Uppdaterad 16 03 99

SENASTE NYTT 16.3.1999

SE UPP MED SONEN !

Vilken roll spelade Olof Palmes son Mårten i spelet på Sveavägen? Vilken roll spelar han alltjämt? Det frågar man sig efter publiciteten
kring mordet den allra senaste tiden.

SE UPP MED SONEN !

En kort tid efter mordet på Olof Palme hade en taxichaufför en körning från Stockholms innerstad till en av Mälaraöarna. Man pratade
förstås om mordet. Det visade sig att passageraren var polis, medlem av Palmegruppen. Men skeptisk till spaningsledare Hans Holmérs
idéer. När han betalade och lämnade taxin sa han: SE UPP MED SONEN! Jag har senare fått fram att det var ingen mindre än chefen för
spaningsgruppen vid stockholmskriminalen kommissarie S L Pettersson, som bodde ute på Ekerö. Mårten Palme är fortfarande aktiv i
dimbildningen kring mordet, bl a genom att försöka styra publiciteten i Dagens Nyheter.

Som mina kära läsare redan erfarit har Per Lindebergs bok DÖDEN ÄR EN MAN om styckmordet kommit att påskynda Palmeutredningen. Det är
delvis samma personer inblandade, och samma krafter. Framför allt gäller detta den destruktiva formen av feminism. Och i båda fallen ser vi tydliga
exempel på rättssamhällets sammanbrott.

10 - 12 mars har DN publicerat tre artiklar om Palmemordet, signerade Anders Hellberg. Dessutom har notiser inströmmat från olika delar av
världen, där det ena villospåret efter det andra avfärdats. Det har gällt Turkiet, Sydafrika, Holland och USA. Hellbergs sista artikel handlade om det s
k mötesscenariot, som går ut på att makarna Palme hade stämt möte med gärningsmannen vid gaturkorsningen, där mordet skedde. Det har
trotskisten Gunnar Wall anlutit sig till i sin omfångsrika bok MÖRKLÄGGNINGEN. Lisbet Palme skulle enligt vad något vittne trott sig uppfatta
ropat till mördaren: - Nej, vad gör du? Hon skulle ha förträngt att hon sett mördaren. Formuleringarna föranledde Mårten Palme att ringa till Anders
Hellberg på DN och klaga. Inte heller gillade han studien om gärningsmannaprofilen, som Hellberg redogjort för dagen innan. Teorin om den
ensamme galningen kom allt mer i bakgrunden. I arbetet med gärningsmannaprofilen finns han med, men absolut inte som narkoman. Vilket
utesluter Christer Pettersson. Den ensamme galningen skulle ha sett paret Palme gå på biografen Grand och därefter gått och hämtat ett vapen. Så
skisserade författaren Per-Olof Enqvist i Expressen ett händelseförlopp bara en vecka efter mordet. Den modellen arbetade Hans Holmérs
efterträdare Hans Ölvebro med i tio år. Men då hette han Christer Pettersson. Hellberg refererade en brottsanalys, som kommissarie Jan Olsson och
psykiatrikonsulten Ulf Åsgård vid Rikskriminalen gjort under 1993-94, d v s efter det att jag lämnat in min formella anmälan mot Lisbet Palme till
Riksåklagaren (Dnr ÅD 953-93) och KU, Konstitutionsutskottet (Dnr 173/03-94). Jag kunde glädja mig åt att min formella anmälan föranledde
utredningen att anställa ytterligare ett förhör med Lisbet Palme, som kunde ställas samman med hennes tidigare, starkt divergerande och osanna
utsagor om sina iakttagelser av mördaren på mordplatsen.

Min anmälan omfattade även Lars "Bombmannen" Tingström, som jag vid denna tidpunkt blivit bekant med och övertygad om att han var utsatt för
ett justitiemord. Däremot nämnde jag ingenting om styckmordet, eftersom jag ännu inte fått kontakt med chefen för rättsläkarstationen i Solna Milan
Valverius eller den i styckmordet omtalade "obducenten" Teet Härm.

Ett citat ur min anmälan, en komplettering daterad Stockholm den 1 november 1993:

"Förtydligande till Bilaga 1: Analysen av händelsen på Sveavägen visar att Joakim Palme sannolikt låtsasskjutit fadern i bröstet med en startpistol
medan Lisbet sköt honom med ett finkalibrigt vapen i ryggen med en kula som skulle ha kreverat i bröstkorgen."

Gärningsmannaprofilen utarbetades tillsammans med FBI i Washington och är ett praktexempel på den charlatannivå som svensk mordutredning har
hamnat på i samma stund som regeringen fattade beslutet att mordet inte skulle klaras upp. Följande floskler kom FBI fram till, enligt DN:

"0lof Palmes mördare är en personlighetsstörd svensk man som lever ensam. Han är lågutbildad och arbetslös eller har ett dåligt betalt arbete och
har ingen bil. Mördaren bor enkelt i en hyreslägenhet med låg standard."

