Krav och kontroll på arbetsplatser

En studie om psykosocial arbetsmiljö och dess betydelse för

arbetsrelaterad stress

Christopher Teljstedt
Royal Institute of Technology
Grupp 6 - chte@kth.se

1 oktober 2010

Innehåll
1 INLEDNING 3

2 SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING 4

2.1 Avgränsning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
2.2 Definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

3 METOD 4
3.1 Val av metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
3.1.1 Reliabilitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
3.1.2 Validitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
3.2 Val av litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
3.2.1 Kort om författarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

4 BAKGRUND 5
4.1 Arbetsmiljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
4.2 Förändringar i arbetsvärlden . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
4.3 Tidigare forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

5 THEORETISKT PERSPEKTIV 6
5.1 Psykosocial modell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
5.2 Krav- kontroll – stöd modellen . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
5.3 Psykosocial arbetsmiljö, stress och stresshantering . . . . . . 6

6 BESKRIVNING AV STUDIEN OCH DESS RESULTAT 7

7 DISKUSSION 7

8 REFERENSER 7

1
 Kommunikation - grupp 6

Abstract
They way a workplace can be formed and structured can have have
both a postive and negative impact on the health of an individual.
The purpose of this study was therefore to investigate the connection
between psychosocial work enviroment and work-related stress.

(Insert text about methods)

As a theoretical framework the study was based on Theorell’s and

Karasek’s demand-control-support model as well as stress within the
workplace.

(Text about results)

Keywords: psychosocial workplace environment, demand- controlsup-

port model, stress

Sammandrag
Sättet som en arbetsplats är utformad och strukturerad på kan ha
både en positiv och en negativ inverkan på hälsa hos en invidid. Syftet
med denna studie var därför att undersöka sambanden mellan psykoso-
cial arbetsmiljö och arbetsrelaterad stress.

(Sammanfattning av metoder)

1Som en teoretiskt ramverk var studien baserad på Theorells’s och

Karasek’s krav-kontroll-stöd model såväl som stress inom arbetsplatser.

(Text om resultaten)

Nyckelord: psykosocial arbetsmiljö, krav- kontroll- stöd modell, stress.

Christopher Teljstedt 2
 Kommunikation - grupp 6

1 INLEDNING
Folkhälsa är ett väldigt omfattande uttryck för det allmänna hälsotillståndet
som råder i en befolkning. Som utgångspunkt har Sveriges folkhälsopolitik el-
va målområden som främjar folkhälsoarbetet, vilka anger bestämingsfaktorer
för hälsan. Varav en är Hälsa i arbetslivet och är det fjärde bland målom-
råderna. Målområdet har som utgångspunkt att vårt arbetsliv ska vara i
balans mellan krav och människors möjlighet att kunna fungera normalt
och behålla en god hälsa genom ett helt arbetsliv. Arbete ska eftersträva
efter att uppfylla en miljö där fysiska, psykiska samt sociala faktorer ska
präglas av en säker såvälsom trygg miljö. [3].
I sin egna självklarhet tillhör fysiska och psykiska påfrestningar till ett
visst mått alltid i arbetslivet och kan för många till och fungera som en liten
kick och en stimulans. Däremot är det arbetssituationer som riskerar att vara
skadliga för fysiska och psykiska hälsan och det är dessa som bör undvikas.
Även sådana som har en motverkan mot människans egna engagemang, ar-
betsglädje eller personlig utveckling. [4]
På senare år har uppmärksamheten riktat sig mot de psykosociala ar-
betsmiljöförhållanderna som är ett begrepp på vad som kan sägas beskri-
va den människomiljö vi har i vårt vardagliga liv. Enligt Töres Theorell
och Lennart Levi, två ledande proffesorer inom psykosocial miljö och stress,
från Institutet för Psykosocial Medicin (IPM) så är detta något som har en
påverkan på individers hälsa på arbetsplatser. [9, 4] Skälet till den ökade upp-
märksamheten beror på bland annat, enligt Statistiska Centralbyråns (SCB)
rapport Sysselsättning, arbetstider & arbetsmiljö 2002-2003, det ökade an-
talet sjukskrivningar är pågrund av överansträngningar och utmattningsde-
pressioner. Utöver detta har även befolkningen uppgett sig att ha psykiska
besvär såsom trötthet, sömnproblem såväl som änglsan, oro och ångest. Det-
ta i samband med att den ökade kunskapen och medvetenheten om tyngden
av en god arbetsmiljö har sannolikt bidragit till ökandet.[6].
I dagens samhälle spenderar vi flertalet timmar av vår dag på arbetet
och vi arbetar ett stort antal dagar av vårt liv. Därför ser jag det som en
väldigt aktuell fråga och pågrund av mitt intresse för psykologi i allmänhet
tycker jag detta arbetet blir ett intressant område att begrunda och studer.

