Académique Documents
Professionnel Documents
Culture Documents
Labbrapport
-Antibiotikaresistens
Sammanfattning:
Labborationen undersöker vilken verkningsgrad 6 antibiotikasorter hade på två olika bakterier;
M-Luteus (Micrococcus Luteus) och E.Coli ( Escherichia Coli). De antibiotikasorter som användes
var Penicillin-G, Erytromycin,Sulfa,Streptomycin,Trimetoprim och Tetracyklin. Utifrån labborationen
kunde man sedan kolla på hämmnngzonen och se vilken bakteriesort som varit resistent mot
antibiotika.Resultaten visade att M-lutens och E.Coli påverkades olika av dessa antibiotika. E. Coli
påverkas enbart av antibiotika Sulfonamid och Erytromycin. Det visade sig att E.coli hade full
resistens emot Erytomycin där hämmnigzonen var 0 mm. E-Coli dock en svagare resistens emot
Sulfa där hämning zonen var 10 mm. Den grampositiva bakterier M-Luteus påverkas enbart av
Penicillin-G och Sulfa.
Inledning:
Laborationens syfte var att analysera och undersöka antibiotika resistansen på två olika
bakteriesorter vilket var E.Coli (Escherichia coli) och M-Luteus (Micrococcus Luteus) med hjälp av
olika antibiotika lappar.
Antibiotika är ett bakteriedödande substans som produceras av vissa mikroorganismer för att hålla
andra organismer borta, som exempelvis bakterier. Eftersom att det finns flertal olika antibiotika
som härstammar från olika organismer kommer det leda till att dessa antibiotika kommer ha olika
egenskaper. Antibiotika kommer antingen förhindra eller förstöra något som behövs för bakteriens
levnad. För att bakterien i huvud taget ska kunna överleva behöver den en
cellvägg,cellmembran,proteinsyntes och en nukleinsyra syntes. Antibiotika som tidigare nämnt har
olika egenskaper,just eftersom att de attackerar dessa essentiella delarna av mikroorganismen.
Eftersom att alla bakterier inte har samma struktur fungerar inte alla antibiotika likadant. Biologer
brukar därför dela in bakterier i två grupper; Grampositiva och Gramnegativa bakterier.
Skillnaden mellan dessa bakteriegrupper är själva strukturen hos mikroorganismen. Grampositiva
bakterier har endast en cellvägg med ett tjock lager av peptidoglykan. Peptidoglykanet byggs utav
N-acetylglukosamin och N-acetylmuraminsyra som är ihopkopplade av pentaglycinlänkar
Endrit Prince Illyrianhill 25-09-2017
NN15B Bioteknik Labbrapport 1- Antibiotikaresistens
(crosslinks) med olgiopeptidkedjor 1 vilket man kan se på bild 2 till höger.Grampositiva bakterier till
skillnad från Gramnegativa bakterier har enbart ett(1) tjockare lager av cellmembran som består av
fosfolipider. Gramnegativa bakterier har dock två cellmembran, ett inre plasmamembran och ett
yttre membran. Eftersom att bakterierna kan se så olika ut i själv strukturen, kommer antibiotikan
att ha olika effektivitet.Därför kommer strukturen vara en faktor till varför bakterier bygger upp
resistens mot vissa antibiotika.
Antibiotika som inriktar sig för att förhindra cellväggssyntesen är exempelvis Penicillin2, den är
också bactericidal vilken innebär att dödar bakterien direkt3. Detta antibiotikum är betydligt mer
effektiv på grampositiva bakterie än gramnegativa. Detta beror på att grampositiva bakterier har
en cellvägg som direkt är utsatt för antibiotikum. Gramnegativa bakterien har ett fosfolipid lager
innan cellväggen kommer fram. För dessa gramnegativa bakterier hade det varit bättre ifall det
fanns antibiotika som hade egenskaper att lösa upp det yttre fettlagret.
Som tidigare nämnt finns det inte bara ett sätt bakterier kan bli resistenta på4. Förutom
mikroorganismers struktur finns det bakterier som kan tillverka inhibitorer som kan förhindra
antibiotikan från att attackerar bakterien. I själva bakteriecellen finns det även plasmider som är
ringformade kromosomer5 som kan innehålla antibiotikaresistenta gener. Dessa gener kan
användas av ribosomer som kan tillverka skapa proteiner som motverkar antibiotikan.
Världen runt är antibiotikaresistens pågående problem som skapar enorma problem för sjuka
människor. Desto mer människor som använder dessa antibiotikum åt lättsamma förkylningar
desto större risk utgör det till att bakterier får ett selektionstryck vilket leder till att evolution sker6.
Detta kommer i sin tur leda till att det blir svårare att bota sjukdomar som skapas av bakterier.
