Vous êtes sur la page 1sur 14

Södertörns högskola

Konstvetenskap

Turistfotografi som konstform

Ludwig Mattsson

B-uppsats, VT 2018
Handledare: Oscar Svanelid
Innehåll

Inledning
1 Fotografi
1.1 Sontags on Photography och turistfotografi
1.2 Suburban Vision
2.1 Bildanalys 1 av Martin Parr
2.2 Bildanalys 2 av Martin Parr
3. Slutdiskussion
Sammanfattning
Litteraturförteckning
Bildförteckning
Bildbilaga

2
Inledning
Bifoga referenser, gå igenom inledningen igen
Motivering av ämnesval
Efter ett besök i Paris 2018 började jag tänka på hur vi ser och upplever platser. Det var efter
att jag gick över en gata med ett tiotal människor där alla stannade upp mitt i gatan för att
fotografera Triumfbågen. De fotograferade triumfbågen som motiv, selfies eller porträttbilder
där triumfbågen befann sig i bakgrunden i bilden. Det fick mig att tänka på konst och hur vi
tolkar utifrån det vi redan vet om en plats och vad är det vi ser med nya ögon? Hur förknippar
vi konst som just gatufotografi och turistbilder? Än mer hur skiljer sig en konstnär med
fotografiet som uttrycksform utifrån den vanliga turistbilden. Och om, vart går gränsen?
Jag tycker att fotografi är en oerhört viktig del i berättande och att det hade varit spännande
att undersöka vad bilden har för plats i vårt samhälle. Hur vi skiljer på turistbilder gentemot
fotografiet som konstform, tolkningarna av turism genom dokumentärfotografi och speciellt
vad syftet är för en konstnär att arbeta inom en sån genre. Mitt intresse för Martin Parrs
fotografier har växt efter att ha läst om fotografiet som konstform. Parr arbetar ofta med att
fotografera det vardagliga livet. Där ett av hans verk är fotoserien om turism Small world,
fotografier tagna i runt om i världen som publicerades i en bok 95. Den vill jag och några
specifika bilder i boken ska vara grunden för min undersökning.

Syfte och frågeställningar


Avsikten med uppsatsen är att undersöka Martin Parrs konstnärskap som dokumentärfotograf
och vad som gör hans fotografier möjliga att tolka som konst. Jag kommer undersöka två av
Martins Parrs foton ur fotoserien Small world. Min tes är att bilders värde förändras med
tiden och i vilken kontext den visas upp. Frågan är om vad dessa bilder är om vad bilderna
säger om vår samtid och konsumtion? Vilka denotationer och konnotationer finns i hans verk?
Vad kan jag som betraktare läsa utifrån hans bilder?

Material
Jag kommer att använda mig av flera exempel i denna uppsats.
Martin Parrs fotografier som ställts ut har samlats i ”Small World”, från 1995 är min primära
ingång för undersökningen. Jag kommer också jämföra Parrs bilder med andra fotografer
som har utforskat platser genom kameran historiskt, Diane Arbus,och Henri Cartier-Bresson

3
är fotografer jag stött på genom att läsa mer om ämnet. Direkta intervjuer med Parr, analyser
om hans fotografier och artiklar om turistfotografiet i vår samtid samt hur det har förändrats.
Steve Edwards, Photography om kameran som verktyg. Samt kursmaterial från
Konstevetenskap A, delkurs 2, avsnitt om semiotik och mycket material från Konstevenskap
B, delkurs 1.

Teori och metod


Jag kommer framförallt använda mig av semiotiskt bildanalys och textanalys i böcker och
texter för att förstå, sätta Parrs verk i kontext och få en djupare förståelse till hur
dokumentärfotografiet som konstform tolkas. Detta tillsammans med andra texter om just
fotografi för att få en bredare bild till hur vi tolkar bilder generellt. Uppfattning av platser och
hur konstnären själv separerar sig från andra konstnärer är direkta intervjuer med Parr viktiga,
men också Roland Barthes Camera Lucida och bildens retorik om semiotik nödvändiga.
Det viktigaste texterna just nu är enligt mig Susan Sontags On Photography för att sätta Parrs
konstnärskap i en historisk kontext och tydliggöra de val han gör i sina bilder. Samt intervjuer
från där Parr själv medverkar.