Christopher Teljstedt 3
 Kommunikation - grupp 6

2 SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING

Syftet med denna studie är att undersöka sambanden mellan psykosociala
arbetsmiljöer och hälsan, mer specifikt, stress på arbetsplatser. Samt att
försöka dra slutsatser om vilka faktorer som verkligen spelar in.

Frågeställningar är följande:

• Vilka faktorer som anses vara av vikt för en god arbetsmiljö och främ-
jande för individens hälsa kan identifieras i psykosociala arbetsmiljöer?
(kan komma att defineras ännu tydligare)

• Vilka faktorer som anses vara negativa för arbetsmiljön och utgör risk
för ohälsa och sjukdom kan identifieras i psykosociala arbetsmiljöner?
(kan komma att defineras ännu tydligare)

2.1 Avgränsning
Denna studie kommer fokusera på psykosocial arbetsmiljö och arbetsrelater-
ad stress. Studien är avgränsad på det sättet att den endast behandlar den
psykosociala delen även fast fysiska miljön på arbetsplatser har betydelse för
individens hälsa.

2.2 Definitioner
Hälsa - är ett svårtdefinierat begrepp att bestämma entydligt, M. Ager-
vold hänvisar till Världshälsoorganisationens (WHO) definition av hälsa som
”inte enbart frånvaro av sjukdom, utan ett tillstånd av psykiskt och fysiskt väl-
befinnande” . Denna definition är den mest accepterade och mest använda
definitionen av hälsa som fleratalet FN länder och även FHI använder sig av.
[2]

Arbete - ”sättet att planera och föredela en rad målinriktade aktiviteter”

[2]

Psykosocial - Den vanligaste använda definitionen av psykosocial- lyder,

”interaktionen (samspelet) mellan psykiska och sociala faktorer”. Med andra
ord innebär interaktion, samspelet mellan sociala och psykiska faktorer i
båda riktningarna. [9]

3 METOD
3.1 Val av metod
(Metod för att undersöka och besvara frågeställningarna)

Christopher Teljstedt 4
 Kommunikation - grupp 6

3.1.1 Reliabilitet
(Mer om tillförlitligheten i metod och mätning (Står mer om det i (Evjegård
2003))

3.1.2 Validitet
(Mer om giltigheten i resultatet, mäter metoden det den ska mäta? (Står
mer om det i (Evjegård 2003))

3.2 Val av litteratur

Litteraturen i denna studie består främst av tryckt litteratur, taget från
bibliotek och Internet. Böckerna berör ämnet psykosocial arbetsmiljö samt
dess faktorer som är betydelsefulla för individens hälsa.

3.2.1 Kort om författarna

Författarna till litteraturen är professorer inom olika områden och har idag
direkt eller indirekt anknytning till Institutet för Psykosocial Medicin(IPM).
Institutet grundades 1980 på initiativ professor Lennart Levi. IPM är en
egen myndighet som är underställd till Socialdepartementet där Levi var
föreståndare till 1995 varefter Töres Theorell tog över. [9]

4 BAKGRUND
I Undersökningen om Levnadsförhållanden kan man bland annat avläsa att
den psykosociala arbetsmiljön i Sverige utvecklades mycket bra i arbetslivet
under 1970- och 1980-talen. Möjligheter och stimulans till medinflytande
förbättrades medan de psykiska kraven var oförändrade. Arbetslivet gick
dock genom stora förändringar under 1990-talet. [9]
(Mer om varför jag gör denna undersökning och varför området är intres-
sant)

4.1 Arbetsmiljö
(Mer bakgrund och definition av arbetsmiljöer.)

4.2 Förändringar i arbetsvärlden

(Historik och viktiga förändringar)

4.3 Tidigare forskning

(Tidigare forskning för att övertyga läsaren och stärka min undersökning)