Utredningen är på 140 sidor. Den har som vanligt läckt till DN genom dess gamle medarbetare Olle Alsén. Han var under många år Palmes
samtalspartner och hjälpte bl a till med att snickra ihop hans berömda tal mot USA:s bombningar av Hanoi 1972. Det är oklart om han har fått den
hos polisen, Granskningskommissionen eller varför inte Mårten Palme. Som dock visade sitt ogillande efter publiceringen. Det kan vara av intresse
att veta att både Anders Hellberg och Olle Alsén fått artiklar refuserade av DN:s redaktionsledning. Alsén har därefter gått till Aftonbladet, men de
har inte heller velat ge honom plats, eftersom de hårdnackat (Obs vits) håller fast vid - Christer Pettersson!

Mårten Palme ljuger

Mårten Palmes uppgifter till polisen och domstolen i Christer Petterssonrättegången om vad som hände vid mordet kan omöjligen stämma. Han
talade under ed i tingsrätten 20.6.1989:

"När vi stod och samtalade utanför biografen, vid bokhandeln, backade jag på en man. När vi skildes åt …Vi går ut, dras söderut på Sveavägen.
Ljusen släcks i bokhandeln. Vi stod och pratade i fem-tio minuter. När vi hade skiljts observerade jag en man vid möbelaffären, med blå nylonjacka,
halvlång, fyrkantigt ansikte, smala läppar, sammanbiten mun. Han hade stålbågade glasögon, keps, hade fast blick, tittade på mina föräldrar…Sen
går vi hem till min flickvän (Ingrid Klering) vid Vanadisvägen och sätter på te, då plötsligt min mor ringer, väldigt chockad, och säger att de har
blivit beskjutna. Vi störtar ut, får tag i en taxi, åker till Västerlånggatan. Då ser vi att de inte är där och vi får skjuts av en polisbil till Sabbatsbergs
sjukhus."

Inga av dessa uppgifter har kontrollerats av mordutredningen. Om de hade gjort det så hade man funnit att Lisbet Palme inte ringde något samtal från
Sabbatsbergs sjukhus vid denna tid, före midnatt. Enligt sköterskan Lena Östeman på Sabbatsberg hade hon ensam hand om Lisbet Palme när läkarna
kom och meddelade att han dödförklarats 6 minuter över midnatt.

Efter att Lisbet Palme som det ser ut avlossat det dödande skottet i ryggen på Olof Palme och han låg på magen på trottoaren vände hon
honom på rygg och kysste honom farväl på den blödande munnen. I det ögonblicket måste hon ha varit den ensammaste människan i
världen. Ingen tog hand om henne, ingen polis körde henne till sjukhuset, ingen talade med henne på sjukhuset eller undersökte hennes
påstådda skottskada.

Sköterskan Lena Östeman (som inte hördes i utredningen) tyckte att Lisbet Palme såg ensam ut och föreslog att hon skulle ringa sina söner. Hon såg
att Lisbet Palme gick till ett rum med telefon och att hon ringde två samtal. Klockan bör då ha varit 10 minuter över midnatt.Hon kan i varje fall inte
ha ringt hem till Ingrid Klering, eftersom hon vid den tidpunkten befann sig med Mårten Palme i faderns lägenhet på Västerlånggatan.

Mårten Palme hördes också i hovrätten, men då undvek åklagare Anders Helin diskret att fråga om vad som hänt efter det att han skiljts från
föräldrarna. Överraskande säger han endast att de begav sig till flickvännens lägenhet på - Banhusgatan! Hon bodde på Vanadisvägen. Däremot var
det ett utförligt korsförhör om olika konfrontationer som sönerna och Lisbet Palme varit med om innan Christer Pettersson greps och vilka
informationer de fick om honom. Resultatet av förhöret var egentligen förkrossande. Det framgick att alla konfrontationer som gjorts, alla bilder som
visats och alla upplysningar om olika spaningsresultat gjorde att Lisbet Palmes utpekande av Christer Pettersson måste betraktas som helt värdelöst.
Till och med innan Christer Pettersson greps hade man upplyst Lisbet och Mårten Palme om att det fanns en misstänkt alkoholist i Sollentuna, som
tidigare hade dömts för dråp.

Den 4 september 1995 sändes ett TV-program i TV 3 om mordet. Där intervjuade Stig Edling Mårten Palme om mordnatten. Då sa Mårten Palme att
Lisbet Palme hade ringt och sagt att Olof Palme var klar för operation. Vilket skulle betyda att hon upplyst om att de befann sig på Sabbatsberg. Det
gör det ännu obegripligare att Mårten begav sig till Västerlånggatan.

I själva verket dök Mårten och Ingrid upp på Västerlånggatan cirka tio minuter före midnatt. De ringde på hos Janken Myrdal, som bor på nedre
botten, och bad att få hans nycklar till föräldrarnas lägenhet, som han hade för att vattna blommorna när Palmes var bortresta. Janken Myrdal är son
till Jan Myrdal. (Huset hade tidigare innehavts av Gunnar och Alva Myrdal, som skänkte det till Palme. Vilket pressen aldrig tog någon notis om.) De
sa till Janken Myrdal att det varit skottväxling på stan och de ville höra hos Janken om de sa något om detta i radion.

