparkaḥ)(āpa. śrau.6-32-5) ityatra tu
dakṣiṇādravyasya karmavaddhamārkaaṅkṣā bhāvānnātideśaḥ /
atra ca vedādhyāyātithipūjāyām ayaṃ viśeṣaḥ, 'dadhimadhusaṃsṛṣṭaṃ
madhuparkaḥ'iti pratyakṣavidhānādatideśaprāptaṃ trivṛttvaṃ
pāṅktatvaṃ ca bādhyata(āpa.śrau.2-8-8) iti /
ayamatra niścitor'thaḥ ācāryāyartvije vedādhyāyāya śvaśurāya rājñe ca
dakṣiṇārthādhikagavā vinā gārhyaḥ sāmayācāriko vā madhiparkaḥ
kāryaḥ /
parisaṃvatsarādipāgatebhyaḥ punaḥ punaḥ kāryaḥ /
avedādhyāyāya śvaśurāyādhikagavā vinā gārhyaḥ
taccintyam //20//
===================================================
=================================
caturdaśaḥ khaṇḍaḥ /
10 sīmantonnayanam -
1 sīmantonnayanakālaḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_14.1:
sīmanto nāma keśamadhyer khāviśeṣaḥ /
sa unnīyate yasmin karmaṇi tatsāmantonnayanannāyakarma
garbhasaṃskāraḥ /
taccaturthe māsi kartavyam /
prathamaniyamādādhārasaṃskāro 'yam /
ādhāre ca saṃskṛte tatrāhitāḥ sarva eva garbhāḥ saṃskṛtā bhavanti //1//
________________________
ĀpGs-Tāt_14.1:
sāmantonnayanamitkarmanāmadheyam, yasmin karmaṇi
garbhiṇyāssīmanta unnīyate tat vyākhyāsyāma iti śeṣa- /
taccaprathame garbhe;na tu garbhe garbhe /
garbhārthamevādhārastrūsaṃskāraḥ /
strīsaṃskāratvāt sakṛdeva kṛtassīmantassarvāneva garbān saṃskaroti /
catirthe māsicaturthe māse /
allopaśchāndasaḥ, 'chandovatsūtrāṇi bhavanti'iti smṛteḥ //1//
brāhmaṇānbhojayitvā'śiṣo
vācayitvāgnerupasamādhānādyājyabhāgānte 'nvārabdhāyāmuttarā
āhutīrhutvā jayādi pratipadyate // ĀpGs_14.2 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_14.2:
tatra pūrvedyurnāndīśrāddham /
atha tasminnahanibrāhmaṇān bhojayitvātairbhuktavadbhiḥāśiṣo
vācayitvāagnerupasamādhānādi pratipadyate sakṛtpātrāṇi śalalyādayaśca
saha śamyaḥ //2//
ĀpGs-Tāt_14.2:
iha brāhmaṇabhojanāśīrvacanayorvidhānaṃ upanayanavat kramārtham /
pātrāsādanakāle tu yathārtha śalalyādīni sakṛdevāsādyāni /
śamyāśca paridhyarthe /
uttarāḥ 'dhātā dadātu no rayim'iti catasro 'yastvā hṛdā kīriṇā'iti catasra
ityaṣṭau /
śeṣaṃ sugamam //2//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_14.3:
prācīṃprāṅmukhīṃ svayaṃ pratyaṅmukhaḥ /
triṣu pradeśeṣu enī śvetītreṇī /
ikāralopaśchāndaśaḥ /
ṇatvaṃ ca /
śalalīśalyakasya romasūcī /
saviśākhā nāḍīpuñjīlamityucyate /
darbhasya puñjīlāni trīṇi bhavanti /
udumbarasya phalasaṅghātaviśeṣastaruṇaḥ śalāluglapsaityucyate /
piśācodumbarasyetyanye /
etāni dravyāṇi yugapadgṛhītvātaissīmantamunnayati ūrdhvamudūhati
bhūrbhuvassuvaritye- tābhiḥ
uttarābhyāṃ ca 'rākāmahaṃ, 'yāsterāka'ityetābhyām /
trayāṇāmante sakṛdunnayanam /
iha mantrasamāmnāye vyāhṛtīnāṃ pāṭho na kartavyaḥ /
vyāhṛtibhirityetenaiva siddhassampratyayaḥ /
yathā vyāhṛtīśca japitvā, vyāhṛtīrvihṛtāḥ, ityādau /
evaṃ siddhe vyāhṛtīnāṃ pāṭhaḥ samāmnāyārtham /
________________________
ĀpGs-Tāt_14.3:
prācīṃprāṅmukhīṃ /
svayaṃ tu pratyaṅmukhaḥ /
treṇītrīṇyetāni śuklāni yasyāssā /
yadvā triṣu pradeśeṣu enī śvetā /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_14.4:
vīṇayā yo gāthāṃ gāyati savīṇagāthī /
tāvubhau prāgevānītau bhavataḥ /
tau saṃśāsti saṃpreṣyeti-gāyatamiti /
tau gāyataḥ /
tatraṛṅniyamaḥ //5//
________________________
ĀpGs-Tāt_14.4:
vīṇayā gāthāṃ gāyata itivīṇāgāthinau /
gāyatamiti saṃśāstisaṃpreṣyati //4//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_14.5:
uttarayoḥṛcoḥ yāpūrvā'yaugandhari'tyeṣā /
sāsālvānāṃsīmantakarmaṇi gāthā sālvadeśanivāsināṃ asyāmṛci gānaṃ
kartavyamityarthaḥ /
sa deśo yamunātīre bhavati /
vaiśyāśca tatra bhūyiṣṭhaṃ bhavanti /
teṣāmeva rājā yaugandhariḥ //6//
________________________
ĀpGs-Tāt_14.5:
uttarayoḥṛcoḥ vīṇāgāthinau gāyetām /
keṣāṃ katarā gāthā?ityata āha-pūrveti /
pūrvā'yaugandhariḥ"ityeṣā /
sālvadeśīyānāṃ trayāṇāṃ varṇānāmapi gāthā;'sālavīḥ'ityaviśeṣaliṅgāt /
anyadeśavāsināṃbrāhmaṇānāmitarā'soma eva no rājā'ityeṣā /
kṣatriyavaiśyānāṃ tu 'somomaeva no rājāvatu mānuṣīḥ prajāḥ (āśva.gṛ.
1-12-7) ityāśvalāyanīye dṛṣṭāyāṃ sārvavarṇīkyā- mṛci gānaṃ
kartavyam /
na tu gānābhāvaḥ /
gāyatamityaviśeṣeṇa saṃśāsanavidhānāt /
kecit-sālvānāmapi brāhmaṇānāmitareti //5//
ĀpGs-Anā_14.6:
dvitīye mantre asau śabdasya sthāne nadyā nāma saṃbudhyā
nirdeṣṭavyam /
yasyāṃ vasanti yāmupajīvantītya4thaḥ /
yathā-tīreṇa kāveri taveti /
kṣatriyāṇāṃ tu sarveṣāṃ kalpāntaradṛṣṭāyāṃ sārvavarṇikyāmṛci gānaṃ
bhavati /
"soma eva no rājetyāhurmānuṣīḥ prajāḥ /
vivṛttacakrā āsīnā" iti /
atrāpi nadīnirdeśassambudhyā //8//
________________________
ĀpGs-Tāt_14.6:
'soma eva no rājā'ityasvāṃ asāvityasya sthāne 'kāveri''vegavati'iti
sambudhyānadīnirdesaścabhavati /
kasyā nadyāḥ?iti cet 'yasyāṃ vasanti' samīpasaptamī ceyam /
yasyāssamīpe vasanti tasyā nirdeśa ityarthaḥ //6//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_14.7:
virūḍhātaṅkuritān sūtrabaddhānābadhnāti śirasi vadhvāḥ /
saiva vācaṃ yacchati /
evamupadeśo bhojanañcāsyāsminnahani necchanti /
yavāśca prāgeva vaptavyāḥ yathāsmin kāle virūḍhā bhavanti //9//
________________________
ĀpGs-Tāt_14.7:
aṅkuritān sūtragrathitānyavānvadhvāśiśarasyābadhnāti /
śirasīti kutaḥ?ācārāt //7//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_14.8:
vatsaḥpumān gauśca bhavati /
vyāhṛtayassamastāḥ yājamānasamāmnāyāt pratyetavyāḥ //10//
________________________
ĀpGs-Tāt_14.8:
vispaṣṭārtham /
iha kecidadhyetāro 'yacchato''visṛjata'iti dvivacane paṭhanti /
tasmin pakṣe vāgyamanādipadārthapañcakamubhau jāyāpatī kurutaḥ /
kecit yavābandhanādi sarva vadhūreva;na patiriti //8//
11 puṃsuvanam -
1 tasya kālaḥ /
puṃsuvanaṃ vyakte garbhe tiṣyeṇa // ĀpGs_14.9 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_14.9:
pumān yena sūyate tatpuṃsuvanaṃnāma karma /
uvaṅādeśaśchāndasaḥ /
mantradarśanāt puṃsuvanamasīti /
āśvalāyanastu guṇameva prāyuṅkta /
tat,vyakte garbhekartavyam /
garbhavyaktiśca tṛtīye caturthe vā māsi /
yadāpi caturthe tadā sīmantāt pūrvameva puṃsavanam /
nimittasya pūrvatvāt /
________________________
ĀpGs-Tāt_14.9:
puṃsuvanamityapikarmanāmadheyam, yena karmaṇā nimittena garbhiṇi
pumāṃsameva sūte tatpuṃsavanam /
vyākhyāyata iti śeṣaḥ /
atra covaṅādeśaśchāndasaḥ /
āśvalāyanastu 'puṃsavanam'iti saguṇameva prāyuṅkta /
vyakte garbheasti garbha iti niścite /
vyaktiśca tṛtīye caturthe vā māse;bahucādiṣu smṛtyantareṣūbhayathā
darśanāt . yadi puṃsavanaṃ caturthe syāttadā pūrva sīmantaṃ kṛtvaiva /
kuta etat? puṃsavane paścātkriyamāṇe 'pi coditakālānatikramāt,
paścānmantrāmnānasūtropadeśayorevaṃkramārthatvācca /
2 nyagrodhavṛkṣāt phalaviśiṣṭāgrāṅkurānayanam,
sīmantavatpradhānāhutayo jayādayaśca /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_14.10:
nyagrodhasyavṛkṣasyayā prācī śākhodīcī vā tasyāḥśuṅgāmagrāṅkuraṃ
savṛṣaṇāṃphalaṃ vṛṣaṇamiti vyapadiśyate sādṛśyādeva /
tatraprayogaḥ-pūrvadyurnāndīśrāddham /
aparejyuragnerupasamādhānādi sakṛtpātraprayogaḥ /
śuṅgayā saha paridhaya eva, na śamyāḥ /
ājyabhāgānte 'nvārabdhāyāṃ dhātā dadātu no rayi'miti catasro yastvā
hṛdā kīriṇeti catasraḥ jayādi pratipadyate /
pariṣecanānte tato vakṣyamāṇaṃ karma // 12 //
________________________
ĀpGs-Tāt_14.10:
savṛṣaṇāṃvṛṣaṇākṛtikena phaladvaryena saṃyuktāṃ,śuṅgāṃ
agraṅkuram /
vyaktamanyat /
atra ca sīmantavadagnerupasamādhānādītyatideśāt
brāhmaṇabhojanamāśīrvacanaṃ ca tantrāt purastānnivartate /
karmānte tu bhavata eva /
śucīn mantravatarssavakṛtyeṣu bhojayena /
ĀpGs-Anā_14.11:
yasyāḥ prādurbhītaṃ rajaḥ sā avasnātā /
tadviparītāanavasnātā /
evaṃbhūtā kanyā kartrī peṣaṇasya /
prayojakaḥ patiḥ /
upalodṛṣatputraḥ /
dṛṣadarthe 'pi dṛṣatputra eva /
tatra śuṅgāṃ peṣayitvā vastreṇa pariplāvya apareṇāgniṃ prācīṃ
prāṅmukhīṃuttānāṃ ūrdhvamukhīṃ, nipātya śāyayitvāuttareṇa
yajuṣā'puṃsuvanamasī'tyanena taṃ rasaṃ aṅguṣṭhena tasyā
nāsikācchidre dakṣiṇe apinayatiapigamayati /
prāṅmukha eva /
(pidhāya nayanaṃ svayaṃ ca prāṅmukhaḥ) //13//
________________________
ĀpGs-Tāt_14.11:
snānanimittasya rajaso 'nutpannatvāt yā na snātā
tayāanavasnātayākanyayā dṛṣadarthāpanne duṣatputreśuṅgāṃ
nidhāpyadṛṣatputrāntareṇa peṣayitvā tadrasaṃvastreṇa plāvayitvā tato
jāyāmapareṇāgniṃ
prācīṃprākchirasaṃuttānāmūrdhvamūkhīṃ,nipātyaśāyayitvā /
'puṃsuvanamasi'iti yajuṣā dakṣiṇa nāsikāchidre
aṅguṣṭhenakaraṇabhūtena tadrasamapinayati garbha prāpayati /
sā rasaṃ na niṣṭhīvedityarthaḥ //11//
4 tatphalakathanam /
pumāṃsaṃ janayati // ĀpGs_14.12 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_14.12:
evamanena karmaṇā saṃskṛtā strīpumāsaṃ janayati /
kecidarthavādamidaṃ manyante /
phalavidhau kāmasaṃyogena kriyāyā anityatvaprasaṅgāt /
yadyarthavādaḥ pratigarbhamāvṛttiprasaṅgaḥ /
evaṃ tarhi prathame garbhe ityanuvartate /
evamarthameva cāsya paścādupadeśaḥ /
vyaktaṃ caitat
________________________
ĀpGs-Tāt_14.12:
karmaṇīnena saṃskṛtā antarvatnīpumāṃsaṃ janayatītyarthavādaḥ
nityatvātpuṃsuvanasya /
ethavā phalam;
sūtrakāreṇopadiṣṭatvāt;yathā
'sahasraṃ tena kāmadugho 'varundhe'iti /
phalamakṣe 'pi 'eṣa vā anṛṇo yaḥ putrī'ityādiva canaissakṛdapi
putrotpādanasya avaśyaka- rtavyatvāt tadaṅgaṃ puṃsuvanaṃ prathame
garbhe kartavyameva /
tata ūrdhva tu yatra yatra garbhe putrepsā tatra tatra kartavyaṃ
nānyatra /
yastvatikrānta- codanaḥ strīreva janayeyamiti kāmayate tasya sakṛdapi
na bhavati /
5 kṣiprasuvanaṃ karma /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_14.13:
yena karmaṇā kṣipraṃ sūyate tatkṣipraṃsuvanaṃnāma karmocyate //
15//
________________________
ĀpGs-Tāt_14.13:
yenakṣipraṃśīghraṃ sūte 'ntarvatnī na ciraṃ kālaṃ pīḍyate
tatkṣipraṃsuvanaṃnāma iti karmopadiśyate //13//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_14.14:
anāprītenāspṛṣṭodakenānusrotasaṃ udakasya prasnavato na pratīpaṃ /
pattaḥpādayoradhastāt yasyāḥ śvetopamāni patrāṇi pītopa- māni puṣpāṇi
yā ca madhyāṅṇe puṣyati sā tīryantī vaneṣu jāyate /
veṇupatropamāni ca yasyāḥ patrīṇi raktopamāni ca puṣpāṇi yāṃ
cāgniśikhetyāhuḥ /
sā śoṣyantī tat oṣadhidvayaṃ samūlapatramādāya suṣliṣṭaṃ nidadhāti /
murdhanmurdhanītyarthaḥ /
apare piṣṭivā ālimpanti /
athatāmuttareṇa yajuṣā 'ābhiṣṭvāhaṃ
daśabhirabhimṛśāmi'ityanenābhimṛśati /
daśabhiriti liṅgādubhābhyāṃ pāṇibhyāmabhimarśanam anulomaṃ
mukhādārabhya tata etābhirāhṛtābhirevādbhistāmavokṣet /
uttarābhistisṛbhiḥ ṛgbhiḥ'yathaiva somaḥ pavata'ityetābhiḥ pratimantra
mavokṣaṇam //16//
________________________
ĀpGs-Tāt_14.14:
anāprītena anudakaliptena aspṛṣṭodakenetyarthaḥ /
tathābhūtenaśarāveṇa /
anusrotasaṃsrotoṣanulobhaṃ na pratīpaṃ gṛhītamudamāhṛtya /
pattastasyāḥ pādayoḥtūryantīṃadhaḥpuṣpitākhyāmoṣadhiṃ nidhāya /
śoṣyantīṃprasavapīḍayā śuṣyamāṇāṃ striyaṃ 'ābhiṣṭvāhaṃ
daśabhirabhibhūmṛśāmi'iti yajuṣobhābhyāṃ hastābhyām /
vamūrdhanmūrdhanyabhimṛśya /
etābhirāhatābhiradbhiḥ uttarābhiḥ'yathaiva somaḥ pavate';
ityādibhistisṛbhistāṃsakṛdevāvokṣet /
kecit pratimantram;dṛṣṭopakāratvāditi /
tatra prathamāyā ṛcaḥ 'pratitiṣṭhatu'ityavasānam /
dvitīyāyāḥ 'tā kṛtam'iti /
tṛtīyāyāḥ 'sarasvatīḥ'iti /
'vācyavācakabhāvo hi nācāryairupadiśyate /
athānyadbhaiṣajyamāha-
6 jarāyupatanārtha karma /
ĀpGs-Anā_14.15:
jarāyu garbhāveṣṭhanaṃ,tadyadi na patet, tata uttaro vidhiḥ kartavyaḥ /
kaḥ punarasau?kṣipraṃsuvane yo vidhiścoditaḥ 'anāprītena
śarāveṇe'tyādi (evaṃ vihitābhiradbhiḥ
uttarābhyāṃmantrābhyāṃ"tisadeva padyasva, nirai tu pṛśni
śevala'mityetābhyāṃ pratimantramavokṣet /
________________________
ĀpGs-Tāt_14.15:
yadi prasūtāyāstasyājarāyugarbhaprāvaraṇaṃna patettadā'anāprītena
śarāveṇa'ityādividhinā'hṛtābhiradbhiḥ aitu garbhau akṣitaḥ'
ityetābhyāmṛgbhyāṃ tāmavokṣet /
kecit-pratimantram /
tathā pūrvasminnavokṣaṇe ṣaḍavasānāstisra ṛcaḥ /
iha tu 'tiladeva padyadeva padyasva'ityekā ṛk;'niraitu pṛśni'ityaparaṃ
yajuriti //15//
pañcadaśaḥ khaṇḍaḥ /
12 jātakarma -
1 jātasya kumārasya vātsapreṇābhimantraṇam, mūrdhanyavaghrāṇam,
dakṣiṇakarṇajapaśca /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_15.1:
jātamiti pulliṅgasya vivakṣitatvāt puṃsa evāyaṃ jātakarmākhyaḥ
saṃskāraḥ /
na striyāḥ /
vatsaprīrnāma ṛṣiḥ /
tena dṛṣṭaṃ vātsapraṃ divasparītyeṣo 'nuvākaḥ /
pratyṛcamabhimarśanam /
sarvānta ityanye /
uttareṇa yajuṣā'asminnaha'mityanena /
uttaratra māturiti viśeṣaṇādiha sva upastha ādadhāti /
uttarābhiriti pāṭhaḥ uttarābhiḥ tisṛbhiḥ ṛgbhiḥ abhimantraṇādīni trīṇi
kartavyāni /
'aṅgādaṅgā'dityabhimnatraṇam /
'aśmā bhave'timūrdhanyavaghrāṇam /
'medhāṃ ta'iti dakṣiṇe karṇe jāpaḥ /
japa ityarthaḥ /
kecittu uttarābhyāmiti dvivacanāntapāṭhamāśritya dvayormantrayoḥ
triṣvapi karmasu viniyogaṃ manyante /
ĀpGs-Tāt_15.1:
jātaṃ jātamātram, prāṅnābhivardhanāt puṃso jātakarma vidhīyate //
(manu.2-29) iti vacanāt /
etaccopariśodhyate /
jāta kumāraṃ pitā vātsapreṇa 'divaspari'(tai.saṃ4-2-2) ityanuvākena ante
sakṛdabhimṛśya 'asminnaham'ityanena yajuṣā svasyopasthe tamādhāya,
uttarābhyāṃ 'aṅgādaṅgāt''aśmā bhava'iti dvābhyāṃ tasyābhimantraṇaṃ
kartavyam, tathaiva tābhyāmeva mūrdhanyavaghrāṇam, etayorevarcoḥ
dakṣiṇe karṇe jāpo japa ityarthaḥ /
vacanabalācca japābhimantraṇayoravaghrāṇaliṅgabādhaḥ /
abhidhānaṃ tu jātasaṃskārakriyāsāmānyāt /
etacca 'tardhisthāṇucatuṣpathavyatikrame'; (āpa.gṛ.5-16)
ityatropapāditam /
2 nakṣatranāmanirdeśaḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_15.2:
abhijighrāmyasau ityatrāsauśabdasya sthāne nakṣatranāmanirdeśaḥ /
tatsaṃbudhyā nirdiśet-paśūnāṃ tvā
hiṃkāreṇābhijhighrāmyāśvayujetyādi /
tatra nakṣatraśabdeṣu jātārthe rūpanirṇayārthaḥ ślokaḥ --
________________________
ĀpGs-Tāt_15.2:
roremamṛjyeciṣu vṛddhirādauṣṭhātpe ca vāntyaśravaśāśvayukṣu /
śeṣeṣu nāmvoḥ kaprassvaroṣantyaḥ svāpvoradīrghassāvisarga iṣṭaḥ //
vāntyaśravaśāśvayukṣu /
antyamāmnānataḥ apabharaṇīrityarthaḥ /
śravaḥ śravaṇaṃ śa-śatabhiṣak aśvayuk ityeteṣu caturṣu vā vikalpena
vṛddhiḥ /
atra ca śravaṇāpabharaṇyoḥ bahulagrahaṇādeva luko vikalpaḥ /
aśvayukchatabhiṣajostu 'vatsaśālābhijidaśvayukcha- tabhiṣajo vā'(pā.sū.
