Vous êtes sur la page 1sur 193

Tro i

Język szwedzki: teoria i praktyka


POZIOM PODSTAWOW Y

Hanna Dymel-Trzebiatowska
Ewa Mrozek-Sadowska

s ł o w o / o b r a z teryto
Troll i
Język szwedzki: teoria i praktyka
POZIOM PODSTAWOWY

Hanna Dymel-Trzebiatowska
Ewa Mrozek-Sadowska

s ło w o / o b r a z terytoria
Spis treści

W stęp / 9

Zaimek
1. Zaimki osobowe w funkcji mianownika / 12
2. Zaimki osobowe w funkcji dopełnienia / 14
3. Zaimki dzierżawcze / l 6
4. Zaimki zwrotne / 18
5. Zaimki zwrotne dzierżawcze / 20
6 . Zaimki pytające / 2 2
7. Zaimek względny / 24
8 . Zaimki wskazujące / 26
9. Zaimki nieokreślone 1 / 28
10. Zaimki nieokreślone 2 / 3 0
Test / 32

Liczebnik
11. Liczebniki główne / 36
12. Liczebniki porządkowe / 38
Test / 4 0

Rzeczownik
13. Rodzajnik / 42
14. Rodzaj / 44
15. Forma określona rzeczownika w liczbie pojedynczej / 46
16. Liczba mnoga rzeczownika w formie nieokreślonej i określonej. Deklinacja 1 / 48
17. Liczba mnoga rzeczownika w formie nieokreślonej i określonej. Deklinacja 2 / 5 °
18. Liczba mnoga rzeczownika w formie nieokreślonej i określonej. Deklinacja 3 / 5 2
19. Liczba mnoga rzeczownika w formie nieokreślonej i określonej. Deklinacja 4 / 5 4
20. Liczba mnoga rzeczownika w formie nieokreślonej i określonej. Deklinacja 5 / 5 6
21. Rzeczowniki policzalne i niepoliczalne / 58
22. Dopełniacz / 6 0
23. Użycie rodzajnika / 62
Test / 6 4

Przymiotnik
24. Przymiotnik w formie nieokreślonej 1 / 6 8
25. Przymiotnik w formie nieokreślonej 2 / 7 0
26. Zgodność przymiotnika z rzeczownikiem 1 / 72
27. Zgodność przymiotnika z rzeczownikiem 2 / 7 4
28. Zgodność przymiotnika z rzeczownikiem 3 / 76
29. Stopniowanie przymiotnika - grupa 1 / 78
30. Stopniowanie przymiotnika - grupa 2 / 8 0
31. Stopniowanie przymiotnika - grupa 3 / 8 2
32. Stopniowanie przymiotnika - grupa 4 84
33. Odmiana przymiotnika liven 86
Test / 88

Czasownik i czasy gramatyczne


34. Czasownik w czasie teraźniejszym oraz trybie rozkazującym. Koniugacja 1 i 2 / 92
35. Czasownik w czasie teraźniejszym oraz trybie rozkazującym. Koniugacja 3 i 4 / 94
36. Czasowniki modalne w czasie teraźniejszym / 96
37. Koniugacja 1 98
38. Koniugacja 2 ! 100
39. Koniugacja 3 / 102
40. Koniugacja 4 / 104
41. System czasów teraźniejszych i czas teraźniejszy / 106
42. Czas przeszło-teraźniejszy / 108
43. Sposoby wyrażania przyszłości / 110
44. System czasów przeszłych i czas przeszły / 112
45. Czas zaprzeszły / 114
46. Czas przyszły w przeszłości / 116
47. Czasowniki modalne w czasie przeszłym / 118
Test / 120

Szyk zdania
48. Zdania główne 1 / 124
49. Zdania główne 2. Spójniki współrzędności /1 2 6
50. Zdania poboczne 1 / 128
51. Zdania poboczne 2 / 130
52. Spójniki podrzędności / 132
53. Mowa zależna /1 3 4
54. Zdania warunkowe / 136
55. Opis emfatyczny / 138
Test / 1 4 0

Strona bierna
56. Strona bierna 1 / 144
57. Strona bierna 2 / 146
58. Imiesłów czasu przeszłego / 148
59. Strona bierna opisowa / 150
60. Użycie strony biernej i strony biernej opisowej /1 5 2
Test / 1 5 4

Przyimek
61. Przyimki czasu 1 /1 5 8
62. Przyimki czasu 2 / 160
63. Przyimki określające położenie / 162
64. Inne przyimki 1 /1 6 4
65. Inne przyimki 2 / 166
Test / 168

Przysłówek
66 . Przysłówek / 172
67. Przysłówki miejsca / 174
Test / 176

Test pow tórkow y /177


Wstęp

Troll 1 to pierwszy w Polsce gramatyczny podręcznik do nauki języka szwedzkiego łączący funkcję
teoretyczną i praktyczną. Na parzystych stronach książki znajdują się opisane w języku polskim za­
gadnienia szwedzkiej gramatyki, opatrzone licznymi przykładami, na nieparzystych - odnoszące się
do nich ćwiczenia. Taki układ ma ułatwić uczniom korzystanie z podręcznika zarówno przy samo­
dzielnej pracy, jak i na kursach językowych, w szkołach czy na uczelniach.
Obok polskich nazw pojęć gramatycznych umieszczono ich szwedzkie odpowiedniki, aby uczeń mógł
w razie potrzeby odnaleźć je w gramatykach szwedzkojęzycznych.

Troll 1 składa się z dziewięciu rozdziałów, obejmujących podstawowy poziom nauczania języka szwedz­
kiego. Każdy z nich kończy się krótkim testem powtórkowym, a książkę zamyka duży test obejmujący
wszystkie omówione zagadnienia. Klucz do ćwiczeń będzie dostępny w osobnym wydaniu. Przewod­
nikiem podczas całego kursu jest tytułowy skandynawski troll, który służy uczniom radami i prze­
strogami, a jednocześnie sygnuje serię podręczników do nauki języków szwedzkiego, norweskiego
i duńskiego na różnych poziomach zaawansowania.

Hanna Dymel-Trzebiatowska
Ewa Mrozek-Sadowska

9
1-10
Zaimek
Pronomen
Zaimki osobowe w funkcji mianownika
Personliga pronomen - subjektsform

W języku szwedzkim w formie mianownika (subjektsform) mamy następujące zaimki osobowe:

Liczba pojedyncza: Liczba mnoga:


1. osoba: JAG (ja) 1. osoba: VI (my)
2. osoba: DII (ty) 2. osoba: NI (wy)
3. osoba: HAN (on) 3. osoba: DE (oni, one)
HON (ona)
DEK, DET (on, ona, ono)

p W trzeciej osobie liczby pojedynczej istnieją cztery formy zaimka, z których dwie pierwsze, IIAN i HON,
■ odnoszą się do ludzi.

Przykład Han heter Jan. (On ma na imię Jan.)


Hon heter Ulla. (Ona ma na imię Ulla.)

Dwie następne formy zaimka osobowego, DEN i DET, odnoszą się do przedmiotów i pojęć, w zależności od
ich gramatycznego rodzaju en (utrum) lub ett (neutrum),

Przykład Jag har en bil. (Mam samochód.)


Den är ny. (On jest nowy.)
Jag har ett äpple. (Mam jabłko.)
Det är gott. (Ono jest smaczne.)

Uwa] Nie można automatycznie tłumaczyć zaimka DEN na ON/ONA lub DET na ONO. Rodzaje gramatyczne
w języku szwedzkim nie zawsze pokrywają się z rodzajami w języku polskim.

Przykład Jag har en stoi. (Mam krzesło.)


Den är ny. (Ono jest nowe.)
Jag har ett bord. (Mam stół.)
Det är nytt. (On jest nowy.)

Zaimek osobowy liczby mnogiej DE (oni, one) odnosi się zarówno do osób, jak i przedmiotów.
D
Pi z Eva och Ulla är snälla. (Eva i Ulla są mile.)
De är snälla. (One są mile.)
Tomas och Jan spelar fotboll. (Tomas i Jan grają w piłkę nożną.)
De spelar fotboll. (Oni grają w piłkę nożną.)
Jag har fem stolar. (Mam pięć krzeseł.)
De är nya. (One są nowe.)
Jag har två bord. (Mam dwa stoły.)
De är också nya. (One też są nowe.)

W języku szwedzkim istnieje również grzecznościowa forma NI, pisana zwykle dużą literą. Najczęściej uży­
wamy jednak formy zaimkowej DU.

Behöver Ni hjälp? (Czy potrzebuje/cie Pan/Pani/Państwo pomocy?)

12
Ćwiczenia

zupełnij zdania zaimkami osobowymi.


: ;. kfa c' Lena talar franska. Hon talar franska.

■ Anna är svensk. är svensk.


2 Adam är svensk är svensk.
3 Lena kommer från Sverige. kommer från Sverige.
4 Peter bor i Polen. bor i Polen.
; Eva är från Uppsala. är från Uppsala,
ć Roger och Emil har ett hus. har ett hus.
7 Ulla och Kajsa har ett hus. har ett hus.
: Marta och jag studerar svenska. studerar svenska.
Kommer Janne och du från Dannemora? Kommer från Dannemora?
Annika och Maria är från Polen. är från Polen.
Kuba och jag talar inte svenska. taiar inte svenska.
7 Kommer Mia från Sverige? Kommer från Sverige?
•3 Anna har en katt. har en katt.
. Emil och Sara läser på universitetet. läser på universitetet.
Du och Peter talar engelska. talar engelska.

zupelmj zdania zaimkami w trzeciej osobie.


Polen är ett land. Det ligger i Europa.

Maria har ett hus. är stort.


Jag har en bil. ärfin.
3 Du har en fru. heter Johanna.
Erik och Birgitta har en son och en dotter.heter Jan och Kajsa.
Stockholm är en stad. är vacker.
Ingrid har en man. heter Jan,
7 Göran bor i en villa. är stor.
Jag jobbar med Eva och Helena. är trevliga.
Du har ett paraply. är nytt.
Vi har ett bord och en stol. är nya.

rupelnij dialog zaimkami.

- Anna, var bor (1) ?


- (2) bor i Stockholm.
- Och var bor Adam?
- (3) bor i Lund.
- Bor Adam tillsammans med Lena?
- Ja, (4) bor med Lena.
- Ar Eva och Lena från Lund?
- Nej, (5) är från Borås.
- Och Peter, var bor (6 ) ?
- (7) bor i Göteborg.
- Adam, bor (8 ) och Lena tillsammans?
- Ja, (9) bor tillsammans.
- Kommer (10) från Lund?
- (11) kommer från Lund och (12)kommerfrånBorås.

13
Zaimki osobowe w funkcji dopełnienia
Personliga pronomen - objektsform

W języku szwedzkim w funkcji dopełnienia (w innych przypadkach niż mianownik) występują następujące
zaimki osobowe:

Liczba pojedyncza: Liczba mnoga:


1. osoba: MIG (mnie, mi, mną) 1. osoba: OSS (nas, nam, nami)
2 . osoba: DIG (ciebie, tobie, ci, tobą) 2 . osoba: ER (was, wam, wami)
3 . osoba: HONOM (jego, jemu, nim) 3. osoba: DEM (ich, im, nich)
HENNE (ją, jej, nią, niej)
DEN, DET (jego, jej, jemu, jej, ją, nim, nią)

Przykład Han ger en present till mig. (On daje mi prezent.) - polski celownik (komu?)
Han giłlar mig. (On mnie lubi.) - polski biernik (kogo?)
Han pratar med mig. (On ze mną rozmawia.) - polski narzędnik (z kim?)
Han berättar om mig. (On opowiada o mnie.) - polski miejscownik (o kim?)

W trzeciej osobie liczby pojedynczej istnieją cztery formy zaimka, z których dwie pierwsze, HENNE
i HONOM, odnoszą się do ludzi.

Przykład Adam ser henne. (Adam ją widzi.)


Anna ser honom. (Anna go widzi.)

Dwie następne formy zaimka osobowego, DEN i DET, odnoszą się do przedmiotów i pojęć, w zależności od
ich gramatycznego rodzaju en (utrum) lub eti (neutrum) (patrz rozdział 14).

Przykład Jag köper en bil. (Kupuję samochód.)


Jag köper den, (Kupuję go.)
Jag köper en bok. (Kupuję książkę.)
Jag köper den. (Kupuję ją.)
Jag köper ett äpple. (Kupuję jabłko.)
Jag köper det. (Kupuję je.)

Zaimek osobowy w liczbie mnogiej DEM odnosi się zarówno do osób, jak i przedmiotów.

Przykład Jag gillar Adam och Lena. (Lubię Adama i Lenę.)


Jag gillar dem. (Lubię ich.)
Jag äter ett äpple och ett päron. (Jem jabłko i gruszkę.)
Jag äter dem. (Jem je.)

W formie grzecznościowej używamy formy ER, pisanej dużą literą.

Przykład Kan jag hjälpa Er? (Czy mogę Pani/Panu/Państwu pomóc?)

14
Ćwiczenia

Uzupełnij zdania zaimkami w formie dopełnienia.


Przykład Jag har en bil. Jag tvättar den.

1 Du har två barn. Du älskar


2 Jan älskar inte Ulla. Jan älskar inte
3 Jag ser ett hus. Ni bor i
4 Jag köper tre bord. Jag köper
5 Jag är gift med Peter. Jag är gift med
6 Jag gillar dig och Ingrid. Jag gillar
7 Jag pratar inte med Jan. Jag pratar inte med
8 Lyssnar du på mig och pappa? Lyssnar du på ?
9 Mamma köper ett äpple. Hon äter
io Mamma köper en banan. Hon äter

Wstaw odpowiednio zaimek DE lub DEM.


Przykład Erik och Jan är trevliga. De är trevliga.
Jag gillar Erik och Jan. Jag gillar dem.

1 Jag pratar med Janne och Bosse. Jag pratar med


2 Janne och Bosse bor med mig. bor med mig.
3 En stol och ett bord står här. står här.
4 Jag har en stol och ett bord. Jag målar
5 Jag ger en present till mamma och pappa. Jag ger en present till
6 Mamma och pappa bor tillsammans. bor tillsammans.
7 Ulla och Ingrid går i skolan. går i skolan.
8 Jag gillar Ulla och Ingrid. Jag gillar

Uzupełnij dialog zaimkami osobowymi w formie dopełnieniowej.

- Adam, kan du hjälpa (1 ) ? Den här väskan är så tung.


- Ja, jag kan hjälpa (2 ) . Ska jag bära (3 ) till din bil, Ann-Christine?
- Ja tack! Ser du (4 ) på parkeringsplatsen?
- Javisst! Och där kommer Pia och Rickard, jag ska gå på bio med (5 )
- Jaha, Pia känner jag till, men (6) har jag inte träffat.
- Kanske går vi och fikar tillsammans? Jag bjuder (7 ) alla.
- Vad trevligt att du bjuder (8) . Vi kommer gärna!

Uzupełnij tekst, zastępując zaimkiem, w formie mianownika lub dopełnienia, osoby umieszczone
w nawiasie.
Jag går i skolan med Eva och Ulla. Jag gillar / l / (Eva, Ulla) och 121 (Eva, Ulla) gillar
/ 3 / (jag) . Men / 4 / (jag, Eva, Ulla) har också en skolkamrat. Han heter Peter.
/ 5 / (Peter) är inte så snäll. /6/ (jag, Eva, Ulla) gillar inte / 7 / (Peter) . Och
/8/ (Peter) gillar inte 191 (jag, Eva, Ulla) . ”Jag pratar inte med / 10/ (jag, Ulla, Eva)
!” säger / l l / (Peter) alltid till / 12 / (jag, Eva, Ulla) . ”Och det är perfekt!” sva­
rar / 13 / (jag, Eva, Ulla)

15
3 Zaimki dzierżawcze
Possessiva pronomen

A Zaimki dzierżawcze we wszystkich osobach (oprócz trzeciej) występują w trzech formach. Pierwsza odnosi
się do rzeczowników rodzaju en (utrum}, druga - ett (neutrum), a trzecia do liczby mnogiej (niezależnie od
rodzaju). Po zaimkach dzierżawczych rzeczowniki mają formę nieokreśloną.

Liczba pojedyncza: Liczba mnoga:


1. osoba: MIN, MITT, MINA (mój, moja, moje) 1. osoba: VÅR, VÅRT, VÅRA (nasz, nasza,
2. osoba: DIN, DITT, DINA (twój, twoja, twoje) nasze)
3. osoba: HENNES (jej) 2. osoba: ER, ERT, ERA (wasz, wasza, wasze)
HANS (jego) 3. osoba: DERAS (ich)
DESS (jej, jego)

Przykład Jag har en blus. Det är min blus. (Mam bluzkę. To jest moja bluzka.)
Jag har ett problem. Det är mitt problem. (Mam problem. To jest mój problem.)
Jag har två söner. Det är mina söner. (Mam dwóch synów. To są moi synowie.)

Uwaga! Każda trzecia osoba (hon, han, de) ma ten sam zaimek dzierżawczy dla wszystkich rzeczowników,
niezależnie od rodzaju i liczby.

Przykład Hon har en blus. Det är hennes blus. (Ona ma bluzkę. To jest jej bluzka.)
Hon har ett problem. Det är hennes problem. (Ona ma problem. To jest jej problem.)
Hon har två söner. Det är hennes söner. (Ona ma dwóch synów. To są jej synowie.)

p Zaimki osobowe w trzeciej osobie liczby pojedynczej, DEN i DET, mają jedną formę zaimka dzierżawczego:
DESS, używaną głównie w języku pisanym.

Przykład Det är en blus. Dess ärmar är långa. (To jest bluzka. Jej rękawy są długie.)
Det är ett hus. Dess tak är rött. (To jest dom. Jego dach jest czerwony.)

Uwaga Zaimek dzierżawczy DERAS odnosi się do rzeczowników ożywionych i nieożywionych.

Przykta Det är två unga flickor. Deras ögon är blåa. (To są dwie młode dziewczyny. Ich oczy są niebieskie.)
Det är två stora länder. Deras problem är allvarliga. (To są dwa duże kraje. Ich problemy są
poważne.)

Zaimki dzierżawcze w języku szwedzkim mają taką samą formę w pozycji przydawkowej (przed rzeczowni­
kiem) i orzecznikowej (po rzeczowniku).

Det är ditt hus. Det här huset är ditt. (To jest twój dom. Ten dom jest twój.)
Det är vår bil. Den här bilen är vår. (To jest nasz samochód. Ten samochód jest nasz.)

Uwaga I Forma DESS w pozycji orzecznikowej praktycznie nie występuje.

W form ie grzecznościow ej używamy zaimków ER/ERT/ER A pisanych dużą literą.

Kan jag få Ert pass? (Czy mogę prosić Pani/Pana paszport?)

i6
Ćwiczenia

Uzupełnij luki zaimkami dzierżawczymi.


Przykład Du har ett hus. Det är ditt hus.

1 Jag har en hund. Det är hund.


2 Han har en flicka. Det är flicka.
3 Hon har två barn. Det är barn.
4 Du har ett brev. Det är brev.
5 Vi har ett hus. Det är hus.
6 De har en gitarr. Det är gitarr.
7 Du har en hatt. Det är hatt.
8 Ni har många problem. Det är problem.
9 Vi har en katt. Det är katt.
lO De har fyra döttrar. Det är döttrar.

Uzupełnij luki zaimkami dzierżawczymi.


Przykład Mikael har fem bilar. Det är hans bilar.

1 Du och din fru har tre barn. Det är barn.


2 Herr Petersson har två cyklar. Det är cyklar.
3 Har du två lägenheter? Är det lägenheter?
4 Jag har en katt. Den här katten är
5 Nyckeln hänger på kroken. Det är plats.
6 Anita har ett brev. Det här brevet är
7 Per och Anna har mycket pengar. Det är pengar.
8 Janne och jag har många böcker. De här böckerna är
9 Du och din bror har två bollar. Är det bollar?
io Vi har ett päron. Det är päron.