Forskningsläge
Jag har också studerat texter som vi haft i tidigare kurser som kommer sätta Parrs foton i en
kontext till de val han gör som Christina Kotchemidovas ”Why we say ”Cheese”: Producing
the Smile in Snapshot Photography. Stephen Dawber, Och “Martin Parr's suburban vision”
Third text, May 2004, Vol.18(3), pp.251-262

1. Fotografi

1.2 Samlade tankar utifrån Sontags on Photography och turistfotografi


Lägga till alla referenser från boken andra dokumentet + tydliggöra en koppling till
uppsatsen

Bilder är tolkningar, precis som målningar. Susan Sontag fascineras av fotografiet, bildens
uppkomst och hur stor plats det har tagit i vår samtid. I On Photography fördjupar sig Sontag

4
om vad som är verklighet och vad som är fotograferat. Hur fotografiet som konstform skiljer
sig från målningen och att livet i stort inte är fixerade och ljussatta detaljer, men foton är det.

Sontag menar genom att fotografera världen, samlar vi snarare på den än att vi upplever den.
Att fotograferandet har blivit som en souvenir för turister, vi ser platsen genom linsen,
fotograferar, för att sen gå vidare till nästa foto. Att upplevt något är har nästintill blivit
samma sak som att ha fotograferat det. Fotograferandet har blivit ett arbete under resan istället
för att koppla loss. Genom kameran blir vi turister för verkligheten. Diane Arbus använde
kameran som ett redskap för att ta sig in i nya rum och situationer, ett turistande av
människor. Kameran blev en licens att kolonisera på människor och gör vad hon ville. Där jag
tror det till stor del handlar om att känna sig odödlig när vi fotar, fånga en händelse som kan
gå förbi tid och rum.

Sontag sammanfattar och refererar i On Photography till sina favoritfotografer, hur de i


kontext till sin samtid stod ut och förändrade fotograferandet till grunden. Där det krävdes ett
smart öga för att se något nytt, något som vi nu alla kan se. Sontag refererar till Bresson där
han menade på att tänkandet ska ske före och efter fotograferandet, aldrig under tiden han
fotograferade. Jag tolkar det som att Bresson ville vara i tillfället, känna bilden snarare än att
tänka fram den.

Sontag skriver ständigt om skillnaden mellan verkligheten och fotot. Vad som skiljer de åt
och hur de ändå förenas. Där fotot som uppfinning tog bort målningens krav på att
transkribera verkligheten. Vilket målningen ska vara evigt tacksam för. Men att det också
finns en skillnad mellan målningen och fotot. Målaren konstruerar, fotografen visar. På så sätt
kan det vara lättare att det finns en igenkänning i en målares totala verk trots att du brutit stilar
genom tiden, som Picasso och Stravinsky.

Sontag understryker också att foto i sig inte är konst, det är ett medium där konst kan skapas.
Vilket ger möjligheten till fotot att göra allt till konst. Där vi nu kan se mer och mer konst
skapas för att bli ett foto.

Jag tycker det är intressant hur Sontag ständigt vill urskilja verkligheten och bilden.
Verkligheten är något som sker där vi inte vet vad som ska ske, bilden är något som har skett.
Detta i sig skapar en känsla av här och där. Nu och då. Där fotografier inte är det verkliga, den

5
återvinner det. Varje fotografi är ett fragment och beroende på i vilken kontext bilden visas
kan dess värde förändras. Nu och då. Där fotografier inte är det verkliga, den återvinner det.
Varje fotografi är ett fragment och beroende på i vilken kontext bilden visas kan dess värde
förändras.