4-3-36)
iti sūtreṇa /
apabharaṇaḥ āpabharaṇaḥ /
śravaṇaḥ śrāvaṇaḥ /
śatabhiṣak śātabhiṣajaḥ /
aśvayuk āśvayujaḥ /
śeṣeṣu na uktādanyeṣu nakṣatreṣu na vṛddhiḥ yato 'tra
'śraviṣṭhāphalgunyanūrādhāsvātitiṣyapunarvasuhasta
viśākhāṣāḍhābahulālluk'; (pā.sū.4-3-34) ityanena, nakṣatrebhyo
bahulam'ityanena ca lugva bhavati /
'luktaddhitaluki'(pā.sū1-2-49) iti strīpratyayanivṛttiḥ kṛttikaḥ tiṣyaḥ
āśreṣaḥ phālgunaḥ hastaḥ viśākhaḥ anūrādhaḥ āṣāḍhaḥ śraviṣṭhaḥ /
āmvoḥ kaparaḥ svaro 'ntyaḥ, ārdramūlayorantyaḥ svaraḥ kaśabdaparo
bhavati /
pūrvāṅṇāparohṇārdraamūlā'ityādinā vunpratyaya ityarthaḥ /
ārdrakaḥ mūlakaḥ /
svāpvoradīrghassāvisarga iṣṭaḥ, svāpvoḥ svātīpunarvasvorantyasvaro
'dīrghassavisargaśceṣṭaḥ /
'śraviṣṭhāphalgunī'ityādinā luk /
savisargatvaṃ ca pūrvasya strīpratyayasyanivṛttau halṅyādilopābhāvāt /
uttarasyatu tanuvadukārāntatvāt /
svātiḥ punarvasuḥ /
evaṃ sarveṣāṃ nakṣatranāmnāṃ prathamayā nirdeśaḥ sūktavāke /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_15.3:
nakṣatranāma rahasyaṃ bhavati /
yathā pare na jānanti tathā vaktavyamityarthaḥ
sūktavākādiṣvapyevameva //3//
________________________
ĀpGs-Tāt_15.3:
nakṣatranāma ca rahasyaṃ nirdiśatīti sūtre praṇetavye sūtrāntarakaraṇāt
yat nāmanakṣatranibandhanaṃ, yacca daśamyāṃ kṛtaṃ tadubhayaṃ
jātakarma sūktavākānnaprāśanābhivādanādiṣu nityaṃ rahasyameva
nirdeśyaṃ bhavati //3//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_15.4:
madhughṛtamityetadvayaṃ viṣamaparimāṇaṃ kāsyapātre saṃsṛjya
tasmin hiraṇyaṃ darbheṇa, niṣṭarkya badhvā'dadhāti /
niṣṭarkyamiti bandhanaviśeṣo lokaprasiddhaḥ /
tathā baddhena hiraṇyena tadrasadvayamādāya tenaiva kumāraṃ
prāśayet /
uttaraistribhiḥ 'tvayi medhā'mityādibhiḥ pratimantraṃ prāśanam /
________________________
ĀpGs-Tāt_15.4:
niṣṭakarya śikhābandhanavat sarandhreṇa granthinā niṣṭarkya
badhnāti;prajānāṃ praḍananāya'iti liṅgāt /
uttarairmantraiḥ'medhāṃ te devassavitā'ityṛcā, 'tvayi medhān'iti
trabhiryajurbhiḥ /
prāśanaṃ caturṇāmante sakṛdeva hiraṇyena gṛhātvā /
iti manuvacanāt /
uttarābhiḥ pañcabhiḥ 'kṣetriyai tvā niṛtyai tvā'ityādibhiḥ /
snāpanamapi pañcānāmante sakṛdeva /
dadhi dhṛtamitiva samasṛṣṭaṃ pṛṣadājyaṃ /
tacca yasmin kāṃsye saṃsṛjyate tenaiva prāśayenna hastena /
vyāhṛtībhiroghkāracaturthābhiḥ'bhūḥ svāhā'; ityādibhiḥ /
atrāpyante sakṛtprāśanam /
prāśitaśeṣamadbhissaṃsṛjya geṣṭhe adhikaraṇe 'nyo ninayet /
4 dakṣiṇastanadāpanam /
ĀpGs-Anā_15.5:
atha taṃ kumāraṃ 'mā te kumāra'mityetayāmāturupasthaādadhāti /
etāvantaṃ kālaṃ svopasthe /
tasmāt śeṣaninayanama- pyanyena kārāyitavyam /
tatauttarayarcā'ayaṃ kumāra'ityetayādakṣiṇaṃ stanaṃ pratidhāpya tata
uttarābhyāṃ ṛgbhyāṃ'yadbhūmerhṛdaya'mityetābhyāṃ pratimantraṃ
pṛthivīmabhimṛśati /
tataḥ taṃ kumāraṃ abhimṛṣāṭāyāṃ bhūmau saṃveśayati mātā /
taṃ saṃviṣṭamuttareṇa yajuṣā 'nāmayati na rudatī'tyanenābhimṛśati //5//
________________________
ĀpGs-Tāt_15.5:
uttarayā'mā te kumāram'ityetayā kumāraṃmāturupastha ādadhāti /
iha ca mātṛgrahaṇāditaḥ pūrva svopastha eva /
ata eva ca śeṣaninayanamanyakartṛkam /
uttarayā'ayaṃ kamāraḥ ityetayādhakṣiṇaṃ stanaṃ
pratidhāpayatipāyayati /
idaṃ ca mantrastana- niyamayorvidhānaṃ prathamastanapānaviṣayam,
prathamātikrame kāraṇābhāvāt /
tataśca jātoṣṭiḥ, 'vaiśvānaraṃ dvādaśakapālaṃ nirvapet putre jāte
yadaṣṭakapālo bhavati gāyatriyaivainaṃ brahmavarcasena
punāti'(tai.saṃ.2-2-5) ityādinā yadyapi
putrajanmākhyānimittasaṃyogena śrutā tathāpi kṣāmavatyādivanna
nimittādanantaraṃ kartavyā /
kuta etat?rātrisatranyāyena
ārthavādikaputragatabrahmavarcasādikāmanāsaṃvalitasyaiva janmano
'dhikārahetutvābhyupagamāt
jāteṣṭhipravṛtteścotkaṭajīvatputragatapūtatādiphalarāgādhīnatvāt
dīrghakālasamāpyāyāṃ ceṣṭau kṛtāyāṃ paścādvaidhastanamāne sati
kumāra eva śeṣī śiṣkaṇṭhatayā na jīvet /
tataśceṣṭeyāṃ rāgādhīnāyāṃ pravṛttireva na syāt /
tasmāt jananānantarameva saṃśāsanāntaṃ jātakarmaiva kartavyam /
iṣṭistūktena nyāyena nimittasvārasyabhaṅgasya durnivāratvāt
codakānugrahāccāśauce 'pagate parvaṇyeva kartavyā /
uttarābhyāṃ'yadbhūmerhṛdayaṃ'ityetābhyāṃpṛthivīṃsakṛdabhimṛśati,y
atra kumāraśśataṃsaṃviṣṭaṃ 'nāmayati na rudati'itiyajuṣā bhimṛśati //5//
5 phalīkaraṇahomāḥ /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_15.6:
tatastasya śirassamīpe uttareṇa yajuṣā'āpassupteṣvi'tyanena
udakumbhaṃ nidadhāti /
tatassarṣapān phalīkaraṇamiśrānañjali- nā
juhotiuttarairmantraiḥaṣṭābhiḥ 'ayaṃ kali'mityādibhiḥ /
tatra ca pratisvāhākāraṃ trirhomaḥ /
sakṛnmantreṇa dvistūṣṇīm /
dravyaṃ ca punaḥ punarādeyam /
kecittu sakṛdupāttenaiva trirjuhvati /
uttarayośca homayoḥ svāhākāramātramāvartayanti /
homaścāyamapūrvaḥ tantrasyāvidhā- nāt
paristaraṇaṃ tu bhavati /
pariṣeṭanaṃ samantamubhayataḥ /
hutvā tatassaṃśāsti /
kān !ye sūtikāgāraṃ praviśanti /
tatra saṃśāsane evakāraḥ
evamityasyārthe /
etaduktaṃ bhavati-asya sūtikāgārasya yadā yadā praveśo yuṣmābhiḥ
kriyate tadā tadā sarṣapān phalīkaraṇa-
kurvanti /
homaścāyaṃ kumārasya rakṣārthaḥ saṃskāraḥ, na mātuḥ, prakaraṇāt /
tena yadyapi'yasyai vijātāyāṃ mana'iti māturapi rakṣā pratīyate tathāpi
________________________
ĀpGs-Tāt_15.6:
uttareṇa 'āpassupteṣu'ityanenayajuṣā kumārasya śirassamīpe udakasya
pūrṇakumbhaṃ nidhāya atha 'yatra kva tāgnim'; (āya.dha.2-1-23)
ityādividhinā śrotriyāgārādagnimāhṛtya
tamupanidhāyaphalīkaraṇamiśrān sarṣapān uttaraiḥ'ayaṃ
kalim'ityādibhiraṣṭabhirmantraiḥ añjalinā pratimantraṃtrisrirjuhoti /
tatra tu dvistūṣṇīm /
tūṣṇīkeṣvapi svāhākāro bhavati, pratimantramiti siddhe
pratisvāhākāramityadhikākṣarāt /
atha sūtikāgṛhapālānsamaśāsti-praviṣṭe praviṣṭa eva
tūṣṇīmagnāvāvapateti /
sampraiṣasya cāyaṃ vivakṣitor'thaḥ-- pratipraveśaṃ tadanantarameva
sarṣapān phalīkaraṇamiśrān añjalinā asminnevāgnau tūṣṇīṃ vāgyatā eva
āvapateti /
eva kārācca praveśāvāpayormadhye truṭimātrasyāpi kālasya na kṣepaḥ /
sarṣapāṇāmevāñjalinā āvāpaḥ;prakṛtatvāt /
(pa.6.,khaṃ.15-7)
evamaharaharānirdaśatāyāḥ // ĀpGs_15.7 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_15.7:
vijananaprabhṛti yāvat daśāhāni na nirgacchanti tāvadeva homaḥ
kartavyaḥ saṃśānañcetyarthaḥ /
sakṛccahomāḥ, na śāyam /
________________________
ĀpGs-Tāt_15.7:
yathaitadanankaroktaṃ tūṣṇīmāvapanaṃ evamaharahaḥ
anirdaśatāyāssūtikāgṛhapālaiḥ kartavyam /
āṅmaryādāyām /
nirdaśānirgatā daśabhyo 'horātrebhyo yā rātrissā /
ādaśamyā rātrerityartaḥ //7//
13 nāmakaraṇam -
6 tasya kālaḥ /
(pa.6.,khaṃ.15-8)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_15.8:
utthānaṃ nāma sūtikāliṅgānāmagnyudakumbhādīnāmapanayanam /
bhartuśca nāpitakarma /
yaccanyat striyo viduḥ tacca sarvavarmānāṃ daśame 'hani bhavati /
daśamīśabdena na rātrirucyate kiṃ tarhi ?ahorātrasamudāyaḥ
yathā"tasmāt sadṛśīnāṃ rātrīṇā"miti /
tatra paribhāṣāvaśādahanyeva karma snānaṃ ca sati sambhave
tasminnevāhani niyamena bhavati /
prakāraṇādeva siddhe putrasyeti vacanaṃ vakṣyamāṇo 'nāmno
lakṣaṇaviśeṣaḥ'tasyaiva yathā syāt /
tena kumāryāḥ 'ayujākṣaraṃ kumāryāḥ'(āpa.gṛ.15-11) ityetāvadeva
bhavati /
na 'nāma- pūrvamākhyātottara'mityādi /
pitā māteti tā ca dadaturyadagre"(tai.saṃ.1-5-10) iti /
tatra prayogaḥ śucīn mantravatassarvakṛtyeṣu bhojaye (āpa.gha.2-15-11)
diti brāhmaṇān bhojayitvā pitāmātā ca nāmāgre 'bhivyāhṛtyāśīrvacanaṃ
brāhmaṇairabhivyāhārayetām /
amuṣmai svastīti kalpāntare darśanāt /
kecit nāma kariṣyāva saṅkalpamicchanti //8//
________________________
ĀpGs-Tāt_15.8:
daśamyāṃrātrau daśame 'hani /
utthitāyāṃsūtikāgṛhānniṣkrāntāyāṃ prasūtikāyāṃ snātāyāṃ ca satyām /
evaṃ vadatā daśame 'hani niṣkramya snātavyamityuktaṃ bhavati /
putrasya pitā nāma dadhātiva vyāvasthāpayati;na tu
karoti;śabdārthayossambandhasya nityatvāt /
mātā ca /
itiśabdaścārthe, mātāpitarau sahitau nāma dhatta iti /
imamartha mantravarṇe 'pyāha"mama nāma prathamaṃ jātavedaḥ pitā
mātā ca dadhaturyadagre" (tai.saṃ.1-5-100 iti //8//
(pa.6.,khaṃ.15-9)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_15.9:
atha nāmno lakṣaṇaviśeṣaḥ /
savyañjano nirvyañjano vā svaro 'kṣaraṃnāmadravyapradhānaṃ,
tatpūrvapadaṃ yatra tatnāmapūrva kriyānimittamākhyātaṃ,
taduttarapadaṃ yatra tatākhyātottaraṃ dīrghātparo 'bhiniṣṭhāno
visarjanīyo 'nte yasya tatdīrghābhiniṣṭhānāntam tathā
ghoṣavadvyāñjanamādibhūtaṃ yasya tatghoṣavadādiantarmadhye
antasthā yasya tatantarantasthamvargāṇāṃ tṛtīyacaturthau ikāraśca
ghoṣavantaḥ /
yaralavā antasthāḥ /
divaṃ nayatīti dyutiḥ /
gāḥ śrayate iti gośriḥ /
gāṃ prīṇatīti goptīḥ /
hiraṇyaḥ dadātīti hiraṇyadāḥ
________________________
ĀpGs-Tāt_15.9:
atha vyavasthāpanīyasya nāmno lakṣaṇamucyate-dvyakṣaraṃ
caturakṣaraṃveti samāse 'bhipretaḥ, na tu rūḍhiḥ
'nāmapūrvamākhyātettaram'iti pūrvottarakhaṇḍavyavasthāpanāt /
nāpi vākyam;tasya dravyavācakatvābhāvāt /
kutaḥ punarvākyasamāsayorartavatsamudāyatvāviśeṣe'pi samāsa eva
dravyavācako na vākyam?iti cet;'kṛttaddhitamāsāśca'(pā,sū.1-2-46) iti
samāsagrahaṇasya niyamārthatvāt /
nāmapūrva, dravyavācakaṃ subantaṃ padaṃ nāma, tatpūrva yasya
tannāmapūrvam /
tathā ākhyātamuttaraṃ padaṃ yasya nāmnastadākhyātottaram /
________________________
ĀpGs-Tāt_15.9:
nanu-'supsupā'iti samāsaniyamāt ākhyātena tiṅantena naiva samāsaḥ?
satyam;ata evātra ākhyātaśabdena ākhyāta sadṛśaṃ kvibantaṃ
subantameva vivakṣitam /
sādṛśyaṃ ca kriyāprādhānyābhāve 'pi kriyāvācitvamātrāt, 'kvibanto
dhātutvaṃ na jahāti'iti dhātusaṃjñatvācca /
dīrghābhiniṣṭhānāntaṃdīrghaścābhiniṣṭhānaścānte yasya
nāmnastattathoktam /
abhiniṣṭhāna iti visarjanīyasya pūrvācāryāṇāṃ saṃjñā /
ghoṣavān varṇa ādiryasya nāmnastatghoṣavadādi /
gheṣavarṇāśca prātisākhyasūtre prasiddāḥ,
'ūṣmavisarjanīyaprathamadvitīyā aghoṣāḥ
na hakāraḥ /
vyañjanaśeṣo ghoṣavān'iti /
antarantasthaṃantaḥ madhye yasya nāmno 'ntasthāḥ
yaralavāstattathoktam /
dvyakṣarasyodā- haraṇaṃ-vārdāḥ
(pa.6.,khaṃ.15-10)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_15.10:
api vā ayamapi pakṣaḥyasminnāmni 'su'ityayamupasargaḥ syāt devatatra
lakṣaṇam /
nānyadvyakṣaratvādi /
taddhi pratiṣṭitām /
hi śabdo 'tiśaye /
pūrvasmādapyatiśayena pratiṣṭhitaṃ, tena pūrvamapi dvyakṣarādi
pratiṣṭhitam /
tathāca pūrvāsminneva lakṣaṇe sthitvā bharadvāja āha-dvyakṣaraṃ
caturakṣaraṃ vā ghoṣavadādyantarantasthaṃ dīrghābhiniṣṭhānāntaṃ
taddhi prasiddhamiti vijñāyate iti /
pratiṣṭhitamiti /
dhruvamavināśyā yuṣyamityarthaḥ /
subhadrassumukha ityādyudāharaṇam /
upasarga iti vacanātsomasudityādi pratiṣṭhitaṃ na bhavati //10//
________________________
ĀpGs-Tāt_15.10:
api vā yasminnāmni 'su'ityayumupasargassyāt
tannāmapratiṣṭhitaṃāyuṣmadyajñādikriyācca bhavati;yathā-sujātaḥ
sudarśana ityādi /
iha brāhmaṇagrahaṇāt dvyakṣarādiviśeṣaṇaiḥ sviti viśeṣaṇaṃ
vikalpyate /
hiśabdo 'narthako nipātaḥ, anarthako mitākṣareṣu'iti vacanāt /
upasargagrahaṇamusargapratirūpakāṇāṃ supasometyādīnāṃ
vyudāsārtham /
atra bodhāyano vikalpāntarāṇyāha-'ṛṣyaṇūkaṃ devatāṇūkaṃ vā yathā
vaiṣāṃ pūrvapuruṣāṇāṃ nāmāni syuḥ'iti /
aṇūkamabhidhāyakaṃ, prakaraṇāt /
ṛṣyaṇūkaṃ vasiṣṭhaḥ nāradaḥ ityādi /
devatāṇūkaṃ viṣṇuḥ śivaḥ iti /
9 kumāryā nāmakaraṇam /
(pa.6,khaṃ.15-11)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_15.11:
yā skhyā arthavimituṃ na śakyate sā ayuk saṃkhyā /
ayuñji akṣarāṇi yatra tat ayujākṣaram-ekākṣaraṃ tryakṣaramityādi /
etāvadeva kumāryā nāmalaṇam-gauḥ, vāk, pṛthivi, pārvatīti //11//
________________________
ĀpGs-Tāt_15.11:
ayugakṣaraṃ viṣamākṣaraṃkumāryā nāma bhavati /
ayujākṣaramiti chāndasaḥ /
ayugakṣaratvamekamevātra viśeṣaṇam, dvyakṣarādīnāmanena
nirvatitatvāt /
tadvyathā-śrīḥ, gauḥ, bhāratī, kamalā, pativallabhā, kamalekṣaṇā, ityādi /
kumāryā api jātakādayaścaulāntāḥ dehaṃsaskārārthāḥ kriyāstūṣṇīṃ
kartavyā eva /
pravāsādetya putrasyottarābhyāmabhimantraṇaṃ
mūrdhanyavaghrāṇaṃ dakṣiṇe karṇa uttarān mantrān japet //
ĀpGs_15.12 //
(pa.6.,khaṃ.15-12)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_15.12:
pravāsādāgatyatuuttarābhyāmabhimantraṇamavaghrāṇaṃ ca krameṇa
kartavyam /
aṅgādaṅgādityabhimantraṇaṃ, 'aśmā bhave'tyavaghrāṇam /
nāmanirdeśaścā'bhijighrāmi yajñaśarma'nniti /
mantraliṅgāt kumāryā abhimantraṇāntaropadeśācca siddhe
putragrahaṇaṃ mūrdhanyavaghrāṇaṃ dakṣiṇaṃ karṇe jāpaśca kumāryā
mā bhūt /
anyathā liṅgavirodhābhāvāt ubhayaṃ kumāryā api syāt /
tasyā api prakṛtatvāt /
kecit-'aṅgādaṅgādityabhimantraṇam /
''aśmā bhave'tyavaghrāṇamiti /
tathā sati evaṃ vibhajyaiva viniyuñjīta, krameṇeti vā brūyāt /
(pa.6.,khaṃ.15-13)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_15.13:
pravāsādetyakumārīstrīprajāṃuttareṇa yajuṣā'sarvasmādātmanaḥ
sambhūtāsī'tyanenaabhmantrayate /
duhitaramiti kartavye kumārīmiti vacanaṃ pradānādūrdhva mābhūditi /
putrasya tu yāvajjīvaṃ bhavati putre 'pi proṣitāgate
abhimantraṇāditrayaṃ bhavati nyāyasya tulyasya tulyatvāt //13//
________________________
ĀpGs-Tāt_15.13:
pravāsādetyetyanuvartate /
uttareṇa'sarvasmādātmanaḥ'ityanenayajuṣākumārīṃ
kanyāmaprattāmabhimantrayate /
kumāryastvetāvadeva, na tvavaghrāṇajapau;avacanāt, tatra putrasyeti
grahaṇānmantrasthapulliṅgavirodhācca //13//
ṣoḍaśaḥ khaṇḍaḥ /
14 annaprāśanam -
1 tatra kumārasya dadhyādiprāśanam /
(pa.6.,khaṃ.16-1)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_16.1:
atha kumārasyānnaprāśanam /
tatjanmano 'dhijananaditvasādārabhya ṣaṣṭhe māsi kartavyam /
māsāśca sauracāndāmāsādayaḥ /
tatkariṣyan brāhmaṇān bhojayitvā yugmān tairāśiṣo vācayati-puṇyāhaṃ
svasti ṛddhimiti /
nātra pūrvedyurabhyudayaśrāddhaṃ, devejyābhāvāt /
yatrāpagedyuḥ devejyā tatra pūrvedyuḥ pitṛbhyaḥ kriyate /
'tasmāt pitṛbhyaḥ pūrvedyuḥ kriyate /
uttaramahardevān yajate, iti vacanāt /
vācayitvā'śiṣaḥ dadhyādi catuṣṭayaṃ saṃsṛjya tena kumāraṃ prāśayet /
uttarairmantraiścaturbhiḥ 'bhūrapāṃtve'tyādibhiḥ /
tvauṣadhīnāmiti madhyamayoranuṣajati /
apāmityasya tu pāṭho mantracatuṣṭayaprajñāpanārthaḥ /
asāvityatra mānagrahaṇaṃ sambudhyā-'oṣajhayassantu
yajñaśarma'nniti /
pratimantraṃ prāśanam /
sarvānta ityanye /
kumāraṃ iti canāt kumāryā vidhivadannaprāśanaṃ na bhavati-āvṛtaiva
kumāryā (āśva.gṛ.1-14-7)
ityāśvalāyanavacanāt //1//
________________________
ĀpGs-Tāt_16.1:
janmane 'dhijanmana ārabhya, divasagaṇanayā ṣaṣṭhe māsi /
tena mārgaśīrṣa śukle dvitīyāyāṃ jātasya na mārgaśīrṣo māsaḥ pūrṇo
gaṇyate /
ata eva jyotiṣe bṛhaspatiḥ --
'pañcāśaddivasāt trighnātpaścāttrihataṣaṣṭikāt //
(pa.6.,khaṃ.16-2)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_16.2:
tittireḥ pakṣiṇaḥmāṃsenatadannaprāśanaṃ kartavyamityeke ācāryā
manyante /
māṃsaṃ vyañjanamodasya /
anye tu māṃsameva mantravat prāśyaṃ manyante /
māṃsagrahaṇaṃ śoṇitādeḥ pratiṣedhārtham //2//
________________________
ĀpGs-Tāt_16.2:
vyaktārthametat //2//
15 caulam-
1 tasya kālaḥ /
(pa.6.,khaṃ.16-3)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_16.3:
atha causavidhiḥ -yasmin karmaṇi keśāḥ prathamaṃ khaṇḍyate tat