Det är i hög grad tvivelaktigt om Mårten Palme och hans flickvän hunnit från bokhandeln vid ABF-huset på Sveavägen till hennes lägenhet på
Vanadisvägen och därefter efter en stund ha förflyttat sig till Västerlånggatan, inom en halvtimme efter mordet. De kan inte ha blivit informerade om
skottväxlingen av Lisbet Palme, eftersom detta var före midnatt. Taxiresan är inte dokumenterad. Vid framkomsten till Västerlånggatan uppgav
Mårten Palme att där var polisbevakning. Detta är också felaktigt. Polismännen Stig Rosén och Lars Bengtsson vid Sveavägen tog på eget bevåg
kontakt med polisens ledningscentral och frågade om det var någon bevakning utanför bostaden på Västerlånggatan. När de fick ett nekande svar åkte
de dit på eget bevåg. Klockan var då 13 minuter över midnatt. Observera att det inte förrän nästan en timme efter mordet kom polis till Gamla Stan.
Vad man än gjorde så inte var det att jaga mördare. Kl 00.18 kom det unga paret ut från lägenheten, och polismannen Stig Rosén skjutsade dem till
Sabbatsberg. De tillhöll dessförinnan Janken Myrdal att hålla tyst om att de varit där. Här inställer sig omedelbart en rad frågor, t ex:

1. Varför ljuger Mårten Palme?

2. Varför begav de sig till Gamla Stan?

1. Vad gjorde de i lägenheten?

2. Varifrån hade de fått uppgiften om skottlossning?
3. Varför påstår de att de tagit taxi?
4. Varför skulle Janken Myrdal hålla tyst?
5. Varför hade polisen ingen bevakning i Gamla Stan under nära en timme efter mordet?
6. Varför har mordutredarna inte utrett detta?

Mitt svar på fråga 8 är en motfråga:Varför skulle Palmeutredningen ha utrett detta när den inte har utrett någonting annat?

Det finns också anledning att försöka kartlägga vad Joakim Palme gjorde på mordnatten. Officiellt befann han sig i familjens radhus i Vällingby,
Olof Palmes gamla bostad, när han fick dödsbudet.

Av Lena Östemans berättelse framgår att telefonsamtalet inte kan ha ringts före kl 00.10. Man kan med fog fråga sig varför inte polisen underrättade
de anhöriga om händelsen så fort de fick veta den. Det är känt att Joakim Palme med fru och barn i barnvagn anlände i familjens bil till sjukhuset kl
00.30. Detta är möjligen tänkbart.

Låt mig sticka emellan med en fråga: Hur kan det komma sig att polisledningen, som medan Olof Palme forslas i ambulans till sjukhuset
och Lisbet Palme finns i samma ambulans inte underrättar deras barn? Passiviteten på polisens ledningscentral kan delvis förklaras med att
en del av dem är berusade. De uppger att de firar en som fyller år. Kan det vara något annat som de firar?

För det händelseförlopp som jag skisserat är det också tänkbart att Joakim Palme väntade i en bil på Sveavägens västra sida, en bil i vilken också
Hans Holmér befann sig. Som stöd för detta tar jag första kapitlet i Hans Holmérs avslöjande bok OLOF PALME ÄR SKJUTEN! Det finns vittnen
som sett en man snedda över Sveavägen strax innan makarna Palme kom fram till mordplatsen. Om det var Joakim som sköt med startpistolen så har
han efteråt inte sprungit uppför trapporna till Regeringsgatan utan Luntmakaregatan norrut. Vid Markvardsgatan ska han i så fall ha kastat
startpistolen i en fönsternisch och därefter hämtats upp i en bil på Sveavägen och körts ut till Vällingby. Avståndet mellan huset i Vällingby och
Norrmalm är 11 kilometer.

I min bok DÖ I RÄTTAN TID finns ett dokument om startpistolen med alla data som bilaga. Det dokumentet har jag fått av Olle Alsén, som också
gav mig bilderna på hemsidan ur DN:s arkiv där man kan se att Joakim Palme och Ted Gärdestad var lika som bär. Olle Alsén arbetar omväxlande
med att bringa klarhet och förvirring i utredningen. Han hör också till dem som har det svårt i dessa dagar.

Därför är det viktigt att generaldirektören Inga-Britt Ahlenius som sitter i Granskningskommissionen nu gör samma städjobb i Sverige som hon just
har gjort i Brüssel, där hon fick hela EU-kommissionen på fall. Det är hög tid att rättsstaten återställs.

Med vänlig hälsning

Lars Krantz

Åklagare Anders Helins förhör med Mårten Palme i Stockholms Tingsrätt den 20.6.1989 återges här i valda stycken. Det framgår av bandet att
Christer Petterssons försvarare advokaten Arne Liljeros inte överansträngde sig.