Uzupełnij dialog.

- Vilken fin trädgård du har, Britta!


- Ja, (1) trädgård är vacker i år. Men (2)trädgård, Eva, är lika fin.
- Ja, (3) syster hjälper mig i år.
- Men, titta på Johans blommor! (4) tulpaner är så röda.
- Precis. (5) fru är duktig på växter. Hon hjälper honom mycket ofta.
- Men Eva, du är också duktig. (6) påskliljor är lika imponerande.
-Jo. Men titta! (7) män kommer tillbaka från träningen. Kanske vill de hjälpa
oss i (8) trädgårdar?
- Tror du? Trädgårdsarbete är ju inte (9) hobby. (10) hobby är fotboll!

Uzupełnij tekst zaimkami.

Jag har en stor familj. (1) man heter Tomas och (2) barn heter Jonas,
Bengt och Rosa. Vi har också en hund. (3) hund heter Bråk. (4) grannar
gillar inte hundar. De har en katt. (5) katt heter Gustav. ”(6) hund är
ovänlig mot Gustav!” säger de ofta irriterade till oss. ”Vad!? (7) hund älskar
katter. (8) Gustav är ovänlig mot stackars Bråk!” svarar vi.

17
Zaimki zwrotne
Reflexiva pronomen

W języku szwedzkim zaimek zwrotny SIG (się) towarzyszący czasownikom zwrotnym odmienia się przez
osoby:

Liczba pojedyncza: Liczba mnoga:


1. osoba: MIG (się) 1. osoba: OSS (się)
2. osoba: DIG (się) 2 . osoba: ER (się)
3. osoba: SIG (się) 3 . osoba: SIG (się)

Przykład Jag tvättar mig. (Ja myję się.)


Du tvättar dig. (Ty myjesz się.)
Hon/han tvättar sig. (Ona/on myje się.)

Vi tvättar oss. (My myjemy się.)


Ni tvättar er. (Wy myjecie się.)
De tvättar sig. (Oni myją się.)

Uwaga! Należy zachować ostrożność w użyciu formy SIG ze względu na jej podobieństwo do polskiego SIĘ.
Forma SIG jest poprawna wyłącznie w trzeciej osobie zarówno liczby pojedynczej, jak i mnogiej.

Przykład Han torkar sig. (On wyciera się.) ale Vi torkar oss. (My wycieramy się.)
Ilon målar sig. (Ona maluje się.) le Du målar dig. (Ty malujesz się.)
De lär sig. (One/oni uczą się.) Vi lär oss. (My uczymy się.)
Det känner sig bra. (Ono czuje się dobrze.) Jag känner mig bra. (Ja czuję się dobrze.)

Zaimki zwrotne pokrywają się w języku szwedzkim, oprócz trzeciej osoby, z zaimkami w formie dopełnienio­
wej. Stąd należy zwrócić uwagę na ich poprawne rozumienie i stosowanie we wstępnej fazie nauki języka.

Przykład Han tvättar sig. (On myje się.) - zaimek zwrotny


Han tvättar mig. (On myje mnie.) - zaimek dopełnieniowy
Jag tvättar mig. (Myję się.) - zaimek zwrotny
Hon klär av sig. (Ona rozbiera się.) - zaimek zwrotny
Hon klär av dig. (Ona rozbiera ciebie.) - zaimek dopełnieniowy
Du klär av dig. (Ty rozbierasz się.) - zaimek zwrotny

Zaimki zwrotne należy również odmieniać po czasownikach pomocniczych, mimo że czasownik zwrotny
występuje w formie bezokolicznika.

Przykład Jag vill inte tvätta mig! (Nie chcę się myć!)
Du måste tvätta dig nu! (Musisz się teraz umyć!)

W języku szwedzkim relację wzajemności wyraża osobny zaimek VARANDRA, w języku polskim często tłu­
maczony jako SIĘ.

Przylttod De kysser varandra. (Oni całują się.)


De hjälper varandra. (Oni pomagają sobie nawzajem.)

i8
Ćwiczenia 4

Uzupełnij zdania zaimkami zwrotnymi, dobierając je odpowiednio do osoby.


Przykład Han tvättar sig.

i De skiljer
2 Ni tvättar
3 De torkar
4 Vi gifter
5 Han kammar
6 Du lägger
7 Hon målar
8 Jag känner bra.
9 Ni bestämmer
10 Vi koncentrerar

T Uzupełnij zdania zaimkami zwrotnymi.


Przykład Ulla kan inte bestämma sig.

1 När vill Erik lägga ?


2 Emil och jag vill inte lägga kl. 8 !
3 Jonatan klär på på morgonen.
4 Kan ni inte koncentrera nu?
5 Pappa rakar inte varje morgon.
6 Pappa och mamma vill skilja
7 Vill du inte sätta ?
8 Varför känner ni inte bra i Polen?
9 Mamma och mormor målar varje dag.
io Emma vill inte klä på !

^ Uzupełnij dialog zaimkami zwrotnymi lub dopełnieniowymi.

- Tvätta (1) nu, Ingrid!


- Nej, jag vill inte tvätta (2). Jag vill att du tvättar (3) , mamma.
-Jag kan inte tvätta (4) ! Jag har inte tid. Du är en stor flicka nu!
- Du har rätt. Jag är stor och jag kan tvätta (5) , torka (6) och
kamma (7) !
- Och klockan 9 måste du och Erik klä av (8 ) och lägga (9) !
- Vad!? Klockan 9! Vi vill inte lägga (10) klockan 9. Jag är en stor flicka. Och
Erik är nästan stor.

J Wpisz w luki brakujące zaimki zwrotne lub osobowe.

”Sätt (1) , Kajsa!” säger Erik till (2) och ler. ”Jag vill prata med
(3) ”, fortsätter (4) . ”Jag vill gifta (5) med Lena. Kan du
hjälpa (6)att välja en present till (7) ?” frågar (8)ochler.
”Javisst!” svarar (9) . ”Men kanske imorgon? Nu måste jag skynda (10)
p>

19
Zaimki zwrotne dzierżawcze
Reflexiva possessiva pronomen

Gdy określamy przynależność dopełnienia do podmiotu, korzystamy z zaimków zwrotnych dzierżawczych,


które pokrywają się z zaimkami dzierżawczymi we wszystkich osobach oprócz trzeciej. Każda osoba grama­
tyczna ma trzy formy zaimka: dla rzeczowników rodzaju en, rodzaju ett oraz liczby mnogiej.

UwagaI Po zaimkach zwrotnvch dzierżawczych rzeczowniki mają zawsze formę nieokreśloną.

Liczba pojedyncza: Liczba mnoga:


1 . osoba: MIN, MITT, MINA (swój, swoja, swoje) 1 . osoba: VÅR, VÅRT, VÅRA (swój, swoja, swoje)
2 . osoba: DIN, DITT, DINA (swój, swoja, swoje) 2 . osoba: ER, ERT, ERA (swój, swoja, swoje)
3 . osoba: SIN, SITT, SI\A (swój, swoja, swoje) 3 . osoba: SIN, SITT, SINA (swój, swoja, swoje)

Przykład Jag säljer mitt hus. (Sprzedaję swój dom.)


Du säljer ditt hus. (Ty sprzedajesz swój dom.)
Han säljer sitt hus. (Oli sprzedaje swój dom.)

Uwagal Formy SIN, SITT, SINA używamy wyłącznie w trzeciej osobie.

Przykład Han träffar sina kamrater. (On spotyka się ze swoimi kolegami.)
Du träffar dina kamrater. (Ty spotykasz się ze swoimi kolegami.)

W trzeciej osobie liczby pojedynczej HAN, HON, DEN, DET i mnogiej DE mają taką samą formę zaimków
zwrotnych dzierżawczych.

Przykład Han gillar sitt paraply. (On lubi swój parasol.)


Hon äter sitt äpple. (Ona je swoje jabłko.)
De gillar sitt hus. (Oni lubią swój dom.)

Formy SIN, SITT, SINA nie mogą występować w podmiocie, gdyż są to formy dopełnieniowe. W podmiocie
nie mogą też występować pozostałe zaimki zwrotne dzierżawcze, ale pokrywają się one z zaimkami dzier­
żawczymi, które mogą zajmować tę pozycję, i stąd mylne wrażenie, że przyjmują postać mianownika.

Przykład Han bor i sitt hus. (On mieszka w swoim domu.) - zaimek zwrotny dzierżawczy
Hans hus är stort. (Jego dom jest duży.) - zaimek dzierżawczy
Jag bor i mitt hus. (Mieszkam w swoim domu.) - zaimek zwrotny dzierżawczy
Mitt hus ar litet. (Mój dom jest mały.) - zaimek dzierżawczy

Użycie formy HANS, HENNES lub DERAS w dopełnieniu zmienia sens zdania.

Przykład Britta har ett hus. Eva säljer hennes hus. (Britta ma dom. Eva sprzedaje jej dom.)
Eva har ett hus. Hon säljer sitt hus. (Eva ma dom. Ona sprzedaje swój dom.)

20
Ćwiczenia

Uzupełnij zdania zaimkami zwrotnymi dzierżawczymi.


Przykład Han äter sin smörgås.

1 Hon promenerar med (en) hund.


2 Vi pratar med (en) son.
3 De leker med (lm.) katter.
4 Ni gillar (ett) hus.
5 Han pratar med (en) flickvän.
6 Du träffar (lm.) vänner,
7 Jag sover i (en) säng.
8 Vi städar (ett) kök.
9 Hon äter (ett) äpple.
io Ni tänker på (en) dotter.

Uzupełnij zaimkami zwrotnymi dzierżawczymi.


Przykład Elisabeth tänker på sina barn.

1 Anna tänker ofta på bröder.


2 Tycker Ulla om hund?
3 Gillar Per inte katter?
4 Mikael jobbar på sjukhuset men tycker inte om jobb.
5 Tar Emma hand om fiskar?
6 Varför gillar Uno inte syster?
7 Annika vill inte berätta om liv.
8 Sara fikar med kamrater.
9 Maria och Ola skriver varje dag till föräldrar.
io Lena glömmer alltid paraply på tåget.

Uzupełnij luki w dialogu odpowiednimi zaimkami: osobowymi, dzierżawczymi, dzierżawczymi


zwrotnymi.

- Titta på Jan! Vad tänker (1 ) på?


- Jag tror att han tänker på (2 ) bil.
- Jaså? Tänker han på (3 ) bil?
- Ja, det gör han nästan alltid. Han älskar (4 ) bil och (5 ) hus.
- Vad säger du? Älskar han inte (6) fru?
-Ja, men inte så mycket som bilen. Bilen är mycket viktig i (7 ) liv.
- Vad heter (8) barn?
-Jag minns inte.
- Men Jan älskar (9 ) barn, eller hur?
- Jag vet inte. Men, titta! (10 ) hus och bil är verkligen fina!

Uzupełnij tekst odpowiednimi zaimkami: osobowymi, dzierżawczymi, dzierżawczymi zwrotnymi.

Ulla säger att Jan bara tänker på (1 ) egendom. Vad konstigt! Han har ju en trevlig fru.
Vad heter hon? Ja, (2 ) fru heter Johanna. (3 ) hår är långt, blont och lockigt. Älskar
Jan (4 ) fru mindre än (5 ) bil? Är det möjligt? Och de har också två söta ungar.
(6) barn heter Peter och Petra. De liknar (7 ) mor. (8) hår är också ljust och
fint. De leker ofta med (9 ) kamrater. Och de leker också med (10 ) hund som heter
Jocki.

21
6 Zaimki pytające
Interrogativa pronomen

Za pomocą zaimków pytających możemy pytać o osoby, rzeczy lub zjawiska. Zaimki pytające w języku
szwedzkim zaczynają się na literę V:

VEM, VILKA - kto


VAD - co
VEMS - czyj, czyja, czyje
VILKEN - który, która, jaki, jaka
VILKET - które, który, jakie, jaki
VILKA - którzy, które, jacy, jakie
VAD... FOR - jaki, jaka, jakie

0 Zaimek pytający VEM odnosi się do osób. Gdy pytamy o kilka osób, możemy zamiast VEM użyć formy VILKA.

Przykład Vem är det? (Kto to jest?) Det är Torben. (To jest Torben.)
Vem kommer från Sverige? (Kto pochodzi ze Szwecji?) Mattias kommer från Sverige. (Mattias
pochodzi ze Szwecji.)
Vilka kommer imorgon? (Kto przyjdzie jutro?) Mia och Jan kommer. (Przyjdą Mia i Jan.)

Zaimek pytający VAD odnosi się do rzeczy i pojęć.

Przykład Vad är det? (Co to jest?) Det ä r en bok. (To jest książka.)
Vad gör du? (Co robisz?) Jag läser svenska. (Uczę się szwedzkiego.)

Uwaga1 Zaimek VAD nie zawsze odpowiada polskiemu zaimkowi CO.

Przykład Vad heter du? (Jak się n a z y w a s z ? )


Vad kostar det? (Ile to kosztuje?)

Do zaimka pytającego VEMS dodajemy rzeczownik w formie nieokreślonej.

Vems bok är det? (Czyja to książka?)


Vems pengar är det? (Czyje to pieniądze?)
Vems häfte är det? (Czyj to zeszyt?)

Zaimki pytające VILKEN, VILKET, VILKA używrane są razem z nieokreślonymi rzeczownikami, odpowiednio
rodzaju en, rodzaju ett i w liczbie mnogiej.

Vilken tidning läser du? (Jaką gazetę czytasz?)


Vilket program tittar du på? (Jaki program oglądasz?)
Vilka blommor gillar du? (Jakie kwiaty lubisz?)

Gdy zostanie zarysowany kontekst, zaimki te mogą występować samodzielnie, bez rzeczownika.

Jag har många böcker. Vilken vill du ha? (Mam wiele książek. Jaką chcesz?)

Zamiast zaimków VILKEN, VILKET, VILKA można w języku szwedzkim skorzystać z konstrukcji VAD... FÖR,
niewymagającej znajomości rodzaju rzeczownika, o który pytamy. Konstrukcja ta wymaga użycia innego
szyku zdania.

Vad läser du for tidning? (Jaką gazetę czytasz?)


Vad har du för hus? (Jaki masz dom?)
Vad gillar du f ö r blommor? (Jakie kwiaty lubisz?)

22
Ćwiczenia

Uzupełnij zdania zaimkami pytającymi: VAD, VEMS, VEM.

1 är det? Det är Camilla.


2 heter du? Jag heter Per.
3 tidningär det? Den är min.
4 är det? Det är en cykel.
5 läser du? Jag läser en bok.
hus är det? Det är Peters hus.
7 bor här? Karin och Peter bor här.
pengar ärdet? De är mina.

Uzupełnij zdania zaimkami pytającymi: VILKEN, VILKET, VILKA.

1 dag är det i dag? Det är måndag.


2 tåg går till Uppsala? Det som står där.
3 bok läser du nu? Jag läser en deckare.
4 grönsaker gillar du? Jag gillar morötter och sallad.
5 språk talar du? Jag talar engelska och norska.
6 planer har ni för i sommar? Vi reser runt i Europa i juli.
7 färg har din blus? Den är röd.
8 land vill du gärna resa till? Jag vill gärna resa till Island.

Zamień zdania z VILKEN, VILKET, VILKA na konstrukcję z VAD... FÖR.


Przykład Vilken musik gillar du? Vad gillar du för musik?

1 Vilket instrument spelar du?


2 Vilka mediciner tar Ulla?
3 Vilken färg är det?
4 Vilket vin gillar ni?
5 Vilka tidningar läser mamma?
6 Vilken hund har Henrietta?
7 Vilken buss tar vi?
8 Vilka språk talar Janne?

Uzupełnij dialogi odpowiednimi zaimkami pytającymi.

- (1) skjorta är det?


- Den är Mias.

- (2) gör du?


-Jag läser en bok.
- (3 ) bok läser du?
- Det är H. C. Andersens sagor.

- (4 ) buss går till centrum?


- Du kan ta trean eller femman.

- (5 ) är det?
- Det är min systers pojkvän.
- (6) gör han här?
- Han väntar på henne.

23
Zaimek względny
Relativt pronomen

W języku szwedzkim istnieje zaimek względny SOM (który, która, które, którzy, którego, której, którymi itd.).
Nie odmienia się on przez osoby i przypadki, w przeciwieństwie do polskiego zaimka KTÓRY.

Przykład Emma har en bror som du känner. (Emma ma brata, którego znasz.)
Jag vill köpa en lägenhet som är stor och modern. (Chcę kupić mieszkanie, które jest duże
i nowoczesne.)
Flickan, som han gillar, heter Ingrid. (Dziewczyna, którą lubi, ma na imię Ingrid.)

Zaimek względny SOM jest używany w zdaniach podrzędnych, rozwijających treść zdania nadrzędnego.
Obowiązuje po nim szyk zdania podrzędnego.

Przykład Flickan, som heter Ingrid, är förlovad. (Dziewczyna, która ma na imię Ingrid, jest zaręczona.)
Ilon är förlovad med min kollega som bor i Borås. (Ona jest zaręczona z moim kolegą, który mieszka
w Borås.)
Du ska träffa Ingrid som är förlovad. (Spotkasz Ingrid, która jest zaręczona.)

Przyimki w języku polskim stojące bezpośrednio przed zaimkiem KTÓRY - w języku szwedzkim znajdują się
na końcu zdania podrzędnego.

Przykład Flickan, som jag pratar om, heter Ingrid. (Dziewczyna, o której mówię, ma na imię Ingrid.)
Mannen, som Ingrid är förlovad med, heter Stig. (Mężczyzna, z którym jest zaręczona, ma na imię
Stig.)

Jeśli w zdaniu podrzędnym występuje odrębny podmiot, można zaimka SOM nie używać, gdyż nie wpłynie
to na rozumienie treści zdania.

Przykład Flickan (som) jag pratar om, heter Ingrid. {Dziewczyna, o której mówię, ma na imię Ingrid.)
Mannen (som) Ingrid är förlovad med, heter Stig. (Mężczyzna, z którym jest zaręczona, ma na imię
Stig.)

Zaimka SOM nie wolno pominąć, gdy w zdaniu podrzędnym brakuje podmiotu. Zdanie podrzędne następu­
jące po SOM opisuje wówczas dopełnienie zdania nadrzędnego.

Przykład Du ska träffa Ingrid som är förlovad. (Spotkasz Ingrid, która jest zaręczona.)
Hon är förlovad med min kollega som bor i Borås. (Ona jest zaręczona z moim kolegą, który mieszka
w Borås.)

24
Ćwiczenia

Połącz zdania, używając zaimka względnego.


Przykład Jag känner en flicka. Hon heter Ingrid. Jag känner en flicka som heter Ingrid.

1 Jag känner en man. Han heter Stig.


2 Bertil har en katt. Den är svart.
3 Olle kommer från en stad. Den är i Norge.
4 Barnet har en cykel. Den är röd.
5 Du läser en bok. Den är intressant.
6 Jag lyssnar på musik. Den är klassisk.
7 Ann-Christin bor i ett hus. Det är gammalt.
8 Erik jobbar i skogen. Den är hans.

Połącz zdania, używając zaimka względnego.


Przykład Jag känner en flicka. Jag gillar henne. Jag känner en flicka somjag gillar.
Jag känner en flicka. Jag är förtjust i henne. Jag känner enflicka som jag är förtjust i.

1 Eva bor i en stad. Hon gillar den.


2 Anna har en trädgård. Hon berättar om den.
3 Sven ringer till Bertil. Han tycker om honom.
4 Vi flyttar till huvudstaden. Vi älskar den.
5 Adam går i parken. Han fotograferar den.
6 Du har en lärare. Du hatar honom.
7 Siv har en ny stol. Hon målar den.
8 Erik jobbar i skogen. Han berättar om den.

Połącz zdania, używając zaimka względnego. Gdy jest to możliwe, pomiń go.
Przykład Jag pratar med en granne. Hon bor uppe. Jag pratar med en granne som bor ovanpå.
Jag reser till ett land. Jag känner det. Jag reser till ett land jag känner.