1.2 Tankar utifrån texten av Stephen Dawbers, Martin Parr's Suburban Vision

Hur ser vi på dokumentärfotografi och dess representation, Steven Dawber har ett kritiskt öga
till Parrs fotografi och anser att han har glidit enkelt förbi till den så kallade institutionella
röda röda mattan1. Dawbers ägnar en stor del av texten kring Parr och hans konstnärskap med
retrospektiv blick. Dawbers ställer frågor kring hur han själv ska legitimera Parr som
dokumentärfotograf, där han undrar vad grunderna, begränsningarna och responsen har varit
kring han skapande?

Dawbers skriver på att dokumentär blir konst när den överskrider sina referenser till världen
när arbetet kan först och främst ses som ett självuttryck från konstnären.2
Men där han anser Parrs resultat snarare förnedrar dokumentär, där utarmade sociala
referenser är grundade i och främjar aktivt Parrs alienerade relation till både ämne och publik.

Efter två år på Irland kom Parrs stilistika resolutioner fram, där han enligt Dawbers3 vill
exponera sitt längtande efter autenticitet. Där började han fotografera med mediumformat och
färgfotografi. Där Parr lånade av samtida amerkanska fotografera som Eggleston, Meyerowitz
och Sternfeld som kombinerade mättnade nyanser och dagsljus för att skapa en diskret och
detaljerad estetik ny för Storbritannien.

Ytterligare text från Dawbers från andra dokumentet.

1
Stephen Dawber, Martin Parr's Suburban Vision, S.251, 2004 Kala Press/Black Umbrella

2
Stephen Dawber, Martin Parr's Suburban Vision, S.252, 2004 Kala Press/Black Umbrella

3
Stephen Dawber, Martin Parr's Suburban Vision, S.255, 2004 Kala Press/Black Umbrella

6
2 Bildanalys

Jag kommer att i denna del av uppsatsen använda mig av en semiotisk bildanalys för att
analysera två bilder tagna av Martin Parr. Jag kommer att undersöka hur vi ser på bilderna
och i de kontext som de är tagna i och tolka vad konstnären säger med sina verk. Om det finns
något som förenar dem och vad som separerar dem, vad de säger om vår samtid och om de är
signifikanta för Parrs konstnärskap.

Bild 1 – Martin Parr, ITALY. Pisa. The Leaning Tower of Pisa. From 'Small World'.
1990.
I fotoserien Small World, 1995 observerar Parr den globala turismen och sökandet efter
autentiska kulturer som turistens egna sökande har hjälpt till att förstöra. Small World
undersöker skillnaden mellan verkligheten och mytologin4. Martin Parr säger själv att han att
hans första prioritet är att skapa en bild som kommer underhålla och vara bra för att kolla på,
samt att bilden ska relatera till personens liv. 5

Denotation
Rensa lite
Fotografiet är i färg, det innehåller en grön gräsmatta, gräsmattan ser ut att vara upptrampad.
Främst i bilden står en kvinna i svarta kläder och med mörkt hår och ljus hy. Hon småler och
tittar mot bildens högra hörn, lite utanför bilden. Fotografen har beskurit bort hennes underdel
så man ser bara från låren och uppåt. Kvinnan är smått lutad framåt, där hon håller upp båda
sina händer till vänster i bilden. Till höger om kvinnan står en man, han befinner sig lite

http://pro.magnumphotos.com/C.aspx?VP3=SearchResult&ALID=29YL53G7RT3&VBID=2K1H
ZSD1QO5Q&POPUPIID=2S5RYD1NI9GA&POPUPPN=69
5
https://www.youtube.com/watch?v=wlKrnYWXEK8