2
https://penicillin.se/penicillin-ett-viktigt-antibiotikum/
3
Linda Ekenstierna (2005), Mikrobiologi sida 89
4
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/antibiotika-och-antibiotikaresistens/
5
https://www.sciencelearn.org.nz/resources/1900-bacterial-dna-the-role-of-plasmids
6
https://ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-2/lektioner/cell-och-molekylarbiologi/6963-antibiotikaresistens.
html
Endrit Prince Illyrianhill 25-09-2017
NN15B Bioteknik Labbrapport 1- Antibiotikaresistens
Materiel:
● Antibiotika lappar:
-Erytromycin
-Streptomycin
-Sulfa
-Trimetoprim
-Tetracyklin
● Penicillin-G
● Sterila cellodlingsrör
● Sterila NaCl
● Sterila tops
● 2 st. agarplattor
● Inkubator (inställd 37°C)
● 95% etanol(alkohol
● Mikropipett (100 µl resp. 1000 µl)
● Pincetter
● Sterila mikropipett spetsar
Metod:
Förberedelser:
Man började med att anteckna ner varje bakterie sort på agarplattorna samt vilken grupp den
tillhörde. Därefter förbereddes det 1 ml sterilt NaCL i två provrör, samt lades 4 ml sterilt NaCl- som
sedan tillsattes i 3 provrör.
Utförande:
Till en början använde man sig utav en steril tops för att plocka upp 10 bakteriekolonier utav
bakterie sorten M-Luteus, som sedan löses upp med 1 ml NaCl. Därpå tillfördes exakt 50µl av
kolloidala blandningen av fasta partiklar (suspensionen) till ett nytt provrör med 4 ml NaCl med
hjälp en mikropipett. Därefter fördes hela volymen i provröret över till ett ny agarplatta med
markeringen M-Luteus. För att hela agarplattan skulle täckas med suspensionen var det
nödvändigt att vicka plattan.Självklart fick man en överföldig vätska ovanpå, och för att få bort
denna vätska behövde man luta agarplattan försiktigt för att sedan använda en suga upp den med
hjälp av en mikropipett. Slutligen lades ett agar locket på och samma process användes för den
andra bakterie sorten E-Coli.
Efter att båda agarplattorna förbereds, tog man av agar locket på plattorna och lade de i
värmeskåpen där de låg i 20 minuter. Under väntetiden började man att sterilisera en pipett med
95% etanol (alkohol). Efter att väntetiden var över lades sex stycken antibiotika lappar runt om
agarplattan med ca 2 cm avstånd från plattans kant med hjälp av den steriliserade pipetten. Tillslut
lades dessa platorna i inkubatorn som hade en temperatur på 37°C, där de låg i ca 18 timmar.
Dagen därpå fotograferades resultaten i samband med att man mätte diametern av varje
hämningzon(vilket var området utan bakterie). Resultaten dokumenteras och en tabell gjordes för
att förtydliga resultaten. Resultaten finner man både i tabell 1 och tabell 2 sida 3.
Endrit Prince Illyrianhill 25-09-2017
NN15B Bioteknik Labbrapport 1- Antibiotikaresistens
Bilden ovan illustrerar metoden av labborationen. Denna bild är tagen ifrån Bioteknik NN15B-classroom
Resultat:
Tabell 1 nedan visar verkningsgraden som dessa 6 olika antibiotika påverkade M-Luteus
(Micrococcus Luteus). Som man kan se så hade alla antibiotika en effektiv verkningsgrad emot
bakterien. Att radien är över 14 mm påvisar att antibiotikum kunde hämma bakterien, samt påvisar
resultatet att ingen resistens uppstått. Däremot ser vi att M-Luteus varit helt resistent mot Sulfa
eftersom att hämming zonen var 0 mm. Penicillinet däremot hade en hämmnigszon, dock en
väldigt lite vilket tyder på en svag resistans. Samma sak gäller Trimetoprim som hade en
hämmningzon på 9 mm.På tabell två kan vi se att alla antibiotika förutom Sulfa och erytromycin
hade en effektiv påverkan på E-Coli. Den gramnegativa bakterien E-coli var helt resistent mot
Erytromycin men svagare resistent mot sulfa.
Trimetoprim 9 mm
Tabell 1 visar en godtycklig radie runt antibiotika lapparna där bakterietillväxten
har hämmats(enbart M-Luteus)
Endrit Prince Illyrianhill 25-09-2017
NN15B Bioteknik Labbrapport 1- Antibiotikaresistens
Erytromycin 0 mm
Bilden 1. Visar en agarplatta,där antibiotika utsatts Bild 2. Visar en agarplatta, där antibiotika utsatts
för E-Coli bakterier. Ifall det inte finns en hämning för M-Luteus bakterier.
zon innebar det att bakterien är resistent mot just den
antibiotikan
Bilden 3 visar hur effektiv dessa antibiotika är på gramnegativa samt grampositiva bakterier
Linda Ekenstierna, (2005), Mikrobiologi sida 89.