1 Jag har ett jobb. Jag gillar det.


2 Ann pratar om en man. Han är snygg.
3 Ann berättar om en katt. Hon gillar den.
4 Vi flyttar till ett hus. Vi tycker om det.
5 Adam bor tillsammans med Lena. Hon är söt.
6 Eva gillar inte hundar. De biter.
7 Eva gillar katter. Hon fotograferar dem.
8 Per äter ett äpple. Det är gott.

25
Zaimki wskazujące
Demonstrativa pronomen

Zaimek wskazujący znajduje się zazwyczaj przed rzeczownikiem, choć czasami występuje osobno. Używam>
go, gdy chcemy wskazać na dany przedmiot, osobę lub coś podkreślić. Zaimki wskazujące odmienia się zgod­
nie z rodzajem i liczbą rzeczownika (DEN IIÄR, DET HÄR, DE HÄR). Zależnie od odległości do wskazywane'
osoby lub przedmiotu wyróżnia się zaimki wskazujące bliższe (np. DEN HÄR - ten, ta) oraz zaimki wskazu­
jące dalsze (np. DEN DÄR - tamten, tamta).

Liczba pojedyncza
Liczba mnoga (oba rodzaje)
Rodzaj en (u tru m ) Rodzaj ett (neutrum )

DEN - ten, ta DET - ten, to DE - ci, te

DEN HAR - ten, ta DET HÄR - ten, to DE HÄR - ci, te

DEN DÄR - tamten, tamta DET DÄR - tamto DE DÄR - tamci, tamte

DENNA - ten, ta DETTA - ten, to DESSA - ci, te

Zaimki wskazujące DEN, DET i DE poprzedzają wskazywany rzeczownik w7formie określonej.

Przykład Ge mig den boken! (Daj mi tę książkę!)


Jag tycker att det ordet är mycket svart. (Uważam, że to słowo jest bardzo trudne.)
De blommorna är från min dotter. (Te kwiaty są od mojej córki.)

Uwaga! Rzeczowniki, które chcemy podkreślić, często występują z zaimkiem wskazującym na początku
zdania.

Przykład De böckerna måste jag köpa. (Te książki muszę kupić.)

W języku potocznym używane są najczęściej formy DEN HÄR, DET HÄR i DE HÄR, jeżeli dany przedmi
lub osoba znajdują się blisko nas, lub DEN DÄR, DET DÄR i DE DÄR, jeżeli znajdują się dalej. Rzeczownik
występujący po tych zaimkach też jest określony

Przykład Den här blusen är för liten. (Ta bluzka jest za mala.)
Den där skjortan är för dyr. (Tamta koszula jest za droga.)
Det här trädet är mycket högt. (To drzewo jest bardzo wysokie.)
Det där huset är mycket gammalt. (Tamten dom jest bardzo stary.)
De här böckerna får du låna. (Te książki możesz pożyczyć.)

Uwaga! Jeśli rzeczownik po zaimku wskazującym określa zdanie podrzędne, zwykle rozpoczęte przez SOV
występuje on wówczas często w formie nieokreślonej.

Przykład De där flickor (n a ), som står framför skolan, är från min klass. (Tamte dziewczyny, które stoją prze­
szkolą, są z mojej klasy)

Zaimki wskazujące DENNA, DETTA i DESSA mają takie samo znaczenie jak DEN, DET i DE. W mowie potocz­
nej używane są rzadko, częściej w języku pisanym. Rzeczownik występujący po nich ma zawsze formę ni;
określoną.

Przykład I detta hus bodde Selma Lagerlöf. (W tym domu mieszkała Selma Lagerlöf.)

26
Ćwiczenia 8

Uzupełnij zdania odpowiednimi zaimkami wskazującymi.


Przykład Den här boken är mycket intressant.

1 Ge mig tidningen, tack!


2 I huset bor min syster med sin man.
3 problemet kan jag inte lösa.
4 blommorna är till min mor. Hon fyller år i dag.
5 Ska jag köpa blusen eller ?
6 bilen är billig, men bilen kostar en massa pengar.
7 grönsakerna är mycket hälsosamma. Ta mer!
8 bussen tar jag till jobbet.
9 Är chokladen till mig?
io boken måste du läsa, när du har mer tid.

Uzupełnij zdania zaimkami wskazującymi bliższymi lub dalszymi.


Przykład Vilken jacka ska jag köpa? Den här eller den där?

1 flickorna, som står vid kiosken, är från min systers klass.


2 slottet, som du kan se i bakgrunden, hör till kungen.
3 hunden nära oss är mycket söt, men hunden är mycket farlig.
4 böckerna, som ligger på bordet vid fönstret vill jag gärna låna dig.
5 svarta slipsen, som du har i handen, passar till din vita skjorta.
6 Ska jag ta jackan eller ?
7 böckerna, som ligger där borta, ska jag lämna tillbaka på biblioteket idag.
8 porträttet, som hänger där uppe på väggen, är mycket dyrt.
9 lägenheten är för liten för oss, vi har ju tre barn.
io Kan du visa mig boken som du läser nu?

Uzupełnij dialogi zaimkami.

- Vill du låna en cd?


-Ja tack, jag tar (1 )
- Den är mycket bra. Vill du låna en bok också? Jag har två spännande böcker som du kan
läsa. Se här!
- Jag tar (2) boken. Jag känner inte till den.

- Hur ska jag komma till stationen?


- Du ska gå (3) vägen och sedan ta till vänster.

- Se på (4) blommorna!
- Ja, de är jättefina, men titta på (5) !
- De är också vackra. OK jag tar fem av (6) och fem av (7)

27
9 Zaimki nieokreślone!
Indefinita pronomen i

Zaimki nieokreślone (np. NÅGON, INGEN, EN ANNAN) odnoszą się zarówno do rzeczowników ożywionych
jak i nieożywionych. Występują w zastępstwie rodzajników EN, ETT (np. NÅGON, NÅGOT) lub jako ich uzu­
pełnienie (EN ANNAN, ETT ANNAT). Mają zwykle trzy formy: dla rodzaju en, dla rodzaju ett oraz dla liczb •
mnogiej. Posiadają też czwartą, dodatkową formę (NÅGONTING, INGENTING).

Uwaga! Po zaimkach nieokreślonych używamy wyłącznie rzeczowników nieokreślonych.

Zaimek nieokreślony Znaczenie samodzielne Znaczenie łączne

NÅGON ktoś jakaś, jakiś

NÅGOT coś jakieś, jakiś

NAGRA niektórzy, kilka niektórzy, niektóre, jacyś, jakieś

NÅGONTING coś -

INGEN/INTE NÅGON nikt żaden,żadna

INGET/INTE NÅGOT nic żaden, żadne

INGA/INTE NÅGRA nikt żadni, żadne

INGENTING nic -

(EN) ANNAN inny, drugi, inna, druga inny, drugi, inna, druga

(ETT) ANNAT inny, drugi, inne, drugie inny, drugi, inne, drugie

ANDRA inni, drudzy, inne, drugie inni, drudzy, inne, drugie

g Przykłady na zastosowanie zaprezentowanych zaimków nieokreślonych w obu pozycjach:

Någon måste hjälpa mig. (Ktoś musi mi pomóc.)


Finns det någon kniv här? (Czy tu jest jakiś nóż?)
Har du något för alla? (Czy masz coś dla wszystkich?)
Finns det något fönster i det här rummet? (Czy w tym pokoju jest jakieś okno?)
Några vill tjäna mycket pengar! (Niektórzy chcą zarabiać dużo pieniędzy!)
Har du några diur hemma? (Masz w domu jakieś zwierzęta?)

Ingen vill prata med mig. (Nikt nie chce ze mną rozmawiać.)
Vi har ingen tvål hemma. (Nie mamy w domu żadnego mydła.)
Har du inget hem?! {Nie masz żadnego domu?!)
Han har inget att säga nu. (On nie ma teraz nic do powiedzenia.)
Tyvärr har jag inga pengar idag. (Niestety nie mam dziś żadnych pieniędzy.)

Det här äpplet är grönt, jag vill ha ett annat. (To jabłko jest zielone, chcę inne.)
Ett annat äpple kan vara godare. (Inne jabłko może być smaczniejsze.)
Andra är inte bättre. (Inne nie są lepsze.)
Andra bilar kan vara ännu värre. (Inne samochody mogą być jeszcze gorsze.)

^ Zaimki INGEN, INGET, INGA mają znaczenie zbliżone odpowiednio do INTE NÅGON, INTE NÅGOT, IX"
NÅGRA i często są używane wymiennie.

Przykład Jag har ingen bil. Jag har inte någon bil. {Nie mam żadnego samochodu.)
Jag har inga pengar. Jag har inte några pengar. (Nie mam żadnych pieniędzy.)

28
Ćwiczenia

Q "I Ułóż pytania z zastosowaniem zaimków NÅGON, NÅGOT, NAGRA.


■ Przykład en lampa: Finns det någon lampa här?

1 ett glas:
2 flickor:
3 en säng:
4 en gitarr:
5 blommor:
6 en tv:
7 människor:
8 ett hus:
9 en dator:
io bananer:

T Zastosuj w zdaniach odpowiednio zaimki INGEN, INGET, INGA.


•^ Przykład Jag har en cykel men jag har ingen bil.

1 Jag har en hund men jag har katt.


2 Herr Andersson har ett hus men han har bilar.
3 Jag har två träd men jag har blommor.
4 Eva har ett brev men hon har frimärke.
5 Jan har två söner men han har döttrar.
6 Jag har fem stolar men jag har bord.
7 Vi har mycket kaffe men vi har te.
8 Fru Johansson har mycket tvål men hon har handduk.

3 Użyj w zdaniach form EN ANNAN, ETT ANNAT, ANDRA.


•^ Przykład Den här väskan är trasig, jag vill ha en annan.

1 Den här dockan är ful, kan jag få ?


2 skärp passar bättre till din klänning.
3 Du kan ju leka med pojkar, eller hur?
4 Kan ni inte köpa hus? Det här är så gammalt.
5 Vi måste umgås med Svenssons, vill inte komma till oss.
6 Gråt inte! Vi kan ju köpa glass.
7 Vill du inte ha glasögon?
8 Ge exempel!

Uzupełnij dialog zaimkami nieokreślonymi w pozycji samodzielnej i łącznej.

- Ulla, (1) ringer till dig!


- Vem är det?
- Jag vet inte! Men det är (2) pojke i alla fall.
- Hallå, det är Ulla.
- Hej, det är Ulf. Kan du låna mig ut (3) pengar, snälla Ulla?
- Nej, tyvärr har jag (4) pengar just nu. Kanske kan (5) kamrater hjälpa dig.
- Nej, (6) kan låna mig just nu.
- Men Ulf, har du (7) problem?
- Nej, jag har (8) problem. Men jag måste köpa (9) present till Peter. Han
fyller år imorgon och jag vill köpa (10) till honom.

29
10 Zaimki nieokreślone 2
Indefinita pronomen 2

Do tworzenia zdań, w których w języku polskim nie występuje podmiot, w języku szwedzkim używany
zaimek nieokreślony MAX. Odmienia się on podobnie jak pozostałe zaimki. W języku polskim bywa t! utu­
czony na zaimek TY, TWOJE, CIEBIE itd. lub zdania bezpodmiotowe z Sili. Oto odmiana MAN zestawi o
z zaimkiem osobowym HAN:

Zaimek Zaimek Zaimek dzierżaw ­


Zaimek osoboivy Zaimek zwrotny
dzierżawczy dopełnieniowy czy zwrotny

HAN HANS HONOM SIG SIN, SITT, SINA

MAN ENS EN SIG SIN, SITT, SINA

Przykład Barn ser och hör mycket mer än man tror. (Dzieci widzą i słyszą dużo więcej, niż się sądzi.)
Hur ska man klä sig när man jobbar i skolan? (Jak należy się ubierać, gdy się pracuje w szkole?)
Som man bäddar får man ligga. (Jak sobie pościelisz, tak się wyśpisz.)
Det spelar ingen roll hur det låter, bara någon förstår en. (Nie gra żadnej roli, jak to brzmi, byleby
zrozumiano.)
Hur mycket betyder egentligen ens nationalitet då man reser? (Ile właściwie znaczy narodowość, _
się podróżuje?)
Man måste ta hand om sina grejer. (Trzeba się zatroszczyć o swoje rzeczy.)
Man måste vara försiktig när man rakar sig, (Należy być ostrożnym, gdy się goli.)

O Do zaimków nieokreślonych należą też odmieniane przez rodzaje i liczby ALL (wszystek, wszystka), ALI'
(wszystek, wszystka, wszystko), ALLA (wszystkie, wszyscy), ALLTING (wszystko). Zaimek ten stoi przed rzecz
nikami niepoliczalnymi rodzaju en (ALL), rodzaju etc (ALLT) oraz policzalnymi i niepoliczalnymi rzeczownik
mi liczby mnogiej (ALLA). Ponadto forma ALLT używana samodzielnie oznacza WSZYSTKO, podobnie 21
ALLTING. Sama forma ALLA z kolei znaczy WSZYSCY,

Przykład Jag gillar all mat. (Lubię każde jedzenie.)


Han köper allt bröd som finns i affären. (On kupuje wszystek chleb, który jest w sklepie.)
Kan jag ta alla apelsiner? (Czy mogę wziąć wszystkie pomarańcze?)
Alla gillar Emmy, hon är så snäll. (Wszyscy lubią Emmy, ona jest taka mila.)
Vi vill veta allt om Sverige! (Chcemy wiedzieć wszystko o Szwecji!)
Han vill ge henne allting. (O11 chce dać jej wszystko.)

30
Ćwiczenia 10

1 0 1 Wstaw odmieniony zaimek MAN.


* V • 1 Przykład Man får inte röka här.

1 Man ska lita på vänner.


2 Man bör borsta tänder två gånger om dagen.
3 Man måste skynda , klockan är mycket!
4 Man jobbar mycket nuförtiden och barn är inte väl omhändertagna.
5 Man vill inte anstränga för mycket.
6 Man är ledsen om ingen vill prata med
7 Man måste prata mycket med barn, det är viktigt!
8 Man är irriterad om hund skäller hela dagarna.
9 Nu måste man äta äpplen.
io Om direktör vill prata med , känner man sig lite orolig.

1O ^ Wstaw w luki odpowiednio odmienione formy zaimka MAN.


I •£m Przy kła d Man är glad om ens vänner hälsar på en.

1 är glad när ser att alla litar på


2 Vad ska göra när barn är elaka mot ?
3 Det är fint när har goda vänner som hjälper
4 När lär sig främmande språk, är det lätt att klara utomlands.
5 Vad ska göra när pengarna inte räcker?
6 Det är inte lätt när ingen älskar
7 Måste torka efter badet?
8 känner sig ansvarig om barn beter sig illa.
9 Alla tror på att är lycklig när förälskar
io Alla tror på att är olycklig om ingen blir kär i

10.3 Wstaw odmienione formy zaimka ALL.


Przykład Tror du att han är ansvarig för all olycka i sitt liv?

1 Hans beteende är bortom tolerans.


2 Det är en enkel bok för som vill lära sig svenska.
3 Vi tänker inte göra arbete idag!
4 Blås ut luft!
5 ” om hundar” är en intressant bok.
6 Vi önskar er lycka i livet!
7 Läser du innehåll från A till Ö?
8 Vill du få gratis?!
9 dagar sitter Emil hemma och leker.
io Medsäkerhet kan du köra den här bilen.

3i
Zaimek

i Jag och min bror bor i Stockholm, bor i Stockholm.


a de b han c vi d ni

2 Du och din syrra bor i Göteborg, bor i Göteborg.


a vi b ni c hon d de

3 Vi har en fin stol, är helt ny.


a den b det c de d han

4 Vi tänker ofta på problem,


a sitt b sina c våra d de

5 Jonas har en fin hund, hund är mycket duktig,


a hennes b hans c deras d sin

6 Han promenerar ofta med hund.


a hans b hennes c den d sin

7 Vems penna är det? Den är


a mitt b min c mina d sin

8 bil är det? Den är mammas,


a Vilka b Vems c Vilket d Vad

9 Jack är en rolig kille, vi gillar


a honom b henne c den d hans

10 Jonas och Emma! hus är så vackert!


a Er b Vårt c Ert d Ditt

11 Ekorren bor inne i trädet, den bor inne i


a de b den c dem d det

12 Ingrid och Gunnar är så rika, är så rika.


a de b dem c de där d deras

13 Man har det svårt när ingen älskar


a man b honom c ens d en

14 Uno och Erik! Tvätta nu!


a er b ert c sig d era

15 Han bor på gatan, han har hem.


a inga b något c inget d ingen

16 Vi måste skynda nu!


a sig b vår c våra d oss

17 Flickan Mattias pratar med, heter Ulla.


a vilket b vars c som d vilka

18 Farfar gillar hus och vill inte flytta,


a sitt b sin c er d hans

32
Zaimek

19 Den där trädgården är


a vårt b våra c ert d vår

20 läser du för bok?


a Vem b Vilken c Vad d Vilket

21 Johanssons är trevliga, alla tycker om


a dem b de c deras d er

22 Katten är sjuk, har feber,


a han b det c den d hon

23 Tidningsartikeln handlar om skolan och rektor.


a dess b hans c hennes d den

24 ” om kvinnor” är en dum artikel,


a Alla b All c Allt d Annan

25 Adam är smutsig, vi måste tvätta


a henne b han c hans d honom

33
11-12
Liczebnik
*2<neord
11 Liczebniki główne
Räkneord - grundtal

Liczebniki w języku szwedzkim nie odmieniają się. Wyjątek stanowi liczebnik JEDEN, który jest tożsamy
z rodzajnikami EN i ETT, odpowiednio dla rodzaju en i ett. Dla odróżnienia słowa te w funkcji liczebnika są
akcentowane.

0 noll, 1 en/ett, 2 två, 3 tre, 4 fyra, 5 fem, 6 sex, 7 sju, 8 åtta, 9 nio, 10 tio, 11 elva, 12 tolv,
13 tretton, 14 fjorton, 15 femton, 16 sexton, 17 sjutton, 18 arton, 19 nitton, 20 tjugo, 30 trettio,
40 fyrtio, 50 femtio, 60 sextio, 70 sjuttio, 80 åttio, 90 nittio, 100 (ett) hundra, 1000 (ett) tusen,
1 000 000 en miljon

g Liczebniki złożone powyżej 20 pisane są łącznie.

Przykład 22 tjugotvå; 33 trettiotre; 44 fyrtiofyra; 55 femtiofem; 66 sextiosex; 77 sjuttiosju;


88 åttioåtta; 102 (ett)hundratvå; 846 åttahundrafyrtiosex

Czas w języku szwedzkim podajemy za pomocą dwóch liczebników: pierwszy oznacza minuty, drugi - godzi-
ny. Łączy je przyimek I (za) lub ÖVER (po).

Przykład 7.20 tjugo över sju (dwadzieścia po siódmej); 8.50 tio i nio (za dziesięć dziewiąta)

Uwaga! Połowy godzin wyrażamy przyimkiem HALV, a 15 minut zastępowane jest często przez KVART
(kwadrans).

Przykład 5.30 halv sex (wpół do szóstej); 7.45 kvart i åtta (kwadrans do ósmej)

Uwaga! 25 minut zastępowane jest często przez zwrot fem I/ÖVER HALV (za pięć/pięć po wpół do).

Przykład 17.25 fem i halv sex på eftermiddagen (za pięć wpół do szóstej po południu)
7.35 fem över halv åtta (pięć po wpół do ósmej)

Uwaga! Dla rozróżnienia godzin rannych i popołudniowych dodajemy odpowiednio PÅ MORGONEN (rano),
PÅ EFTERMIDDAGEN (po południu), PÅ KVÄLLEN (wieczorem), PÅ NATTEN (w nocy). Godziny mogą
też być odczytane za pomocą tarczy dwudziestoczterogodzinnej.