7
längre bak i bilden där han har placerat sitt vänstra knä i gräset, det högra benet har han böjt
och placerat sin fot i gräset. Han har ljusblå jeans på sig och en brun skinnjacka. Mannen har
också mörkt hår och håller upp sina armar mot vänster sida av bilden som kvinnan framför
honom. Till vänster om kvinnan längst fram i bild befinner sig ytterligare en person, det ser ut
att vara en kvinna. Hon står upp på gräsmattan, hon bär en grön jacka på sig och ljusblå jeans.
Kvinnan ler och håller också upp sina armar fast mot höger sida av fotografiet.
Vänster om kvinnan i grön jacka står sex personer intill varandra, de bär blå jeans, rockar och
tittar bort från kameran. Förutom två personer som iakttar personerna som håller upp sina
händer främst i bild. Till vänster om de sex personerna står en man i svart rock och
solglasögon. Han håller också upp sina händer fast inte lika högt som de andra tre.
Bakom människorna skymtar vad som ser ut att vara en byggnad, några valv är i bild men
resten är bortskuren från fotografiet. Vid byggnaden står flera människor och där finns även
ett gult hus, med vad som ser ut att vara ett tegel tak. Det skymtas även ett staket framför ett
vitt runt torn, tornet ser ut att vara byggt i någon typ av sten och ha flera våningar. Med flera
valv och pelare ser det ut att vara högt. Tornet ser ut att luta lite åt vänstra sidan bilden, det är
svårt att avgöra om det är tornet eller fotografen som har gjort något med bilden när han har
beskurit den. Bakom tornet finns gröna träd och och en stor välklippt häck som hör ihop med
en till byggnad med gul fasad. Framför byggnaden är det en byggnadsställning.

Fotografens har placerat sig höger i bild, så han fångar alla människor på gräsmattan som
befinner sig vänster om honom och att han fångar hela tornet och den blå himlen med lite
mörka moln i bakgrunden. Kvinnan främst i bild och de andra människorna på gräsmattan ser
ut att vara ljussatta i naturligt ljus. Däremot ser tornet i bakgrunden ut att vara mer ljussatt,
eventuellt att solen skiner mer på det än på gräsmattan. Färgerna i bilden ser ut att ha fått lite
retusch, eller de ser lite färggrannare ut än ett vanligt fotografi. Ingen människa på gräsmattan
ser ut att titta in i kameran förutom en man i klungan på sex personer. Han ser ut att frysa lite i
sin bruna jacka där han är smått hukad och tittar in i kameran.

Konnotationer
Det lutande tornet i Pisa är en byggnation som byggdes klart under 1300-talet6, det började
luta redan under bygget startade nästan 100 år tidigare. Jag minns själv när jag stod framför

6
http://natgeo.se/teknik/arkitektur/nar-valter-lutande-tornet-i-pisa

8
tornet för åtta år sedan och skulle fotografera det likt Parr gör här i bilden. Det är
imponerande att tornet lutar så mycket och det är nästan omöjligt att inte tänka på
diskussionerna som måste försiggått kring hur de skulle lösa det lutande problemet.
Diskussioner som människorna på gräsmattan antagligen är meningar ifrån att diskutera.
Människorna i bild ser ut att vara typiska turister som vill fotografera sig med tornet. Ingen
ser ut att vara värst medveten om vad Parrs fotografi fångar. Där turisterna själva håller upp
sina händer i hopp om att försöka hålla upp tornet för en annan kamera som vi inte kan se i
denna bild. Turisterna som jag ser de som och deras gester kommer skapa ett fotografi likt
många andra har tagit i vid tornet. Parr är medveten om detta och fångar absurditeten kring att
just fotografera sig med ett torn precis som alla andra, att vi gör samma gester som de andra
och framförallt hur dumt det ser ut när man inte fotograferar människorna i rätt vinkel för att
skapa en visuell komposition som leker med bildens format och förutsättningar. Något som
väcker min uppmärksamhet i fotografiet är mannen längre bak i bild med svart rock och
solglasögon. Han håller sina händer likt de tre andra främre i bild, men hans händer lutar ner
mot marken. Det ser ut som att tillsammans med sina svarta solglasögon och rock har tagit på
sig någon typ av rekvisita, där han ska föreställa blind. För händerna lutar sig så långt ner att
de inte skulle omöjligt skapa samma visuella gestaltning som de andra som håller upp sina
händer mycket högre. Om så är fallet är även mannen med svart rock medveten om hur
platsen uppfattas och skapar istället en scen, eller ett eget fotografi tillsammans med en annan
fotograf. Oavsett har Parr fångat allt ihop i samma bild, det blir en metabild om vad vi vet om
platsen innan och hur vi som människor beter oss där. Hade jag själv inte vetat om att
människorna på bilden tar en bild där de lutar sig mot tornet hade det nästan sett ut som Parr
har tagit bort något väsentligt i bilden, något som människorna håller upp eller puttar
mödosamt bort.