caulaṃ /
cūḍā prayojanamasyeti /
ḍalayoraviśeṣaḥ /
tat
________________________
ĀpGs-Tāt_16.3:
janmano 'dhītipūrvavat /
tataśca 'garbhādissaṅkhayā varṣāṇāṃ'iti garbhavarṣa na gaṇyate /
caulamitikarmanāmadheyam /
yasmin karmaṇi cūḍāsannidhānaṃ taccaulaṃ;punarvasvoḥ;kartavyamiti
śeṣaḥ //3//
2 upanayanavannāndīśrādvam /
(pa.6,khaṃ.16-4)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_16.4:
upanayane brāhmaṇabhojane viśeṣābhāvāt ādipadalopo 'tra draṣṭavyaḥ /
brāhmaṇabhojanādīti brāhmaṇān bhojayitvā'śiṣo vācayitvā kumāraṃ
bhojayitvetyetāvadiha draṣṭavyam /
anuvākasya prathamenetyādiparastādatidekṣyate //4//
________________________
ĀpGs-Tāt_16.4:
atra ca 'brāhmaṇānāṃ bhojanam'iti
grahaṇamāśīrvacanakumārabhojanayorapi pradarśanārtham /
bhojanādītyādiśabdo vā draṣṭavyaḥ; upāyanavaditi vacanāt /
upanayanamevopāyanam //4//
sīmantavadagnerupasamādhānādi // ĀpGs_16.5 //
(pa.6.,khaṃ.16-5)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_16.5:
agnerupasamādhānādipariṣecanāntaṃ sīmantavat kartavyam /
pūrvedyurnāndīśrāddhaṃ, sakṛtpātrāṇi, śalalyādibhissaha śamyāḥ /
anvārabdhāyāṃ ityatra ca kumārasyānvārambhaḥ /
pariṣecanāntasya cādideśaḥ /
yattu 'gāyatamiti vīṇāthinau'ityādi na tasyātrātideśaḥ /
apareṇāgniṃ prāñcamiti vidhānāt punarupaveśasya //5//
________________________
ĀpGs-Tāt_16.5:
agnerupasamādhānāditantraṃ sapradhānahomaṃ
pariṣecanāntamihasīmantaditi /
tataścānvārabdhe kumāre pradhānahomāḥ /
pātraprayoga kāle śalalalyādīnāṃ sakṛdeva sādanam //5//
3 kumārasya keśānāṃ vinayanam, śikhānidhānaṃ ca /
(pa.6.,khaṃ.16-6)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_16.6:
vinayanaṃpṛthakkaraṇaṃ vaptavyānāṃ śikhārthānāñca /
tūṣṇīmitivāgyamanārtha na mantrapratiṣedhārtham, prāptyabhāvāt /
yathārṣiyāvanta ṛṣayo yasya pravare tāvatīśśikhāḥ karoti-tryārṣeyasya
tisnaḥ pañcārṣeyasya pañceti //6//
________________________
ĀpGs-Tāt_16.6:
prāñcaṃprāṅmukham /
vatūṣṇīṃ vāgyataḥ /
kesān vinīyavividhaṃ nītvā;vaptavyān śikhārthāśca
pṛthakpṛthakkṛtvetyarthaḥ //
(pa.6.,khaṃ16-7)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_16.7:
athavāyathāyena prakāreṇaeṣāṃkumārasya
kulajānāṃkuladharmaḥpravartate tathā śikhāṃ karoti /
eṣāṃ iti vacanaṃ kartuḥ kuladharmo mā bhūditi /
tenāsmin karmaṇi pitaiva karteti niyamo nāsti /
anyatra tu sati sambhave kumārakarmasu tasyaiva niyamaḥ //7//
________________________
ĀpGs-Tāt_16.7:
athavā-yathā yena prakāreṇa eṣāṃ kulajānāṃ kuladharmaḥ pravartate,
tathā śikhā kartavyā /
(pa.6.,khaṃ.16-8)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_16.7:
'uṣṇāśśītāsvānīye'tyādi 'darbhastambe vā nidadhātī'tyevamantaṃ
upanayanavat kartavyamityarthaḥ //8//
4 upanayanavat digvapanādi /
________________________
ĀpGs-Tāt_16.8:
vyākhyātamevaitatsamāvartane //8//
kṣuraṃ prakṣālya nidadhāti // ĀpGs_16.9 //
(pa.6.,khaṃ.16-9)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_16.9:
kṣurasya prakṣālanaṃvidhīyate /
nidhānamarthaprāptam /
yadā nidadhāti tadā prakṣālyeti //9//
________________________
ĀpGs-Tāt_16.9:
atra prakṣālanameva vidhīyat;nidhānaṃ tvarthaprāptam //9//
(pa.6,khaṃ.13-10)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_16.10:
tena kṣureṇa triṣvahorātreṣu nāpitakarma na kartavyam //10//
________________________
ĀpGs-Tāt_16.10:
tena kṣureṇa tryahaṃ nāpitakarmaniṣṭavṛttissyāt //10//
varaṃ dadāti // ĀpGs_16.11 //
(pa.6.,khaṃ.16-11)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_16.11:
asminkarmaṇi samāpte kumārasya pitā brahmaṇe varaṃ dadāti /
'gaurvai vara'ittyuktam //11//
________________________
ĀpGs-Tāt_16.11:
varaṃ gāṃ pitā dadāti dakṣiṇata asīnāya brāhmaṇāya /
yadyanyaścaulakartā tadā tasmai //11//
1 godānavrataṃ, tatkālaśca /
(pa.6khaṃ.,16-12)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_16.12:
yathā caulaṃ evamasya godānākhyamapi karma kartavyam /
tatra tṛtīyasya varṣasyāpavādaḥṣoḍaśe varṣeiti /
ĀpGs-Tāt_16.12:
godānamitikarmanāmadheyam;yasminkarmaṇyaṅgabhūtaṃ
godānayośśiraḥpradeśāviśeṣayorvapanam /
yatrāpi pakṣe śikhāvarjita sarvakeśavapanaṃ, yatharṣi ca śikhāḥ;tatrāpi
godānayorvapanaṃ karmanāmadheyapravṛttinimittaṃ vidyata eva /
tadgodānākhyaṃ karma /
evaṃ yathācaulam brāhmaṇabhojanādi varadānāntaṃ kartavyam /
taccanyasminnapi nakṣatre rohiṇyādau,varṣa ca ṣoḍaśe bhavati //12//
atra pakṣāntaramāha--
(pa.6.,khaṃ.16-13)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_16.13:
agnirdevatā yatra godāne tadagnigodānaṃ yasya vaso 'gnigodānaḥ /
(agniśabdena taddaivatyaṃ godānaṃ lakṣyate /
agnirgodānamasyeti vigrahaḥ) /
ekasya godānaśabdasya lopaḥ, uṣṭramukhavat /
tatra baudhāyanaḥ-ṣoḍaśe varṣe godānam /
tasya caulavat tūṣṇīṃ pratipattiravasānaṃ ca /
.....agni godāno vā bhavati /
tasya kāṇḍopākarakāṇḍasamāpanābhyāṃ pratipattiravaśānaṃ ca /
(bau.gṛ.3-2-52-58) iti /
kimuktaṃ bhavati?āgneyānāṃ kāṇḍānāṃ upākaraṇasamāpanayoryaḥ
kalpaḥ tatra cauladharmāḥ pravartanta iti /
ṣoḍaśe varṣe bhavati /
sakṛt pātrāṇi na śamayāḥ /
asyāsmin gṛhye 'nupadiṣṭatvāt yat godānamupadiṣṭaṃ tatraiva
śamyāvidhiḥ /
tatra prayogaḥ brāhmaṇān bhojayitvā'śiṣo vācayitvā tūṣṇīṃ keśaśmaśru
vāpayitvāgnerupasamādhānādi pariṣecanāntāni āgniyakāṇḍopākaraṇavat
kṛtvā śukriyavaddevatopasthānaṃ 'agne vratapate vrataṃ cariṣyāmi"iti /
anye saṃvatsare vratacaryā /
ante visargaḥ /
evamevācāriṣamityādi vikāraḥ śukriyavat daivatam /
keśaśmaśruvapanam /
ante brāhmaṇabhojanam /
ubhayatra nāndīmukhaśrāddhaṃ kecit kurvanti /
apare na // 13 //
________________________
ĀpGs-Tāt_16.13:
agnaye godānaṃ yasyaso 'gnigodāno brahmacārī /
pulliṅganirdeśāccaivaṃ vigrahaḥ /
asmin pakṣe ājyabhāgānte kṛte 'agnaye kāṇḍarṣaye svāhā'ityājyenaivaikā
pradhānāhutiḥ /
tato jayādi kṣuraprakṣālanāntam //13//
(pa.6khaṃ.,16-14)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_16.14:
kṛtagodānasyāpi taccheṣatayāsaṃvatsaraṃ vratacaraṇamekaṃ
ācāryāupadiśanti /
caulagodāne 'yaṃ vikalpaḥ /
________________________
ĀpGs-Tāt_16.14:
adhīte 'pi vede, avaśyaṃsaṃvatsaraṃ godānavrataṃbrahmacarya
caritavyamityeka upadiśanti;vaikalpikamityarthaḥ //14//
ubhayorapi godānayoścaulādviśeṣamāha-
2 tatra vapane viśeṣaḥ /
(pa.6khaṃ.,16-15)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_16.15:
asmin caulagodāne tuetāvannānāpṛthagbhāvaścaulāt /
atrasarvān keśān vāpayatesaśikhān /
caule tu yatharṣi śikhā nidadhāt /
anye śmaśtvādīnāṃ prāptyartha sarvagrahaṇaṃ varṇayanti /
teṣāṃ keśaśabda- upalaṇārthaḥ /
tathā cāśvalāyanaḥ-keśaśmaśrulomanakhānyudakasaṃsthāni
saṃpreṣyati /
(āśva.gṛ.1-18-6) iti //15//
________________________
ĀpGs-Tāt_16.15:
etāvannānāetāvān bhedaḥ /
yadapidhānārthayāpi śikhayā sadasarvān keśān vāpayataiti /
tatasceha vinayanābhāvācchalalyādīnāṃ nivṛttiḥ /
atra ca vāpayata iti ṇijantanirdeśādācārya eva godānakarmaṇaḥ kartā /
varadānañcācāryāyaiva /
tathātra śikhāyā api vapanaṃ 'etāvannānā sarvān
keśānvāpayate'ityasmādeva vacanāt ;satravat /
(pa.3.,khaṃ.16-16)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_16.16:
asmin godānavrate aharaharudakopasparśanaṃkartavyamitichandogā
upadiśanti /
triṣavaṇamiti kecit // 16 //
ĀpGs-Tāt_16.16:
sāṃvatsarikagodānavratapakṣe aharaharudakopasparśanaṃ
chandogāupadiśanti;vikalpa ityarthaḥ //16//
===================================================
=================================
saptadaśaḥ khaṇḍaḥ /
16 gṛhanirmāṇam-
1 tatra khanitreṇoddhananodūhane /
dakṣiṇāpratyakpravaṇamagarāvakāśamuddhatya pālāśena
śamīmayena vodūhenaitāmeva diśamuttarayodūhati // ĀpGs_17.1 //
ĀpGs-Anā_17.1:
atha gṛhasammānavidhiḥ /
gṛhasammānaṃ ca na sarvayajñādivannityam /
nāpyadbhutakarmaprāyaścittādivannaimittikam /
kiṃ tarhi?kāmyam /
ato 'kriyāyāṃ na doṣaḥ /
kriyāyāṃ codagayanādiniyamaḥ /
tatra yasmin pradeśe 'gāraṃ cikīrṣitaṃ so 'gārāvakāśaḥ sa
dakṣiṇāpratyakpravaṇobhavati /
dakṣiṇā pratīcyorantarāle nimnā bhavati /
evaṃvidhe deśe agāraṃ kartavyamityarthaḥ /
tamagārāvakāśaṃ uddhanti khanitreṇa khanati yathā pāṃsava
utpadyante /
uddhatya tān pāsūn pālāśena samīyena vodūhena etāmeva diśaṃ prati
uttarayarcā'yadbhūmeḥ krūra'mityetayāudūhatiunnatāt pradeśāt avanate
prāpayati /
udūhyate 'nenetyudūhaḥ //1//
________________________
ĀpGs-Tāt_17.1:
yo 'gārārthatvenābhipareto 'vakāśo bhūmibhāgo
dakṣiṇāpratyakpravaṇaḥdakṣiṇāpratīcyāṃ naitṛtyāṃ diśi
nimnastamuddhatya khanitrādinā pāṃsūnutkhādya pālāśena
śamīmayena vodūhena, udūhyante deśāntaraṃ prāpyante pāṃsavo
'nenetyudūhaḥ;vādulūka ityarthaḥ tenaitāmeva koṇadiśaṃuttarayā
'yadbhūmeḥ krūram'ityetayodūhati //1//
ĀpGs-Anā_17.2:
evaṃ triruddhatya udhūhati //2//
________________________
ĀpGs-Tāt_17.2:
udūhatīti sambandhaḥ /
atra dvitīyatṛtīyayorapyudūhayoḥ mantrāvṛttiḥ, evamiti vacanāt /
anyathā uttarayā trirudūhatītyeva brūyāt, 'evaṃ triḥ'iti sūtrāntaraṃ
nārabheta //2//
2 sthūṇāgartakhananam, sthūṇānikhananaṃ ca /
(pa.7.,khaṃ.17-3)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_17.3:
evamudūhya tatastaṃ bhūmibāgaṃ kalpayanti yathā sarvatassamaṃ
sampadyate /
tataḥ taṃ kḷptaṃ uttarayarcā 'syonā pṛthivī'tyetayābhimṛśati /
tataḥpradakṣiṇaṃ sthūṇāgartān khānayati nakāraschāndasaḥ /
abhyantaraṃ ca bahirārabhya madhye yathā samāpyate tathetyarthaḥ /
tatra madyasthūṇāsu vaṃśadhāraṇārthāsu pradakṣiṇamiticābhyantaramiti
ca viśeṣaṇasyāsambhavāt paryantāsveva bhavati /
tatra prāgdvāre 'gāre dakṣiṇadvārasthūṇāgartamārabhya
pradakṣiṇamottarasmāt dvārasthūṇāgartāt khānayitvā tato yāvatyo
madhyamamasthūṇāḥ tāvatīnāṃ dakṣiṇādārabhyodagapavargaḥ /
evamanyathādvāre 'pyagāre yathāsambhavaṃ
pradakṣiṇamabhyantaratvaṃ ca sampādyam /
evaṃkhānayitvā gartebhyaḥ pāsūnudūpya uddhatya tatauttarābhyāṃ
ṛgbhyāṃ 'ihaiva tiṣṭhe'tyetābhyāṃ dakṣiṇādvārasthūṇāṃ garte
avadadhāti //3//
________________________
ĀpGs-Tāt_17.3:
kḷptamudūhena prāgudakpravaṇaṃ kṛtaṃuttarayā'syonā
pṛthivi'ityanayābhimṛśya sthūṇāgartānsthūṇānāṃ vibhāgārthān gartān
karmakaraiḥ pradakṣiṇaṃkhānayitvābhyantaramārabhya, na
bahiḥ,pāṃsūnudupya uttarābhyāṃ'ihaiva
tiṣṭha'ityetābhyāṃdakṣiṇāṃniṣkrāmata eva, na praviśataḥ,
dvārasthūṇāmavaṭe avadadhāti /
atra prādakṣiṇyasya cābhyantaratvasya ca vidhānaṃ pa4yantīyāsveva
sthūṇāsu;na tu madhyamāsu //3//
evamitarām // ĀpGs_17.4 //
(pa.7.,khaṃ.17-4)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_17.4:
etābhyāmeva dvābhyāmṛgbhyāṃitarāṃ uttarāñca dvārasthūṇāṃ
avadadhātītya4thaḥ /
ahadakṣiṇāmitarāmitiniṣkramataḥ savyadakṣiṇe pratyetavye;na
praviśataḥ //4//
________________________
ĀpGs-Tāt_17.4:
itarāṃsavyāṃ dvārasthūṇāṃevaṃ'ihaiva
tiṣṭha'ityetābhyāmevāvadadhāti //4//
(pa.7khaṃ.,17-5)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_17.5:
dvārasthūṇayoḥ yathākhātaṃ avadhānaṃ mantravacca /
itarāsaṃ tuyathākhātaṃ yena krameṇa gartāḥ khātāḥ tenāvadhānaṃ
tūṣṇīm /
evaṃ sarvāsvavahitāsu madhyamasthūṇāsu vaṃśamādadhati
karmakartāraḥ /
tairādhīyamānaṃ vaṃśamuttareṇa yajuṣā ' ṛtena sthūṇā"
vityanenābhimantrayate /
vaṃśagrahaṇena ca pṛṣṭhavaṃśo gṛhyate, mukhyatvāt /
vyaktañcaitat bhāradvājake"ṛtena sthūṇe'ti pṛṣṭhavaṃśa-
madhiropayatī'ti /
________________________
ĀpGs-Tāt_17.5:
yathākhātaṃ khananakrameṇaitarāḥsthūṇāḥ
tūṣṇīmanvavadhāyavaṃśaṃ samatūpaṃ
samathūṇāsvādhīyamānaṃuttareṇa yajuṣā'ṛtena sthūṇā vadhiroha';
ityanenābhimantrayate //5//
sammitamuttarairyathāliṅgam // ĀpGs_17.6 //
(pa.7khaṃ.,17-6)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_17.6:
tatastadagāraṃsammitaṃsaṃkḷptaṃuttarairmantraiḥ'brahma ca te
kṣatra'mityādibhiṣṣaḍbhiḥ /
kim?abhimantrayate ityeva /
________________________
ĀpGs-Tāt_17.6:
sammitaṃnirmitamagāraṃuttarāḥ'brahma ca te kṣatraṃ ca'ityādibhiḥ
pañcabhirmantraiḥyathāliṅgaṃmantraliṅgāvagatadiṅmukho
'bhimantrayate tatra pañcamena madhyamābhimukhaḥ, ananvitatvāt /
kecit-ṣaḍbhiḥ /
tatra 'dharmaste sthūṇārājaḥ'iti madhyamaśca 'śrīste stūpaḥ'iti
pṛṣṭhavaṃśamiti /
anye 'te'śabdasyāpi /
tathā 'dharmaste'ityādau abhirakṣatvityasya ca /
17 gṛhapraveśavidhiḥ-
1 gṛhasyeśānadigbhāge 'gnipratiṣṭhāpanam /
(pa.7,khaṃ.,17-7)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_17.7:
atha praveśanavidhiḥ /
anyathā sammitasyāpyagārasya praveśe vidhirayaṃ bhavati /
udagayanādyapekṣimiti kecit /
netyanye /
bījavato gṛhān pratipadyate (āśva.gṛ.2-10-2)ityāśvalāyanaḥ /
bījagrahaṇaṃ sarveṣāmeva gṛhopakaraṇānāmupalakṣa- ṇam /
tatra pravekṣyanpālāśaṃ samīmayaṃ vā idhmaṃagnāvādīpayati /
idhmaścātrārthalakṣaṇo na niyataparimāṇaḥ /
ādīpya tamagnipātraṃ uddharacyuttarayartā 'uddhriyamāṇa'ityetayā
pañcapādayā /
yadyahani praveśo rātriliṅgo 'vivādaḥ prayoktavyaḥ /
tathā rātrāvaharliṅgo nirvivādaḥ prayoktavyaḥ /
vibhajyaviniyogābhāvāt /
yeṣāṃ tūdagayanāpekṣā te rātrau praveśaṃ necchanti /
ahaḥkṛtasya rātrikṛtasya ca pāpmano viniyogaḥ prapādyata ityarthaḥ /
tasmādaupāsanādudvaraṇaṃmasyāgnerna bhavati /
laukikādeva bhavatīti kecit /
apare tu homasaṃyogādaupāsana evāyamagniriti sthitāḥ /
________________________
ĀpGs-Tāt_17.7:
pāsāśaṃ śamīmayaṃ vedhmaṃkāṣṭhabaupāsane 'gnāvādīpayati /
idhmamiti ca 'agniṣu mahata idhmānādadhāti'itivadaniyataṃ
saṃkhyādikaṃ vivakṣitam /
uttarayā'uddhriyamāṇaḥ'ityetayā /
tatastamagnimuddharati /
atra ca sānuṣaṅge catuṣpade triṣṭubhau dve ṛcau pañcabhiḥ
pādairāmnāte /
tayorekaivoddharaṇārthā /
anyā tu vikalpārthā /
uttarayā ityekavacanena viniyogāt /
vyavasthitaścāyaṃ vikalpo 'bhipretaḥagnihotravat /
2 agnerdakṣiṇata udadhānāyatanakaraṇam /
tasmāddakṣiṇamudadhānāyatanaṃ bhavati // ĀpGs_17.8 //
(pa.7.khaṃ.,17-8)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_17.8:
evaṃ pratiṣṭhatasyāgneḥdakṣiṇamudadhānāyatanaṃkartavyam /
udakaṃ dhīyate yatra tat udadhānaṃ maṇikākhyam /
________________________
ĀpGs-Tāt_17.8:
tasmāt pratiṣṭhitāgnerdakṣiṇamudadhānasyamaṇikasyāyatanaṃ
bhavati //8//
3 tatrāyatane udadhānapratiṣṭhāpanam /
(pa.7.khaṃ.,17-9)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_17.9:
tasminnāyatane viṣūcīnāgrānsarvatodikkāndarbhān saṃstīrya
teṣudarbheṣubrīhīn yavāṃścasaṃyuktānnivapati
uttarayarcā'annapata'ityetayā tatastasminnāyatane udadhānaṃ
pratiṣṭhāpayatiyathā niścalaṃ bhavati tathā sthāpayati //9//
________________________
ĀpGs-Tāt_17.9:
tasmin udadhānasthāne viṣūcīnāgrānnānādigagrāndarbhān saṃstīrya,
teṣudarbheṣuuttarayā'annapate 'nnasya'ityotayābrīhiyavāṃśca
saṃyuktānnyupyateṣudadhānaṃpratiṣṭhāpayati //9//
(pa.7.khaṃ.,17-10)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_17.10:
uttareṇa yajuṣā 'ariṣṭā asmāka'mityanena /
pratikuṃbhaṃ mantrāvṛttiḥ /
tatra caturbhirvā kumbhaiḥ pṛthagānayanamekenaiva vātha punaḥ
pūrayitvā, yathā-'tisraḥ sru ca utsicye'ti //10//
________________________
ĀpGs-Tāt_17.10:
tasmin udadhāne uttareṇa'ariṣṭā asmākaṃ'ityanenayajuṣā catura
udakumbhānānayati /
pratikumbhaṃ mantrāvṛttiḥ, dravya bhedena prakāśyakriyābhedāt /