Przykład 18.30 arton och trettio (osiemnasta trzydzieści)

r\ Ceny określane są zazwyczaj przez dwa liczebniki. Pierwszy oznacza liczbę koron, drugi - öre, łączy je spój-
^ nik OCH (i).

Przykład 2 kronor 90 öre - två och nittio (dwa dziewięćdziesiąt)

E Liczebniki główne 0 -1 2 zmieniają się w rzeczowniki po dodaniu końcówki -A. Oznaczają m.in. nazwy monet,
numerowanych pomieszczeń, środków lokomocji, ocen lub rozmiarów.

en nolla (zerówka), en tvåa (dwójka), en trea (trójka), en fyra (czwórka), en femma (piątka), en sexa
(szóstka), en sjua (siódemka), en åtta (ósemka), en nia (dziewiątka), en tia (dziesiątka), en elva
(jedenastka), en tolva (dwunastka).

Przykład Kan du låna mig en tia? (Możesz mi pożyczyć dziesiątkę /10 koron/?)
Vi måste ta sexan. (Musimy pojechać szóstką /tramwaj, autobus/.)

Uwaga! Liczebniki w formie rzeczownikowej odmieniają się zgodnie z zasadami deklinacji 1 .

Przykład en tia - tian - tior - tiorna; en trea - trean - treor - treorna

36
Ćwiczenia

Zapisz słownie następujące liczebniki.


n .i Przykład 87 åttiosju

i26
2 67
i 48
4 111
5 277
6 389
7 592
8 917
9 1260
io 5831

Odpowiedz na pytania.
r .2 Przykład När åker du? (5 .4 5 ) Jag åker kvart i sex.

1 När börjar filmen? (07 .15 )


2 När går tåget? (0 3 .10 )
3 När vill du äta? ( 17.3 0 )
4 När är vi framme? (2 4 .0 5 )
5 När börjar lektionen? (10 .4 5 )
6 När kommer tåget? ( 16 . 13 )
7 När slutar Janne? (0 8 .5 0 )
8 När kommer du tillbaka? (21 .5 5 )
9 När börjar mötet? (11 .3 0 )
io När ska du till frisören? (13 .3 5 )

Odpowiedz 11a pytania dotyczące cen.


.3 =rzykład Vad kostar bordet? (855 kr) Det kostar åttahundrafemtiofem kronor.

1 Vad kostar tv:n? (5680 kr)


1 Vad kostar lägenheten? (298 900 kr)
3 Vad kostar hunden? (17 800 kr)
4 Vad kostar klänningen? (693 kr)
5 Vad kostar äpplet? (2:50)
6 Vad kostar päronet? (3:70)
7 Vad kostar pianot? (7 460 kr)
8 Vad kostar glassen? (9:50)
9 Vad kostar bilen? (80 500 kr)
10 Vad kostar hoken? (60:50)

37
Liczebniki porządkowe
Räkneord - ordningstal

Większość liczebników porządkowych, z wyjątkiem FÖRSTA (pierwszy), ANDRA (drugi) i SJÄTTE (szósty),
jest budowana z wykorzystaniem rdzenia w postaci liczebnika głównego. Począwszy od SJUNDE (siódmy),
liczebnik porządkowy powstaje przez dodanie końcówki -NDE do liczebnika głównego, oprócz ELFTE (jede­
nasty) i TOLFTE (dwunasty).

l:a första, 2:a andra, 3:e tredje, 4:e fjärde, 5:e femte, 6 :e sjätte, 7:e sjunde, 8 :e åttonde,
9:e nionde, 10:e tionde, 11 :e elfte, 12:e tolfte, 13:e trettonde, 14:e fjortonde, 15:e femtonde,
16:e sextonde, 17:e sjuttonde, 18:e artonde, 19:e nittonde, 20:e tjugonde

W liczebnikach złożonych, od 21 wzwyż, odmienia się tylko ostatni człon.

Przykład 21:a - tjugoförsta, 123:e - hundratjugotredje, 215:e - tvåhundrafemtonde

Przed liczebnikami porządkowymi może występować rodzajnik określony DEN, DET lub DE, odpowiednio
dla rodzaju en, rodzaju ett i liczby mnogiej. Stojący dalej rzeczownik ma formę określoną. Rodzajniki mogą
być zastąpione przez zaimki dzierżawcze, jednak rzeczownik ma wtedy formę nieokreśloną.

Przykład Du är (den) första personen som säger det. (Jesteś pierwszą osobą, która to mówi.)
(Det) andra fönstret till höger är mitt. (Drugie okno na prawo jest moje.)
Peter är hennes tredje man. (Peter jest jej trzecim mężem.)

Liczebniki porządkowe stosowane są przy podawaniu daty. Tu rzadziej opuszcza się DEN.

Przykład Idag är det den sjätte maj 2005. (Dziś jest szósty maja 2005.)
Jag är född den fjortonde april 1970. (Urodziłem się czternastego kwietnia 1970 roku.)

Uwaga! W języku szwedzkim istnieje alternatywny sposób podawania dat, wykorzystujący liczebnik porząd­
kowy zamiast nazwy miesiąca.

Przykład 23/4 tjugotredje i fjärde (dwudziesty trzeci kwietnia)

Lata w języku szwedzkim odczytujemy poprzez podanie liczby setek, a następnie dodanie pozostałej częśc.
liczby.

Przykład 01.10.1994 - den första oktober nittonhundranittiofyra (pierwszego października tysiąc dziewięćsei
dziewięćdziesiątego czwartego roku)
26.12.2023 - den tjugosjätte december tjugohundratjugotre (dwudziestego szóstego grudnia dwa
tysiące dwudziestego trzeciego roku)

Liczebniki porządkowe stosowane są także w imionach władców i papieży. Gdy opisują osobę w rodzaju
męskim, przyjmują często końcówkę -E.

Przykład Gustav VI Adolf - Gustav den sjätte Adolf (Gustaw szósty Adolf)
Johannes Paulus II - Johannes Paulus den andre (Jan Paweł Drugi)

Liczebniki porządkowe znajdują też zastosowanie w zwrotach: VAR/VART ANDRA, VAR/VART TREDJE (a
drugi, co trzeci itd.), odpowiednio dla rzeczowników rodzaju en i ett. CO DRUGI ma też częściej używanąl
osobną konstrukcję VARANNAN/VARTANNAT.

Przykład Hon besöker oss var tredje vecka. (Odwiedza nas co trzeci tydzień.)
Janne har semester vart tredje år. (Janne ma wakacje co trzeci rok.)
Han kommer varannan dag. (Przychodzi co drugi dzień.)

38
Ćwiczenia 12

Wstaw liczebniki porządkowe.


12.1 Przykład (l:a) Peppe är (den) första hunden i mitt hem.

1 (5:e) Nu är han gift för gången.


2 (3:e) Vi är här dagen idag.
3 (10:e) Den katten vill inte dricka mjölk.
4 (6 :e) Anderssons har barnet nu.
5 (20:e) Jag orkar inte att höra det för gången.
6 (4:e) Nu sitter Bo i fängelse året.
7 ( 15:e) Idag skiner solen dagen i sträck!
8 (2:a) De bor i det huset nu.
9 (7:e) Hans kontor finns på våningen,
io (l:a) Hennes dotter heter Anna.

Uzupelnij luki.
12.2 Przykład (3:e/dag) De besöker oss var tredje dag.

1 (8 :e/år) De besöker oss


2 (3:e/timme) Barnet blir hungrigt
3 (2:a/månad) Han har en kort semester
4 (7:e/år) Han hälsar på föräldrarna
5 (4:e/vccka) Vi får lönen
6 (15:e/dygn) Ta medicinen
7 (2 0 :e/dag) måste vi betala hyran
8 (ll:e/år) betalar vi extra
9 (5:e/minut) Tåget går
10 (2:a/Sr) Vi träffas

Zapisz słownie daty.


12 3 -rzykład 25/1 1996 - den tjugofemte i första/januari nittonhundranittiosex

1 11/02 1968
2 30/04 1410
3 02/03 966
4 15/06 1899
5 04/08 1320
6 12/11 1970
- 08/05 1945
S 01/10 2006
9 13/02 1567
= 31 12 2020
Test Liczebnik

1 Vilken buss tar vi? (10).


a Tvåan b Tian c Trean d Tio

2 Vad kostar brödet? (13:90).


a Tre och nitton b Trettio och nittio c Treoch nittiod Tretton och nittio

3 När är du född? (1972).


a Nittonhundrasjuttiotvå b Nittonhundrasjuttio cNittonhundrasjuttiosju d Nittonhundraåttiotvå

4 I vilket hus bor du? I det (7:e).


a tjugonde b sjunde c sjätte d sjuttonde

5 Är Gustav den (6 ) en svensk kung?


a sjätte b sjunde c sjuttonde d tjugonde

6 Är det vår (24) lektion?


a tjugofemte b tjugondefjärde c tjugonde d tjugofjärde

7 I vilken sal har ni lektion nu? I (7).


a tolvan b sexan c sjuan d femman

8 Vad är klockan nu? (7.50).


a Tio över sju b Femtio över sju c Tio i åtta d Tio till åtta

9 Han besöker oss (2:a vecka).


a varannat vecka b varje andra vecka c var andra vecka d varannan vecka

io Vilket datum har vi idag? (21/8).


a Den tjugoförsta i åttonde b Den tjugondeförsta i åttonde c Den tjugoförsta i åtta
d Den tjugoförsta i artonde

n Vad kostar den fina cykeln? (2345 kr).


a Tvåtusenfemhundrafyrtiofem b Tvåtusen trehundrafemtiofyra c Tvåtusentrehundrafyrtiofem
d Tvåtusentrehundratrettiofem

12 När slutar kursen? (8.30).


a Halv åtta b Halv nio c Halv sju d Trettio i åtta

13 Vi åker till Spanien (3:e/år).


a var tredje år b varannat år c varje år d vart tredje år

14 Emma är hennes (15:e) barnbarn!


a femte b femtionde c femtonde d femtiofemte

15 När slutar skolåret? (1/7).


a Den första i sjätte b Den första i sjunde c Ett i sjätte d En i sjunde

40
13-23
Rzeczownik
Substantiv
Rodzaj nik
Artikel

W języku szwedzkim kategorie określoności i nieokreśloności, rodzaju oraz liczby wyraża rodzajnik.

D Rodzajnik nieokreślony dla rzeczowników rodzaju nienijakiego przyjmuje postać EN, a dla rzeczowników
rodzaju nijakiego ETT. W liczbie mnogiej rodzajnik nieokreślony nie występuje.

Przykład en bil (samochód), ett hus (dom), bilar (samochody), hus (domy)

Rodzajnik określony występuje w dwóch postaciach, jako:

1. Rodzajnik końcowy (sufigowany):


a) do rzeczowników rodzaju en zakończonych na spółgłoskę dodajemy końcówkę -EN
Przykład en bil (samochód): bil + en = bilen
b) do rzeczowników rodzaju en. zakończonych na samogłoskę dodajemy końcówkę -N
Przykład en kvinna (kobieta): kvinna + n = kvinnan
c) do rzeczowników rodzaju ett zakończonych na spółgłoskę dodajemy końcówkę -ET
Przykład ett hus (dom): hus + et = huset
d) do rzeczowników rodzaju ett zakończonych na samogłoskę dodajemy końcówkę -T
Przykład ett hjärta (serce): hjärta + t = hjärtat

2. Rodzajnik wolnostojący (prepozycyjny), używany przed przymiotnikiem poprzedzającym rzeczowni’


w formie określonej:
a) dla rzeczowników rodzaju en przyjmuje formę DEN
Przykład den röda bilen (ten czerwony samochód)
b) dla rzeczowników rodzaju ett przyjmuje formę DET
Przykład det höga huset (ten wysoki dom)
c) w liczbie mnogiej przyjmuje formę DE
Przykład de vita kjolarna (te białe spódnice)

Forma nieokreślona Forma określona

Liczba pojedyncza Liczba mnoga Liczba pojedyncza Liczba mnoga

bilen/den bilen bilarna/de bilarna


rodzaj en (nienijaki) en bil (samochód) bilar (samochody) (te samochody)
(ten samochód)

huset/det huset husen/de husen


rodzaj ett (nijaki) ett hus (dom) hus (domy)
(ten dom) (te domy)

Rzeczownik może występować także bez rodzajnika. Użycie rzeczownika z rodzajnikiem nieokreślony]’
^ określonym lub bez rodzajnika wpływa na znaczenie wypowiedzi.

Przykład Bez rodzajnika:


Han åt smörgås medan vi pratade. (Podczas naszej rozmowy jadł kanapkę.)
Z rodzajnikiem nieokreślonym:
Han åt på en smörgås medan vi pratade. (Podczas naszej rozmowy jadl jakąś kanapkę.)
Z rodzajnikiem określonym:
Han åt upp smörgåsen medan vi pratade. (Podczas naszej rozmowy zjadł kanapkę.)

42
Ćwiczenia 13

Rodzajniki nieokreślone zamień na rodzajniki określone końcowe.


Wykład en väska - väskan

i ett brev -
en bund -
l en blomma -
4 en flod -
5 ett knä -
6 en kanna -
7 ett snöre -
8 en bro -
9 ett fält ~
'.o en giraff-

: upelnij formę nieokreśloną i określoną.


-■:.-'ad ett blod - blodet

tvättmaskin -
kaffebryggare -
3 frys -
1 kylskåp -
torktumlarc -
dörr -
år-
vas -
hund -
band -

•" :eń formę określoną na formę nieokreśloną.


»•: ••'ad mamman ~ en mamma

■ siaden -
2 wkortet -
; läkaren -
i ägget -
; stationen -
i kiosken -
j landet -
■ kilot -
5 katten -
■c fickan -

_ — en formę nieokreśloną na formę określoną z rodzajnikiem wolnostojącym.


► 3 en krona - den kronan

ett paket -
. en strömming -
ett instrument -
i ett bord -
: er. sardin -
: en krukväxt -
: en lampa -
i försök -
Rodzaj
Genus

Każdy rzeczownik ma swój rodzaj gramatyczny, o którym informuje rodzajnik nieokreślony lub określony
W języku szwedzkim w liczbie pojedynczej są dwa rodzaje. W liczbie mnogiej nic ma podziału na rodzaje.

Rodzaj nienijaki UTRUM -> rodzajnik nieokreślony EN


Rodzaj nijaki NEUTRUM — rodzajnik nieokreślony ETT

Przykład en pojke (chłopiec), en flicka (dziewczyna), ett barn (dziecko)

Budowa rzeczownika może nas informować o jego rodzaju gramatycznym:

1. Rodzaju nienijakiego (en) są rzeczowniki kończące się na:


-ELSE, -ING, -ION, -DOM, -HET, -NAD, -IST, -ISM, -IKER, -ARE.
Przykład en bakelse (ciastko), en visning (pokaz), en nation (naród), en sjukdom (choroba), en lägenhet
(mieszkanie), en byggnad (budynek), en aktivist (aktywista), en socialism (socjalizm), en magike;
(magik), en lärare (nauczyciel)

Uwaga! Wyjątkiem jest rzeczownik ett fängelse (więzienie), który mimo końcówki -ELSE należy do rodzaju: er

2. Rodzaju nijakiego (ett) są wyrazy kończące się na;


-ER1, -GRAM, -SKOP, -TEK, -MENT, -MANG.
Przykład ett raseri (wściekłość), ett program (program), ett horoskop (horoskop), ett bibliotek (biblioteka>J
ett supplement (suplement), ett engagemang (zaangażowanie)

Rzeczowniki złożone mają taki rodzaj, jaki ma ich ostatni człon.

Przykład ett trä (drewno) + en dörr (drzwi) = en trädörr (drewniane drzwi)


en sten (kamień) + ett hus (dom) = ett stenhus (kamienny dom)

Uwaga! Przy poznawaniu nowych wyrazów należy od razu nauczyć się ich rodzaju.

44
Ćwiczenia 14

‘ zupełni] zdania rodzajnikami nieokreślonymi.


:. ■rad En ungrare kommer från Ungern.

Anna vill köpa lägenhet.


2 Vi letar efter datatekniker,
i Du måste åka bara station,
i Orkestern saknar pianist.
; Han fick teleskop i present.
i Jag läser berättelse av Hamsun.
- Han fick telegram.
Lena ska göra övning i franska,
a Han jobbar på tryckeri.
Per träffar Lisa på bibliotek,

nij zdania rodzajnikami nieokreślonymi.


Ge mig en kniv!

Olof har hund och guldfisk.


politiker kommer till oss i morgon.
Bettan har blus, kjol och skärp på sig.
. Elin, du är ängel, jag tycker om dig!
; Du ska köpa kaka, tidning och äpple.
Adam drömmer om bil, men jeg tror han köper motorcykel.
- Familien Olsson har son och dotter.
fa£ har present till Johan, tröja. Jag ger honom blomma också.

-etnij dialog rodzajnikami nieokreślonymi.

- Kan jag få (1) glas vin?


- Javisst.
- Bra. Jag tar också (2) smörgås.
- Vill du ha (3) sallad också? Eller (4) soppa?
- lag tar bara (5) smörgås, tack,
- Varsågod. Vill du kanske ha (6 ) kopp kaffe eller te?
- la tack, jag tar te. Hur mycket kostar det?
- 90 kronor.
- Kan jag betala med (7) hundralapp?
- a. Och du får (8 ) tia tillbaka. Varsågod.
- Tack!

ii
15 Forma określona rzeczownika w liczbie pojedynczej
Substantivets bestämda form i singularis

A Formę określoną rzeczownika w liczbie pojedynczej tworzymy w języku szwedzkim przez dołączenie rodzaj­
nika EN lub ETT do końca wyrazu.

Przykład en tidning - tidningen


ett hus - huset

Uwaga! W formie określonej ETT gubi jedno T.

g Od tej reguły istnieją drobne wyjątki. W wypadku rodzaju en można je podzielić na 3 grupy:

1. Do rzeczowników zakończonych na samogłoskę dołączamy samo -N w formie określonej.


Przykład en pojke - pojken (chłopiec), en flicka - flickan (dziewczyna)

2. Określoność przez dodanie samego -N stosujemy również w wypadku rzeczowników z końcówkami


-ER, -EL, -OR.
Przykład en syster - systern (siostra), en cykel - cykeln (rower), en doktor - doktorn (lekarz)

Uwaga! Niektóre szwedzkie rzeczowniki zakończone na -EN zachowują tę samą formę w postaci określonej.

Przykład en fröken - fröken (panna)

3. W rzeczownikach zakończonych na akcentowane N lub M po utworzeniu formy określonej końcowe


spółgłoski zostają podwojone.
Przykład en man - mannen (mężczyzna), en kam - kammen (grzebień)

Wyjątki tworzenia formy określonej w rzeczownikach rodzaju ett można ująć w trzech kategoriach:

1. W rzeczownikach zakończonych na samogłoskę formę określoną tworzymy przez dodanie samej litery T.
Przykład ett äpple - äpplet (jabłko), ett meddelande - meddelandet (wiadomość)

2. Określoność rzeczowników zakończonych na -ER, -EN, -EL tworzymy przez dodanie końcowki -ET oraz
zredukowanie litery E w końcówce słowa.
Przykład ett fönster - fönstret (okno), (ett) vatten - vattnet (woda), ett exempel - exemplet (przykład)

3. W rzeczownikach rodzaju ett, zakończonych na akcentowane N lub M w formie określonej, podobnie jak
w rodzaju en podwajamy ostatnią spółgłoskę.
Przykład ett lim - limmet (klej), ett rum - rummet (pokój)

Formy określone rzeczowników najczęściej poprzedzone są zaimkami wskazującymi DEN HÄR/DÄR dla ro­
dzaju en oraz DET HÄR/DÄR dla rodzaju ett.

Przykład den här stolen (to krzesło), det där trädet (tamto drzewo)

46
Ćwiczenia 15

. m órz formę określoną rzeczowników.


