Tonåringars identitetsarbete med utgångspunkt utifrån tillhörighet och

sociala relationer

Tonåringar idag står framför många utmaningar, inte minst när det gäller att hitta sig själva.
Det är nämligen i denna fas av livet där utforskandet efter en egen identitet påbörjas, ett sätt
att kunna definiera sig. Erik H. Erikson (refererad till i Almér, 2006) benämner denna
experimenterande tid som tonåringar upplever för ett psykosocialt moratorium. Det är ytterst
viktigt att tonåringar får spelrum till att kunna utvecklas och söka efter förhållningssätt på
egna villkor, men det är alltid inte lätt med alla normer, förväntningar och ideal i
samhällsstrukturen.

I denna hemtenta tar jag upp att sökandet efter en egen identitet grundar sig i de miljöer som
tonåringar idag befinner sig i, både fysiska och virtuella miljöer. Därför är det viktigt att
reflektera kring att både internet och skolan är viktiga arenor för tonåringars identitetsarbete.

För ungdomar existerar det på den virtuella arenan vi kallar internet oändliga möjligheter att
kunna utforska sin identitet som tonåring, i synnerhet på sociala medier där tonåringar framför
allt får dela dina tankar och synpunkter på olika frågor med andra. Detta leder i sin tur att
tonåringar får en känsla av tillhörighet samt bilda en relation till likasinnade. En
studie/undersökning genomförd av Gray (refererad till i Frisén och Berne, 2016) för hbtq-
ungdomar kan även bekräfta att sociala relationer kan existera virtuellt och samtidigt generera
en god grund för identiteten hos tonåringar.

För att utveckla vidare vill jag poängtera att tonåringar idag har möjligheter att skapa en helt
egen identitet på internet i sociala medier. Genom att presentera sig själv utefter egna
preferenser på sociala medier och skapa en virtuell identitet, skapas en möjlighet att influera
identitetsarbetet i verkligheten. Dessutom får de ytterligare möjligheter att välja/hitta nya
umgängeskretsar, vilket i sin tur uppmanar till vidare experimentering inom olika sociala
kontexter. Denna företeelse fångas upp med ett väldigt bra uttryck, som boyd (citerad i Frisen
& Berne, 2016) kallar för ”write oneself into being” (s.30).

En ytterligare egen reflektion kring identitetsskapande i allmänhet på internet är att tonåringar

i moratoriumet borde få möjlighet att kunna visualisera sin egen identitet, att förvandla ens
drömmar till verklighet och kunna föreställa sig i olika roller och kontexter. Att placera sig
själv i tankar om en blivande identitet främjar självförtroendet som i sin tur har en inverkan på
identitetsskapandet. Jämför det med tanken om att hoppa höjdhopp; tron om att klara hoppet
och höjden ger dig rätt tankesätt för att klara av hoppet eftersom du inbillar dig det, även om
hoppet misslyckas. En teori som presenterar detta tankesätt är Erikson (Almér, 2006) där han
understryker vikten av att individen ska fundera och reflektera kring sig själv för att kunna
utforma identiteten.

Vidare tankar som dykt upp är i vilken omfattning samt hur länge ungdomar faktiskt befinner
sig på internet och sociala medier. De olika kanaler som ungdomar väljer att skicka/uppta
information från och internet i allmänhet har blivit en väl integrerad roll i det vardagliga livet
och är därför en viktig del att ta med när det gäller hur ungdomar bygger sina identiteter och
hur de kategoriserar sig själva i olika fack och i förhållande till olika människor. Specifikt
med tanke på att internetanvändningen har ökat explosionsartat. Ett exempel på detta visar
Findahl (refererad till i Frisén och Berne, 2016) där 15-åringars användning av internet på
mobilen ökade markant, närmare bestämt med hela 77 % under en 4 års period.

En annan viktig huvudscen när det gäller identitetsarbetet är skolan. Det är i skolmiljöer som
mycket av interaktionen med vänner och andra människor sker. Tankar som dyker upp i
samband med detta är hur elevers sociala relationer och grupptillhörigheter utspelar sig i
denna miljö.

Enligt mig finns det flera olika möjligheter för tonåringar idag att engagera sig socialt i
skolan, allt från sociala aktiviteter så som exempelvis fotboll eller spel, till grupparbeten i
undervisningen som gör att tonåringar utsätts för olika gruppkonstellationer med olika normer
och ideal, vilket är en del av identitetssökandet.

Dessutom är det i skolan som ungdomar har möjlighet att påverka sin identitet genom att
förändra det yttre och deras utseende för att passa in i olika sociala kontexter. Med andra ord
existerar en parallell mellan utseende och grupptillhörighet. Även Warkander (refererad till i
Frisén, 2006) påpekar att våra livsval och andras uppfattningar av en själv är en kedjereaktion
på våra yttre förutsättningar och potentiella förändringar som kan ske.

Det är också med hjälp av andra jämnåriga som tonåringar har möjlighet att få bekräftelse för
sin identitet vid jämförelse av varandra, som i sin tur kan förstärka självförtroendet och
självbilden för tonåringar med tanke på att de befinner sig i ett moratorium där ungdomar
oftast är ambivalenta och har svårt att definiera sig själva.
Under vidare reflektion framkommer det att det är i skolan som även andra typer av sociala
relationer börjar utvecklas, exempelvis kärleksrelationer som byggs upp av mer intima
omständigheter. Enligt mig får tonåringen då möjlighet att kunna ta hjälp i det egna
identitetsarbetet eftersom partnern kan förmedla motivation i olika kontexter samt dela med
sig av egna tankar och reflektioner. Dessutom uppstår ett övertygande om att partnern kan ur
ett ytterligare perspektiv bidra till identitetsutvecklingen med tanke på att tonåringar
distanserar sig själv från sina föräldrar i förmån för individualitet och en egen identitet och är
således mottaglig för andra influenser i andra relationer. Detta kan även teoretikern Erikson
(Kroger, 2006) verifiera; Tonåringars intimitet är en viktig pusselbit i identitetsarbetet.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att både internet och skolan är viktiga huvudscener i
tonåringars identitetsarbete. Detta beror i stora drag på grund av internets möjligheter att
kunna bestämma över sin egen identitet utifrån egna synpunkter och åsikter och dess del i vårt
vardagliga liv, men även skolan har en betydande roll. Främst av skälet att tonåringar i skolan
kan interagera fysiskt med jämnåriga och bilda sociala relationer på olika plan men också få
chans att jämföra och få bekräftelse för att kunna utvecklas och skapa en egen identitet.