yatra punarmadhuparkaprāśanādau āvṛttividhistasyā eva kriyāyāḥ, tatra
sakṛdeva mantraḥ //10//
(pa.7.khaṃ.,17-11)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_17.11:
atha yadi tadudadhānāṃ bhidyate tatuttarayarcā
bhūmirbhūmi'mityetayāanumantrayate /
kālāntare dīrṇa etadbhavati udadhānāntare 'pi tatsthānāpanne //11//
________________________
ĀpGs-Tāt_17.11:
yadidīrṇamaṇikaṃ
syāttadāuttarayā'bhūmirbhūmimagāt'ityetayānumantrayate /
etacca prakaraṇātkarmāṅgameva //11//
6 pradhānāhutayaḥ /
(pa.7khaṃ.,17-12)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_17.12:
catasraḥuttarāḥ pradhānāhutayaḥ"vāstoṣpate pratijānīhi, vāstoṣpate
śagmayā, vāstoṣpate prataraṇo na edhi, amīvahā vāstoṣpata"iti /
tatrājyabhāgāntavacanenaiva tantraprāptissiddhā, yathā
'pārvaṇavadājyabhāgānte'ityatra /
kimagnerupasamādhānādivacanena?agniniyamārta tu-yo 'gāre
pacanārtha pratiṣṭhāpito 'gniḥ tasyaiva homārthamupasamādhānaṃ yathā
syāditi /
anyathā sarvapākayajñārthe aupāsana eva homaḥ syāt /
jayādivacanaṃ sthālīpākapratiṣedhārtham /
kā punaḥ prāptiḥ sthālīpākasya?kaspāntare darśanāt /
kathaṃ punaḥ
________________________
ĀpGs-Tāt_17.12:
uttarā āhutīścatasraḥ pradhānāhutīḥ tāśca 'vāstoṣpate
pratijānīhi'(tai.saṃ.3-4-10) iti dve, 'vāstoṣpate prataraṇo naḥ'iti dve /
ājyahaviṣṭvācca tantravidhānam /
ājyabhāgānta iti vacanaṃ tvājyabhāgānantarameva pradhānahomāḥ,
nānyadarthakṛtyamapīti kramārtham /
kecit-'pārvaṇavadājyabhāgānte'(āpa.gṛ.18-6) itivadājyabhāgānta
ityanenaiva tantraprāptau siddhāyāṃ 'agnerupasamādhānādi'iti vacanaṃ
svamatena pratiṣṭhitaḥ pacanāgnireveha homārtha ityevamarthamiti /
tadayuktam , 'karmasmārta vivāhāgnau kurvīta pratyahaṃ gṛhī'; /
(yā-smṛ.1-97)
(pa.7.kha.,17-13)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_17.13:
pariṣecanāntavacanaṃ ānantaryārtham /
tantraśeṣaṃ samāpyāgārasya pariṣecanameva kartavyam /
nānyadvaiśvadevādikamiti /
________________________
ĀpGs-Tāt_17.13:
pariṣecanāntamuttareṇa'śivaṃ śivam'ityanenayajuṣāudakumbhena
sakṛdupāttenaagāraṃ niveśanaṃ vāntarato na bahiḥtriḥ pradakṣiṇaṃ
pariṣicya brāhmaṇān bhojayedapūpādibhiḥ /
itiśabdassamuccayārthaḥ /
saktūnāṃ tu bhojanātprāgeva upayogaḥ, na madhye loka-
prasiddhyabhāvāt /
aṣṭādaśaḥ khaṇḍaḥ /
1 bālagrahagṛhītasya kumārasya tannivartakaṃ karma /
(pa.8.khaṃ.18-1)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_18.1:
bahavo bālagrahāḥ divasamāsasasamādikāḥ /
tatra yena gṛhītaḥ śvavacceṣṭate saśvagrahaḥ /
tena vagṛhātaṃ kumāraṃ, pulliṅganirdeśāt kumāryāna bhavatītyeke /
tapoyuktaḥkartā pitetyeke /
yaḥ kaścidityanye /
tapo brahmacaryādi /
yāvatā tapasā siddhaṃ manyate tāvat
kṛtvetyarthaḥjālaṃmatsyagrahaṇaṃ tenapracchādya /
kaṃsaṃprasiddhaṃ /
kiṅkiṇiḥ ghaṇṭāviśeṣaḥ /
tayoranyataraṃ hrādayan anyatarasya dhvaniṃ kārayan kenacidanyena /
svayaṃ kumāraṃ gṛhītvāsamāṃ prapādayati
advāreṇachadīrapohyamārga kṛtvā tenetyarthaḥ /
kiṃ tat sthānam?sabhā, tasyā madhye 'dhidevanaṃ sthānaṃyatra kitavā
dīvyanti taṃ pradeśaṃuddhatyādbhiravokṣyatatrākṣānnivapati /
akṣāśśārāḥ /
vibhītakā ityanye /
tān pṛthu prathayitvāpvenamuttānaṃnipātayati /
śāyayati /
tato dadhnā lavaṇamiśreṇāvokṣedañja- linā uttarairmantraiḥ
'kūrkurassukūrkura'ityādibhiḥ 'śvānamicchvādanna puruṣaṃ
chat'ityantaiḥ /
pratimantramavokṣaṇam /
tatrāditastisra ṛcaḥ, tato yajuṣī dve 'tatsatyaṃ, vigṛhyabāhū'iti tataḥ
pañcarco 'vibhranniṣkañce'tyādyāḥ, tato yajurekaṃ 'śvāna'miti,
evamekādaśaite mantrāḥ /
yāvat karma samāpyate tāvat saṃsakiṅkaṇyoranyatarasya hrādanam /
________________________
ĀpGs-Tāt_18.1:
yena gṛhītaḥ kumāraḥ śveva nadati, śvavadvā ceṣṭate sa śvagrahaḥ /
tena gṛhītaḥśvagrahagṛhītaḥ, piśāciśunā vā daṣṭaḥ /
tapoyuktaḥ yāvanmanastoṣamanaśanādiyuktaḥ pitrīdiḥ kartā /
jālaṃmatsyagrahaṇasādhanam /
kaṃsaṃ kiṅkiṇiṃ /
lohaghaṇṭāṃhradayanpuruṣāntareṇa dhvānayadvāraṇakuḍyādyapohya
mārga kṛtvā /
adhidevanaṃ yatra dīvyanti kitavāḥ /
akṣān vibhītakaphalāni /
kecit-śārā iti /
uttarairmantraiḥ'kūrkurassukūrkuraḥ'ityādibhiryajurdaśamaiḥ /
yadvaikādaśabhiḥ /
tasmin pakṣe āditastisra ṛcaḥ tataḥ 'tatsatyaṃ yattvendraḥ'vigṛhya bāhū
iti dve yajuṣā tato 'bibhranniṣkam'iti pañcarcaḥ /
tataḥ 'śvānam'ityekādaśaṃ yajureveti vibhāgaḥ /
avokṣaṇaṃ ca sarveṣāṃ mantrāṇāmante sakṛdeva /
kecit-dvaṣṭopakārakatvāt pratimantramiti /
(pa.8.khaṃ.,18-2)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_18.2:
agadaḥarogaḥ, roganivṛttirasya prayojanamityarthaḥ /
kiṃ siddhaṃ bhavati?yadi bhaiṣajyena kumāro 'gadaḥ syāt na tatredaṃ
kartavyamiti /
anyathā kumāra syāsmin roge piturnaimittikamidamavaśyaṃ kartavyaṃ
vijñāyeta gṛhadāheṣṭyādivat . evaṃ bruvatāṃ doṣaḥ
yakṣmagṛhītāmanyāṃ vetyetatprakārāntareṇa rogaśāntāvapi kartavyaṃ
syāt . tasmādidamanyate prayojanam /
evametasmin karmaṇi triṣu kāseṣu kṛte kumāro 'gado bhavati /
yadi na bhavati punarapi tapoyuktena kartavyamiti //2//
________________________
ĀpGs-Tāt_18.2:
iha ca 'śaṅkhinam'ityatra phalavacanaṃ, sarvatra śrutitor'thato
vāvagatasya kāminaḥ karmopadeśaḥ
sāmarthyātphalasiddhyavagamaparyanta iti pradarśayitum /
tena 'yakṣmagṛhītām'(āpa.gṛ.9-10) ityādau phalavacanābhove
'pyupadośaḥ kāmyasiddhiparyanta eva /
(pa.7.khaṃ.,17-3)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_18.3:
śaṅkho nāma grahaḥ kumārāṇāṃ bhayaṅkaraḥ, yena gṛhītaḥ
śahkhavannadatīti /
tena gṛhītaṃśaṅkhinamuttarābhyāṃete te pratidvaśyete
ityetāmyāmṛgbhyāṃabhimantrya tata udakuṃbhenaśirasto 'vanayet,
abhiṣiñceduttarayarcā 'ṛṣirbodhaḥ prabodha'ityetayā
________________________
ĀpGs-Tāt_18.3:
śahkho 'pi grahaḥ yena gṛhītaḥ śaṅkhavannadati tadgṛhītaśśaṅkhī /
uttarābhyāṃ'ete te pratidṛśyete'ityetābhyāṃuttarayā 'ṛṣirbodhaḥ
prabodhaḥ'itye tayāśirasto
'vanayetśirasyabhiṣiñcet,udakumbhenatrisandhyam //3//
(pa.8.khaṃ.,18-4)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_18.4:
pūrvavadasya prayojanam //4//
________________________
ĀpGs-Tāt_18.4:
uktartham //4//
18 sarpabaliḥ -
1 tadupakrame sthālīpākaḥ /
śrāvaṇyāṃ paurṇamāsyāmastamite sthālīpākaḥ // ĀpGs_18.5 //
(pa.7.khaṃ18-5)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_18.5:
atha sarpavalirnāma karma nityaṃ saṃvatsare saṃvatsare
kartavyamupadiśyatetasya śrāvaṇyāṃ paurṇamāsyāmārambhaḥ
mārgaśīrṣyāmutsargaḥ /
tasyopakrame śrāvaṇyāṃ paurṇamāsyāṃ astamite āditye
sthālīpākobhavati /
asatyapi nakṣatrayoge śrāvaṇasya māsasya paurṇamāsī śrāvaṇītyucyate
lakṣaṇayā /
tatra ślokaumeṣādisthe savitari yoyo darśaḥ pravartate /
________________________
ĀpGs-Tāt_18.5:
śravaṇena nakṣatreṇa yuktā paurṇamāsīśrāvaṇī /
ayuktāpīha vivakṣitā, nityatvātsarpabaleḥ /
śrāvaṇamāsasya paurṇamāsītyarthaḥ /
na tu śrāvaṇamāsasya śravaṇanakṣatram, śrāvaṇasya
paurṇamāsīviśeṣaṇārthatvāt, 'paurṇamāsyāṃ (āpa.pa.2-20) iti
vacanācca /
2 tatra kiṃśukahomaḥ /
pārvaṇavadājyabhāgānte sthālīpākāddhutvāñjalinottaraiḥ
pratimantraṃ kiṃśukāni juhoti // ĀpGs_18.6 //
(pa.7.khaṃ.,18-6)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_18.6:
sarva pārvaṇavadittyucyate-sthālīpākādeva pārvaṇavajjuhoti, na
kiṃśukānīti /
tena teṣvavadānakalpo na bhavati /
sthālīpākādedhomaḥ /
uttarairmantreḥ'jagdho maśka'ityādibhistribhiḥ /
kiṃśukāni /
palāśapuṣpāṇi /
palāśānāṃ kaṇṭakināṃ puṣpāṇītyanye /
________________________
ĀpGs-Tāt_18.6:
tataḥpārvaṇavadagnerupasamādhānādyājyabhāgānteagnimukhānta
ityarthaḥ;sarveṣvauṣadhahaviṣkeṣu tantravatsu karmasu agnimukhasya
vihitatvāt /
śthālīpākādvidhivadavadāya 'śrāvaṇyai paurmamāsyai svāhā'iti hutvā
'jagdho maśakaḥ'ityādibhistribhiḥuttaraiḥ pratimantraṃ kiṃśukāni
palāśasya puṣpāṇi juhoti /
3 āragvadhasamiddhomaḥ /
uttarābhistisṛbhirāragvadhamayyassamidhaḥ // ĀpGs_18.7 //
(pa.7.,khaṃ.18-7)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_18.7:
āragvadhorājavṛkṣaḥ /
yasya suvarṇavarṇāni puṣpāṇi aratnimātrāṇi phalāni /
uttarābhistisṛbhiḥ ṛgbhiḥ 'indra iti jahi dandaśūka'mityādibhiḥ /
samidha ādadhāti juhoti vā /
sarvathā svāhākārāntā mantrāṃ //7//
________________________
ĀpGs-Tāt_18.7:
atho ttarābhistisṛbhiḥ'indra jahi dandaśūka'ityādibhiḥ pratyṛcam /
āragvadhamayyassamidhaḥ,āragvadhavikārāssamidhaḥ /
kim?
juhotīti sambandha- /
tenātra samidhāṃ māntravarṇikadevatoddeśena tyāgaḥ kartavya eva //7//
4 ājyāhutayaḥ /
ājyāhutīruttarāḥ // ĀpGs_18.8 //
(pa.7khaṃ.,18-8)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_18.8:
uttarāścatasraājyāhutīrjuhoti tatsatyaṃ yatte 'māvāsyāyāṃ, 'namo astu
sarpebhya'iti tisraḥ //8//
________________________
ĀpGs-Tāt_18.8:
uttarāścatasraḥ 'tatsatyaṃ yatte 'bhāvāsyāyām'ityekā, 'namo astu
sarpebhyaḥ'iti tsraśca //8//
(pha.7khaṃ.,18-9)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_18.9:
evametā ekādaśa pradhānāhutīrhutvā sauviṣṭakṛtaṃ ca sthālīpākādeva
hutvā tato jayādi pratipadyate kiṃśukaprabhṛtīnāmapyāhutīnāṃ
prādhānyajñāpanārthamidaṃ nacanam /
anyathā paurṇamāsyāmastamite sthālīpāka iti vihitatvāt paurmamāsyāṃ
paurṇamāsīti ca tasya devatābhidhānādarśakarmakatvācca kiṃśukānāṃ
pradhānatvaṃ na gamyeta /
tataśca pārṇavadupahomāntaṃ kṛtvā tataḥ kiṃśukādīnāṃ hemaḥ
prāpnoti //9//
________________________
ĀpGs-Tāt_18.9:
etacca vacanaṃ jayādiprāpyartham,
sthālīpākakiṃśukasamidājyāhutīnāmekadaśānāṃ prādhānyatrāpanārtha
ca /
jayādyanantaraṃ sviṣṭakṛdityuktameva // 9 //
(pa.7khaṃ.,18-10)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_18.10:
pariṣecanāntavacanamānantaryārtham /
pariṣecanānte upaniṣkramaṇameva nānditi kiṃ siddhaṃ bhavati ?tena
sarpiṣmatā brāhmaṇaṃ bhojayet'ityāderutkarṣassiddho bhavati /
vāgyataḥśabdamakurvandhānāḥ lājāḥ a#janābhyañjane
sthagarośīramu- dapātramiti saṃbhārāḥ /
upalipto bhūmibhāgaḥ sthaṇḍilam /
kalpayitveti vacanāt svayameva kalpanaṃ nānyaiḥ kalpitasya
parigrahaḥ /
tatreti vacanāt sthaṇḍilasya madhye balerāyatanaṃ bhavati /
ślokaśca bhavati--
________________________
ĀpGs-Tāt_18.10:
atha tantraśeṣaṃ samāpya,sambhārānuttaratropayokṣyamāṇān
saktavādīnādāya,vāgyataḥ prācīmudīcīṃ vā diśamupaniṣkramya,
sthaṇaḍilaṃ pīṭhaṃ kalpayitvā tatra pīṭhe dakṣiṇasyā
ārabhyaprācīstisraḥpratīcyā ārabhyaudīcīstisraśca rekhā
likhitvādbhirupaninīya tāsu ṣacisu lekhāsu lekhanakpameṇottarayā
'namo astu sarpebhyo ye pārthivāḥ'ityādikayā 'baliṃ
hariṣyāmi'ityantayāṃsaktūnninnivapati /
sakṛdeva mantraḥ /
na ca svāhākāraḥ;ajuhoticeditatvāt, namaskārasyāpi
pradīnārtatvādityuktatvācca /
(pa.7khaṃ.,18-11)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_18.11:
saṃpuṣkāakṣatā akhaṇḍitāstaṇḍulaiḥ kṛtāḥ sthagarañcośīrañca
gandhadravye etāni ṣaṭ dravyāṇi tāsu nivapati /
________________________
ĀpGs-Tāt_18.11:
sampuṣkāḥsampuṣṭā iti dhānāviśe,ṇaṃ akhaṇḍitataṇḍulaiḥ
kṛtādhānāityarthaḥ /
sthagaramāpaṇasthaṃ gandhagadravyam /
anyāni prasiddhāni /
iti śabdassamuccayārtaḥ /
etāni ṣaṭ dravyāṇi tūṣṇī rekhasveva nivapati //11//
ĀpGs-Anā_18.12:
evamevaitaṃ baliṃ saptabhirdravyairdatvā tatastāṃ
balidevatāmupatiṣṭhate /
uttarairmantraiḥ"takṣaka veśāleye"tyādibhiḥ
aṣṭādaśabhiḥ /
tebhya imaṃ balimahārṣamiti pūrvasyā evottarasya pādasya sannāmaḥ
na mantrāntaram /
vakṣyati ṭa 'balimantrasya sannāmaḥ'iti /
evamupasthāya apaḥpariṣiñcatisarvatassiñcati /
nyuptasya baleḥ prakṛtatvāt /
tato 'pratīkṣaḥ pṛṣṭataḥ apratīkṣamāṇastūṣṇīṃ vāgyataḥpratyeti /
________________________
ĀpGs-Tāt_18.12:
atha uttarairmantraiḥ 'takṣaka veśāleya'ityādibiraṣṭādaśabhiḥ
māntravarṇikīṃ balidevatāmupatiṣṭhate /
tatra ca 'ojasvinī nāmāsi'; ityādiṣu caturṣu paryāyeṣu daśabhyaḥ
padebhya ūrdhva 'rakṣitā yaścādhipatiḥ'ityāderanuṣaṅgaḥ /
tathā 'hetayo nāma stha'ityādiṣvapi pañcasvekādaśabhya urdhva
'vātanāmaṃ tebhyo vo namaḥ'iti ādeḥ /
yattumadhye-tebhya imaṃbalimahārṣamiti tatpūrvasyā eva
baliharaṇārthāyā ṛcaḥ
uttarabhāgasyotsarjanārthaḥ sannāmaḥ /
vakṣyati hi tatra 'ahārṣamiti balimantrasya sannāmaḥ'(āpa.gṛ.19-4)iti /
atha nyaptaṃ balimadbhiḥ pariṣicya tamapratīkṣamāṇaḥ tūṣṇīṃ vāgyato
gṛhānpratyetya 'apa śveta padā'ityetābhyāmityādi yathāsūtraṃ karoti /
tatrāti brāhmaṇabhojanavacanaṃ kramārtham /
upanayanavadbhuktavadbhirāśīrvacanam //12//
ekonaviṃśaḥ khaṇḍaḥ /
8 kumārāṇāṃ baliśiṣṭadhānāprāśanam /
(pa.7.,khaṃ.18-1)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_19.1:
baliharaṇaśiṣṭāḥdhānāḥ kumārān prāśayantiye prāśane samarthāḥ /
kumārīṇāmapi prāśanamekaśeṣa nirdeśāt // 1 //
________________________
ĀpGs-Tāt_19.2:
dhānāḥyā baliharaṇaśiṣṭāḥkumārān prāśayanti /
ke?śiṣṭāssāmarthyāt //1//
10 mārgaśīrṣyā sthālīpākavidhānam /
(pa.7khaṃ.,18-2)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_19.3:
yadidaṃ baliharaṇaṃ
vāgyatassaṃbhārānādāyetyādyapratīkṣamāṇastūṣṇīmityetadantaṃ
(āpa.gṛ.18-10-12) tadasmāt karmaṇaūrdhvamāmārgaśīrṣyāḥ
parvaṇaścaturṣu māseṣu yadasīyasyānnaviśeṣasyasaktūnāṃ
vāharahaḥkartavyam /
yadyadannamaśanārtha gṛhe kriyate tadaśanīyam /
agārapariṣṭanādistu sthālīpākasyaiva śeṣaḥ, na baleḥ /
tenaitadiha vidhīyat /
yadyapyāñjanādīnyalaṅkaraṇārthani nābhyavahāryāṇi tathāpi"tāsūttarayā
saktūn nivapati /
tūṣṇīṃ saṃpuṣkāḥ dhānā"ityādi sarveṣāṃ tulyā cedanā /
mantre ca tulyavadabhidhānaṃ tebhya imaṃ baliṃ hariṣyāmi iti /
tasmāt saptāpi balidravyāṇi /
teṣāṃ sarveṣāmayaṃ pratyāmnāyo nāditastrayāṇāmeva /
apāṃ tu na bhavati, codanābhedāt /
upaninīya pariṣicyeti /
evaṃśabdaḥ kālavidhānārtaḥ /
yathātrāstamite baliharaṇaṃ, evaṃmata ūrdhvamapyastamite
kartavyamiti /
etaṃsabhdastu dharmavidhānārtaḥ /
etaṃ balimevaṃdharmakamiti /
nacānyatareṇaivobhayasiddhiḥ /
yadi hyevaśabda ubhayārthassyāt rātrau pārvaṇaḥ prāpnoti /
katham?rātrāvāgneyasthālīpāka utpannaḥ evamataūrdhvamiti pārvaṇaḥ /
tathā yadyetacchabda ubhayārthassyāt "parisaṃvatsarādupatiṣṭhadbhyaḥ
etatkārya"miti rātrāvapacitiḥ prāpnoti;samāvartane
rātrāvutpannatvādapaciteḥ /
tasmādubhayārta- mubhayaṃ vaktayam /
evaṃ tāvat rātrau sakṛdvaliharaṇamiti /
vakṣyati /
prayojanamasya tatraiva vakṣyāmaḥḥ2//
________________________
ĀpGs-Tāt_19.3:
ata ūrdhvaasmācchrāvaṇyāṃ kṛtātkarmaṇa ūrdhvam /
āmārgaśīrṣyāḥyāvanmārgaśīrṣī yāvadutsarjanaṃ tāvadityarthaḥ /
(pa.7khaṃ.,18-3)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_19.3:
śrāvaṇyāṃ paurṇamāsyāmityanenaitat vyākhyātam /
evaṃśabdaścātrānuvartate /
yathedaṃ śrāvaṇyāṃ karma kataṃ evaṃ mārgaśīrṣyāmapīti /
tena 'pārvaṇavadājyabhāgānta'ityādeḥ dhānāḥ kumārān
prāśayantī'tyantasya kṛtsnasya kalpasyātra pravṛttiḥ /
etāvannānāmārgaśīrṣyai paurṇamāsyai svāheti sthālīpākasya homaḥ /
śrāvaṇyāṃ paurṇamāsyāṃ iti prakṛte punaḥ paurṇamāsyāmityucyate
jñāpanārtham
________________________
ĀpGs-Tāt_19.3:
śākāṅkṣatvādevaṃśabdo 'nuvartate /
yathā śrāvaṇāyāṃsthālīpākaḥkṛtaḥ
evaṃmārgaśīrṣyamapyastamitekartavyaḥ /
patnyavahantītyādi dhānāprāśanāntaṃ kṛtsnaṃ
karmānuṣṭheyamityarthaḥ . sthālīpākahome
tu'mārgaśīrṣyaipaurṇamāsyai svāhe'ti viśeṣaḥ //3//