.. ■'ad en restaurang - restaurangen

en hals u ett bord


2 en människa 12 en biograf
i en träd 13 ett café
en soffa 14 en tur
5 en öga iS ett fönster
£ en katt i6 en konsert
7 en moder 17 en väg
ä en hand 18 en lärare
9 en strand ig en fråga
TC en kille 20 ett arbete

■ ■rz formę nieokreśloną.


huset - ett hus

passet 11 väggen
Ivåningen 1Z munnen
;vännen 13 mattan
i nolen 14 spegeln
:?uddgummit 15 tröjan
musen lä trädgården
- radern 17 sjuksköterskan
E r:ngret iS blomman
vagen 19 svaret
nageln 20 kontakten

. dialog formą określoną podanych w nawiasach rzeczowników.

- Tina! Den där 11! (bil) är toppen! Vi måste ha den!


- Du har rätt men den där 121 (boll) är lika fin!
- T. det stämmer. Men /3/ (plånbok) är tom! Vi kan inte köpa någonting.
- Vänta! Kolla i /4/ (ficka) ! Kanske har du några spänn?
- Kan du tro!? En tia!!
- Vi går och köper den /5/ (glass) som är bäst i hela landet! Miraculo-glassen!
- Dei gor vi! Och vi ska dela den som vanligt.

--
Liczba mnoga rzeczownika w formie nieokreślonej
i określonej. Deklinacja i
Pluralis i obestämd och bestämd form. i:a deklinationen
A W języku szwedzkim można wyróżnić 5 sposobów tworzenia liczby mnogiej rzeczowników. Sposoby te na-
zywane są deklinacjami. Istnieją pewne wyznaczniki pozwalające zaklasyfikować rzeczowniki do konkretnej
deklinacji.

p Do deklinacji 1 należą rzeczowniki dwusylabowe lub dłuższe rodzaju en, zakończone na nieakcentowaną
samogłoskę A. Liczbę mnogą nieokreśloną tworzymy przez oderwanie końcowego A i dodanie końcówki -OR.

Przykład en klocka (zegar) klock -a + or = klockor


en jacka (kurtka) jack -a + or = jackor
en skola (szkoła) skol -a + or = skolor
en mössa (czapka) möss -a + or = mössor
en gata (ulica) gat -a + or = gator

Formę określoną w liczbie mnogiej otrzymujemy w deklinacji 1 po dodaniu końcówki -NA.

Przykład klockor + na = klockorna


jackor + na = jackorna
skolor + na = skolorna
mössor + na = mössorna
gator + na = gatorna

W deklinacji 1 jest kilka wyjątków. Choć nie kończą się na literę A, to w liczbie mnogiej mają końcówkę
^ -OR.

Przykład en våg (fala) - vågor - vågorna


en ros (róża) - rosor - rosorna
en toffel (kapeć) - tofflor - tofflorna
en åder (żyła) - ådror - ådrorna

48
Ćwiczenia 16
ł 1 Utwórz liczbę mnogą podanych w nawiasach rzeczowników.
I ” • I Przykład Vill du ha två (blomma) blommor?

1 Min mamma har fem (väska)


2 Varför finns det två (tavla) i det här klassrummet?
3 Vi måste köpa (strumpa) till Jonas.
4 Peter vill ha tre nya (mössa)
5 Du måste packa ner några (tröja) , det kan vara kallt.
6 Det finns en massa (fluga) i köket.
7 På bordet står tio (flaska)
8 Känner du alla (flicka) i vår klass?
9 Ni har sådana vackra (lilja) i trädgården,
10 Vill ni köpa några (lampa) till lägenheten?

Uzupełnij luki brakującymi formami rzeczownika w następującej kolejności: liczba pojedyncza nie­
16.2 określona, liczba pojedyncza określona, liczba mnoga nieokreślona, liczba mnoga określona.
Przykład en flicka - flickan - flickor - flickorna

1 en matta
2 kvinnan
3 människor
4 pennorna
5 en gåva
6 plankan
7 kassor
8 dockorna
9 en limpa
10 myran
u kulorna
12 en semla
13 villan
14 frallor
15 kapporna

Uzupełnij opowiadanie brakującymi rzeczownikami w liczbie mnogiej nieokreślonej.


16.3
Anette har en fin affär med två /I / (kassa) . Du kan köpa olika
12/ (vara) där, till exempel något att äta: /3/ (rädisa) , /4/ (gurka)
, /5/ (papnka) och 161 (persika) . Men det är inte allt.
Hos henne kan du också köpa olika i l / (blomma) : /S/ (påsklilja) ,
19/ (tusensköna) eller 710/ (ros) . Anette säljer till och med
/ll/ (gryta) och I\2! (kanna) . Alla i staden gillar hennes affär.

49
Liczba mnoga rzeczownika w formie nieokreślonej
i określonej. Deklinacja 2
Pluralis i obestämd och bestämd form. 2:a deklinationen

A Do deklinacji 2 należą rzeczowniki rodzaju en, których liczbę mnogą nieokreśloną tworzymy przez dodanie
końcówki -AR.

P Liczbę mnogą określoną uzyskujemy, dołączając dodatkowo do -AR końcówkę -NA.

f" W deklinacji tej znajdują się rzeczowniki dwusylabowe zakończone na nieakcentowane -E, -EL, -EN, -ON,
* -ER. Po dodaniu końcówki liczby mnogiej -AR z wymienionych końcówek znika samogłoska E lub w wypad­
ku końcówki -ON samogłoska O.

Przykład en pojke (chłopiec) pojke -e + ar = pojkar pojkar + na = pojkarna


en cykel (rower) cykel -e + ar = cyklar cyklar + na = cyklarna
en botten (dno) botten -e + ar = bottnar bottnar + na = bottnarna
en morgon (ranek) morgon -o + ar = morgnar morgnar + na = morgnarna
en syster (siostra) syster -e + ar = systrar systrar + na = systrarna

W deklinacji tej znajdują się również rzeczowniki o końcówkach -DOM, -TNG, -IS, -LEK.

Przykład en sjukdom (choroba) sjukdom + ar = sjukdomar sjukdomar + na = sjukdomarna


en våning (mieszkanie) våning + ar = våningar våningar + na = våningarna
en kompis (kolega) kompis + ar = kompisar kompisar + na = kompisarna
en storlek (rozmiar) storlek + ar = storlekar storlekar + na = storlekarna

C W deklinacji 2 znajduje się wiele rzeczowników jednosylabowych. Brakuje tu jednoznacznego kryterium,


które pozwoliłoby je odróżnić od jednosylabowców z deklinacji trzeciej. Formę liczby mnogiej w wypadku
jednosylabowych rzeczowników rodzaju en trzeba zatem sprawdzać w słowniku.

Przykład en bil (samochód) bil + ar = bilar bilar + na = bilarna


en bro (most) bro + ar = broar broar + na = broarna
en fru (żona) fru + ar = fruar fruar + na = fruarna
en haj (rekin) haj + ar = hajar hajar + na = hajarna
en kopp (filiżanka) kopp + ar = koppar koppar + na = kopparna

Uwaga! Gdy rzeczownik kończy się na akcentowane, długie M lub N, przy tworzeniu liczby mnogiej spółgłoska
ta zostaje podwojona, podobnie jak przy tworzeniu liczby pojedynczej określonej.

Przykład en kam (grzebień) - kammen - kammar - kammarna

50
Ćwiczenia

Utwórz liczbę mnogą nieokreśloną podanych w nawiasach rzeczowników.


Przykład Janne har tre (bil) bilar.

1 Jag har tio (finger) som de flesta.


2 Han har en massa (fläck) i ansiktet.
3 Bosse måste ha nya (stövel) i år.
4 Att bita på (nagel) är inte fint!
5 Vill du ha några varma (bulle)
6 Vi har tre (cykel) hemma och du vill ha en ny?!
7 Ni måste vänta två (timme)
8 Några (ungdom) väntar på bussen.
9 Brittas och Kajsas (make) lobbar tillsammans.
10 Ta på dig (handske) , det är så kallt.

Uzupełnij luki brakującymi formami rzeczownika. Występują one w kolejności: liczba pojedyncza
nieokreślona, liczba pojedyncza określona, liczba mnoga nieokreślona, liczba mnoga określona.
Przykład en pojke - pojken - pojkar - pojkarna

1 en väg
2 ringen
3 övningar
4 kopparna
5 en avdelning
6 armen
7 sjukdomar
8 skedarna
9 en pärm
10 bänken
11 meningar
12 båtarna
13 en kniv
14 räkningen
15 hundar

Uzupełnij opowiadanie brakującymi rzeczownikami w liczbie mnogiej nieokreślonej lub określonej.

Jag har en väninna som heter Märit. Jag gillar henne väldigt mycket men hon har en lite kon­
stig smak. Märit har en fin ny lägenhet men alla i i i (vägg) där är gråa medan
alla i l i (dörr) har grön färg. I sovrummet står två breda röda /3/ (säng)
men de /4/ (stol) som står bredvid är rosa! Märit klär sig också
litet konstigt. Hon har många rutiga gulröda /5/ (kjol) som hon matchar med
blåa /6/ (blus) . Vi brukar fika tillsammans hemma hos henne. Märits
i l i (duk) är alltid bruna. Vi dricker kaffe i orangefärgade /8/ (kopp)
medan /9/ (bulle) ligger på svarta /IO/ (tallrik)
Ar hon färgblind?

51
Liczba mnoga rzeczownika w formie nieokreślonej
i określonej. Deklinacja 3
Pluralis i obestämd och bestämd form. 3=e deklinationen
Liczbę mnogą w deklinacji 3 tworzymy przez dodanie końcówki -ER lub -R. Do tej deklinacji należą rzeczow­
A niki zarówno rodzaju en, jak i rodzaju ett.

Formę określoną w liczbie mnogiej otrzymujemy po dodaniu do końcówki liczby mnogiej drugiej koń­
B cówki -NA.

Spośród rzeczowników rodzaju en do deklinacji 3 należą.


C
1. Rzeczowniki pochodzenia obcego akcentowane na ostatniej sylabie.
Przykład en maskin (maszyna) maskin + er = maskiner maskiner + na = maskinerna
en kostym (garnitur) kostym + er - kostymer kostymer + na = kostymerna
en tragedi (tragedia) tragedi + er = tragedier tragedier + na = tragedierna

2. Rzeczowniki jednosylabowe z przegłosem (zamianą samogłoski w rdzeniu) w liczbie mnogiej.


Przykład en hand (dłoń) händ + er = händer händer + na = händerna
en natt (noc) nätt + er = nätter nätter + na = nätterna

3. Rzeczowniki zakończone na -NAD, -SKAP, -AR, -HET, -ELSE, -ION.


Przykład en månad (miesiąc) månad + er - månader manader + na = manadei na
en kunskap (umiejętność) kunskap + er = kunskaper kunskaper + na = kunskaperna

4. Wiele rzeczowników jednosylabowych.


Przykład en film (film) film + er = filmer filmer + na = filmerna
en tejp (taśma) tejp + er = tejper tejper + na = tejperna

5. Rzeczowniki pochodzenia obcego zakończone na nieacentowane -EL, -EN, -ER, -OR, -US.
Przykład en möbel (mebel) möbel -e + er = möbler möbler + na = möblerna
en dekanus (dziekan) dekanus -us +er = dekaner dekaner + na = dekanerna

Uwaga! Rzeczowniki zakończone na nieakcentowane -EL, -EN, -ER tracą E w liczbie mnogiej. Wypada także
końcówka -US.

6 . Niektóre rzeczowniki jednosylabowe zakończone na samogłoskę (końcówka liczby mnogiej: -R).


Przykład en ko (krowa) ko + r = kor kor + na = korna
en sko (but) sko + r = skor skor + na = skorna

^ Spośród rzeczowników rodzaju ett do deklinacji 3 należą:

1. Rzeczowniki pochodzenia obcego zakończone na zaakcentowaną samogłoskę (m.in. -ERI, -ORI).


Przykład ett bageri (piekarnia) bageri + er = bagerier bagerier + na = bagerierna
ett konditori (cukiernia) konditori + er = konditorier konditorier + na = konditorierna
ett kafé (kawiarnia) kafé + er = kaféer kaféer + 11a = kaféerna

2. Rzeczowniki pochodzenia obccgo zakończone na -EUM, -II M.


Przykład ett museum (muzeum) museum -um + er = museer museer + na = museerna
ett gymnasium (liceum) gymnasium -um + er = gymnasier gymnasier + na = gy mnasierna

Uwaga! W rzeczownikach tych w liczbie mnogiej wypada końcówka -UM.

52
Ćwiczenia 18

18.1 Utwórz liczbę mnogą nieokreśloną podanych w nawiasach rzeczowników.


Przykład Emil h ar två (b ilje tt) b ilje tte r.

1 Hur många (station) måste jag åka?


2 Det här är inget jobb för (amatör)
3 I den här staden finns det bara två (konditori)
4 Vilka (land) ska du besöka i år?
5 Hon vill sälja sina (aktie) och göra en lång resa.
6 Han undervisar på två olika (gymnasium)
7 De stannar här i tre (månad)
8 Lena tar många (bild)
9 Den här affären är känd för goda (vin)
io Vad är det för (dumhet) !

Uzupełnij luki brakującymi formami rzeczownika w następującej kolejności: liczba pojedyncza nie­
18.2 określona, liczba pojedyncza określona, liczba mnoga nieokreślona, liczba mnoga określona.
Przykład en text - texten - texter - texterna

1 en butik
2 tabellen
3 händer
4 journalisterna
5 en park
6 foten
7 skor
8 paraplyerna
9 en spanior
10 damen
11 doktorer
12 tänderna
13 en månad
14 kunskapen
15 museer

.u pełnij opowiadanie brakującymi rzeczownikami w liczbie mnogiej nieokreślonej lub określonej.

Karin jobbar på ett varuhus. Hon säljer f\! (gardin) , /2 /(fåtölj) och
andra /3/ (möbel) , olika /4/ (apparat) som man använder hem­
ma. Det är ett billigt varuhus, så /5/ (pris) är inte höga. Hon har många
6 ' (kund) och på kvällarna är hon trött och har ont i 111 (fot)
Helst skulle hon vilja jobba på en blomsterhandel, för hon tycker mycket om att binda
8 - (blombukett)

53
Liczba mnoga rzeczownika w formie nieokreślonej
i określonej. Deklinacja 4
Pluralis i obestämd och bestämd form. 4:e deklinationen

A Liczbę mnogą nieokreśloną w deklinacji 4 tworzymy przez dodanie końcówki -N.

B Do tej deklinacji należą wyłącznie rzeczowniki rodzaju ett zakończone na sam 2 -kę.

Przykład ett yrke (zawód) yrke + 11 = yrken


ett frimärke (znaczek pocztowy) frimärke + n = frimärken
ett knä (kolano) knä + n = knän
ett piano (pianino) piano + n = pianon

Uwaga! W tej grupie wyjątkiem są rzeczowniki ett öga (oko) i en .

ett öga (oko) forma nieokreślona: ögon forma określ Dna: _: nen
ett öra (ucho) forma nieokreślona: öron fomia określona: >r- nen

^ Wśród rzeczowników rodzaju en należących do dekli naci i 4 duż.i en : zeczowniki odimieslowo-


we zakończone na -NDE, -ENDE, oznaczające przedmioty i .l

Przykład ett meddelande (informacja) meddelande - n = meddelaHdm


ett förtroende (zaufanie) förtroende + n = förtroenden
ett yttrande (wypowiedź) Ąttrande - n = yttranden
ett påstående (twierdzenie) påstående - n = påståenden

D Formę określoną w liczbie mnogiej otrzymujemy po dodaniu '-»n: ■ : 1-A

Przykład meddelanden + a = meddelandena


förtroenden + a = förtroendena
yttranden + a = yttrandena
påståenden + a = påståendena
yrken + a = yrkena
frimärken + a = frimärkena
knän + a = knäna
pianon + a = pianona

54
Ćwiczenia 19

L tv. orz liczbę mnogą podanych w nawiasach rzeczowników.


-wykład De har två (piano) pianon.

1 Jag drömmer ofta om ett monster med fem (öga)


2 Boken börjar med två korta (motto)
3 Hans (påstående) är inte sanna.
4 Det finns inga pengar på firmans (bankkonto)
5 Sätt på er (säkerhetsbälte)
6 I den trista staden finns inga (nöje)
7 Taxar har långa (öra)
8 Jag har tre nya (meddelande) på min mobil.
9 Hon behöver nya (skosnöre)
io Peter jobbar på två olika (bygge)

,pełnij luki brakującymi formami rzeczownika w następującej kolejności: liczba pojedyncza nie-
- : e>!ona, liczba pojedyncza określona, liczba mnoga nieokreślona, liczba mnoga określona.
-:.k ła d ett äpple - äpplet - äpplen - äpplena

■ ett bälte
z fotot
3 hjärtan
4 bona
5 ett strå
suddgummit
7 arbeten
kvittona
9 ett område
io förhållandet
bin
häftena
13 ett ansikte
'4 täcket
15 ställen

zupelnij opowiadanie brakującymi rzeczownikami w liczbie mnogiej nieokreślonej.

Anna och Janne har tre söner som leker mycket i skogen. De slår sig ofta och får /I / (blåmärke)
på olika 121 (ställe) på kroppen, särskilt på /3/ sina (knä)
och i sina /4/ (ansikte) . De tycker om att leta efter 75/ (fågelbo)
. De leker också på ängen och då får de /6 / (grässtrå) i håret och
blir mycket smutsiga. Sedan kommer de hem och tvättar sig men de vill inte tvätta sina 777 (öra)
. På morgonen går deras föräldrar till sina 78/ (arbete) eller uträt­
tar olika 797 (ärende) . Då springer pojkarna till skogen. Ibland regnar det. Då
stannar de hemma och tittar i sina 7107 (häfte) med /ll/ (frimärke)
eller ordnar /12 / (foto)

55
20 Liczba m n o g a rzeczow nika w fo rm ie nieokreślonej
i określonej. Deklinacja 5
Pluralis i obestämd och bestämd form. 5:e deklinationen
A Forma liczby mnogiej nieokreślonej rzeczowników należących do deklinacji 5 jest identyczna z formą nie-
określoną liczby pojedynczej.

Przykład ett hus (dom) 2 hus


en bagare (piekarz) 2 bagare

g Do tej deklinacji należą rzeczowniki:

1. rodzajuj ett zakończone na spółgłoskę.


Przykład ett problem (problem) 2 problem
ett papper (kawałek papieru) 2 papper

2. a także rzeczowniki rodzaju en zakończone na -ARE.


Przykład en lärare (nauczyciel) 2 lärare
en kammare (izba) 2 kammare

3. oraz rzeczowniki rodzaju en zakończone na -ER, oznaczające nazwy zawodów lub narodowości.
Przykład en tekniker (technik) 2 tekniker
en belgier (Belg) 2 belgier

Wśród rzeczowników rodzaju en należących do deklinacji 5 osobną grupę stanowią rzeczowniki odimiesło-
wowe zakończone na -NDE lub -ENDE określające osoby.

Przykład en studerande (student) 2 studerande


en gående (przechodzień) 2 gående

r\ Formę określoną w liczbie mnogiej otrzymujemy po dodaniu końcówki -EN do rzeczowników rodzaju ett lub
końcówki -NA do rzeczowników rodzaju en.

Przykład studerande studerandena


problem problemen
lärare lärarna
tekniker teknikerna

Uwaga! Końcowe E wypada w rzeczownikach zakończonych na -ARE!

P Do deklinacji 5 należy także grupa rzeczowników jednosylabowych rodzaju en. w których w liczbie mnogiej
zmienia się samogłoska.

Przykład en man (mężczyzna) mannen män männen


en gås (gęś) gåsen gäss gässen
en mus (mysz) musen möss mössen
en lus (wesz) lusen löss lössen

Do tej deklinacji zaliczamy także rzeczowniki określające miary i wagi.

Przykład en liter (litr) 2 liter


en meter (metr) 2 meter

56
Ćwiczenia

Utwórz liczbę mnogą podanych w nawiasach rzeczowników.