Christopher Teljstedt 5
 Kommunikation - grupp 6

5 THEORETISKT PERSPEKTIV
Upplägg av viktiga teorier och modeller för undersökningen.

5.1 Psykosocial modell

Forskningen på psykosociala arbetsmiljöer har avancerats genom åren, och
många modeller har försökt framställas för att förklara sambanden mellan
hälsa och psykosocial arbetsmiljö. På senare tid är den mest inflytelserika
och accepterade modellen den som föreslogs av Lennart Levi och Aubrey
Kagan som sedan förenklades av Thöres Theorell. [8]
Modellen beskriver interaktionen mellan psykiska och sociala faktorer
och förklaras lättast genom figur 1 som illustrerar människans arbete i tre
nivåer. Omgivningsnivån (som är i fokus för den studie), individnivån och
slutligen reaktionerna. I figur 1 framgår det vad som egentligen står i fokus för
modellen och det är det individuella programmet som utgör individnivån.[9]
Det är den grunduppsättning hos människan som gör oss till individer så
som, förmågor, åsikter, preferenser, fördomar och kunskaper. Vidare så upp-
står reaktionerna när det individuella programmet betingas av faktorer som
genetiska faktorer samt tidigare erfarenheter. Människan begränsas och ut-
formas efter sina genetiska förutsättningar, fysiskt men även psykiskt genom
livets förlopp. [8]
Vidare så har arbetets uppläggning och ledning en påverkan på de reak-
tioner som uppstår genom det indivuella programmet. Reaktionerna kan de-
las upp i beteendemässiga, psykologiska samt fysiologiska reaktioner. På en
arbetsplats kan detta innebära nedatt prestation om det är en beteendemäs-
sig reaktioner. Medan en psykologisk och fysiologiska reaktion kan innebära
försämrad koncentration respektive blodtryckshöjningar. [8]
När en människa genomgår en period av psykosocial påfrestning så har
de resulterande reaktionerna en påverkan på våra erfarenheter. Även att
reaktionerna har en påverkning på arbetets uppläggning och ledning. Det vill
säga att ledningen t.ex. vidtar åtgärder för den minskade produktionen som
följd av reaktionerna, se i figur 1. [8, 9] Detta betyder att de sociala faktorerna
har som förutsättning att kunna påverka det inviduella programmet. [9]
(Mer på sida 15 i psykosocial miljö och stressöch Det friska arbete") [8, 9]

5.2 Krav- kontroll – stöd modellen

(Upplägg av en ytterligare teoretisk modell)

5.3 Psykosocial arbetsmiljö, stress och stresshantering

(Knyta samman begreppen och klargöra för läsaren)

Christopher Teljstedt 6
 Kommunikation - grupp 6

Genetisk
uppsättning

Beteende-
mässiga
Arbetets
Individuellt
uppläggning Reaktioner Psykologiska
och ledning
program

Fysiologiska

Tidigare
erfarenheter

Figur.1 Omgivning och individ i arbetet. Modell enligt Levi-Kagan-Theorell.

[8, 9]

6 BESKRIVNING AV STUDIEN OCH DESS RE-

SULTAT

7 DISKUSSION

8 REFERENSER

Referenser
[1] Arbetsmiljöverket., & Statistiska Centralbyrån. Negativ stress och ohälsa.
SCB-Tryck, 2001.

[2] M. Agervold, Arbete och stress, En introduktion till arbetsmiljöpsykologi.

Studentlitteratur, 2005.

[3] Statens folkhälsoinstitut., tillgänglig på:

http://www.fhi.se/sv/Om-oss/Folkhalsopolitikens-malomraden/,
2010-09-29
http://www.fhi.se/sv/Om-oss/Folkhalsopolitikens-malomraden/
4-Halsa-i-arbetslivet/, 2010-09-29.

[4] L. Levi, Stress och hälsa 2000, Karolinska institutets avdelning för stress-
forskning och Institutet för psykosocial medicin (IPM), 2000.

[5] L. Levi, Guidance on work-related stress: spice of life or kiss of death?,

Luxembourg: Office for Official Publications of the European Communi-
ties (Employment and social affairs)(Health and safety at work), 2000.

Christopher Teljstedt 7
 Kommunikation - grupp 6

[6] Arbetsmiljöverket., Statistiska Centralbyrån, Negativ stress och ohälsa

SCB-Tryck, 2001.

[7] Statistiska Centralbyrån., 2005. Sysselsättning, arbetstider och ar-

betsmiljö 2002-2003.
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0101_2002I03_
BR_LE109SA0501.pdf, 2010-09-29.

[8] T. Theorell K. Jeding, S. Hägg GM Marklund, Å. Nygren, & E. Vingård,.

Ett friskt arbetsliv. Fysiska och psykosociala orsakssamband samt möj-
ligheter till prevention och tidig rehabilitering. Författarna och Arbet-
slivsinstitutet, 2009.

[9] T. Theorell, L. Levi, T. Åkerstedts, A. Perski, D. Wasserman, F. Lind-

blad, S. Ekblad. Psykosocial miljö och stress. Författarna och Studentlit-
teratur, 2003.

Christopher Teljstedt 8