ahārṣamiti balimantrasya sannāmaḥ // ĀpGs_19.4 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_19.4:
sannāmaḥ ūhaḥ-hariṣyāmītyasya sthāne ahārṣamiti /
yadyapyayaṃ sannāmastasminneva mantre paṭhitaḥ tathāpyasatyasmin
vacane baliharaṇamantre caturthapādasya pṛthagviniyogābhāvāt
catuṣpādā sā vijñāyeta /
tasmāt sannāmavidhirārabhyate /
tripadaiva sā tasyā eva tṛtīyasya pādasya sannāmo 'yamuttamaḥ paṭhitaḥ
tasyaiva viniyogakālo na prāgiti /
________________________
ĀpGs-Tāt_19.4:
uktārthametat //4//
11 sarpabalerutsargaḥ /
atrainamutsṛjati // ĀpGs_19.5 //
(pa.7.khaṃ.,18-5)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_19.5:
atra mārgaśīrṣasaṃjñake karmaṇyenaṃ balimutsṛjati /
evamityanena vacanena śrāvaṇīvidhānasya kṛtsnasyātidiṣṭatvādasyāpi
sthālīpākasya śeṣatvena baliharaṇaprāptiḥ /
tatra śrāvaṇyāmityavadhiḥ kalpeta /
tasmāt mārgaśīrṣaśeṣasya ahārṣamityeva vidhiḥ /
śiṣṭasya baleḥ pratiṣedhārthamidam /
āmārgaśīrṣyā ityetattu śrāvaṇaśeṣasya balekhasānavidhānārtham //5//
________________________
ĀpGs-Tāt_19.5:
atrāsminnutsarjane kṛte, enamaharagaḥ kriyamāṇaṃ balimutsṛjati /
na cāyamātyantika utsargaḥ,nityatvena sarpabalessaṃvatsare samvatsare
kartavyatvāt //5//
anāhitāgnerāgrayaṇam // ĀpGs_19.6 //
(pa.7.khaṃ.,18-6)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_19.6:
etiratra prāśanārthaḥ /
agre prathamaṃ ayanaṃ yatra tatāgrayaṇam /
agrāyaṇamiti prāpte chāndaso dīrghavyatyayaḥ /
________________________
ĀpGs-Tāt_19.6:
upadiśyata iti śeṣaḥ /
atrānāhitāgnergrahaṇaṃ saśeṣādhānino 'pyāhitāgnernedaṃ
smārtamāgrayaṇaṃ śraitena samuccetavyamityartham /
19 āgrayaṇasthālīpākaḥ -
1 navavrīhyāditaṇḍulaiḥ pakvairāgrayaṇānuṣṭhānaṃ, tata
odanapiṇḍasyāgārastūpa udvedhanavidhiḥ /
(pa.7.khaṃ.,18-7)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_19.7:
navānāṃ vrīhīṇāṃ yavānāṃ vā aupāsane śrapayitvā
pratiṣṭhitamabhighāryāgnimupasamādhāya saṃparistīya tūṣṇīṃ
samantaṃ pariṣicya durvī saṃmṛcya sthālīpākādupaghātaṃ catasra
āhutīrjuhotyāgrayaṇadevatābhyaḥ sviṣṭakṛccaturthābhyaḥ-
indrāgnibhyāṃ svāhā /
agnīmdrābhyāmiti vā /
tato vśvebhyo devebhyaḥ, tato dyāvāpṛthivībhyāṃ, agnaye sviṣṭakṛta iti /
pūrvavat pariṣecanam /
etāvadeva karma nānyat kiñcit, pārpakābhāvāt /
________________________
ĀpGs-Tāt_19.7:
navānāṃ vrīhīṇāṃ yavānāṃ vā sambandhināṃ
patnyavahantītyādividhināsthālīpākamevaśrapayitvāgnerupasamādhānād
yagnimukhānte kṛte
āgrayaṇapradhānadevatābhyaḥ śraute
coditābhyaḥsviṣṭakṛccaturthābhyaḥsviṣṭakṛccaturtho yāsāṃ tābhyo
juhoti /
tatra prathamamindrāgnibhyāṃ agnīndrābhyāṃ vā svāheti juhoti /
tato viśvebhyo devebhyassvāheti /
tataśca dyāvāpṛthivībhyāṃ svāheti tana ścānyayesviṣṭakṛtesvāheti /
sarvatra ca svenaivāvadānadharmeṇa /
atha lepayorityāditantraśeṣasamāptiḥ /
tenānāhitagnīnāṃ nānātantrameva /
varṣāsu parvaṇi somāya śyāmākāgrayaṇaṃ kartavyam,
dravyadevatākālānāmanuktānāmapyāgrayaṇanāmadheyādavagatānāṃ
ākāṅkṣitānāṃ svīkāre virodhābhāvāt /
ata eva nyāyāccharadi vrīhīṇāmāgrayaṇaṃ, vasante ca yavānāṃ
parvaṇyeva /
20 hemantapratyavarohaṇam -
hemantapratyavarohaṇam // ĀpGs_19.8 //
(pa.7.khaṃ.,19-8,9)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_19.9:
hemantapratyavarohaṇaṃ nāma karma nityaṃ saṃvatsare saṃvatsare
kartavyam, tadupadiśyate-hemante prāpte khaṭvāṃ vihāya
palāśasvastare śete /
hemantaṃ ṛtuṃ prati khaṭvāyā
avarohaṇaṃhemantapratyavarohaṇaṃ,taduttareṇa yajuṣākartavyaṃ
'pratyavarūḍho no hemanta'ityanena /
kaḥ punarasya kālaḥ? yasyāṃ vyuṣṭāyāṃ hemantaḥ pravartate
śarannivartate, sā rātrirasya kālaḥ /
________________________
ĀpGs-Tāt_19.9:
yasmin karmāṇi hemante svaṣṭvātaḥ pratyavarohaṇaṃ
taddhemantapratyavarohaṇaṃ nāma karmopadiśyata iti śeṣaḥ /
asmādeva ca yaugikānnāmadheyāt 'pratyavarūḍo no hemantaḥ'iti
mantraliṅgāccedaṃ karma hemante prathamāyāṃ rātrau kartavyamiti
vidhiḥ kalpyate /
(pa.7.khaṃ19-10)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_19.10:
teṣāṃ saṃviśatāṃ yaḥ pitā sa dakṣiṇaśśete yā mātā sottarā /
tayoranyonyāpekṣa dakṣiṇottaratvaṃ"sāmātyaḥ prākśirā
udaṅmukhaḥ"(āśva-ga.2-3-6) ikatyāśvalāyanaḥ /
"mantravido mantrān japeyuḥ'(aśva.gṛ.2-3-9) iti ca //9//
________________________
ĀpGs-Tāt_19.10:
dakṣiṇataḥ pitottarā mātetidakṣiṇottaratvamanyonyāpekṣam /
avaśiṣṭānāṃputrādīnāṃ madhye yo yo jyeṣṭhaḥ putro duhitā vā sa sa
dakṣiṇo 'nantaraśca, yo yaḥ kanīyān sa sa uttaro
'nantaraśca;evamityatideśāt /
etaduktaṃ bhavati-yassarvajyoṣṭhassa māturuttaro 'nantaraḥ,yo dvitīyo
jyeṣṭhassa sarvajyeṣṭhasya uttaro 'nantara ityādi /
kecit-sarvajyeṣṭhaḥ piturdakṣiṇastadanantarajyeṣṭho māturuttara
ityādīti //10//
3 utthāya pṛthivyabhimarśanam /
(pa.7.khaṃ.,19-11)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_19.11:
evaṃ saṃviśya kiñcit suptvā saṃhāya sampūrvo jahatiḥ
śayanāduttthāyāsane dṛṣṭaḥ 'kaliśśayāno bhavati saṃjihānastu
dvāpara"iti /
(aitareya bra.paṃ.7)uttthāyācamyottarābhyāṃ ṛgbhyāṃ 'syonā
pṛthivi''baḍitthe'tyetābhyāṃ syonāpṛthivīdhyettābhyāṃ
pṛthivīmabhimṛśanti /
(pa.7khaṃ.,19-12)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_19.12:
evaṃ saṃveśanaṃ saṃhāyābhimarśanaṃ ca mantravat
trirāvartanīyamityarthaḥ /
pratyavarohaṇaṃ tu sakṛdeva /
"udita āditye sauryāṇi svastyayanāni ca japitvānnaṃ saṃskṛtya
brāhmaṇān bhojayitvā svastyayanaṃ vācayitve"(āśva.gṛ.4-6-18) tyāśva
lāyanaḥ //12//
________________________
ĀpGs-Tāt_19.12:
evametatsaṃveśanādi samantrakameva trirāvartanīyam /
kathaṃ punaḥ udagayanapūrvapakṣāhaḥpuṇyāheṣu kāryāṇi (āpa.gṛ.1-2)
ityahaḥ puṇyāhavidhāne sati, tadviruddhaṃrātrāvidaṃ
kartavyamityupadiśyate ?ucyate-naivātra saṃveśenaṃ vidhīyate,
yenedamahni puṇyāhe syāt /
kiṃ tarhi?yadeva rāgaprāptaṃ rātrau saṃveśanaṃ tadāśratya mantrā
niyamāśca vidhīyante;yathā rāgaprāptaṃ bhojanamāśritya
upastaraṇaprāṇāgnihotrādayaḥ /
yathā vā 'payasvatīroṣadhayaḥ iti purā barhiṣa āhartorjāyāpatī aśnītaḥ
'(āpa.śrau.4-2-3) ityādi /
tena rātrāvevedaṃ karmetyupapannam /
ante ca brāhmaṇabhojanam-'śucīn mantravatassarvakṛtyeṣu
bhojayet'(āpa.dha.2-15-11) iti vacanāt //12//
21 īśānabaliḥ -
1 sthālīpākaśrapaṇam, grāmādvahiḥ gatvā sthaṇḍilakaraṇaṃ ca /
īśānāya sthālīpākaṃ śrapayitvā kṣaitrapatyaṃ ca prācīmudīcīṃ vā
diśamupaniṣkramya sthaṇḍilaṃ kalpayitvāgnerupasamādhānādi //
ĀpGs_19.13 //
(pa.7khaṃ.,19-13)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_19.13:
atha īśānabalirnāma pākayajño vakṣyate śūlagava iti yasya prasiddhiḥ
gavālambhanaṃ ca tatra śāstrāntare
coditamaśmākaṃ tu sthālīpākaeva /
etāvat gorālambhasthānamiti niyamāt /
nityaścāyaṃ puruṣasaṃ skāraḥ na kāmyonaimittiko vā /
kāmanimittayoreśrutatvāt /
sakṛcca kartavyaḥ kālasaṃyogābhāvāt /
kālasaṃyoge hyabhyāvṛttirbavati /
tasya kālasya punaḥ punassambandhāt /
kaḥ punarasya kālaḥ?śaradi vasante veti śāstrāntaram /
ārdrayā kartavyamiti ca /
udagayanādiniyamaścāsmākam /
tatra phalgune māsi pūrvapakṣe
ĀpGs-Tāt_19.13:
īśa aiśvarye"iti dhātvathesmṛteḥ niratiśayamaiśvarya yasya
saīśānaḥpraṇavopāsanādibhirupāsyo maheśvara ityarthaḥ /
tasmai īśānāya sthālīpākaṃhomādibhyaḥ paryāptaṃ
pārvaṇavadaupāsane śrapayitvā, pratiṣṭhitābhighāraṇāntaṃ karoti /
(pa.7khaṃ.,19-14)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_19.14:
tata agneḥ paścāt dve kuṭī karoti devāya devyai ca /
pratyagdvāre prāgdvāre vā /
dakṣiṇottare udagapavargaḥ /
tayordevasya devyāśca pratikṛtī kṛtvā //14//
________________________
ĀpGs-Tāt_19.14:
agnimukhānte kṛte apareṇāgniṃ dve kuṭī prāgdvāro udagaparge kṛtvā //
14//
viṃśaḥ khaṇḍaḥ /
3 dakṣiṇasyāṃ kuṭyāmīśānāvāhanam /
(pa.7khaṃ.,20-1)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_20.1:
madhye jayaṃtasya pratikṛtimākāśa eva kṛtvā
dakṣimasyāmīśānamāvāhayati uttarayarcā 'ā tvā vahanti'tyetayā /
agnerupasamādhānādīttyuktatvāt pradhānāhutīnāṃ ca vakṣyamāṇatvāt
ājyabhāgānte kuṭīkaraṇameva bhavati //1//
________________________
ĀpGs-Tāt_20.1:
athottarayā 'ā tvā vahantu'ityetayādakṣiṇasyāṃkuṭyāmīśānamāvāhayati /
mūrtimānihāgaccheti dhyāyet //1//
(pa.7khaṃ.,20-2,3)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_20.3:
uttarasyāṃ laukikyā vācā mīḍhuṣīṃ devīṃ āvāhayati /
madhye jayantamāvāhayati /
laukikyā vācā-āyāhi jayanta, jayantamāvāhayāmīti vā /
jayantaḥ skandaḥ /
laukikyetyanucyamāne pūrveṇa mantreṇāvāhanaṃ prāpnoti //2//
________________________
ĀpGs-Tāt_20.3:
tathottarasyāṃ kuṭyāṃlaukikyā vācā 'āyāhi mīḍhuṣi'iti
mīḍhuṣīmīśānasya patnīṃ āvāhayatītyeva jaya karmāṇamindraṃ //2//
kuṭyormadhye ākāśe jayantamindrasūnuṃ skandaṃ vā 'āyāhi
jayanta'ityāvāhayati /
atra sūtre anukktamapyaucityādāvāhitebhya āsānāni dadāti //3//
(pa.7khaṃ.,20-4)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_20.4:
(yena śabdena yeṣu sthāneṣu yena krameṇāvāhanaṃ coditaṃ
taddevatākānyardhyāṇi prayacchati) /
pṛthakpātraiḥ kalpitāni ārdhyatvāt puṣpākṣataissaṃyuktāni /
īsānedaṃ te arghyam, jayantedaṃ te arghyamiti /
tato gandhapuṣpaghūpadīpairabhyarcya tataḥ sthālīpākāduddhṛtya
trīnodanān kalpayati triṣu pātreṣu devyai skandāya ca devāya homārtha
upahārārtha ca /
sthālyāṃ ca bhūyāṃsamodanama- vaśinaṣṭi brāhmaṇabhojanārtham /
upasthānādi //3//
________________________
ĀpGs-Tāt_20.4:
athayatheḍhaṃ yena krameṇoḍhā āvāhitāstena krameṇa /
vaudakānipādyādīni pratyekaṃ
svaissvairnāmabhirnamontaiḥpradadātiprakarṣeṇa bhaktipurassaraṃ
dadāti /
udakagrahaṇasya pradarśanārthatvāt dīpāntaṃ pradadātītyupadeśaḥ /
atheśānasthālīpākāduddhṛtyatrīnādenāntriṣu pātreṣu kalpayati
īśānamīḍhuṣījayantebhyo homārtham balyarthaḍhca /
sthālyāṃ ca brāhmaṇānāṃ bhojanānārtha
bhūyāṃsamodanamavaśinaṣṭi /
(pa.7khaṃ.,20-5)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_20.5:
uttareṇa yajuṣā'svastinaḥ pūrṇamukha'ityanena upasthānaṃ ca
mahādevasya, tatpradhānatvātka4maṇaḥ /
'pūrṇamukha'; ityapi tasyaiva nirdeśaḥ /
pūrmāhutibhiḥ pūrmamukhaḥ /
upasthāyatatauttarairmantraiḥ"gṛhapopaspṛśe, tyādibhiḥ
aṣṭādaśabhiḥsahaudanāniparṇāni mantrapratītābhyo devatābhyo dadāti /
tatra cāditassaptabhiḥ pratimantraṃ dve dve parṇedadāti /
aṣṭamena daśadevasenābhya iti vadan mantrapratītā devatā darśayati /
tatra gṛhapa iti mahādevābhidhānaṃ manyate gṛhān pātīti /
'namo rudrāya vāstoṣpataya'iti ca mantrāntaram /
tasmādanena devāya parṇadvayaṃ tasyaivaudanāt /
gṛbapī devī, tasmādanena mantreṇa devyai dātavyaṃ tasyā evaudanāt /
ghoṣiṇīityādayaḥ, sarvagaṇā devasyānucarāḥ /
________________________
ĀpGs-Tāt_20.5:
uttareṇa yajuṣā'svasti naḥ pūrṇamukha'ityanena agnimīśānaṃ vo
pariṣṭhate /
idaṃ ca yathāpāṭhaṃ sviṣṭakṛto 'nantaram /
tato lepayorityāditantraśeṣasamāptiḥ 'pariṣecanāntaṃ kṛtvā
parṇadānam'iti bhāṣyakāravacanāt /
kecit-upasthānādi tantraśeṣasamāptiriti /
pūrvavaduttaraiḥ // ĀpGs_20.6 //
(pa.7khaṃ.,20-5)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_20.6:
pūrvavaduttarairmantraiḥ 'dvārāpospṛśe'tyādibhiḥ caturbhiḥ parmāni
deyānipūrvavadekaikena dve dve ityarthaḥ /
atradvārāpo devaḥ dvārapālaḥ /
dvārāpīdevī ca dvārāpālā /
abhyāsariṇo 'pi devyā anucarāḥ /
niṣiṅginnitijayantasyābhidhānam /
tebhyo yathā svamodanaistatra tatra dānam //5//
________________________
ĀpGs-Tāt_20.6:
pūrva yathā 'gṛhapopaspṛśa'ityādibhirdakṣiṇettarakuṭyormadhye ca
svebhya evaudanebhyo dve dve parṇe pratimantraṃ datte,
evaṃuttaraiḥ'dvārāpopaspṛśa'; ityādibhiscaturbhirdadyāt //
atha prayogaḥ-pariṣecanānte kṛte 'gṛhapopaspṛśa'iti dakṣiṇasyām /
'gṛhapyupaspṛśe'tyuttarasyām /
'ghoṣiṇaḥ'iti madye /
tataśca 'śvāsinaḥ'
iti dakṣiṇasyām /
'vicinvantaḥ'ityuttarasyām /
'prapunvantaḥ'iti madhye /
tataḥ 'samaśnantaḥ'iti dakṣiṇasyām /
etadantaṃ dve dve parṇe /
tato dakṣiṇasyāmeva 'devasenāḥ'iti daśa parṇāni /
tathaiva 'yā ākyātāḥ'iti daśa parṇāni /
tasyāmeva tataḥ punarapi tatraiva 'dvārāpopaspṛśa'iti dve parṇe /
'dvārāpi'ityuttarasyām dve 'anvāsāriṇaḥ'iti madhye dve /
'niṣaṅgin'iti dakṣiṇasyāṃ dve iti /
'niṣaṅgin'iti mantraliṅgadarśanam /
'daśa devasenābhyo daśottarābhya, ityatra tu
sūtrakāravacanāddevasyeśānasya senā devasenā eva devatāḥ /
7 vṛkṣāgre parṇapuṭasthaudanasyā'sañjanam /
(pa.7.khaṃ.,20-7)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_20.7:
atha tasyaivodanāt piṇḍaṃ ubhābyāṃ hastābyāṃsaṃvṛtyadṛḍhaṃ kṛtvā
parṇaissyūtaiḥ kṛte puṭe 'vadhāyataṃ śikye
________________________
ĀpGs-Tāt_20.7:
atha homabaliśeṣebhyaḥ tribhyaḥ odanebhya
upādāyapiṇḍaṃsaṃvartayati sudṛḍhaṃ karoti /
śeṣāṇāṃ pratipattyapekṣatvāt /
kecit-jayantasyodanāditi /
tatastaṃ piṇḍaṃ parmapuṭe 'vadhāyottareṇa yajuṣā 'namo niṣaṅgiṇa
iṣudhimate'ityetāvataiva mantrasamāmnāyagatena vṛkṣe
kasmiścidāsajati śikye
kṛtvāvalambayati //7//
8 atra rudrajapaḥ /
(pa.7.khaṃ.,8)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_20.8:
atra asminkāle rudrān 'namaste rudra manyava"ityādīnekādaśānuvākān
japet /
etaireva devamupatiṣṭhetetyarthaḥ /
(tatrottamasyānuvākasyādito daśasvṛkṣu 'teṣāṃ
sahasrayojana'ityanu,ṅgaḥ /
antatastrayo mantrāḥ 'namorudrebhyo ye pṛthivyāṃ
yeṣāmannamiṣavaḥ''namo rudrebhyo ye 'ntarikṣe yeṣāṃ vātaḥ''namo
rudrebhyo ye divi yeṣāṃ varṣamiṣavastebhyaḥ'ityādi sarvatrānuṣaṅgaḥ //
7// //)//
________________________
ĀpGs-Tāt_20.8:
atrāsminkāle /
anye tu-atra vṛkṣasamīpa iti /
rudran 'namaste rudra manyave'(tai.saṃ.4-5--1.) ityekādaśānuvākān
japet cātussvaryeṇa tatrottamānuvāke 'asmin mahati'ityādiṣvaṣṭasu
'teṣāṃ sahasrayojane'(tai.saṃ.8-5-11)ityādyanuṣahgaḥ /
tathā 'namo rudrebhyo ye pṛthivyāṃ yeṣāmannamiṣavastebhyaḥ''namo
rudrebhyo ye 'ntarikṣe yeṣāṃ vāta iṣavastebhyaḥ'namo rudrebhyo ye divi
yeṣāṃ varṣamiṣavastebhyo daśa prācīrdaśa dakṣiṇā'ityādyanuṣaṅgaḥ /
8/
prathamottamau vā // ĀpGs_20.9 //
(pa.7.khaṃ.,20-9)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_20.9:
atha vā prathamottamābhyāmevānuvākābhyāmupasthānaṃ kartavyam //
8//
________________________
ĀpGs-Tāt_20.9:
atha vā rudrāṇāṃprathamottamāvevānuvākau japet //9//
atha pradhānahomakāla eva yatkartavyaṃ tadāha--
9 agnerabhito gavāṃ sthāpanam /
(pa.7.khaṃ.,20-10)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_20.10:
etaṃhūyamānamagnimabhito gāḥātmīyāḥ yathāsthāpayatisthāpane enā
gāḥ dhūmaḥ prāpnuyāt /
anuvātaṃ samīpa ityarthaḥ /
pradhānahomakāle ca... tadarthamevaitamityuktaṃ etaṃ
hūyamānamagnimiti //9//
________________________
ĀpGs-Tāt_20.10:
etaṃ homārtamāgnimabhitaḥhomāgnessamīpa ityarthaḥ /
gāḥsvakīyāssthāpayatyanuvātaṃ,yathainā gā homadhūmaḥprāpnuyāt /
10 gavāmavokṣaṇam /
tā gandhairdarbhagrumuṣṭināvokṣati vṛṣāṇamevāgne //
ĀpGs_20.11 //
(pa.7.khaṃ.,20-11)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_20.11:
tā gandhaissurabhicandanādibhiravokṣati darbhagrumuṣṭinā, na hastena /
gurumuṣṭiḥ grumuṣṭiḥ chāndasa ukāralepaḥ /
sannakhena darbhamuṣṭinetyarthaḥ /
tatra homa kālavacanaṃ prokṣaṇaṃ tasmin kāle //10//
ĀpGs-Tāt_20.11:
tā gandhaiścāndanādinā yuktaiḥ /
darbhagrumuṣṭinā darbhāṇāṃ gurumuṣṭirdarbhagrumuṣṭiḥ /