Przykład Sandra har fem (barn) barn.

1 Två (man) sitter och pratar.


2 Det finns två (hotell) t staden.
3 Jag kommer ihåg alla (telefonnummer)
4 Kan du köpa två (liter) mjölk?
5 Alla (svetsare) har för höga löner,
6 Hur många (språk) talar du?
7 Det är tre (mil) till staden.
8 På restaurangen finns det bara tre lediga (bord)

Uzupełnij luki brakującymi formami rzeczownika w następującej kolejności: liczba pojedyncza nie­
określona, liczba pojedyncza określona, liczba mnoga nieokreślona, liczba mnoga określona.
Przykład en lärare - läraren - lärare - lärarna

1 ett djur
2 tåget
3 argument
4 källarna
5 en belgier
6 studeranden
7 universitet
8 gässen
9 ett ljus
io namnet
u läkare
12 ordförandena
13 en mus
14 vattnet
•> rum

_3znacz w tekście te rzeczowniki, które występują w liczbie mnogiej określonej.


: . <tad Mia och Peter vandrar i fjällen.

Peter skriver det femte brevet. De färdiga breven ligger på skrivbordet. Paketen ligger också
där. Han ska posta dem idag men han har ont i benen och kan inte gå. Läkarna säger att det
inte är allvarligt. Men problemen blir större med åren. Peter får hjälp av studenter från uni­
versiteten i staden. Studerandena kommer och städar rummen och tvättar fönstren.

: „pełnij opowiadanie brakującymi rzeczownikami w liczbie mnogiej nieokreślonej.

Karin gör en fruktsallad. Hon tar tio i\i (plommon) , tre t l i (päron)
, några /3/ (smultron) och /4/ (hallon) ./5/ (lingon)
vill hon inte ta, för då blir salladen sur. Hon lägger salladen i fyra höga /6/ (glas)
. Sedan öppnar hon två 111 (paket) glass och lägger den till fruk­
ten. Så strör hon 78/ (russin) på det.
21 Rzeczowniki policzalne i niepoliczalne
Räknebara och oräknebara substantiv

Rzeczowniki policzalne to takie, które mają zarówno liczbę pojedynczą, jak i mnogą.

Przykład en katt (kot) 2 katter (2 koty)


ett hus (dom) 2 hus (2 domy)
ett äpple (jabłko) 2 äpplen (2 jabłka)
en bil (samochód) 2 bilar (2 samochody)

Rzeczowniki niepoliczalne określają rzeczy lub pojęcia, których nie można policzyć:
B
1. Substancje i materiały:
Przykład kaffe (kawa) vatten (woda) mjöl (mąka)
salt (sól) ris (ryż) regn (deszcz)
ull (wełna) trä (drewno) järn (żelazo)

Jag dricker aldrig kaffe. (Nigdy nie piję kawy.)


Min tröja är gjord av ull. (Mój sweter jest zrobiony z wełny.)
Du använder för mycket salt. (Używasz za dużo soli.)

2. Pojęcia abstrakcyjne:
Przykład kärlek (miłość) fattigdom (bieda) värme (ciepło)
ondska (zlo) godhet (dobro) frihet (wolność)
hat (nienawiść) fred (pokój) köld (zimno)

Gammal kärlek rostar aldrig. (Stara miłość nie rdzewieje.)


Har du en jacka? Jag darrar av köld. (Masz kurtkę? Trzęsę się z zimna.)
Många människor måste kämpa för fred. (Wielu ludzi musi walczyć o pokój.)

Rzeczowniki niepoliczalne mają:

1. albo tylko liczbę pojedynczą,


Przykład kaffe (kawa), te (herbata), vatten (woda)

2. albo tylko liczbę mnogą.


Przykład pengar (pieniądze)

| Przed rzeczownikami policzalnymi w liczbie pojedynczej stawiamy rodzainik EN lub ETT, z kolei przed rze
czownikami niepoliczalnymi - zaimek nieokreślony NÅGON, NÅGOT, NAGRA, lub stosujemy formę bezro
dzajnikową.

Przykład Det ligger en bok på bordet. (Na stole leży książka.)


Det står en flicka från min klass där. (Tam stoi dziewczyna z mojej klasy.)
Har du några varma kläder? (Czy masz jakieś ciepłe ubranie?)
Jag äter inte kött. (Nie jem mięsa.)

58
Ćwiczenia 21

Podziel rzeczowniki na policzalne i niepoliczalne, zaczynając zdanie od „Det är”: PEPPAR, HUS,
21.1 PENNA, VATTEN, SMÖR, BORD, MJÖL, KÖLD, CYKEL, SALT, SOCKER, RIS, POJKE, DÖRR, LUFT,
BLUS, KAFFE, FINGER, TANDBORSTE, ÖGA.
Przykład Det är salt. Det är en stol.

Niepoliczalne Policzalne

1 Det är i Det är
2 2
3 3
4 4
5 5
6 6
7 7
8 8
9 9
10 10

Wstaw rodzajnik EN lub ETT przed rzeczownikami policzalnymi. Rzeczowniki niepoliczalne pozo­
21.2 staw bez rodzajnika.
Przykład Vill du ha en flaska öl?

1 Vegetarianer äter inte kött. De äter grönsaker och fisk.


2 Tjäna! Jag vill ha kopp kaffe och bit kaka.
3 Hennes halsband är gjort av guld.
4 Jag får alltid sand i skorna, nar jag promenerar på stranden.
5 Du måste köpa vatten, smör och mjölk.
6 Vill du ha kaffe eller te?
7 Jesper köper alltid ros, när han går ut med Monika.
8 Fransmän äter ost och dr,cker rött vin.
g Min mor säger, att det är ohälsosamt att dricka juice,
io Mina föräldrar har sommarstuga, där vi har semester varje år.

Uzupełnij zdania rzeczownikami: KAFFE, KUSIN, VYKORT, FRÅGA, KILLE, MJÖL, SMÖRGÅS, VATTEN.
21.3 Pamiętaj o rodzajniku przed rzeczownikami policzalnymi.
Przykład Har du mjölk i kaffet?

1 Degen ar gjord av och


2 Vill du skicka till mig?
3 Jag känner från USA. Hans mor är från Sverige och han talar perfekt svenska.
4 Har du tid nu? Jag har bara till dig.
5 Maria köper alltid när hon kör till arbetet.
6 Jag har som bor i Sydafrika. Jag vill gärna besöka honom en dag.
7 Min syster dricker alltid till frukost.

59
22 Dopełniacz
Genitiv

A W języku szwedzkim występują jedynie dwa przypadki: mianownik (N om m ańi’) i dopełniacz (Genitiv). Do-
^ pelniacz informuje nas, że ktoś lub coś jest w czyimś posiadaniu. Formę tego przypadka tworzymy przez
dodanie do rzeczownika litery S.

Uwaga! Rzeczownik po s-dopełniaczu ma formę nieokreśloną.

Przykład Det är en pojke. (To jest chłopiec.)


Det är en pojkes hund. (To jest pies chłopca.)

g Dopełniacz możemy tworzyć dla wszystkich form rzeczownika, niezależnie od określoności i liczby

Przykład pojkes - pojkens - pojkars - pojkarnas (chłopca, chłopców)


flickas - flickans - flickors - flickornas (dziewczynki, dziewczynek)

f Gdy rzeczowniki kończą się na S, X lub Z, tworząc dopełniacz, nie dodajemy litery S. Forma dopełniacza
poki w a się wówczas z mianownikiem.

Przykład Det är Lars. (To jest Lars.)


Det är Lars fru. (To jest żona Larsa.)
Det är Max (To jest Maks.)
Det är Max boll. (To jest piłka Maksa.)

r\ Zamiast formy s-dopelniacza można w języku szwedzkim zastosować zwrot przyimkowy. Nie istnieją jedno-
^ znaczne reguły określające, jaki przyimek należy użyć w konkretnym wypadku.

Uwaga! Nie należy nadużywać przyimka AV. W funkcji dopełniacza występują różne inne przyimki, np. PÅ, TILL,
MED, FÖR.

Przykład husets dörr - dörren till huset (drzwi domu)


Charlottes släkting - släktingen till Charlotte (krewny Charlotte)

Sveriges kung - kungen i Sverige (król Szwecji)


Stockholms invånare - invånarna i Stockholm (mieszkańcy Sztokholmu)

bolagets chef - chefen för bolaget (szef spółki)


matchens datum - datumet för matchen (data meczu)

problemets lösning - lösningen på problemet (rozwiązanie problemu)


resans början - början på resan (początek podróży)

Peters fel - felet med Peter (wada Petera)


metodens fördel - fördelen med metoden (zaleta metody)

bokens del - delen av boken (część książki)


mötets resultat - resultatet av mötet (efekt spotkania)

60
Ćwiczenia 22

Zapisz zdania z użyciem formy s-dopelniacza oraz nieokreślonego rzeczownika,


^nykład Boken tillhör Eva. Det är Evas bok.

1 Hundarna tillhör Birgitta. Det är


2 Husen tillhör Mattias. Det är
3 Barnen tillhör Ingrid. Det är
4 Datorn tillhör Alex. Det är
5 Cykeln tillhör Ulla. Det är
6 Fönstret tillhör Gomez. Det är
7 Äpplena tillhör Gunnar. Det är
8 Paraplyet tillhör Adam. Det är
9 Lamporna tillhör Jonas. Det är
10 Böckerna tillhör Elin. Det är

"zupelnij zdania formami s-dopelniacza.


=-:, Kiad Huset har ett högt pris. Husets pris är för högt för oss.

Pojkarna spelar boll. Det är boll.


2 Kvinnan har två flickor. flickor är så söta!
1 Bordet har fyra ben. ben är trasiga.
4 Chefen har tre sekreterare. Alla gillar sekreterare.
5 Svensson har ett stort och fint hus. Jag skulle gärna köpa hus.
6 Flickorna har fem dockor. dockor är gamla.
7 Barnen har en snäll fröken. Föräldrarna tycker om fröken.
8 Hundarna bor i en kartong. kartong är stor och bekväm.
9 Huset har fina fönster. fönster är också breda.
10 Bilen har en ny ratt. ratt är röd!

Zastąp zwroty przyimkowe formą s-dopełniacza.


Przykład Agaren till huset är generös. Husets ägare är min vän.

1 Det finns många blommor i trädgården. är vackra,


2 Det bor fem hyresgäster i huset. är stökiga,
3 Jan är ledare för partiet. är duktig,
4 Det finns fyra ben på stolen. är raka.
5 Slutet på boken är trist. är inte lyckligt.
6 Invånarna i Gdańsk är glada. är ofta glada,
7 Taket på huset är gammalt. är inte nytt.
8 Dörren till toaletten är trasig. är också smutsig.
9 Problemen i företaget är stora. Jag är intresserad av
io Författaren till boken är från Finland. är inte polack.

6i
23 Użycie rodzajnika
Användning av artikel

yy Rzeczownika z rodzajnikiem nieokreślonym używamy, gdy:

1 . mówimy po raz pierwszy o osobach lub rzeczach.


Przykład Petra ser en blomma. (Petra widzi jakiś kwiat.)
Kalle har en katt. (Kalle ma kota.)

2 . rzeczownikowi towarzyszy określenie, najczęściej przymiotnik albo nawet całe zdanie.


Przykład Han har en intressant bok. (On ma ciekawą książkę.)
Han har en bok med vackra bilder. (On ma książkę z pięknymi obrazkami.)
Han har en bok som är intressant. (On ma książkę, która jest ciekawa.)

0 Rzeczownika z rodzajnikiem określonym używamy, gdy:

1 . mówimy o osobach lub rzeczach, o których mowa była już wcześniej.


Przykład Petra ser en blomma. (Petra widzi jakiś kwiat.)
Blomman är vit. (Ten kwiat jest biały.)
Kalle har en katt. (Kalle ma kota.)
Katten heter Doiły. (Ten kot ma na imię Doiły.)

2 . mówimy o czymś jedynym w swoim rodzaju lub rozpoznawalnym przez jakąś grupę.
Przykład Solen skiner. (Świeci słońce.)
Jorden är rund. (Ziemia jest okrągła.)
Han jobbar i skolan. (On pracuje w szkole.)

^ Rzeczownika bez rodzajnika używamy, gdy:

1 . oznacza on nazwy własne, nazwy narodowości, zawodów, przekonania religijne i polityczne.


Przykład Hon heter Greta. (Ona ma na imię Greta.)
Han är polack. (On jest Polakiem.)
Berit är tolk. (Berit jest tłumaczem.)
Maria är protestant. (Maria jest protestantką.)
Kalle är kommunist. (Kalle jest komunistą.)

2 . mówimy o środkach transportu.


Przykład Jag tar buss. (Pojadę autobusem.)
Britt kör bil. (Britt jeździ samochodem.)

3. występuje on w pewnych stałych połączeniach z innymi wyrazami.


Przykład Hon talar sanning. (Ona mówi prawdę.)
Pelle spelar piano. (Pelle gra na pianinie.)
Vi gör det på skämt. (Robimy to dla żartu.)
De går på bio varje vecka. (Oni chodzą co tydzień do kina.)

4. rzeczownik abstrakcyjny występuje w połączeniu z bezokolicznikiem.


Przykład Han har tid att sjunga. (On ma czas na śpiewanie.)
Hon har lust att resa till Paris. (Ona ma ochotę pojechać do Paryża.)
Carl har mod att tala sanning. (Carl ma odwagę, żeby powiedzieć prawdę.)

62
Ćwiczenia

Uzupełnij zdania rzeczownikami w formie nieokreślonej i określonej.


Przykład jag ser ett hus. Iluset är stort.

1 (bild) Bo köper är vacker.


2 (väninna) Barbro har heter Johanna.
3 (katt) Marcus vill sälja är två veckor gammal.
4 (väckarklocka) På bordet står ringer ofta.
5 (ring) Vill du få ? är av guld.
6 (ugn) I mitt hus finns det är vit.
7 (båt) kommer in i hamnen. är fransk.
8 (kassett) Det finns i bandspelaren. är inte min.
9 (bil) Rickard köper är röd.
10 (film) Urban tittar på är spännande.

Wstali rodzajnik nieokreślony, tam gdzie jest to konieczne.


Przykład Anna är en begåvad målare.

i Per är socialist.
2 Han är väldigt bra arbetare.
3 Han kommer från Sverige.
4 Per är svensk.
5 Han tar buss till jobbet.
6 På fritiden tycker han om att gå på bio.
7 Han har inte tid att läsa mycket.
8 Men han läser tidning som heter ”Metallarbetaren1
9 Han har lägenhet med en vacker utsikt.
10 Han har också gammal motorcykel.

Wstaw rzeczownik w odpowiedniej formie.


='iykład (sol) Solen skiner i dag. (guld) Ar den av guld? (moln) Jag ser ett moln,

”Är i\i (jord) verkligen rund?” frågar 121 (barn) i /3/ (skola)
. ”Ja”, svarar 74/ (lärare) som heter Knut. Han talar alltid /5/ (san­
ning) . Han har själv /6/ (dotter) och vet att det är viktigt. Men
ibland måste man ha i l ! (mod) . Hans dotter heter Lina och tycker om /8/ (djur)
. Hon hade /9/ (katt) som dog i 710/ (bilolycka)
Hennes pappa hade /II/ (lust) att ljuga och inte berätta om l\ 2 j (bilolycka)

Uzupełnij zdania nazwami zawodów z rodzajnikiem nieokreślonym lub bez rodzajnika.


- -zykład Han skriver böcker. Han är författare.

i Hon jobbar på en restaurang. Hon är som jobbar fort. a läkare


2 Han är som arbetar på en stor fabrik. b målare
3 Hon ger sprutor. Hon är c svetsare
4 Han tycker om bilar. Ilan är d snickare
5 Han är som lagar god mat. e kock
6 Hor jobbar i skolan. Hon är f servitris
7 Han tycker om trä. Han är g pilot
S Han har en utställning. Han är h lärare
9 Hon är som har många patienter. i lastbilchaufför
10 Han flyger gärna. Han är j sjuksköterska

63
Test Rzeczownik

i Maten ligger i det där


a kylskåpet b kylskåp c kylskåpen d frysen

2 Det står fem på bordet,


a flaskan b flaskorna c glasen d flaskor

3 Det finns fem i varje grupp.


a studeranden b studenterna c studerande d studerandena

4 De där är jättefina!
a ljus b ljuset c ljusen d lampor

5 Har ni i källaren?
a mus b musen c möss d råtta

6 Janne har tre


a syster b systern c systrarna d systrar

7 chef är svensk,
a Företagets b Företaget c Företags d Företagen

8 Huset tillhör Erik, det är


a honom b hennes c Eriks d Erik

9 Vi måste köpa
a ett mjöl b mjöl c de mjöl d det mjöl

io De där var inte från Polen,


a män b man c mannen d männen

n De har inga
a plommon b äpplena c plommonen d äpplet

12 Hur många finns i London?


a bror b bro c broar d broarna

13 Hur mycket kostar de där ?


a villor b husen c hus d villan

14 Hon har klänning och förkläde på sig.


a en, en b ett, ett c en, ett d ett, en

15 skiner och det är mycket varmt,


a Månen b Måne c Solen d En sol

16 Våra är trasiga.
a kaffebryggaren b kaffebryggarna c kaffebryggare d kannorna

17 Kan du låna mig några ?


a bok b boken c böcker d böckerna

18 Berit är
a översättare b en översättare c översättaren d översättarna

64
Rzeczownik Test

ägare vill inte prata med oss.


a Hundens b Hunden c Hundar d Hundarna

Vem spelar i huset?


a pianot b pianon c piano d ett piano

De där var jättelånga.


a meddelande b meddelandet c meddelanden d meddelandena

Felet med resan är att den är dyr, pris är alltså felet,


a resan b resornas c resans d resa

Ringen är gjord av guld.


a en b - c någon c ett

De har tre cigaretter,


a askarna b paket t paketen d ask

Ann, ta på dig !
a mössan b mössor c mössorna d mössa

65
24-33
Przymiotnik
Adjektiv
24 Przymiotnik w formie nieokreślonej i
Adjektiv i obestämd form i

A W języku szwedzkim przymiotnik przyjm uje dwie formy: nieokreśloną lub określoną, w zależności od związ­
M ku łączącego go z rzeczownikiem.

D Przymiotnik nieokreślony w związku z rzeczownikiem nieokreślonym posiada trzy formy: dla rodzaju en,
U rodzaju ett oraz liczby mnogiej, niezależnie od rodzaju. W liczbie pojedynczej przymiotniki opisujące rze­
czowniki rodzaju e n w ystępują w form ie bazowej, którą odnajdujem y w słownikach jako pierwszą. Dla rodza­
ju ett dodajem y do form y bazowej końcówkę -T, z kolei by uzyskać przymiotnik liczby mnogiej, do form y
bazowej należy dodać końcówkę -A.

Przykład en stor flicka ett stort hus stora äpplen


(duża dziewczynka) (duży dom) (duże jabłka)
en lång väg ett långt brev långa kvinnor
(długa droga) (długi list) (wysokie kobiety)
en idiotisk bok ett idiotiskt skämt idiotiska historier
(idiotyczna książka) (idiotyczny żart) (idiotyczne historie)

Przymiotnik nieokreślony używany przydawkowo (w pozycji przed rzeczownikiem) zachowuje taką samą
form ę w pozycji orzecznikowej (za rzeczownikiem, zwykle po czasownikach v a ra /być/lub b li /stawać się/).

Przykład Det är en lång man. (To jest wysoki mężczyzna.)


Den har m annen är lång. (Ten mężczyzna jest wysoki.)

Det är ett dyrt piano. (To jest drogie pianino.)


Det här pianot är dyrt. (To pianino jest drogie.)

Det är nya fönster. (To są nowe okna.)


De fönstren är nya. (Te okna są nowe.)