Jag tror att Parr med bilden vill skapa och förmedla en humoristisk känsla hos åskådaren, att
vi känner igen oss i fotografiet eller kan förstå efter ett tag vad personerna i bild försöker
göra. Fotografiet förstärks med sin färgsättning som är lite ljusare än vanligt, det kan bero på
att Parr oftast fotograferar sina objekt med blixt7. Det blir ett sätt för Parr att ljusa upp bilden

Martin Parr's Suburban Vision


Stephen Dawber

Third Text ISSN 0952-8822 print/ISSN 1475-5297 online © 2004 Kala Press/Black Umbrella
http://www.tandf.co.uk/journals
DOI: 10.1080/0952882042000227955

9
men också särskilja från andra, ljusa upp och ge ett eget uttryck till sina bilder. Det Parr gör
med denna bild är att han kringgår det konventionella fotografiet på en plats som är
förknippat med just att man ska luta sig med tornet, han bejakar platsen och människorna
kring. Hur de beter sig och hur de blir en del av turistresemålet, precis som Parr själv. För
även han fotograferar tornet men med annan blick än de andra. Han får oss att titta på oss
själva i platsen istället för tornet, hans fotografi kräver medvetenhet och blir samtidigt något
postmodernt, för genom det fotografiet finns nu även ny genre av fotografier på platsen, de
som fotograferar de som fotograferar osv.

Bild 2 – Martin Parr SWEDEN. Stockholm. From 'Small World'. 1992.


Ytterligare en bildanalys från fotoserien

Slutdiskussion

Få in varför Parr inte fotograferar människor som ler, att Dawbers anser hans bilder ser ut
som reklam/att Parr arbetar med reklam.
I Kotchemidova Why We Say “Cheese” skriver hon om hur Kodak har inpräntats i vårt
samhälle att vi ska le på bild, de sålde och marknadsförde sig konsumentens glädjefyllda
upplevelse med kameran. Där leendet blev en stor del av representationen. Med tiden blev
idén att bilderna var konstruerade något som inte spelade någon roll8. Det skapades mer
bilder med konstruerade situationer och leende som Kodak använde som reklamannonser för
att sälja ännu mer bilder.

8
Christina Kotchemidova, Why We Say “Cheese”: Producing the Smile in Snapshot
Photography s.17-18

10
Artiklar om turistfotografi/Artiklar om Parr?
Hur skiljer sig hans två foton?
Få In parr I Barthes text

I början av Roland Barthes Det ljusa rummets andra del skriver han en kort tid efter att hans
mamma har gått bort om att han letar efter bilder på sin mamma i olika skeden i hennes liv. 9
Jag läser det som att när han ser bilderna på sin mamma känner han igen i henne i fragment,
olika delar av gick att finna i bilderna, men där inte kunde se sin mammas sanna jag i
bilderna, inte på det sättet han mindes eller hade upplevt henne när hon var vid liv.

Bilderna han fann saknade något som Barthes kallar för punctum, vilket gjorde att bilderna
gick in under det andra begreppet studium, dessa begrepp var grundläggande för Barhes syn
på fotografi.