ukāralopaśchāndasaḥ /
sannakho dṛḍhamuṣṭirityarthaḥ /
tenāvokṣati /
tatra viśeṣaḥ-vṛṣāṇaṃ, vṛṣabhame vāgre 'vokṣati /
evakārāttasminnavokṣyamāṇe 'nyā kācidraurnāvokṣyate /
tato gocarāya gāḥ prasthāpayati //11//
(pa.7.khaṃ.,20-12)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_20.12:
atha kṣaitrapatyasthālīpākasya vidhiḥ-margemārge chāndaso hasvaḥ /
anagnaubhūmāveva /
gavāmapagacchantīnāṃ kasyāścit goḥ pathi yāgavidhānāt agnau prāpte
pratiṣedhaḥ //12//
________________________
ĀpGs-Tāt_20.12:
tataḥ prasithitānāṃgavāṃ marge mārge /
chāndaso hasvaḥ /
anagnau bhūmāvevakṣetrasya patiṃ yajate // 12 //
(pa.7.khaṃ.,20-13)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_20.12:
tasya kṣetrapaterāvāhanaṃ īśānavat kartavyam /
'ā tvā vahantvi'tyanayarcetyarthaḥ /
śarvaśabdo 'pi tasya paryāyanāma draṣṭavyam //13//
īśānavadāvāhanam // ĀpGs_20.13 //
________________________
ĀpGs-Tāt_20.13:
kṣetrasya pate rāvāhanamīśānavat, 'ā tvā vahantu'ityetayetyarthaḥ //13//
12 tasmai parṇadānam /
(pa.7.khaṃ.,20-14)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_20.14:
āvāhyārghya datvā gandhādibhirabhyarcya sthālīpākamāsādyābhighārya
catvāri sapta vā parṇāni devasya samīpe kṛtvā
________________________
ĀpGs-Tāt_20.14:
catvāri sapta vā parmāni bhūmau sthāpayitvā teṣu kṣaitrapatyāt
sthālīpākādodanamādāyanāmadeśaṃnāma caturthyantamādiśya
'kṣetrasya pataye tvāṃ dadāmi, itidadhāti /
'ḍudhāñū dhāraṇapoṣaṇayoḥ'iti smaraṇāt /
13 tasya śīghrakaraṇavidhiḥ /
(pa.7.khaṃ.,20-15)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_20.15:
pāko bālastadvat gamanaśīlo 'yaṃ devaḥ tasmācchīghraṃ
yajetetyarthaḥ //15//
________________________
ĀpGs-Tāt_20.15:
ayaṃ caudanadānātmako yāgaḥ kṣipramāvāhanānantaramudakameva
pradāya kartavyaḥ /
gandhādipradānaṃ tu yāgottarakālameva;yataḥ pākaṃ alpo devaḥ /
etaduktaṃ bhavati-anityadarsanatvāt kṣetrasya pateḥ śagrimeva
balirdeya iti /
14 tasyopasthānam /
uttarābhyāmupatiṣṭhate // ĀpGs_20.16 //
(pa.7.khaṃ.,20-16)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_20.16:
uttarābhyāṃ'kṣetrasya patinā vaya'miti dvābhyām //16//
________________________
ĀpGs-Tāt_20.16:
'kṣetrasya patinā vayam'iti dvābhyāmṛgbhyāmupatiṣṭhate //16//
(pa.7.khaṃ.20-17)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_20.17:
'tena sarpiṣmatā'iti pārvaṇātideśenaiva siddhe bahutvavidhānārtha
vacanam //17//
________________________
ĀpGs-Tāt_20.17:
ayaṃ ca prākṛtapratipattyanuvādo brāhmaṇabahutvaṃ vidhātum,
sarpiṣmattvaṃ nivartayituṃ vā //17//
kṣaitrapatyasya pratipattimāha--
16 kṣaitrapatyacaroḥ bandhubhissaha bhojanam /
(pa.7.khaṃ.,20-18)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_20.18:
sanābhayassamānayonayaḥ putrāḥ bhrātaraśca /
sanābhaya ityeva siddheye bhavanti iti vacanaṃ dauhitrādīnāmapi
sambandhināṃ pratigrahārtham //18//
________________________
ĀpGs-Tāt_20.18:
sanābhayassāpiṇḍāḥ //18//
ĀpGs-Anā_20.19:
eṣāṃ yajamānakulajātānāṃ yathākuladhrbaḥtathā vā prāśanam-yadi
putrāṇāmeva, tathā prāśanam /
atha sarveṣāṃ svakulajātānāṃ, tathā prāśanam /
atha svasrīyādīnāmapi, tathā prāśanamiti //19//
________________________
ĀpGs-Tāt_20.19:
yadyeṣāmanuṣṭhātṝṇāṃ asapiṇḍakartṛkaprāśanamapi kuladharmastarhi
tathā vā syāt //19//
===================================================
=================================
athāṣṭamaḥ paṭalaḥ //
ekaviṃśaḥ khaṇḍaḥ /
22 māsiśrāddhaprakaraṇam -
1 māsi śrāddhakālaḥ /
(pa.8.khaṃ.,21-1)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_21.1:
māsiśrāddhaṃnāma pitryaṃ karma māsi māsi kartavyam /
tatra ye 'parapakṣe kālaviśeṣāḥ sāmayācārikeṣūpaṣṭāḥ"prathame
'hanikriyamāṇe (āpa.dha.2-16-8) ityādayaḥ aparapakṣasyāparāhṇaḥ
śreyā"(āpa.śrau.2-16-4)niti ca te sarve yathopadeśaṃyathā tatropadiṣṭāḥ
tathaiva māsi māsi pratyetavyāḥ /
yadyapi te viśeṣāḥ tasmādeva vacanāt siddhāḥ tathāpi tasya karmaṇaḥ
prayogavidhānamita uttaraṃ kriyata iti jñāpanārthamidaṃ vacanam /
anyathā jñāpayeta śucīn mantravataḥ ityādi kasmin karmaṇi vidhīyata
iti /
evaṃ tarhi māsiśrāddhasyaitadevādhikārārthamastu /
tasmādidamasya prayojanam-
māsaparimāṇamanapekṣyāparapakṣavaśaena parvakālā yathepadeśaṃ
yathā syuriti /
tena pūrvasmin pakṣe pañcadaśyāmakṛtaśrāddhasyāparasmin pakṣe
prathamādiṣu sarvāsu tithiṣu kriyābhavati tattatkā-masya //1//
________________________
ĀpGs-Tāt_21.1:
māsiśrāddhasyamāse māse śraddhayā kartavyasya /
aparapakṣekṛṣṇapakṣe /
yathopadeśaṃ'sarveṣvevāparapakṣasyāhassu kriyamāṇe pitṝn prīṇāti /
kartustu kālābhiniyamāt phalaviśeṣaḥ'(āpa.dha.2-16-7)
ityādidharṇaśāstrasiddhopadeśānusāreṇa kālā bhavanti /
'aparapakṣe yathopadeśaṃ kālāḥ, iti punarvacanasya prayejanaṃ
'aparapakṣe pitryāṇi'(āpa.gṛ.1-7) ityatroktam /
2 bhojanīyā brāhmaṇāḥ /
śucīn mantravato
yonigotramantrāsambandhānayugmāṃstryavarānanarthāvekṣo
bhojayet // ĀpGs_21.2 //
(pa.8.,khaṃ.21-2)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_21.2:
śucīnsuddhānmantravataḥśrutādhyayanasampannān
'śucīnmantravatassarvakṛtyeṣu bhojayet'(āpa.dha.2-15-11)
________________________
ĀpGs-Tāt_21.2:
śucitvādiguṇayuktān brāhmaṇān, anartāvekṣaḥ
pratyupakārādidṛṣṭaprayojanānavekṣo, bhojayediti vākyārthaḥ /
padārthastu śucayo vāṅmanaḥ kāyaśuddhāḥ /
na ca vācyaṃ dharmaśāstre 'śucīnmantravatassarvakṛtyeṣu
bhojayet'(āpa.dha.2-15-11) iti sarvārthamuktatvādiha
punaśśucitvavacanamanarthakamiti;yato 'lpāvidyānapi śucīneva
bhojayet, tadabhāve varaṃ kriyālopo, na tvaśucīnityevaṃ
śucītvādarārtam /
mantravato
mantrabrāhmaṇavataḥyonigotramantrāsambandhānityatra'dvandvātpara
ṃ śrūyamāṇaḥ pratyekamabhisambandhyate'iti nyāyena, yonyā
asambandhāḥ, gotreṇāsambaṃdhāḥ yājyayājakādhyetradhyāpayitāraḥ /
yattu dharmaśāstre 'mantrāntevāsyasambandhān'(āpa.dha.2-17-4) iti
mantrasambandhavyātirekeṇāntevāsyasambandhānityuktaṃ
tadaṅgādhyetṛśrotṛlakṣaṇamantrasambandhaniṣedhābhiprāyam /
nanu ca--
tathā--
tathaiva--
pṛthaṅmātāmahānāṃ ca vaiśvadevasamanvitam /
śrāddhābhāvānmātāmahaśrāddhāṃśabhāgitvopapatteḥ /
atha vā yo dauhitro 'putrasya mātāmahasyākhilārtahārī
tasyaitacchrāddhaṃ niyatam /
yathāha laugākṣiḥ--
3 annahomāḥ /
annasyottarābhirjuhoti // ĀpGs_21.3 //
(pa.8.khaṃ.,21-3)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_21.3:
uttarābhiḥ 'yanme māte'tyādibhiḥ strīliṅganirdeśādṛgbissaptabhiḥ
annasyaikadeśaṃ juhoti /
brāhmaṇabhojanārta kalpitādannāduddhṛtya juhotītyarthaḥ /
tatra 'amuṣmā'ityasya sthāne ādito dvayoḥ piturnāmanirdeśaḥ /
madhyamayoḥ pitāmahasya /
antyayoḥ prapitāmahasya /
"yadi dvipitā syādekaikasmin piṇḍe dvau dvāvupalakṣaye"(āpa.śrau.
1-27)diti nyāyena dvipiturdvayorupalakṣaṇam-amuṣmā
amuṣmā iti /
ante svāhākāraḥ /
kecit 'pitarau vṛñjetā'mityūhaṃ ku4vanti /
(ṛgvikalpaṃ kurvanti vā)etena pitāmahaprapitāmahau vyākhyātau /
tathā 'svāhā pitra'ityatrāpi kecidūhaṃ kurvanti /
apare na-pitṛtvamatra vivakṣitaṃ ekatvamavivakṣitamiti /
kecit
mātāmahānāmapyūhana homaṃ kurvanti-'yanme mātāmahī, yanme
mātuḥ pitāmahī, yanme mātuḥ prapitāmahī, tanme roto mātāmaho
vṛṅktāṃ ityādi //3//
________________________
ĀpGs-Tāt_21.3:
atrānnaśabdena brahmaṇabhojanārthamannaṃ vivakṣitam, ṣaṣṭhyā
cāpādānāpādeyabhāvaḥ /
tenāyamarthaḥ-
brāhmaṇabhojanārthātsarvasmāddhaviṣyajātādodanāpūpāderhomārtham
ekasminpātre sahoddhṛtya, tasmāt
pārvaṇavadavadānadharmeṇāvadāyottarābhiḥ 'yanme
mātā'ityādibhissaptabhiḥ pratyṛcaṃ pradhānīhutīrjuhoti /
na tu bahumantraka eko homaḥ, 'etadvā viparītam'(āpa.gṛ.21-5) iti
bahutvaliṅgāt /
liṅgaṃ ca 'etadve'ti sūtravyākhyāne vyaktaṃ bhaviṣyati /
atra prathamadvitīyayormantrayoramiṣmā ityasya sthāne viṣṇuśarmaṇa
iti caturthyā piturnāmagrahaṇam /
evaṃ tṛtīyacaturthayoḥ pitāmahasya pañcamaṣaṣṭhayoḥ
prapitāmahasya /
saptame tvadaśśabdābhāvānnāsti nāmagrahaṇam /
anūhaścātra dvipitrādikasyāpi, 'tasmādṛcaṃ nohet'; (āśva.śrau.) iti
ṛgūhapratiṣedhācca /
tasmāt 'pitā vṛṅktāmā'ityādyekavacanaṃ pitrādiśāmānyaparam /
ata eva prakṛtau darśapūrṇamāsayoranekapatnīkasyāpi 'patnī
sannahya'ityekavacanenaiva sampraiṣaḥ /
ūha ityupadeśaḥ /
prakṛtāveva dvādaśāhe"adya sutyāmityālekhanaḥ"ityūhadarśanāt /
4 ājyahomāḥ /
ājyāhutīruttarāḥ // ĀpGs_21.4 //
(pa.8.khaṃ.,21-4)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_21.4:
ṣaḍājyāhatīrjuhoti-svāhā pitra ityādyāḥ /
tatra 'svāhā pitra'; iti purastāt svāhākāratvānnānte svāhākāraḥ /
niṣedhāt /
āhomāt kṛtvā viramet'ityayamapi vidirna bhavati /
homasya bhojanāṅgatvāt piṇḍapitṛyajñe tu homasya pradhānatvāditi /
anye tu yebhya eva pitā dadhyāt tebhya eva putro 'pītyāhuḥ /
ĀpGs-Tāt_21.4:
evamannahomāt dutvā,anantaramuttarāḥ'svāhā
pitre'ityādyāṣṣaḍājyāhutīrjuhoti //4//
(pa.7.khaṃ.,21-5)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_21.5:
pūrvāssaptājyāhutayaḥ uttarāṣṣaḍannāhutaya ityarthaḥ /
mantrāstu yathāmnātameva /
prayogaḥ-pūrvadyurnivedanaṃ sāyaṃ bhojanānantaraṃ śvaḥ śrāddhaṃ
bhaviṣyatīti /
tata āgabhyavratacaryā sarveṣām /
(vayaṃ tu brūmaḥ pūrvedyuḥ sāyaṃ bhojanaṃ na bhavati /
'yadanāśvānupavaset pitṛdevatyassyā"diti liṅgāditi) /
tānamantrayate /
pūrva viśvebhyo devebhyo yajñopavītī yugmān dvau caturo vā 'māsi
śrāddhe viśvebhyo devebhyaḥ kṣaṇaḥ kartavya'iti /
'oṃ tathe'ti prativacanam /
'prāpnotu bhavā'niti yathāsanaṃ prāpaṇam /
'prāpnavānī'ti prativacaname /
devebhyaḥ prāṅmukhāḥ brāhmaṇāḥ prāṅmṛleṣu darmeṣu /
pitṛbhya udaṅmukhāḥ dviguṇabhugneṣu dakṣiṇāgreṣu yuvānaḥ pitre /
vṛddhāḥ pitāmahāya /
vṛddhatamāḥ prapitāmahāya /
ekaikasya trayastrayo vā /
śucaudeśe dakṣiṇāpravaṇe śrāddhāgāraṃ sarvataḥ
pariśritamudagavādvāraṃ tasya pūrvottare deśe agniraupāsanaḥ /
tasyā dhakṣiṇataḥ piṇḍadānārtha sthaṇḍilam /
tasya dakṣiṇataḥ udaṅmukhāḥ pitrārthāḥ paścāt prāṅmukhāḥ devārthāḥ /
tasminneva sthaṇḍile yathāvakāśaṃ triṣu pātreṣu pitṛbhya
udakānyarghyāṇi dakṣiṇāpavargāṇi tilavanti /
devebhya ekasminyavamati /
tāni puṣpairavakīryadarbheṣu sādayitvā darbhaiḥ pracchādya
āsanagatānāṃ barāhmaṇānāṃ hasteṣu
svasmātsvasmāt udapātrāt pātrāntaremāpa ādāya 'visve devā idaṃ
vor'ghya'; 'pitaḥ idaṃ ter'ghya, pitāmaha idaṃ ter'ghya, prapitāmaha
idaṃ ter'ghya, ityargyāṇi dadāti tūṣṇīṃ vā /
purastādupariṣṭācca śuddhodakam tato gandhādibhiḥ vāsobhiśca
dvijānabhyarcya /
'uddhriyatāmagnau ca kriyatā'mityāmantrayate /
'kāmamuddhriyatāṃ kāmamagnau ca kriyatāṃ'iti prativacanam /
tato brāhmaṇārtha saṃskṛtādannāduddhṛtyāpareṇāgniṃ bahirṣi
pratiṣṭhāpyābhighāryāgnerupasamādhānādyajyabhāgānte trayodaśa
pradhānāhutīrjuhoti //5//
________________________
ĀpGs-Tāt_21.5:
yadvā-viparītamedbhavati, 'yanme mātā'ityādyāḥ
pūrvāssaptājyāhutayaḥ, 'svāhā pitre'ityādyā uttarāṣṣaḍannāhutaya iti //5//
5 annābhimarśanam /
sarvamuttarairabhimṛśet // ĀpGs_21.6 //
(pa.8.khaṃ.,21-6)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_21.6:
evaṃ pradhānāhutīrhutvā sauviṣṭakṛtaṃ hutvā jayādi pratipadyate /
sāṅge pradhāne sarvatra prācīnāvītam /
na dāyādaya ityanye /
pariṣecanāntaṃ kṛtvā praṇītāśca vimucya tatassarvamannaṃ hoṣyaṃ ca
samupanidhāya hutaśeṣaṃ ca tasman utsṛjya tamuttairastribhiḥ
abhimṛśet
ĀpGs-Tāt_21.6:
atha brāhmaṇabhojanārthahaviṣyamahaviṣayaṃ ca sarvamannaṃ
uttaraiḥ 'eṣa te tata madhumān'ityetaistribhirmantraiḥ abhimṛśet /
ekayatnena sarvasyābhimarśanāsambhave
mantrāvṛttiḥ ;śeṣiparatantratvāccheṣāṇām //6//
(pa.8.khaṃ.,21-7)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_21.7:
atha vā bhojanapātreṣu kḷptānodanaviśeṣān pratipuruṣaṃ
pṛthagabhimṛśet yathāliṅgam /
tatra yāvantaḥ pitrarthe bhojayante tāvatsu prathamasya mantrasyāvṛttiḥ
'evamuttarayoḥ- /
tataḥ pātreṣu kaspitānannaśeṣān //7//
________________________
ĀpGs-Tāt_21.7:
athavā -pitrādyarthebhyo brāhmaṇebhyaḥ pratirūrūṣaṃ bhojanapātreṣu
kḷptān prakaspitān bhojayapadārthān ekaikena mantreṇa yathāliṅga
mabhimṛśet /
atrāpi pitrāderekaikasya brāhmaṇabahutve
yugapadabhimarśanāsambhave ca tattanmantrāvṛttiḥ //7//
6 bhoktṛbhirannopasparśanam /
uttareṇa yajuṣopasparśayitvā // ĀpGs_21.8 //
(pa.8.khaṃ.,21-8)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_21.8:
uttareṇa yajuṣā 'pṛthivī te pātra'mityanena brāhmaṇaiḥ sparśayitvā
bhojayediti śeṣaḥ /
tatra ca 'brāhmaṇānāṃ tvā, 'maiṣāṃ kṣeṣṭhāḥ'iti bahutvaṃ dṛśyate
tathāpi pratipuruṣaṃ mantrāvṛttiḥ uparavamantravat ,
vatsāpākaraṇamantravacca /
tatra pūrva devānāmupasparśanaṃ 'viśve devāsa'; ityanayarcā,
smṛtyantare darśanāt /
vaiṣṇavyetyapare /
idaṃ viṣṇurityante viṣṇo havyaṃ rakṣasveti /
tathā pitryeṣvapyante viṣṇo kavyaṃ rakṣasveti /
bhuñjāneṣu parāṅāvartate /
rakṣoghnān pitryān vaiṣṇavyānanyāṃśca pavitrān dharmyān mantrān
dharmaśāstra mitihāsapurāṇāṃścābhiśrāvayati /
________________________
ĀpGs-Tāt_21.8:
uttareṇa 'pṛthivī te pātram'ityanena yajuṣā, kḷptānannāviśeṣān
brāhmaṇān, haste gṛhītvopasparśayitvā, taṃ bhojayediti śeṣaḥ /
atra ca mantre yadyapi brāhmaṇānāmiti bahuvacanaṃ tatāpi yugapat
sparsāyitumaśakyatvāt pratipūruṣaṃ mantrāvṛttiḥ,
yathā-'vāyavasstha'(tai. saṃ-1-1-1) iti mantraḥ prativatsam /
evaṃvidheṣu bahuvacanaṃ prayogasādhutvārtha,
ekaprayogavacanaprayojyānekavyaktyobhiprāyaṃ vā //8//
(pa.8.khaṃ.,21-9)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_21.9:
tatastānbhuktavato 'nuvrajya pradīkṣaṇīkṛtyapratyāvṛtya prācīnāvītī
piṇḍapradānadeśe dakṣiṇāgrān darbhān
saṃstṛṇātidvaidhaṃdvayoḥ sthānayorasaṃbhinnānityarthaḥ /
tatra pitṛbhyaḥ purastāt stṛmāti, mātṛbhyaḥ paścāt /
tathā cāśvalāyanaḥ -karṣūṣveke dvayoṣṣaṭsu vā, pūrvāsu pitṛbyo dadyāt,
aparāsu strībhyaḥ (āśva.gṛ.1-56,7,8) iti /
'dakṣiṇāgraiḥ pitryeṣu'(āpa.gṛ.14) ityasya paristaraṇīvaṣayatvādiha
dakṣiṇīnītyuktam /
saṃstīrya teṣūttarairmantraiḥ 'mārjayantāṃ mama pitara'ityādibhirapo
dadāti /
pūrvavaditi vakṣyamāṇamantrāpyapakṛṣyante /
piṇḍaṃ pūrvavat dadāti piṇḍapitṛyajñe yat piṇḍadānaṃ tadityarthaḥ /
tena trīnudakāñjalīnityevamādayoviśeṣā ihāpi bhavanti /
ĀpGs-Tāt_21.9:
atabhuktavato vrajato
brāhmaṇānāgṛhasīmāntamanuvrajyapradakṣiṇīkaroti /
etayośca yajñopavītam /
katham?pradakṣiṇe tāvat
tatauttarayā'putrānpautrān'ityetayā ubhayeṣāṃ
piṇḍānyugapadudapātreṇa triḥ prasavyamavicchinnaṃpariṣiñcati /
sāmānyavidhisiddhasya prasavyasyeha punarvacanaṃ
pūrvatra"pradakṣiṇīkṛtya"iti vacanādihāpi prādakṣiṇyaṃ syāditi
śaṅkānirāsārtham /
anantaraṃ pātrāṇi homārthāni piṇḍadānārthāni ca /
nyubjyaadhobilāni kṛtvā /
tatauttaraṃ yajuḥ'tṛpyata tṛpyata tṛpyata'ityāmnānata evaṃ
trirabhyastam /
anavānaṃanucchvasan /
tryavarārdhya trirabhyāvṛttiravarā mātrā yasyāvartanasya
tatttryavarārdhyam yathā bhavati tathāvartayati /
tataścāvamāyāmapi mātrāyāṃ tṛpyateti navakṛtvo 'bhyāsitavyaṃ
bhavati /
evamanavānaṃ yāvacchattyāvartya, tataḥpātrāṇi nyagabhūtāni
vaprokṣya, dvandvamabhyudāharati /
atrābhyupasargāduttaraṃ karma pratyudāharati /
teṣāṃ pātrāṇāṃ niriṣṭikadoṣo nāstīti bhāvaḥ
athaśeṣasyānnasyagrāsavarārdhya grāsāvarārdhyam /