Nie wszystkie szwedzkie przymiotniki odmieniają się według tej prostej zasady. Wiele z nich odchodzi od
niej częściowo lub zupełnie. Większość spełnia jednak pewne kryteria, które pozwalają zaklasyfikować je do
jednej z obocznych grup, które omówione są w następnym rozdziale.

68
Ćwiczenia 24

L zupełnij luki odpowiednimi formami przymiotnika.


Przykład grön: en grön stol, ett grönt bord, gröna skor

1 varm: ett kaffe, en dag, kläder


2 stor: en klass, ett bord, ögon
3 viktig: frågor, ett problem, en lektion
4 snäll: ett barn, kvinnor, en pojke
5 smal: en säng, ett sund, tjejer
6 dyr: en klänning, ett hus, böcker
7 billig: grönsaker, ett bröd, en glass
3 fattig: en gubbe, människor, ett land
9 ung: ett djur, björnar, ett par
10 kall: en morgon, ett te, somrar

L’zupeänij zdania odpowiednią formą podanego przymiotnika, dobraną do rodzaju i liczby.


Przykład god: En ost kan vara god.

1 blommig: Mina kjolar är inte


a smutsig: Ar pojken ofta på kvällen?
3 hög: Varför är väggarna så här?
4 ren: Tyvärr är den här duken inte
5 rolig: Kan du några historier?
6 frisk: Varför är barnet inte ?
7 modern; Det här huset är mycket
8 stark: Känner du några killar?
9 lång: Det här brevet är så , måste jag läsa det?
io grön: Träden är inte än.

'."zupelnij zdania odpowiednią formą przymiotnika, wyrażającego przeciwne znaczenie niż zawarte
pvtaniu.
; -:yk)ad Ar lägenheten stor? Nej, den är liten.

i Ar soppan kall? Nej,


2 Är Britta smal? Nej,
i Är datorn ny? Nej,
4 Är Janne långsam? Nej,
5 Är stolen hård? Nej,
6 Är UIla dum? Nej,
7 Är barnen sjuka? Nej,
s Ar väggarna höga? -Nej,
9 Är vägarna kurviga? Nej,
10 Ar djuret mätt? Nej,

69
25 Przymiotnik w formie nieokreślonej 2
Adjektiv i obestämd form 2

Nieregularności w odmianie nieokreślonego przymiotnika można podzielić na 3 grupy:

1 . w rodzaju ett,
2 . w liczbie mnogiej,
3. zarówno w rodzaju ett, jak i w liczbie mnogiej.

Grupa Specyfika nieregularności Cechy przymiotników Przykłady

zakończone na długą ny - nytt - nya (nowy)


Z samogłoskę blå - blått - blåa (niebieski)
H
O)
O
TO w formie ett pojawia się jednosylabowce z długą röd - rött - röda (czerwony)
c podwójne tt samogłoską, zakończone na d god - gott - goda (dobry)
*3 jednosylabowce z długą vit - vitt - vita (bialy)
0
[/»
r> samogłoską, zakończone na t våt - vått - våta (mokry)
Z
w formie ett litera t zastępuje zakończone na d poprzedzone vild - vilt - vilda (dziki)
2 końcowe d spółgłoską hård - hårt - hårda (twardy)
g
rT zakończone na t poprzedzone svart “ svart - svarta (czarny)
forma ett pokrywa się z formą
S spółgłoską trött - trött - trötta (zmęczony)
en

w liczbie mnogiej znika zakończone na nieakcentowane vacker - vackert - vackra (piękny)


larność w licz
2 . Niercgu-

rp
z końcówki e -el, -er enkel - enkelt - enkla (łatwy)
3

0 dum - dumt - dumma (głupi)


GTQ podwajanie ostatniej spółgłoski zakończone na długie lub n allmän - allmänt - allmänna
K (m , n )
m

(powszechny)
1 . w formie ett literę n mogen - moget - mogna
mnogiej
w formie e
3. Nieregi

zastępuje litera t zakończone na nieakcentowane (dopzaly)


2. w liczbie mnogiej z końcówki -en vaken - vaket - vakna
znika e (przebudzony)

O imiesłowy czynne zakończone spännande - spännande -


5 S na -nde spännande (fascynujący)
*
trzy jednakowe formy rosa - rosa - rosa (różowy)
n ’ bra - bra - bra (dobry)
N brak lub obce pochodzenie
3 “ gratis - gratis - gratis
B ' (darmowy)

P Wyjątek stanowią też dwa inne, bardzo popularne przymiotniki, których nie można zaklasyfikować do żad­
nej z omówionych wyżej grup, choć ich odmiana odbiega od regularnej. Są to:

gammal - gammalt - gamla (stary)


liten - litet - små (maly)

Uwaga! Przymiotnik liten ma nieregularną odmianę także w formie określonej i poświęcony jest mu odrębny
rozdział (33).

70
Ćwiczenia 25

L lóż zdania z podanymi przymiotnikami i rzeczownikami, prawidłowo odmieniając je w liczbie poje­


dynczej.
Przykład fin/lägenhet: Det är en fin lägenhet.

1 hård/liv
2 trött/arbetare
3 vild/djur
4 vaken/hund
5 dum/program
6 gammal/hus
7 svart/kostym
8 intressant/svar
9 mogen/barn
io gratis/present

Ułóż zdania z podanymi przymiotnikami i rzeczownikami, prawidłowo odmieniając je w liczbie mno­


giej. Liczebniki zapisz słownie.
?-:ykład 2/brun/soffa: Vi har två bruna soffor.

1 2 /bra/lösning
2 5/dum/fråga
3 3/enkel/tippgift
4 10 /vaken/barn
5 20 /gammal/socka
6 7/rosa/ros
7 12 /vacker/bild
S 9/liten/sommarstuga
9 7/spännande/film
10 100 /tom/flaska

zupełni] tekst odpowiednimi formami przymiotników podanych w nawiasach.

Lisa har igen en l\ i (ny) , /2/ (underbar) lägenhet! Jag tror att
alla möbler måste vara mycket /3/ (dyr) . Hon har till exempel en /4/ (bekväm)
, /5/ (svart) skinnsoffa som står mitt emot ett i b i (liten)
>i l i (vit) bord. Själva bordet kostar tjugo tusen!! Och kan ni
tänka er att väggarna i vardagsrummet är /8 / (randig) !?
Hennes lägenhet har också en /9/ (stor) terrass och två /IO/ (fantastisk)
balkonger. Där odlar hon olika blommor: /ll/ (röd) rosor, /12/
(vit) liljor och /13/ (rosa) nejlikor. Terrassen har ett /14/ (röd)
tak som skyddar mot solen.

V
26 Zgodność przymiotnika z rzeczownikiem i
Kongruens av adjektiv och substantiv i

A Przymiotnik z końcówką -A nie jest wyłącznie formą liczby mnogiej, lecz zarazem formą określoną przy-
miotnika w liczbie pojedynczej, taką samą dla obu rodzajów gramatycznych. Forma przymiotnikowi
z -A poprzedza rzeczowniki określone, co nie oznacza jednak, że występujący po przymiotniku rzeczownik
musi zawsze posiadać sufigowany (dopisany łącznie do słowa) rodzajnik określony.

Przykład den vackra bilden (ten piękny obraz)


samma vackra bild (ten sam piękny obraz)

D Najłatwiej zrozumiemy związki zgody pomiędzy szwedzkimi przymiotnikami i rzeczownikami, gdy upo-
rządkujemy je w trzech grupach, według słów poprzedzających przymiotnik. Są one zaznaczone w tabel:
wytłuszczonym drukiem.
1. Słowa z pierwszej grupy sprawiają, że następujący po nich przymiotnik i rzeczownik mają formę nieokreśloną.
2. W drugiej grupie przymiotnik jest określony, a rzeczownik nieokreślony.
3. W trzeciej grupie zarówno przymiotnik, jak i rzeczownik mają formy określone.

Rodzaj en Rodzaj ett Liczba mnoga


en lång väg ett långt brev två långa vägar/brev
(długa droga) (długi list) (dwie/dwa długie drogi/listy)
någon lång väg något långt brev några långa vägar/brev
ingen lång väg inget långt brev inga långa vägar/brev
1. grupa en annan lång väg ett annat långt brev andra långa vägar/brev
en sådan lång väg ett sådant långt brev sådana långa vägar/brev
vilken lång väg vilket långt brev vilka långa vägar/brev
få/flera långa vägar/brev
alla långa vägar/brev

min långa väg mitt långa brev mina långa vägar/brev


sin långa väg sitt långa brev sina långa vägar/brev
Annas långa väg Annas långa brev Annas långa vägar/brev
vars långa väg vars långa brev vars långa vägar/brev
2. grupa samma långa väg samma långa brev samma långa vägar/brev
denna långa väg detta långa brev dessa långa vägar/brev
nästa långa väg nästa långa brev nästa långa vägar/brev
följande långa väg följande långa brev följande långa vägar/brev
föregående långa väg föregående långa brev föregående långa vägar/brev

den långa vägen det långa brevet de långa vägarna/breven


3. grupa den här långa vägen det här långa brevet de här långa vägarna/breven
den där vägen det där långa brevet de där långa vägarna/breven

Słowa wymagające użycia pierwszego związku zgody to: rodzajniki sygnalizujące użycie formy nieokreślonej
(EN, ETT lub brak w wypadku liczby mnogiej), a także zaimki: NÅGON, NÅGOT, NAGRA (jakiś, jakaś, jakieś),
INGEN, INGET, INGA (żaden, żadna, Żadne), VILKEN, VILKET, VILKA (jaki, jaka, jakie), EN ANNAN, ETT
ANNAT, ANDRA (inny, inna, inne) oraz EN SÅDAN, ETT SÅDANT, SÅDANA (taki, taka, takie, tacy).

Ćwiczenia w tym rozdziale dotyczą pierwszej z zaprezentowanych grup. Kolejne dwie zostały omówione
i przećwiczone w następnych rozdziałach.

72
Ćwiczenia 26

■kimień przymiotnik i rzeczownik, dobierając formy do pierwszego wyrazu.


: . ktad vilka/fin/bil: vilka fina bilar

1 en sådan/dum/tjej:
2 en annan/trevlig/expedit:
3 fä gammal/affar:
andra/fin/soffa:
5 inget/fin/päron:
6 alla/svart/stol:
7 vilken/tråkig/film:
S ett/ny/hus:
9 nagon/grön/matta:
■o flera/dum/karl:

dmień przymiotnik i rzeczownik, dobierając formy do pierwszego wyrazu.


: ■'ad vacker/dag: Vilka vackra dagar vi har i sommar!

gammal/bok
jag vill inte behålla sådana i
Det är ingen , det är en ny bästsäljare!
: trevlig/program
jag vill se något idag.
fakob gillar alla som går i svensk tv.
; dyr/skida
Det är inga , de är billiga!
Jag vill inte ha några
. röd/klänning
Britta gillar inte sådana som du har.
Tyvärr har vi inga
m hus
Familjen Jansson har ett
Det finns allt flera i Stockholm.

; pelnij dialog.

- P ia , vill du ha en /1 / (ny, kappa) i


- Nej, jag behöver ingen /2/ (ny, kappa) i år. Jag vill ha sådana
3/ (röd, handske) som Erika har.
-Vilka /4/ (röd, handske) har Erika?
- Hon har inte några /5/ (tjock, vante) som jag utan fina
handskar från en butik!

73
Zgodność przymiotnika z rzeczownikiem 2
Kongruens av adjektiv och substantiv 2

W drugim związku zgody przymiotnik posiada formę określoną z końcówką -A, rzeczownik zaś, chociaż ma
charakter określony, to nie ma rodzajnika sufigowanego (na końcu słowa). Przymiotnik określony budowany
jest zgodnie z wcześniej zaprezentowanymi zasadami tworzenia przymiotnika w liczbie mnogiej (patrz roz­
działy 24 i 25).

Wprowadzające słowa, które wymagają użycia tego związku przymiotnika z rzeczownikiem, to:

1. zaimki dzierżawcze.
Przykład Peter är min gamla vän. (Piotr jest moim starym przyjacielem.)

2. zaimki zwrotne dzerżawcze.


Przykład Han berättar ofta om sin långa väg till arbetet. (Często opowiada o swej długiej drodze do pracy.)

3. s-dopełniacz.
Przykład Annas långa hår är så vackert! (Długie włosy Anny są takie piękne!)

4 . zaimek względny vars (której, którego, których).


Przykład Det är den flicka vars vackra sångröst är känd i hela stan. (To jest ta dziewczyna, której piękny głos
jest znany w całym mieście.)

5. zaimek wskazujący sam m a (taki/taka/takie same).


Przykład Jag är trött på att läsa samma tråkiga bok. (Jestem zmęczona czytaniem tej samej nudnej książki.)

6. zaimki wskazujące denna/detta/dessa (ten, ta, to, te).


Przykład Denna nya granne kommer från Sverige. (Ten nowy sąsiad pochodzi ze Szwecji.)
Detta fina exempel bör alla följa! (Wszyscy powinni naśladować ten dobry przykład!)

7. przymiotniki nästa, följan de (następny) i föregående (poprzedni).


Przykład Jonas liknar föregående dumma lärare. (Jonas jest podobny do poprzedniego głupiego nauczyciela.)

Przymiotnik określony występuje jedynie w pozycji przydawkowej (przed określanym rzeczownikiem).


W pozycji orzecznikowej (zazwyczaj za czasownikami bli, vara) ma postać nieokreśloną, nawet gdy opisuje
rzeczowniki określone.

Przykład Jag gillar din röda blus. (Podoba mi się twoja czerwona bluzka.)
Din blus är röd. (Twoja bluzka jest czerwona.)
Jag läser denna nya artikel. (Czytam ten nowy artykuł.)
Denna artikel är ny, (Ten artykuł jest nowy.)
Jag köper Ingrids gamla bil. (Kupuję stary samochód Ingrid.)
Ingrids bil är gammal. (Samochód Ingrid jest stary)

Wyjątek stanowi przymiotnik egen (własny), który po zaimkach dzierżawczych oraz zwrotnych dzierżaw­
czych zachowuje formę nieokreśloną.

Przykład Jag vill ha mitt eget hus. (Chcę mieć mój własny dom.)
Får han inte köra sin egen bil? (Czy on nie może jeździć własnym autem?)
Jag vill betala med mina egna pengar. (Chcę zapłacić własnymi pieniędzmi.)

n•
Ćwiczenia

I ' J ^ "1 Odmień według wzoru.


I • * • ' Przykład jag/fin/lägenhet: min fina lägenhet

1 vi/ny/stuga:
2 de/vacker/tavla:
3 ni/svart/paraply:
4 han/gammal/hatt:
5 jag/röd/penna:
6 du/modern/lampa:
7 hon/dum/man:
S ni/bekväm/fåtölj:
9 den/lång/svans:
io ni/egen/hus:

27.2 Odmień przymiotnik i rzeczownik według wzoru.


Przykład svart/hatt. Herr Eriksson bär samma svarta hatt varje dag.

1 död/apple. Vill du ha nästa ?


2 polsk/flagga. Vi är stolta över vår
3 ny/hus. Jag tycker inte om Peters
4 lång/resa. Eva och Tomas vill inte berätta om sina
5 skrynklig/skjorta. Hans är ofta smutsiga.
6 rolig/datorspel. Min lille sons är mycket dyra.
7 randig/blus. Britta borde tvätta sin
8 gul/bil. Er är värd en massa pengar.
9 dum/film. Barnen tittar på samma flera gånger,
io amerikansk/president. Vem blir nästa ?

27.3 Uzupełnij luki odpowiednimi formami przymiotnika i rzeczownika.

Jag vill berätta för er om min /l/ (ny, hund) , vars t'ii (fin, namn)
är Sepp. Hans /3/ (svart, päls) impo­
nerar på alla. Sepp är både duktig och snygg. De /4/ (svart, hund) ,
som vi hade haft förr, var inte lika stiliga, det håller alla med om. När Sepp skäller med sin
/5/ (låg, röst) , hör man honom överallt. Hans /6/ (stark, stäm­
ma) är redan känd. Grannens i l l (ung, hund)
skäller inte så högt, men den har samma iZt (låg, röst)
som Sepp.

75
Zgodność przymiotnika z rzeczownikiem 3
Kongruens av adjektiv och substantiv 3

W trzecim związku zgody zarówno przymiotnik (w formie określonej z końcówką -A), jak i rzeczownik {z ro­
dzajnikiem sufigowanym) są określone. Przymiotnik określony otrzymujemy zgodnie z wcześniej zaprezen­
towanymi zasadami tworzenia przymiotnika w liczbie mnogiej (patrz rozdziały 24 i 25).

Wprowadzające słowa, które wymagają użycia tego związku przymiotnika z rzeczownikiem, to zaimki wska­
zujące den (ten, ta)/det (ten, to)/de (ci, te), den här (ten, ta)/det här (ten, to)/de här (ci, te) lub den där (tamten,
tamta)/det där (tamten, tamto)/de där (tamci, tamte), dobrane zgodnie z rodzajem i liczbą rzeczownika.

Przykład Vi bor i ett av de d ä r moderna husen. (Mieszkamy w jednym z tamtych nowoczesnych domów.)
Ingen vill sitta på den här hårda stolen. (Nikt nie chce siedzieć na tym twardym krześle.)
Den där unga kvinann är Olles fru. (Tamta młoda kobieta jest żoną Ollego.)
Vi vill inte se det där dumma programmet. (Nie chcemy oglądać tego głupiego programu.)
Janne går i samma klass som de där snälla flickorna. (Janne chodzi do tej samej klasy, co tamte miłe
dziewczynki.)

Jeśli po określonym rzeczowniku następuje zdanie podrzędne (najczęściej wprowadzane przez zaimek
względny som ), to w piśmie rzeczownik często gubi sufigowany rodzajnik określony.

Przykład Det är det nya hus som Birgitta ofta berättar om. (To jest ten nowy dom, o którym Birgitta często
opowiada.)
Vi gillar de trevliga människor som bor där uppe. (Lubimy tych miłych ludzi, którzy mieszkają na
górze.)

Forma określona przymiotnika powstaje czasem przez dodanie końcówki -E w związku zgody z rzeczowni­
kiem męskoosobowym. Znajduje ona zastosowanie w zwrotach do adresata (np. w listach, przemówieniach),
w imionach lub w przymiotnikach używanych w funkcji rzeczowników.

Przykład Käre Johan! (Drogi Johanie!)


Vad vill den lille pojken? (Czego chce ten mały chłopiec?)
Min lille son ville inte äta. (Mój synek nie chce jeść.)
Karl den store är ett namn på en fransk kung. (Karol Wielki to imię francuskiego króla.)
Den gamle är huvudpersonen i filmen. (Starzec jest głównym bohaterem filmu.)

76
Ćwiczenia 28

Uzupełnij według wzoru.


Przykład den {underbar, villa): den underbara villan

1 de (ny, hus):
2 de (gammal, skida):
3 det (tråkig, program):
4 den (intressant, bok):
5 den (vacker, utsikt):
6 de (snygg, man):
7 det (röd, förkläde):
3 det (mogen, äpple):
g de (enkel, problem):
io den (polsk, produkt):

Utwórz zdania według wzoru.


Przykład röd/vägg: Ser du den röda väggen?

1 allmän/problem:
2 nv/piano:
3 vit/lakan:
4 svullen/knä:
5 gammal/byrå:
6 röd/stuga:
7 mogen/äpple:
S rosa/kjol:
9 modern/fönster:
10 va eker/film:

imień przymiotnik i rzeczownik według wprowadzających określeń,


--zyktad stor hus: samma stora hus, detta stora hus, de stora husen

i farlig bil: de , samma ,


Jonas
2 pigg bara: det , hans ,
nästa
3 trött mamma: många , nästa
inga
4 kall dag: nästa , denna ,
de här
5 hungrig varg: samma , den där
en sådan
6 viktig fråga: andra , de ,
den
7 läng film: denna , dessa
min
8 god bulle: mammas , den
vilken
9 st ark kaffe: vi 1ket , det ,
samma
•o kort brev: de där , hennes
fem

77
Stopniowanie przymiotnika - grupa i
Adjektivets komparation - grupp 1

Liczna grupa szwedzkich przymiotników tworzy stopień wyższy (komparativ) poprzez dodanie do formy
bazowej (czyli przymiotników rodzaju en) końcówki -ARE. Stopień najwyższy (superlativ) powstaje przez
dodanie do przymiotnika bazowego końcówki -AST.