Barthes menar på att Punctum är det där ofta oförklarliga som våra ögon fastnar vi när vi ser
bilder och inte ver varför vi fastnar vid det. Studium är det vi ser i en bild när vi betraktar den
med mer objektiva ögon och med ett mer allmänt intresse, där vi tolkar bilden med våra
kulturella referenser och medhavda kunskaper. Dock utesluter inte nödvändigtvis begreppen
varandra. Samtidigt beskriver och Barthes en bilds noeme (väsen) som kanske den mest
väsentliga eller viktigaste kvaliten i ett foto. Där fotografiet blir ett bevis på att det som sker i
bilden har varit verkligt, det har varit (”that has been”) 10.

Få In parr I Barthes text

I Bildens retorik skriver Barthes om skapandet av bild så handlar det om att bygga upp en bild
efter avsikterna från en avsändare. Barthes exempel i fråga är en reklambild, där också bilden
ska övertala betraktaren om sin egen äkthet och det den själv värderar högt11
Alltså handlar det om att övertala sig själv att det personen ser i är verkligt. 12
Där det inte räcker med att bilden ser äkta ut om det finns element i bilden som passar in in i
den bild som personen som betrakta vill förmedla till sig själv.

9
Barthes, Det ljusa rummet, s. 67
10
Barthes, Det ljusa rummet, s. 76-77
11
Barthes, Bildens retorik, s. 12-14
12
Barthes, Bildens retorik, s. 14

11
Skillnaden som Barthes skriver om är hur vi tolkar en bild du vet om och har en relation till,
som han gör i Det ljusa rummet och tolka en bild som skapas för du själv som betraktare ska
förstärka en redan tidigare bildad uppfattad uppfattning om något.

Alltså bilden som Barthes kallar The Winter Garden Photograph är enligt honom en bild som
beskriver sin mamma på det sanna sättet, men det betyder inte att bilden gör det för någon
som inte kände henne13.

Sammanfattning

Bevararar uppfyller inledningens syfte/ problemformulering i korthet

13
Barthes, Det ljusa rummet, s. 100

12
Litteraturförteckning
Snygga till detta

Tryckta källor
Barthes, Roland, Det ljusa rummet, (1980), Hill and Wang, 2010
Barthes, Roland, Bildens retorik, (1964), Bokförlaget Faethon, 2016
Sontag, Susan, On Photography, (1971), Penguin modern Classics, 2008
Momenttexter
Parr, Martin, Small world, (1995)
Kotchemidovas, Christina ”Why we say ”Cheese”: Producing the Smile in Snapshot
Photography
Stephen Dawber, Martin Parr's Suburban Vision, 2004 Kala Press/Black Umbrella

Digitala källor:

https://www.telegraph.co.uk/travel/galleries/the-most-cliched-holiday-photos/

https://www.nytimes.com/2016/09/25/magazine/what-we-see-when-we-look-at-travel-
photography.html

https://www.nationalgeographic.com/travel/travel-interests/arts-and-culture/how-instagram-
is-changing-travel/

http://www.theartstory.org/artist-penn-irving.htm

http://www.theartstory.org/artist-cartier-bresson-henri.htm

https://i-d.vice.com/en_us/article/3kbndk/what-travel-photography-says-about-how-we-view-
the-world

http://www.anothermag.com/art-photography/8073/martin-parrs-last-resort

https://www.telegraph.co.uk/culture/3615454/Ordinary-lives-extraordinary-photographs.html

https://www.theguardian.com/theobserver/2002/jan/13/features.magazine37

https://www.theguardian.com/travel/2007/sep/09/escape.photography

https://www.youtube.com/watch?v=UzZun3zMrV4

13
https://www.youtube.com/watch?v=UzZun3zMrV4

https://www.youtube.com/watch?v=Tg6VTRjIXmk&t=2s

Bildförteckning
Bifoga bilder

14

Vous aimerez peut-être aussi