chāndasatvādghrasvaḥ /
uttareṇa yajuṣā'prāṇe niviṣṭaḥ'; ityanena prāśnīyāt /
etacca sarvatassarvebhyo 'nnaśeṣebhyassamavadāya kāryam /
idaṃ ca prāśanaṃ bhojanecchāyāmasatyāmapi
grāsavarārdhyamavaśyaṃ prāśyaṃ; karmāṅgatvāt /
evaṃ prāśya, tataśśuddhyartha yajñopavītyācāmet //
tasyottarapūrvadeśe 'gniraupāsanaḍa- /
agnedakṣiṇataḥ piṇḍapradānārtha sthaṇaḍilam /
tasya dakṣiṇataḥ ptrādyarthānāmāsanam /
paścāttu viśvedevārthānāmāsanam /
sthaṇḍileṣu yathāvakāśaṃ pitrādibhyasriṣu pātreṣu ekasmin vā
śāstrāntaroktavidhinārghyārthamudakagrahaṇam /
viśvebhyo devebhyaśca yathāvidhi pātrāntare /
tāni gandhādibhirabhyarcya, darbheṣu sādayitvā darbhaiḥ
pracchādyāthāsanagatānāṃ brāhmaṇānāṃ hasteṣu
svasmātsvasmādudapātrātpātrāntareṇāpa ādāya 'viśva devāḥ idaṃ vo
arghya''pitṛpitāmahaprapitāmahāidaṃ vo arghya 'iti vārghyāṇi dadāti /
prayogasaṃkṣepastu-pūrvedyuraparedyurvā brāhmaṇānnimantrya,
pūrvāhṇe snātvā brāhmaṇānāhūya, pādaprakṣālanādyarghyadānāntaṃ
kṛtvā, yathāvibhavaṃ gandhavastrādibhiśca yathārhamabhyarcya, 'agnau
kariṣyāmī'tyāmantrya āthāgnimukhānte taṇḍulādyamadravyeṇa
homakaraṇam /
tatastantraśeṣaṃ samāpya, taṇḍulādyāmadravyaṃ śrāddhārtha dadāti /
carorabhāvāttaddharmāṇāmabhāvaḥ /
bhojanābhāvācca tatsambandhināmabyaṇāvaḥ /
tataḥ piṇḍadānamāmena, gṛhādāhṛtena pakkena veti /
23 aṣṭakāśrāddham
1 tasya krālaḥ /
(pa.8.,kha.21)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_21.10:
vyākhyātaḥ śraddhavidhiḥ /
athāṣṭakā nāma pākayajñaḥ pitryaḥ saṃvatsare saṃvatsare kartavyaḥ sa
upadiśyate /
tasya kālavidhirayaṃ yā mādhī tasyāupariṣṭādvyāṣṭakākṛṣṇapakṣaḥ
tasyāṃ yā aṣṭamītāmekāṣṭakā ityācakṣatesā yadijyeṣṭhayā
sampadyatesaṅgacchate tāmapyekāṣṭaketyācakṣate iti dvāvimau yogau /
anyathā paurṇamāsyā upariṣṭādaṣṭamī jyeṣṭhayā sampadyate
tāmekāṣṭaketyācakṣata ityetāvatā siddham /
kiṃ vyaṣṭakatvam /
dvyaṣṭakāgrahaṇasya prayojanaṃ mṛgyam /
kimartha jyeṣṭhayā sampadyata iti?yadā dvayorahnoraṣṭamī tadā
jyeṣṭhāsaṃyuktāyāṃ kriyā yathā syādidi //10//
________________________
ĀpGs-Tāt_21.10:
mādhyāḥmāghamāsasya sambandhinyāḥpaurṇamāsyāḥ upasiṣṭādūrdhva
yā vyaṣṭakākṛṣṇapakṣa ityarthaḥ /
tasyāṃvyaṣṭakāyāṃ yāaṣṭamī
tithiḥjyeṣṭhayājyeṣṭhānakṣatreṇasampadyatesaṅgacchate tāmaṣṭamīme
kāṣṭaketyācakṣatekathayanti brahmavādinaḥ /
tasyāmaṣṭakā kartavyeti śeṣaḥ /
tasyāssāyamaupakāryam // ĀpGs_21.11 //
(pa.8.kha.21)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_21.11:
upa samīpe kriyata ityupakāraḥ /
tatra bhavamaupakāryam /
tasyā aupakāryamityanvayaḥ /
tasyāḥekāṣṭakāyāḥ samīpe yatkarma kriyate pūrvedyussaptamyām,
tatracatuśśarāvamapūpaṃ śrapayati /
sāyaṃ saptamyāmastamite āditye apūpahaviṣkaṃ karma
kartavyamityarthaḥ /
tadevamaupakāryaśabdaḥ kālāvidhānārthaḥ /
tasyāssāyamityanvaye aṣṭamyāmastamite 'pūpaṃ prāpnoti, navamyāṃ
paśuḥ, 'daśamyāmanvaṣṭakā', tacchāstreṣvaprasiddham /
aupakāryaśabdaścānarthakaḥ //11//
________________________
ĀpGs-Tāt_21.11:
tripadamidaṃ sūtram /
tasyā aṣṭakāyāaupakāryamupakārakam /
upakāraṃ karotīti kartari yatpratyayaḥ chāndasaḥ /
aṣṭakāyā aṅgabhūtaṃ karmetyarthaḥ /
sāyaṃ pūrvedyussaptamyāḥ /
somayāgasyāgnīṣomīyapaśuyāgavattasyā aṣṭakāyā aṅgabhūtaṃ karma
pūrvedyussaptamyāssāyaṅkāle kartavyamiti
sūtrārthaḥ /
na tviha tasyā aṣṭakāyā iti sambandhaḥ navamyāṃ vapāhomādi
pradhānaprasaṅgāt /
na caitadyuktam;yā mādhyāiti
kālavidhānasyaupakāryārtatvopapattau 'prakaraṇātpradhānasya'iti
nyāyavirodhāt, śāstrāntareṣvaprasiddhatvācca //11//
athāsyaipakāryasya vidhimāha--
2 apūpavākaḥ /
(pa.8.,kha.,21)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_21.13:
sāyamapūpāṣṭākapālo haviḥ ityeke manyante /
aṣṭasu kapāleṣu saṃskṛto 'ṣṭākapālaḥ /
asmin pakṣe puroḍāśasyāvṛtā śrapaṇam /
pūrvasya tu laukikyāpūpasyāvṛtā /
dvayorapi pakṣayoḥ aupāsane śrapaṇam /
etacca pitryasyāṅgamapi karma svayaṃ pitryaṃ na bhavati, 'tena
prācīnāvītādi na bhavati //12//
iti śrīhagadattamiśraviracitāyāṃ
gṛhyasūtravṛttāvanākulāyāmekaviṃśaḥkhaṇḍaḥ //
________________________
ĀpGs-Tāt_21.13:
aṣṭasu kapoleṣu saṃskṛtaḥ puroḍāśo 'ṣṭakapālaḥ /
saḥ śrapayitavya ityeke /
puroḍāśa iti ca prasiddha ākṛtiviśeṣaḥ tena laukikena prakāreṇa pāka
aupāsanaṃ eva //13//
dvāviṃśaḥ khaṇḍaḥ /
3 añjalināpūpahomaḥ /
(pa.8.kha.,22-1)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_22.1:
pratiṣṭhitābhidhāraṇānte kṛte agnerupasamādhājyabhāgāntaṃ kṛtvā
pārvaṇavadavadānakalpenāpūpāduttarayarcā añjalinā juhoti 'yāṃ janāḥ
pratinandantī'tyetayā /
sāmarthyādupastaraṇābhighāraṇayoravadānasya cānyaḥ kartā /
ājyabhāgāntavacanaṃ tantravidhānārtham /
________________________
ĀpGs-Tāt_22.1:
tataḥ pārvaṇavadagnerupasamādhānādyagnimukhānte,
svakīyenāvadānadharmeṇāpūpātpuroḍāśādvāvadāya uttarayarcā 'yāṃ
janāḥ pratinandanti'; ityetayā añjalinā juhoti /
añjalestu 'yena
juhoti'ityādisaṃskāralepāñjanamupastaraṇābhigāraṇahaviravadānāni ca
vipratiṣedhādanyaḥ kuryāt /
ĀpGs-Anā_22.2:
tantrasya śeṣassiddho bhavati avikṛta ityarthaḥ /
añjalinā juhotītyubhayaṃ viśeṣaḥ sviṣṭakṛti na bhavatītiyarthaḥ /
tena sviṣṭakṛtamavadānakalpena darvyā hutvā
samidhamekaviṃśatimādhāya jayādi pratipadyate //2//
________________________
ĀpGs-Tāt_22.2:
apūpasyaśeṣassidadhaḥ upaharatiprāśanārthamiti cānuvādaḥ, taṃ śeṣaṃ
sarpiṣmantamaṣṭadhā kṛtvā aṣṭaphyo brahmaṇebhyaiti vidhātum /
tenehabrāhmaṇaikatvabādhaḥ /
(pa.8.kha.,22-3)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_22.3:
darbheṇetyekatvamavivakṣitam /
gāṃ striyaṃ, juṣṭāmitelṅgāt /
purastātpratīcīṃ tiṣṭhantīṃ, śraute tathā darśanāt /
pitryaṃ cā /
#ṭakākarma,pitṛbhyastvājuṣṭāmitidarśanāt /
pitryeṣu yatnamantareṇāpi tantraṃ pravartate iti purastāduktam /
tata ājyabhāgānte tantre kṛte upākaraṇādeḥ pravṛttiḥ /
atra pramāṇaṃ vakṣyāmaḥ /
'aparapakṣasyāparāhṇaḥ śreyāni'tyeṣa ca kālaḥ /
sarvatra prācīnāvītam //4//
________________________
ĀpGs-Tāt_22.3:
atha svobhūte aṣṭabhyām /
brāhmaṇān gṛhamānīyetyādyagnimukhāntaṃ sarva māsiśrīddhavatkṛtvā,
atha darbheṇaikena gāṃ striyaṃ 'pitṛbhyastvā juṣṭāmupākaromi,
ityanena mantreṇopākaroti //3//
6 vapāhomaḥ /
(pa.8kh.,22-4)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_22.4:
tūṣṇīmityanucyamāne sampradānābhāve homānivṛtteḥ
devatākalpanāyāṃ prāptāyāṃ yā aitāḥ pāśubandhikyaḥ paśvāhuyaḥ
ājyagrahaṇamanarthakam /
apivottarayā juhotītivat siddham, tat kriyate jñāpakārtham, etat
jñāpayati-ājyabhāgānte tantre kṛte paśorupākaraṇādīti /
kathaṃ kṛtvā jñāpakam?sarvatra pradhānāhutiṣu tāntrikasya
haviṣassadharmakasyānekatve sati viśeṣaṇaṃ dṛśyate-
sthālīpākādannādājyāhutiritu, tadihāpi dṛṣṭam /
tat jñāpayati-tāntrikeṇaivājyonāhutayohabayanta iti /
upākaraṇasya caitāsāṃ cānantarya dṛśyate
________________________
ĀpGs-Tāt_22.4:
tūṣṇīṃ svāhākāreṇāpi vināpañcājyāhutīrjuhoti, mantraprāptyabhāvāt /
devatā cāsāṃ prajāpatireva /
tasyai vapāmityādi vyākhyātam /
uttarayāvahavapām' ityetayā //4//
7 māṃsaudanahomāḥ /
māṃsaudamuttarābhiḥ // ĀpGs_22.5 //
(pa.8.,kha.22-5)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_22.5:
(hutāyāṃ vapāyāṃ paśorviśasanaṃ kārayitvā anvaṣṭakārtha ...gṛheṣu
śrapayitvā anyāni ca haviṣyaudanādīni tānyabhighārya barhiṣi
pratiṣṭhāpya punarabhighārya darvyā juhotyavadānakalpena /
nātra sakṛdupaghātakalpaḥ /
sviṣṭakṛti vipratiṣedhāt /
ājye 'bhāvāt
māṃsapiṣṭaudanayośca bhāvāt /
tatra)māṃsaudanamuttarābhiḥ yāṃ janāḥ pratinandanti'ityetābhiḥ
saptabhiḥ /
māṃsamiśra odano māṃsaudanaḥ /
homakāle ca miśraṇam /
na śrapaṇakāle /
paktivaiṣamyāt /
asmin karmaṇi aṣṭādaśahomamantrāḥ samāmnātāḥ /
ṛco daśa yajūṃṣyaṣṭau /
tatrādyā ṛgapūpārthā /
vapārthottarā /
uttarādibhiriti strīliṅganirdeśaḥ /
piṣṭānnamuttarayeti vakṣyati /
tena saptabhiṛgbhirmāsaudanasya homaḥ //6//
________________________
ĀpGs-Tāt_22.5:
māṃsamiśra odano māṃsaudanaḥ taṃ uttarābhiḥ 'yāṃ janāḥ
pratinandanti'ityādibhissaptabhirjuhoti /
idaṃ ceha vaktavyam -
vapāhomānte gorviśasanaṃ
kārayitvānvaṣṭakābrāhmaṇabhojanavyañjanārtha māṃsamavaśiṣya,
itarat kṛtsnaṃ laukikaprakāreṇa śrapayitvā, tadekadeśaṃ māsiśrāddhavat
brāhmaṇabhojanārthādannaddhomārthamuddhṛte 'nne saṃsṛjya, tenaiva
māṃsamiśreṇaudanena juhotīti /
na ca māṃsaudanayossahapākaśśaṅkanīyaḥ, gorālambhāt prāgeva
homārthānnasyoddhṛtatvāt, māṃsaudanayoḥ paktivaiṣamyācca //5//
8 piṣṭānnahomāḥ /
piṣṭānnamuttarayā // ĀpGs_22.6 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_22.6:
piṣṭena kṛtamannaṃ tasya payasi śrapaṇamuttarayarcā 'ukthyaśce'tyetayā
juhoti //7//
________________________
ĀpGs-Tāt_22.6:
piṣṭena kṛtamannaṃ piṣṭānnaṃ payasi śṛtaṃ prasiddham /
taduttarayā 'ukthyaśca'ityanayā juhoti /
iha brāhmaṇabhojanādyarthamavaśyaṃ piṣṭānnaṃ śrapayitavyam /
śṛtācca homārtha bhedena pūrvamevoddharaṇam /
māṃsaudanasya piṣṭānnasya ca pārvaṇavatsvakīyo 'vadānadharmaḥ /
palāśaparṇa ceha vapāhomamātre /
anyaddarvyaiva //6//
9 ājyāhutayaḥ /
ājyāhutīruttarāḥ // ĀpGs_22.7 //
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_22.7:
uttarairmantraiḥ 'bhūḥ pṛthivyagninarce'tyādibhiḥ aṣṭābhirājyasya
juhotītyarthaḥ //8//
________________________
ĀpGs-Tāt_22.7:
uttaramantrakaraṇikā ājyāhutīraṣṭau juhotītyarthaḥ /
te ca 'bhūḥ pṛthivyagninā'ityādayaḥ yajūrūpāḥ //7//
10 sviṣṭakṛdādi /
ĀpGs-Anā_22.8:
sviṣṭakṛtprabhṛti piṇḍanidhānāntaṃ karma kṛtsnaṃ māsiśrāddhavadihāpi
kartavyamityarthaḥ /
atra māṃsaudanāt piṣṭācca sviṣṭakṛt, tato jayādi /
atha brāhmaṇānāmupaveśanaṃ hasteṣūdapātrānayanamalaṅkāraḥ /
tata'ssarvamuttarairabhimṛśe'dityādi grāsavarārdhya prāśnīyāt
ityevamantam /
________________________
ĀpGs-Tāt_22.8:
sviṣṭakṛdādi tantraśeṣaṃ sarvābhimarśanādi ca
pradakṣiṇīkṛtyetyevamantaṃ brāhmaṇabhojanaṃ, piṇḍanidhānaṃ,
grāsavarārdhya prāśnīyādityevamantaṃ, sarva padārthajātaṃ
māsiśrāddhavadihāpi kartavyamevetyarthaḥ /
tatra ca māṃsaudanāt piṣṭānnācca sviṣṭakṛte sahāvadānamiti bhedaḥ //8//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_22.9:
na piṇḍanidhānamityucyamāne 'nvaṣṭakāyāmapi piṇḍanidhānaṃ na
syāt /
aṣṭakā prakṛtā /
tatra kaḥ prasaṅgo yadanvaṣṭakāyāṃ na syāt /
evaṃ tarhi etat jñāpayati - vikalpo 'tra vidhirayam /
ataḥ kṛtsnasya karmaṇo viṣayo bhavati sāpūpasya sānvaṣṭakasyeti /
tena dadhyañjaliḥ kṛtsnaikāṣṭakākaraṇāt vikalpyate sāpūpena
sānvaṣṭakeneti kecit /
vayaṃ tu brūmaḥ - aṣṭakāyāmakṛtāyāṃ bhojanamasya na
bhavatītyetadarthameva vacanamanvaṣṭakāyāṃ yat piṇḍadānaṃ
tadiha .... nāsmin karmaṇi pṛthak kartavyamiti //10//
________________________
ĀpGs-Tāt_22.9:
yā śvobhūto 'nvaṣṭaketi vidhāsyate tasyāmanvaṣṭakāyāmeva
piṇḍanidhānaṃ piṇḍapradānaṃ nāṣṭakāyāmityeke ācāryā upadiśanti /
11 dadhyañjalihomaḥ /
ĀpGs-Anā_22.10:
evamaṣṭakāyāṃ mukhyaḥ kalpo darśitaḥ /
athānukalpaḥ yayā ṛcā juhoti 'yāṃ janā'ityetayā tayā dadhnaḥ
pūrṇenāñjalinā juhoti /
________________________
ĀpGs-Tāt_22.10:
yayā 'yāṃ janā'ityetayā apūpaṃ juhoti, tayā ṛcā
dadhnassvāvadānadharmeṇāvadāyāñjalinā juhoti /
pārvaṇavaccāgnimukhānte dadhihomaḥ, apūpahomavaccāvadānam /
'yena juhoti tadagnau pratitapya'ityādikaṃ lepāñjanaṃ cānyena
kārayitavyam /
ayaṃ ca dadhihomo 'ṣṭamyāṃ pūrvāhṇe /
12 anvaṣṭakā /
ĀpGs-Anā_22.11:
ata evāsyā eva gorekāṣṭakāyāmālabdhāyāṃ māṃsaṃ yasya yathārtha
yāvatprayojanaṃ śiṣṭvā śvobhūte navamyāmanvaṣṭakānāma karma
kartavyam /
bhūyāṃsamato māhiṣeṇetyādīnāṃ nivṛttyartha evakāraḥ //11//
________________________
ĀpGs-Tāt_22.11:
śvobhūte mavamyāmanvaṣṭakākhyaṃ karma kartavyam /
ata eva goraṣṭakāyāmālabdhāyāḥ māṃsaṃ yathārtha yathāprayojanaṃ
śiṣṭvā ityetatprathamapakṣaviṣayam //11//
(pa.8.,kha.22-12)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_22.12:
māsiśrāddhavadanvaṣṭakā kartavyetyarthaḥ /
kalpātideśāt dravyadevatādi sarvamiha prāpyate /
'tatrānnasyottarābhirjuhotī'tyatra māṃsasaṃsṛṣṭasyānnasya
homamicchanti /
aṣṭakāyāṃ darśanāt /
iha ca yathārtha māṃsamiti vacanāt /
anye māsiśrāddhātideśādannasyāva homamicchanti /
yatraiva tu kārye māsi śrāddhe māṃsaṃ ihāpi tatraiveti /
atra kecit-dadhyañjalipakṣe 'pyanvaṣṭakāmicchanti /
madhye tasya vidhānāt /
yadi hyasāvanvaṣṭatāyā api pratyāmnāyaḥ syāt tāmapyabhidhāya
vaktavyaṃ syāditi /
ata eva yathārtha māṃsaṃ śiṣṭvā śvobhūte 'nvaṣṭakā tasyā māsi
śrāddhena kalpo vyākhyātaḥ iti pūrvatra sambandhaḥ //
athaikoddiṣṭavidhiḥ śāstrāntarāt /
pretamekamuddisya yacchrāddhaṃ kriyate tadekoddiṣṭam /
ayugmā brāhmaṇāḥ ekaḥ trayaḥ pañceti /
vṛdhyā phalabhūyastvam /
tatra nāgnau karaṇaṃ, nābhiśrāvaṇaṃ, na pūrva nimantraṇaṃ, na
daivaṃ, na dhūpo, na dīpo, na svadhā, na namaskāraḥ, udaṅmukhāḥ
brāhmaṇāḥ /
sarvasmādannātsakṛtsakṛdavadāya dakṣiṇato
bhasmamiśrānaṅgārānnirūhya teṣveva juhuyāt pretāyāmuṣmai yamāya
ca svāheti /
pretāyeti vacanaṃ pretasya nāmanirdeśārtham yajñaśarmaṇe yamāya ca
svāheti prayogamicchanti /
yajñaśarmaṇe pretāya yamāya cetyanye /
amuṣmai tṛptirastviti apāṃ pratigrahaṇaṃ visarjanaṃ cā asti tṛptiriti
prativacanam /
amuṣmā upatiṣṭhatvityanudeśanaṃ, āśayeṣu ca piṃḍhadānaṃ
bhojanasthāna ityarthaḥ /
tṛpyasveti saṃkṣālanam /
etadekoddiṣṭaṃ sarvavarṇānāṃ svāśaucānte prasiddham //
ādyaṃ tu svāśocante /
antyaṃ ca sapiṇḍīkaraṇena saha mṛtāha eva trāpakṣikaṃ ṣāṇmāsikaṃ
dvitīyādiṣu samvatsareṣu pratisamvatsaraṃ mṛtāha eva sāmvatsarikamiti
ṣoḍaśaitānyekoddiṣṭāni /
sāmvatsarike ca kṣetrajajārajayoḥ ekoddiṣṭakalpasya ca vikalpaḥ /
itareṣāmekoddiṣṭameva /
ye navaśrāddhānāṃ samuccayamicchanti teṣāṃ
ṣoḍaśaikoddiṣṭānītyeṣāpi prasiddhirdurupapādā /
atra paṭhanti--
sapiṇḍīkaraṇāsya ca māsiśrāddhaprayogavikāratvāt /
tasmādaputrasya pretasya bhāryā yāvajjīvamekoddiṣṭakalpenaiva patye
māsiśrāddhaṃ dadāti /
rmāsaudanavatpṛṣadājyamiśramityeke, kevalamevetyanye /
sopayāmeneti yenārghya pradīyate tatpātramanyena
pātreṇopayamyetyarthaḥ /
nāndīmukhāḥ prīyantāmiti devebhyastu viśvedevāḥ prīyantāmiti /
tatra pitṝṇāmekapātraṃ, na
trīṇi;pitṛpitāmahaprapitāmahaviśeṣasyānupadeśāt, sarveṣu mantreṣu
nāndīmukhāḥ pitara ityupadeśāt /
tasmādekameva pātraṃ pitṝṇāṃ, devānāṃ caikam /
tatra brāhmaṇānupaveśyāgneḥ pratiṣṭhāpanaṃ arghyapātrayośca /
agniścaupāsana eva /
vivāheṣvasaṃbhavāt /
arghya pradāya gandhādibhiścālaṅkṛtyānujñāto haviruddhṛtya
pṛṣadājyena saṃsṛjyābhighāryājyabhāgānte nāndīmukhebhyaḥ pitṛbhyaḥ
svāhetyekāṃ pradhānāhudīṃ juhoti kevalena pṛṣadājyena sauviṣṭakṛtaṃ
dvitīyaṃ juhuyāditi /
tantraśeṣaṃ samāpya klaptānvā pratipūruṣamiti nyāyenānena
nāndīmukhebhyaḥ pitṛbhyaḥ svāhetyanena mantreṇa pitṛbhyo 'nudiśati,
devebhyastu vuśvebhyo devebhyaḥ svāheti /
māsiśrāddhe ye homamantrāḥ
punaśca paṭhaṃti--
puṃsi jātānnacaulopasnānapāṇigraheṣu ca /
agnyādhāne tathā some daśasvabhyudayassmṛtaḥ //
iti //
prayegaśca-pārvaṇaśrāddhavadeva /
etāvadatra nānā yugmā brāhmaṇāḥ pradakṣiṇamupacāro yajñopavītaṃ
yavāstilārta iti //12//
________________________
ĀpGs-Tāt_22.12:
tasyā anvaṣṭakāyāḥ kalpo māsiśrāddhavat kartavya ityarthaḥ /