Endrit Prince Illyrianhill 25-09-2017
NN15B Bioteknik Labbrapport 1- Antibiotikaresistens
Diskussion:
Ifall vi använder bild 3 som referensvärden kan på så sätt se om resultaten vi fick var giltiga. B
ild 3
visar vilken effekt specifika antibiotika har mot grampositiva och gramnegativa bakterier. Eftersom
att vi laborerade med en grampositiv(M-Luteus) bakterie och en gramnegativ bakterie kan vi på så
sätt se över bilderna samt resultaten och därmed dra en slutsats. I den bifogade bilden vid resultat
sektionen kan vi se att erytromycin hade en effektivare påverkan på Grampositiva bakterier än
gramnegativa bakterier. Detta stämmer väl överens med de resultat som vi fick. Kollar vi på t abell
2 kan vi se att hämning zonen runt antibiotikumet i E.Coli bakterierna var 0 mm. Detta påvisar i
sin tur en resistans emot Erytomycinet. Penicillinet däremot som tidigare nämnt attackerar
cellväggssyntesen,därför är det betydligt mer effektiv emot grampositiva bakterier eftersom att de
bakterierna har cellväggen som ett yttre skydd. Penicillinet kommer att binda till PBP vilken
kommer förhindra tvärbindningen mellan polypeptidbindningen och cellväggen hos bakterien vilket
resulterar till bakterien dör/hämmas7 som i bilden. I teorin skulle antibiotikumet tetracyklin vara lika
effektiv emot mot de olika bakteriegrupperna. I bägge resultat tabellerna ser vi dock skillnader där
det antibiotikumet var mer effektiv emot E.Coli som hade fick ut en radie på 16 mm. Ser vi över
tabellerna igen kan vi se att sulfonamiderna (preparaten) hade samma verkningsgrad på bägge
bakterierna. Sulfonamiderna är ett antibiotikum som använder sig utav kompetitiv resistens där
antibiotikumet förhindrar tillverkningen av folsyra genom att
genom att utföra en substitution med PABA och därmed bli
en inaktiv substans8. Dock som vi kan se på resultaten så
framkommer det att sulfa preparaten hade större påverkan
på M-Luteus(grampositiv) än E.Coli. Dock måste man
komma ihåg att själv strukturen av G+ och G-9 kan ha
påverkat resultatet.
Trimetoprim hade stark effekt på M-luteus men en svag
effekt på E.Coli. Eftersom det inte finns någon referenstabell
på detta är den enda förklaringen till varför antibiotikumet hade bättre effekt på M-luteus;
Grampositiva bakteriernas struktur, med enbart en cellvägg.
Slutligen kan man konstatera att labborationen stärker den kända forskningen som tas upp i
böckerna där Penicillin enbart är effektivt emot grampositiva bakterier, och detta beroende på de
olika bakteriegruppernas strukturer. Det visade sig att bägge bakterierna hade resistens emot olika
antibiotika. E.Coli var resistent mot Erytromycin medan M luteus var resistenta mot
sulfonamiderna. Seri vi över bakteriegrupperna som helhet var den grampositiva M-luteus mer
resistent överlag än vad den gramnegativa E.coli var. Detta ser ganska bekant ut ifall vi tittar på
verkningsgraden på bild 3 över G+ och G- bakterier. Liknande laborationer är väldigt lärorika och
nyttiga för att kunna förstå innebörden och konsekvenserna av antibiotikaresistens. Genom att se
vilka antibiotika som fungerar bäst på olika bakterier kan man på så sätt korrekt dela ut antibiotika,
och på så sätt minska risken för antibiotikaresistens. Eftersom ifall man tar antibiotika för ofta så
7
https://web.archive.org/web/20111107125942/http://www.srga.org/kompendier/ANTI/old/anti1.htm
8
https://ehinger.nu/undervisning/inaktuella-kurser/mikrobiologi/lektioner/988-antibiotika-med-effekt-pa-cellme
mbranet-och-nukleinsyrasyntesen-kompetitiv-inhibition-med-strukturanaloger.html
9
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/antibiotika-och-antibiotikaresistens/
Endrit Prince Illyrianhill 25-09-2017
NN15B Bioteknik Labbrapport 1- Antibiotikaresistens
kan det som tidigare nämnt ske ett selektionstryck som i sin tur gör bakterier resistenta mot
antibiotika.
Felkällor som kan ha uppstått under labben skulle exempelvis kunna vara att vi inte lade
antibiotika lapparna korrekt, symmetriskt sätt. På så sätt kan själva hämning zonen kanske blivit
felaktig. Ett konkret exempel på detta ser vi på bild 1 där två antibiotika lappar står alldeles för
nära varandra vilket resulterar till att hämning zonerna går in i varandra vilket leder till att det bli
svårt att läsa av radien/diametern. För att förbättra detta moment skulle vi exempelvis kunna
använda oss utav större agarplattor. Fler förbättringsmetoder som skulle införas skulle exempelvis
kunna vara att utföra labben flera gånger och på så sätt få ut ett medelvärde vilket eliminerar
eventuella (små) felkällor som kan ha framkommit.
Endrit Prince Illyrianhill 25-09-2017
NN15B Bioteknik Labbrapport 1- Antibiotikaresistens