kalpātideśāt sarvamiha dravyadevatādikaṃ prāpyate /
tasmānnimantraṇādi grāsaprāśanāntaṃ sarva māsiśrāddhavadavikṛtaṃ
kartavyam //12//
athāvaśiṣṭānāṃ mantrāṇāṃ yeṣu viniyogastāni karmāṇi vyācaṣṭe--
1 yācñārtha gajchatā kartavyo japaḥ /
(pa.8.,kha.22-13)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_22.13:
sanyartha dātāraṃ gatvā /
bhikṣaṇalabhyaṃ dhanaṃ sanirityucyate /
sanimitvā uttarānmantrān 'annamiva te dṛśe bhūyāsa'mityādīn sapta
japitvā /
tamartha prabrūyāt yadarthamāgata- /
saptame mantre asāvityatra pradāturnāmagrahaṇaṃ ,mbudhyā //13//
________________________
ĀpGs-Tāt_22.13:
saniryātñā bhikṣaṇam /
kecit-bhikṣaṇalabdhaṃ dhanamiti /
yā saniḥ'bhikṣaṇe nimttamācāryo vivāho yajñe
mātāpitrorbubhūrṣārhataśca niyamavilopaḥ''tatra guṇān samīkṣya
yathāśakti deyam'(āpa.dha.2-10-1,2) iti dharmaśāstre.vagatā, tāmuddiśya
itvā gatvā /
uttarān mantrān 'annamiva te dṛśe bhūyāsaṃ'ityādīn sapta japitvā
tamartha prayojanaṃ brūyāt, yaṃ bhikṣeta taṃ bodhayati 'ācāryārthaṃ
bhikṣāmi bhavantam'iti /
(pa.8.,kha.22-14)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_22.14:
yadi ratho labhyate tatastaṃ labdhvā yojayati karmakarairyugadhuroḥ
karoti /
taṃ prāṅmukhamavasthāpya uttarayarcā 'aṅkau nyaṅkāvabhita'ityetayā /
rathacakre ubhe sahābhimṛśati /
pakṣasī rathasyeti śeṣaḥ pārśve phalake ityanye /
nemī ityapare /
sakṛdeva mantraḥ /
pāṇibhyāmubhābhyāmabhimarsanam /
tathā cāśvalāyanaḥ--'rathamārokṣyannānā pāṇibhyāṃ cakre abhmṛśet
(āśva.gṛ.2-6-1) iti //14//
________________________
ĀpGs-Tāt_22.14:
rathaścellabdhaḥ taṃ karmakarairvāhābhyāṃyojayitvātha taṃ
prāñcaṃprāṅamukhamavasthāpya uttarayā 'aṅkau nyaṅkau 'ityetayā
rathacakre ubhe pāṇibhyāṃ yugapadabhimṛśati /
api vā pakṣasī īrṣe /
anyathāpi padārthamāhuḥ //14//
3 rathārohṛamantraḥ /
(pa.8.,kha.22-15)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_22.15:
tataḥuttaraṇa yajuṣā'adhvanāmadhvayat'ityena /
rathaṃ svamadhirohati /
tataḥ uttarayarcā 'ayaṃ vāmaśvimā ratha'ityetayā /
pracīmudīcīṃ vā diśamabhiprapādya yathārtha yāyāt yatra prayojanaṃ
tatra gacchet /
adhīruhyeti dīrghapāṭhaśchāndasaḥ /
etādvidhānaṃ krayādilabdhasyāpi rathasya prathamārohaṇe bhavati /
dvitīyādiṣu tu na bhavati /
labdhveti vacanāt //15//
________________________
ĀpGs-Tāt_22.15:
tena(tataḥ)uttareṇa'adhvanāmadhvapate'ityanena yajuṣā rathaṃ
svayamadhiruhya /
dīrghaśchāndasaḥ /
uttarayā'ayaṃ vāmaśvinau'ityetayā /
4 aśvārohaṇamantraḥ /
aśvamuttarairārohet // ĀpGs_22.16 //
(pa.8.,kha.22-16)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_22.16:
labdhve tyanuvartate /
uttairekādaśabhiḥ 'aśvo 'si hayo 'si'ityādibhiḥ /
rathalābhavadaśvalābho vyākhyātaḥ // 16 //
________________________
ĀpGs-Tāt_22.16:
aśvaścedyācñayā labdhaḥ tamuttarairmantraiḥ 'aśvo 'si';
ityādibhirārohet //16//
5 hastyārohaṇamantraḥ /
hastinamuttarayā // ĀpGs_22.17 //
(pa.8.kha.,22-17)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_22.17:
labdhvā'gohoditi vartate /
uttarayā 'hastiyaśasamasī'tyetayā /
tatrāsāviti hastino nāmagrahaṇam /
abhinidadhāmi nāgendreti /
āruhya tūṣṇīmaṅkuśābhidhānam /
mantre cābhinidadhāmīti draṣṭavyaḥ /
tena mantre liṅgasyāvirodhaḥ //17//
________________________
ĀpGs-Tāt_22.17:
pūrvavadvyākhyānam /
uttarayā'hastiyaśasaṃ'ityetayā /
asāvityatra ca sambuddhyā airāvateti gajanāmagrahaṇam /
atra yadyapi 'vajreṇābhinidadhāmyasau'itiliṅgādaṅkuśābhidhānārthatā
mantrasya;tathāpi 'hastinamuttarayā'rohet'iti vācanikaviniyogasya
balavattvāttadanu sāryeva mantro vyākhyātavyaḥ //17//
(pa.8.kha.,22-18)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_22.18:
tābhyāṃ asvahastibhyāṃ.reṣaṇeśarīropamarde jāte
pūrvavathemantapratyavarohaṇavatpṛthivīmabhimṛśet /
'syonā pṛthivi''baḍitthe'tyetābhyām /
pūrvavaditi na jātakarma gṛhyate, vyavadhānāt //18//
________________________
ĀpGs-Tāt_22.18:
tābhyāṃ tayoraśvahastinoḥ /
reṣaṇe maraṇe sati /
pūrvavat hemantapratyavarohaṇavat 'syonā
pṛthivī'ityetābhyāṃpṛthivīmabhimṛśet /
kecit-tābhyāṃ aśvahastibhyām /
pramādādbhūmau patitasya reṣaṇe śarīropamarde jāte iti //18//
1 chatradaṇḍayorādānam /
ĀpGs-Anā_22.19:
yatra sthāner'thādinimitte pratyarthibhiḥ samvadate sasamvādaḥ /
tameṣyan tatrāparājayāyasavyena pāṇinā chatraṃ daṇḍañcādatte /
pāṇigrahaṇamuttarārtham /
iha tu ādānaparatvādeva siddham /
tena khalīkaraṇahomaḥ pāṇinaiva kartavyaḥ, na pātreṇa anyathā
muṣṭiśabdasya parimāṇavācitvasyāpi daraśanādasyāprasaṅgaḥ //19//
________________________
ĀpGs-Tāt_22.19:
samvādaḥṛṇādānādivyavahāraḥ /
kecit-yatra sthāne prayarthibhissaṃvadata iti /
ṛṇādānādivyavahāraṃ kartumeṣyan vyavahāre jayamicchannityarthaḥ
śeṣaṃ vyaktam //19//
2 phalīkaraṇamuṣṭihomamantraḥ /
(pa.7.kha.,23-1)
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_23.1:
chatradaṇḍau savyena pāṇinā dhārayannevadakṣiṇenapāṇinā
phalīkaraṇānāṃ muṣṭiṃ juhoti /
uttarayarccā(1- ga.gha. avajihvaketi liṅgadarśanāt) 'ava jihvake'tyetayā /
tatrāsāviti pratyarthino nāmanirdheśaḥ prathamayā /
homaścāyamapūrvaḥ /
upasamādhānaṃ paristaraṇaṃ tūṣṇīmubhayataḥ paryukṣaṇamityetāvat /
tatassaṃvādaṃ gatvā pratyarthinaṃ dṛṣṭvājapet /
uttarāmṛcaṃ 'ā te vācamāsyāṃ'ityetām /
ĀpGs-Tāt_23.1:
savyapāṇidhṛtacchatradaṇḍa
evadakṣiṇenapāṇināphalīkaraṇamuṣṭimuttarayā'ava jihvaka'ityetayā
svāgnau juhoti /
'asā'vityatra somaśarmeti prathamayā pratyarthino nāmagrahaṇam /
yāvadukta (2- dharmā cāyaṃ) dharmaścāyaṃ homa iti pūrvamevoktam /
3 kruddhābhimantraṇam /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_23.2:
uttarābhyāṃ'yā ta eṣā rarāṭyā'ityetābhyām /
tatra mantrayorliṅge viśeṣābhāvāt kuddhamiti liṅgamavivakṣitam /
tena striyāmapi bhavati /
śūdrādiṣvapi bhavati /
netyanye /
kruddhasya darśane naimittikamidaṃ niyamena kartavyamiti prāpta āha
- vikrodho bhavatīti /
yasya krodhavigamaṃ cikīrṣati tatra kartavyamityarthaḥ /
krodhaścātmaviṣayaḥ /
paraviṣayo vā //2//
________________________
ĀpGs-Tāt_23.2:
yadi kruddhaḥ pratyarthī vā vyavahāradraṣṭā vā, tatkrodhaśāntiṃ
cāsāvicchati, tadāuttarābhyāṃ'yā ta eṣā'ityetābhyāṃkruddhamitaraṃ
vābhimantrayeta /
anena cābhimantraṇena kruddho vikrodhovigatakrodho bhavati /
phalavidhiścāyam /
nārthavādamātraṃ, sūtrakāreṇa baddhatvāt //2//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_23.3:
(asaṃbhavepsuḥamaithunepsuḥ) /
sambhavo maithunam /
śrūyate ca - kāmamāvijanitoḥ sambhavāmeti (tai.saṃ.2-5-5) /
tadabhāvo 'sambhavaḥ /
pareṣāṃ puruṣāṇāṃ asambhavamicchanāḍhārikāsarīsṛpaviśeṣaḥ /
śatacaraṇā vā /
sā ca dvividhā sthūlā tanvī ca /
araṇyeṣu sthūlā anyatra tanvī /
tatra sthūlāyāṃ jīvantyāṃcūrṇānikārayati, karmakartaiva /
kārayitvātāni yadā bhāryā svapiti tadā tasyāssambādheupasthe
upavapet /
uttarayā'ava jyāmiva dhanvana'ityetayā /
evaṃ kṛte saṃbādha upabhogayogyo na bhavati
vyabhicāraśaṅkāyāmidam /
veśyāviṣayaṃ vā // 3 //
________________________
ĀpGs-Tāt_23.3:
yaḥ pravatsyan gṛhe vā prajātantuṃ rakṣituṃ svabhāryāyāṃ
parapuruṣaśuklasyāsambhavamicchati sapareṣāmasambhavepsuḥ /
tasyopāyopadeśaḥ -
sthūlāḍhārikāyā jīvantyāścūrṇānyanyena kārayati /
āḍhārikā gaulikā sarīsṛpaviśeṣaḥ, yā śatacaraṇā nāma /
sā ca dvividhā, grāmyā āraṇyā ca /
tayorāraṇyā sthūlā, grāmyā tanvī /
jīvacūrṇānicāśmādinā mahatā prahāreṇa māryamāṇāyāṃ bhavanti /
tatastāni cūrṇānyuttarayā'ava jyāmiva dhanvana'ityetayāsuptāyāḥ
sambādheyonāvupavapet /
evaṃ kṛte sambādha upabhogayogyo na bhavati //3//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_23.4:
sidhyarthekāryasiddheḥ prārthanāyāṃ upabhogyayogyatve cikīrṣite
ityarthaḥ /
tadābabhrumūtreṇasambādhasyaprakṣālanaṃkartavyam /
idamatra bhaiṣajyamityarthaḥ /
babhrūḥ kapilavarṇā gauḥ //4//
________________________
ĀpGs-Tāt_23.4:
atha yadā parapuruṣaśaṅkāpaiti tadā svaśuklasambhavasidhyarthe
bhaiṣajyamucyate - kapilāyāḥ gomūtreṇa prakṣālayīta sambādham //4//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_23.5:
asyakuṭumbino gṛheyat dravyaṃpaṇyaṃkrayyaṃ tasya sidyarthe
ardhāpakarṣādinā siddhissyādityevamartham /
tasmāt dravyāt kiñcidādāya uttarayarcā'yadahaṃ dhanene'tyetayā
juhuyāt /
siddhirbhavati /
atra kṣāralavaṇādīnāmapi homo bhavati /
uktāni yathopadeśaṃ kāmyāni /
tatra dravadravyeṣu darvī /
itareṣu hastaḥ /
phalīkaraṇahomavaccāpūrvārtham /
asyeti vacanaṃ asya gṛhe yat paṇyaṃ tasyānyenāpi taddhitaiṣiṇā homo
yathā syāditi /
na ca mantre 'hamityasya virodhaḥ;sa eva bhūtvā sa karotīti /
gṛhe paṇyamiti vacanāt kṣetrādiviṣaye na bhavati /
punaḥ sidhyarthavacanaṃ esya karmāntaratvajñāpanārtham /
anyathā pūrvasyaiva vikalpavidhissambhāvyeta //5//
________________________
ĀpGs-Tāt_23.5:
krayyadravyānu sāreṇājyabhāgāntamagnimukhāntaṃ vā kṛtvā,
tasmātpaṇyādādāyottarayā 'yadahaṃ dhanena'ityetayājuhuyāt /
atra tata iti vacanānna prāṇidravyāddhomaḥ, tato 'vadāne
'ṅgavaikalyāpatteḥ /
7 bhṛtyaprītijanikā kriyā /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_23.6:
yaṃbhṛtyaṃ matto 'yaṃ na jhidyetotikāmayetanāpagacchediti
yāvajjīvaṃ madadhīna eva syāditi jīvato gorviṣāṇaṃ svayaṃ
patitamādāya svaṃ mūtramānīya tena taṃ bhṛtyaṃ suptaṃuttarābhyāṃ
'pari tvā girera'mityetābhyāṃ triḥ prasavyaṃ pariṣiñcet /
jīvavacanaṃ mṛtasya nivṛtyartham /
gaurityupadeśaḥ /
ānīyeti vacanāt pūrvamanyasmin pātre mūtrayitvā śaucañca kṛtvā tato
viṣāṇopanayanam /
pariṣīto 'si iti mantraliṅgāt strīṣvidaṃ na bhavati
________________________
ĀpGs-Tāt_23.6:
yaṃbhartāraṃ sapatnyāmanyasyāṃ vā indriyadaurbalyādanuraktaṃ yā
strīkāmayetaayaṃ bhartāmat matto na cchidyetaasya mayyavicchedena
snehassyāditi sā strījīvaviṣāṇe jīvantyā gorviṣāṇe balātpātite
svaṃmūtramānīyatena bhartāraṃsuptaṃ uttarābhyāṃ 'pari tvā
gireramihaṃ'; ityetābhyāṃtriḥ prasavyaṃ pariṣiñcet /
atra cīnīyeti vacanātapūrvamanyasminpātre mūtrayitvā śaucaṃ ca kṛtvā
tato viṣāṇe 'vanayanam //6//
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_23.7:
atha bhṛtyānāṃ palāyitānāṃ nivṛttimicchataḥ karma ye kurvanti dāsā
anye vā te dāsakarmakārāḥyena yathā palāyerantasmin pathi
iṇvānidārumayāni nigalāniupasamādhāyaprajvālya
tasminnagnāvuttarāścatasra āhutīrjuhuyāt 'āvartana vartaye'tyetāḥ /
tatra caturṇāmiṇvānāṃ mārge, krameṇa bhedenopasamādhānaṃ
mantrāśca krameṇeti kecit /
anye sakṛdeva bahūnāmiṇvānāmipasamādhānaṃ homaśca tatraiveti /
ekasya dvayośca palāyane 'pi bhavatyevāyaṃ homo na bahūnāmeva /
ekaśoṣanirdeśāt dāsakarmakaraśca dāsakarmakarau ca dāsakarmarāśca
dāsakarmakarā iti /
aniścite cārthe bahuvacanaṃ prayujyate, yathā-kati bhavataḥ putrā /
iti /
aniścite cārthe bahuvacanaṃ prayujyate, yathā-kati bhavata- putrā iti /
mantreṣu ca 'parikrośova'ityādibahuvacanamavivakṣitam,
devatādhānaparatvāt /
ayamapyapūrvo homaḥ /
sarveṣveteṣu yathā sambhavamagniraupāsana eva //7//
________________________
ĀpGs-Tāt_23.7:
dāsāśca bhṛtikarmakarāścadāsakarmakarāḥ /
te yena pathā palayeran tasminpathi bhūmāvevaiṇvānilekaprasiddhāni
dārumayānyupasamādhāyanidhāya teṣvevānagnau 'pade juhoti'itivat
uttarāḥ 'āvartanavartaya'atyādyuttaramantrakarīṇakāścatasra
ājyāhutīrjuhuyāt
9 naimittikāni /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_23.8:
enaṃsnātakaṃvṛkṣātpracyutaphalaṃyadyabhiniyatetśirasi pradeśāntare
vā /
vayaḥpakṣī kākādiḥ enamabhivikṣipet śirasi pradeśāntare vā /
yadi vā avarṣatarkye varṣa yatra na tarkyeta tasmin kāle deśe
vābinduḥapāṃ stekaḥ abhinipatet tadaṅgaṃuttaraiḥ 'yadi
vṛkṣādi'tyādibhiḥ yathāliṅgaṃ adbhiḥ prakṣālayet /
'yadi vṛkṣā'jiti phalasya /
'ye pakṣiṇaṃ'iti vayasaḥ /
"divo nu mā bṛhata'iti bindoḥ /
________________________
ĀpGs-Tāt_23.8:
yadyenaṃdvijaṃvṛkṣātphalaṃ abhi upari nīcairakasmātpatet, yadi vā
vayaḥ pakṣī pakṣābhyāmenamabhivikṣipetupari pakṣavātena dhunuyāt,
yadivā avarṣatarkye abhraśūnye nabhasi tasmāddindurapāṃ stokaḥ
abhinipatot, vyākhyātam /
tatphalanipātādibhirupahataṃ śarīrāṅgamuttarairmantrairyathāliṅgaṃ
prakṣālayīta /
tatra 'yadi vṛkṣāt'iti phalābhipāte, 'ye pakṣiṇaḥ'iti vayo 'bhivikṣepe, 'divo
nu mā bṛhataḥ'iti bindvabhinipāte /
yathāliṅgamiti tu vacanamekaikasminnimitte tribhistribhiḥ prakṣālanaṃ
mā bhūditi //9//
athādibhutaprāyaścittam--
10 adbhutaprāyaścittam /
COMMENTARIES:
ĀpGs-Anā_23.9:
athādibhutotpātaprāyaścittam /
adbhutamapūrvamadṛṣṭacaram /
tasya (adbhutasyādṛṣṭacarasya) utpāta upajanaḥ yadvā ūrdhvabhavā
vyādhaumaraṇe ca /
anyeṣu caivaṃprakāreṣu valmīkādiṣu indradhanurādiṣu ca /
anyeṣvitivacanāt amātyānāṃ śarīreṣaṇamapyadbhutarūpameva gṛhyate /
ityāśvalāyanaḥ /
jayadivacanenaiva tantrasamuccayapretiṣedhaḥ /
tadapi prāyaścittaṃ vikalpena bhavati pṛthaktantra iti /
tatrāpi śamyāḥ paridhyarthe /
________________________
ĀpGs-Tāt_23.9:
tatrādubhatāḥ svabhāvataḥ pūrvamabhūtāssanto bhavantīti /
utpātā iti tu ūrdhva bhavanti anyaktāvasthāyāṃ prāpnunuvanti /
adbhutāścotpātāśceti dvandvasamāsa /
śabdabhedastu bhaumadivyabhedābhiprāyaḥ /
tatra divyā utpātā rātrāvindradhanu rādityakīla ityādayaḥ
bhaumāṃstvadbhutānagārasthūṇetyādinā svayamevodāharati /
agārasya sthūṇāḥagārasthūṇāḥ, tāsāṃ virohaṇe aṅkuropajanane /
sthūṇāgrahaṇaṃ cānyasyāpi gṛhasambandhino vaṃśādranikhātasyāpi
pradarśanārtham, nimittagataviśeṣaṇatvāt .madhuna upaveśanaityagāra
eva /
upasarjanasyāpyagāraśabdasya yogyatvena buddhyā vibhajya
sambandhaḥ;ārāmādiṣvanadbhutatvāt /
kuptuḥcullī bhrāṣṭramambarīṣamityanarthāntaram /
tasyāṃ kuptvāṃ pacanāgāra ityarthaḥ /
kapotasyāpyāraṇyasya pakṣiviśeṣasyapadadarśane /
kuptvāmityati pradarśanārtham;antargṛhe 'pyasyādubhutatvāt /
amā saha vasantītyamātyāḥ
kecit-amātyānāṃ yugapadvyādhāvapīti /
anyeṣu cādubhutotpāteṣuuktebhyo 'nyeṣu gṛhamadhye
valmīkajananādiṣvadibhuteṣu usāteṣu ca dṛṣeṣu satsu
tatsūcitaduritaśāntyādikāmo 'māvāsyāyāṃniśāyāṃ
rātryāṃmuhūrtadvayādūrdhvam /
kecit-dvitīye yāma iti /
yatrāpāṃvahantīnāṃśabdaṃ na śṛṇuyātkecit-
kumbhairudadhāneṣvānīyamānāsviti /
ĀpGs-Anā_23.10:
ata amātyānāṃ śarīrareṣaṇe ityasminnadbhute kaścidviśeṣaḥ yeṣāṃ
pūrvāparā anvañcaḥ pramīyante te abhimṛtāstebhyastadartha teṣāṃ
mṛtyuśamanārtha uttaraṃ karma homamimaṃ kṛtvā pariṣecanānte
'śmānaṃ paridhi antardhānaṃ mṛttyunivāraṇārtha
pratiṣṭhāpayatiuttarayarcā 'imaṃ jīvebhya'; ityetayā /
abhyāsaḥ praśvasamāptidyotakaḥ /
paridhimiti vacanāt tasyāśmanaḥ pracyāvanaṃ na kāryam, tatraiva
pratiṣṭhito bhavati //10//
===================================================
=================================
// saṃpūrṇānākulā vṛttiḥ //
________________________
ĀpGs-Tāt_23.10:
tataḥ pariṣecanāntaṃ tantraśṣaṃ karoti /
śamyāḥ paridhyarthe iti pūrvamevoktam /
kecit-ājyabhāgānta ityanena tantraprāptau
siddhāyāmagnerupasamādhānādivacanamagnimātrasyopasamādhānārtha
m/
tenaupāsanaśūnyasyedaṃ karma laukike 'pi bhavati /
anyāni cevaṃprakārāṇi dṛṣṭaphalāni naimittikāni paṇyahomādīni, asya
sarvānte 'gnividhānasya sarvārthatvāvagamāditi /
// samāpteyaṃ gṛhyasūtravyākhyā //