Stopień równy Stopień wyższy Stopień najwyższy

skön (piękny) skönare (piękniejszy) skönast (najpiękniejszy)

bred (szeroki) bredare (szerszy) bredast (najszerszy)

smal (wąski) smalare (węższy) smalast (najwęższy)

tråkig (midny) tråkigare (nudniejszy) tråkigast (najnudniejszy)

Gdy przymiotnik kończy się na -EL, -EN, -ER, w wyższym i najwyższym stopniu po dodaniu końcówki odpa-
da litera E.

Stopień równy Stopień wyższy Stopień najwyższy

enkel (łatwy) enklare (łatwiejszy) enklast (najłatwiejszy)

mogen (dojrzały) mognare (dojrzalszy) mognast (najdojrzalszy)

vacker (piękny) vackrare (piękniejszy) vackrast (najpiękniejszy)

Gdy przymiotnik z tej grupy kończy się na długie M lub N, w stopniu wyższym spółgłoska ta zostaje po­
dwojona.

Stopień równy Stopień wyższy Stopień najwyższy

dum (głupi) dummare (głupszy) dummast (najgłupszy)

långsam (wolny) långsammare (wolniejszy) långsammast (najwolniejszy)

Używając stopnia wyższego, zazwyczaj korzystamy w porównaniach z przyimka ÄN (niż, od), a w stopniu
najwyższym z przyimka AV (spośród, z). Konstrukcję CORAZ tworzy się na dwa sposoby: (1) poprzez posta­
wienie słowa ALLT przed drugim stopniem, (2) poprzez pomorzenie przymiotników w drugim stopniu po­
łączonych spójnikiem OCH.

Przykład Johanna är duktigare än Annika. (Johanna jest zdolniejsza od Aniki.)


Johanna är duktigast av alla tjejer i klassen. (Johanna jest najzdolniejsza ze wszystkich dziewczyn
w klasie.)
Våra problem är större och större/allt större varje år. (Nasze problemy są każdego roku coraz
większe.)

Porównując dwa elementy w języku szwedzkim, korzystamy ze stopnia najwyższego.

Przykład Vem är duktigast? Eva eller Annika? (Kto jest zdolniejszy? Ewa czy Anika?)

Informacje z punktów D i E dotyczą stopniowania we wszystkich grupach (patrz rozdziały 29- 32).

78
Ćwiczenia 29

29.1 Uzupełnij brakujące stopnie przymiotnika. Formy ustawione są w porządku: stopień równy, wyższy
i najwyższy.

1 fin
2 - intressantare -
3 trivsammast
4 lydig
5 - starkare
6 - - gladast
7 - bekvämare
8 försiktigast
9 dunkel
io - magrare -

29.2 Ułóż zdania zgodnie z podanym przykładem.


Przykład film/rolig - bok/tråkig: Filmen är roligare än boken.

1 Ulla/kort - Britta/lång:
2 Ullas säng/sm al - Brittas säng/bred:
3 bröd/10 kr - korv/30 kr:
4 Gunnar/tj ock - Erik/smal:
5 Larsson/rik - Andersson/fattig:
6 paraply/våt ~ jacka/torr:
7 skymning/mörk - dag/ljus:
8 lärare/lugn - elev/nervös:
9 hund/trogen - katt/otrogen:
io kudde/mjuk - soffa/hård:

29.3 Uzupełni] dialogi odmienionymi formami podanych przymiotników.

1 rolig
- Bosse är än Nisse.
- Möjligen. Men han är inte i klassen.

2 pigg
- Vår katt, Remus, är av alla katter jag känner till.
- Men du känner inte vår Emma. Hon är tusen gånger än Remus!

3 långsam
- Paddor är mycket än ödlor.
- Ja, det stämmer. Men det är ju snigeln som är

4 ledsen
- Vem är ? Ulrika eller Katarina?
- Jag tror att Ulrika är än Katarina, hon måste gå till tandläkaren.

5 fattig
- Mina kusiner är mycket än jag och min bror, de har bara ett tusen på banken.
- De är i hela släkten.

79
Stopniowanie przymiotnika - grupa 2
Adjektivets komparation - grupp 2

Część przymiotników tworzy stopień wyższy (komparativ) przez dodanie do formy bazowej (przymiotników
rodzaju en) końcówki -RE. Stopień najwyższy (superlativ) powstaje przez dodanie do przymiotnika bazowego
końcówki -ST.

Stopień równy Stopień wyższy Stopień najwyższy

stor (mały) större (większy) störst (największy)

grövre (bardziej ordynarny, grövst (najbardziej ordynarny,


grov (ordynarny, poważny)
poważniejszy) najpoważniejszy)

trång (ciasny) trängre (ciaśniejszy) trängst (najciaśniejszy)

lång (długi) längre (dłuższy) längst (najdłuższy)

låg (niski) lägre (niższy) lägst (najniższy)

ung (miody) yngre (młodszy) yngst (najmłodszy)

tung (ciężki) tyngre (cięższy) tyngst (najcięższy)

W grupie tej występują trzy rodzaje przegłosu, czyli wymiany samogłosek w rdzeniu:
u —» y, å —» ä, o —» ö:

stor - större - störst


lång - längre - längst
tung - tyngre - tyngst

W grupie 2 znajduje się też przymiotnik hög (wysoki), choć nie dochodzi w nim do przegłosu:
hög - högre - högst.

Przykład Svenssons hus är högre än vårt. (Dom Svensson ów jest wyższy od naszego.)

Do grupy tej należy także przymiotnik f å (niewielu, nieliczni), który posiada wyłącznie stopień drugi:
f å -färre.

Przykład Färre och färre män förstår kvinnor idag. (Coraz mniej mężczyzn rozumie dziś kobiety.)

8o
Ćwiczenia 30

Uzupełnij brakujące stopnie przymiotnika,

i hög
3 - större -
3 - - längst
4 låg
5 - trängre
6 - yngst
7 grov
8 - farre

Llóż zdania zgodnie z podanym przykładem.


Przykład bil/tung - cykel/lätt: Bilen är tyngre än cykeln.

1 jannes broit/grov - Emmas brott/litet:


2 bokhylla/hög - byrå/låg:
3 väg/lång - stig/kort:
4 hav/stor - insjö/liten:
5 lngrid/3 år - Anna/9 år:
6 skåp/2 m - bokhylla/l.5 m:
7 Gunillas kjol/trång - mammas kjol/stor:
8 Jan/l.80 cm - Bo/1.70 cm:

Uzupełnij dialogi odmienionymi formami podanych przymiotników,

i ung
- Vem är i gruppen? Ar det Uno?
- Jag tror att Jonas är än Uno.

; stor
- Är Gdańsk än Warszawa?
- Kej, Warszawa är av alla städer i Polen.

3 lå n g
- Min storebror är än jag.
- Är han i hela familjen?
- Ja, det tror jag.

4 tung
- Varför är min ryggsäck än din?
- Jag vet inte. Men Lisas väska är av alla! Ilon har tio böcker i den!

; hög
- Är din stege än min?
- Jag tror att det är den. Den var i hela affären när jag köpte den.

8i
31 Stopniowanie przymiotnika - grupa 3
Adjektivets komparation - grupp 3

Do grupy trzeciej, określanej jako nieregularna, należą przymiotniki, które w stopniu wyższym i najwyż­
szym przyjmują formę zupełnie inną niż w stopniu równym.

Stopień równy Stopień wyższy Stopień najwyższy

dålig (zly, marny) sämre (gorszy) sämst (najgorszy)

dålig/ond (zły) värre (gorszy) värst (najgorszy)

gammal (stary) äldre (starszy) äldst (najstarszy)

li ten (mały) mindre (mniejszy) minst (najmnieszy)

god/bra (dobry) bättre (lepszy) bäst (najlepszy)

Przymiotnik DÅLIG stopniujemy na trzy różne sposoby, w zależności od znaczenia.

1. DÅLIG - SÄMRE - SÄMST


2. DALIG - VÄRRE - VÄRST
3. DÅLIG - DÅLIGARE - DÅLIGAST

1. Gdy chcemy powiedzieć, że coś jest gorsze od czegoś pozytywnego lub neutralnego, używamy form
SÄMRE i SÄMST.
Przykład Anna talar sämre svenska än Katarina. (Anna mówi gorzej po szwedzku od Katariny.)
Peter skriver sämst i hela klassen. (Peter pisze najgorzej w całej klasie.)

2. Gdy chcemy powiedzieć, że coś jest gorsze od czegoś negatywnego, używamy form VÄRRE i VÄRST.
Przykład Vädret är dåligt, men det blir ännu värre. (Pogoda jest zła, a będzie jeszcze gorsza.)
De här hundarna är mycket aggressiva. Den stora svarta hunden är värst. (Te psy są bardzo agresywne.
Najgorszy jest ten duży czarny pies.)

3. Form DÅLIGARE, DÅLIGAST używamy zwykle przy określaniu stanu zdrowia lub kwestii moralnych
w języku mówionym. Znajdują one jednak coraz bardziej różnorodne zastosowanie.
Przykład Jag känner mig ännu dåligare idag än igår. (Dziś czuję się jeszcze gorzej niż wczoraj)

82
Ćwiczenia 31

Uzupełnij luki przymiotnikami w odpowiednim stopniu.


Przykład Ulla är (bra) bäst i klassen.

1 Polen är (liten) än Kina.


2 Tove är (gammal) i hela gruppen.
3 Peter är två år (gammal) än Petra.
4 Den här boken är (bra) i hela världen.
5 Hon mår (dålig) idag än igår.
6 Vilken stad är (liten) i Sverige?

Wstaw przymiotnik w stopniu najwyższym i odpowiedz na pytanie.


Przykład Brasilien, Polen, Sverige/bra. Vilket land spelar bäst fotboll?
Brasilien spelar bäst fotboll.

1 Kraków, Warszawa, Gdańsk/gammal: Vilket universitet är

2 Fiat, Ford, Volvo/bra: Vilket bilmärke är ?

3 Sverige, Polen, Tjeckien/liten: Vilket land är ?

4 2, 5, 3/dålig: Vilket betyg är ?

5 trafik, tåg, hammare/dålig: Vilket buller är ?

Uzupełnij luki odpowiednią formą przymiotnika podanego w nawiasie.


Przykład Peter är (bra) bättre än Jan i svenska.

Anna och Peter har tre barn. Ulla är 2 är gammal, Karin 3 och Kajsa 6 . Kajsa är alltså /1/ (gam-
mal) . Ulla är yngst men inte H l (liten) Karin är 13/ (gammal)
än Ulla, men är lika stor. Karin är /4/ (bra) på att rita och Kajsa är
151 (bra) på att berätta historier. Vad är Ulla 161 (bra) på? Jo, hon
är t i l (bra) på att gråta.

Uzupełnij luki odpowiednią formą przymiotnika.


Przykład gammal: Stina är 53 år gammal och Janne 55. Han är äldre än hon.

1 bra/dålig: Mår han nu? Nej tyvärr, han mår


2 liten: Är Peter större än Hans? Nej, han är
3 gammal: Är Sopot än Gdynia? Ja, men Gdańsk är
4 bra: Är filmen än boken?
5 liten: Vem är i den här gruppen?
6 dålig: Våldet blir allt
7 dålig: Hon är bra i matte, men i franska.
8 bra: Den här maten smakar än den ser ut.
9 gammal: Universitetet i Kraków är i Polen.
10 liten: De säljer sin stora Volvo och köper en bil.

83
Stopniowanie przymiotnika - grupa 4
Adjektivets komparation - grupp 4

Część szwedzkich przymiotników stopniuje się opisowo, tzn. przez postawienie przed formą bazową wyrazu
MER lub MEST stopnia wyższego i najwyższego przysłówka mycket (dużo).

Do grupy stopniowanej opisowo należą przymiotniki zakończone na -ISK, -AD, -ELL.

Stopień równy Stopień wyższy Stopień najwyższy

praktisk (praktyczny) mer praktisk (bardziej praktyczny) mest praktisk (najbardziej praktyczny)

begåvad (uzdolniony) mer begåvad (bardziej uzdolniony) mest begåvad (najbardziej uzdolniony)

officiell (oficjalny) mer officiell (bardziej oficjalny) mest officiell (najbardziej oficjalny)

Przykład Du måste göra det på ett mer officiellt sätt. (Musisz to zrobić w bardziej oficjalny sposób.)
Mina råd är mer praktiska än dina. (Moje rady są bardziej praktyczne niż twoje.)

Uwaga! Przymiotniki z tej grupy odmieniają się po stopniu wyższym, tzn. mają inną formę dla rodzaju en,
rodzaju ett i liczby mnogiej.

Przykład en mer praktisk uppgift - ett mer praktiskt arbete - mer praktiska föremål
bardziej praktyczny przedmiot - bardziej praktyczna praca - bardziej praktyczne przedmioty

en mer officiell ton - ett mer officiellt sammanhang - mer officiella relationer
bardziej oficjalny ton - bardziej oficjalny kontekst - bardziej oficjalna relacja

Opisowo stopniujemy też imiesłowy: bierny i czynny (perfekt particip, presens particip).

Stopień równy Stopień wyższy Stopień najwyższy

intresserad mer intresserad (bardziej mest intresserad (najbardziej


(zainteresowany) zainteresowany) zainteresowany)
förtjusande mer förtjusande (bardziej mest förtjusande (najbardziej
(czarujący) czarujący) czarujący)

Uwaga! Stopnie wyższy i najwyższy w imiesłowie biernym przybierają formy zgodne z zasadami odmiany
imiesłowów, tzn. w zależności od koniugacji. Wszystkie formy imiesłowów czynnych są takie same dla
rodzaju en, rodzaju ett i liczby mnogiej.

Istnieje też możliwość stopniowana z zastosowaniem malejącej gradacji, przez dodanie do przymiotnika
MINDRE lub MLNST - stopnia wyższego i najwyższego przymiotnika liten (mały).

Stopień równy Stopień wyższy Stopień najwyższy

intresserad mindre intresserad (mniej minst intresserad (najmniej


(zainteresowany) zainteresowany) zainteresowany)

förtjusande mindre förtjusande (mniej minst förtjusande (najmniej


(czarujący) czarujący) czarujący)

Niektóre przymiotniki odmieniają się na dwa sposoby: regularnie i opisowo, np. intressant (interesujący)

84
Ćwiczenia 32

k 1 Zastosuj wyższy lub najwyższy stopień przymiotnika z grupy 4.


■■ ' Przykład UNDERHÅLLANDE: Vilken film är mest underhållande?

FÖRSTÅENDE
1 Min mamma är mycket tin mm pappa,
2 Min mamma är den kvinna som jag känner.
FÖRVÅNAD
3 Eriks mormor är över pojkens betyg än hans föräldrar.
4 Vem av er är
PROBLEMATISK
5 Droger är än cigaretter,
6 Det är för invandrare än för svenskar.
LYSANDE
7 Han vill anställa en skådespelare än förra gången,
8 Vem är Sveriges musiker idag?
EMOTIONELL
9 Den här reklamen bör vara än den gamla.
io Berits brev är än Adams.
LOGISK
n Du måste försöka att skriva en text än förra veckan.
12 Emma är i hela klassen.
KÄND
13 Det här barnet är för sitt dåliga beteende än någon annan på dagiset.
14 Är Julia Roberts än Angelina Jolie?
15 Angelina är bäst! Hon är av alla!

Przyporządkuj przymiotniki do odpowiedniej grupy stopniowania, według podziału zaprezentowa­


nego w poprzednich rozdziałach, oraz utwórz ich wyższe i najwyższe stopnie: DUKTIG, RASANDE,
LITEN, TUNN, MOBBAD, INTERNATIONELL, BELÄST, BEKVÄM, ROLIG, BRA, LUGN, LÅG, DÅLIG,
GROV, STOR, ROMANTISK, HÖG, LÅNG, GAMMAL.

l rupa 1 G ru p a 2 G ru p a 3 G ru p a 4

1. 1. 1.

2. 2. 2.
-

3. 3. 3.

4 4. 4. 4.

5. 3.

85
Odmiana przymiotnika LITEN
Adjektivet LITEN

Przymiotnik LITEN (mały) ma specyficzną odmianę: w formie określonej liczby pojedynczej przybiera po­
stać LILLA, a w liczbie mnogiej SMÅ - zarówno dla rzeczowników nieokreślonych, jak i określonych.

Liczba pojedyncza

Form a nieokreślona Forma określona

en liten pojke (mały chłopiec) den lilla pojken (ten mały chłopiec)
ett litet barn (małe dziecko) det lilla barnet (to małe dziecko)
Liczna mnoga

Forma nieokreślona Forma określona

två små pojkar (dwóch małych chłopców) de två små pojkarna (ci dwaj mali chłopcy)
två små barn (dwoje małych dzieci) de två små barnen (tych dwoje małych dzieci)

Przykład Varför gillar Emil inte små barn? (Dlaczego Emil nie lubi małych dzieci?)
Britta vill ha bara ett litet hus. (Britta chce tylko mały domek.)
Den där lilla flickan gråter hela tiden! (Ta mala dziewczynka cały czas plącze!)
Kan du se de där små båtarna? (Widzisz tamte małe łódki?)
Ska du äta en liten bulle till? (Zjesz jeszcze jedną małą bułeczkę?)

86
Ćwiczenia 33

Odmień rzeczowniki w połączeniu z przymiotnikiem LITEN według załączonego wzoru. W niektó­


rych wypadkach poprawne są dwie odpowiedzi - w zależności od liczbv.
Przykład liten/båt: en liten båt, Annas lilla båt/små båtar, tre små båtar

1 liten/museum: tre , stadens


de
2 liten/dator: våra , sin
nästa
i liten/stad: den , hennes
fyra
4 liten/problem: ett , de där
familjens
s liten/son: min , mina
sin
6 liten/rum: vilket , vilka
nästa
7 liten/barn: det , de
vårt
8 liten/fot: deras , Eriks
de
9 liten/äpple: det här , sådana
vars
10 liten/spik: den , ingen
inga

Wstaw odpowiednią formę przymiotnika LITEN.


Przykład Han köper ett litet hus.

1 Den här kjolen är för . Jag måste köpa en större.


2 Min dotter är sjuk.
3 Var är den röda boken?
4 Tre pojkar spelar fotboll.
5 Han har fem stora akvarier i sin lägenhet.
6 Det här huset är
7 Hans syster har två katter.
8 Jag behöver en paus.
9 De barnen måste stanna hemma,
io Det rummet är mysigt.

Wstaw odpowiednią formę przymiotnika LITEN.


Przykład Stefans små barn är trevliga.

Stefan har en (1) katt. Hans (2) katt tycker om att sova. Andra
(3) katter leker mycket, men Stefans (4) katt bara sover. Stefan har
också tre (5) döttrar. De tycker också om att sova. Men bara på morgnarna. Ste­
fan kan inte sova på morgnarna, därför att hans (6 ) katt väcker honom. ”Jag vill
aldrig ha (7)katter!” klagar Stefan. ”Pappa! Vi vill ha en (8 )
katt till!” ber flickorna. ”Inga (9) katter mer!” skriker Stefan. ”Det räcker med
den (10 ) katten vi har!”

87
Test Przymiotnik

i Den här stolen är


a hårda b hård c hårt d hårdaste

z Jag orkar inte läsa dina brev.


a kort b lång c långt d långa

3 Ar äpplena ?
a mogen b god c mogna d moget

4 Vem är , jag eller min syster?


a duktig b duktiga c duktigast d duktigaste

5 Det är att tala sanning,


a enklare b svåra c enkel d svår

6 Mitt paraply är så !
a våt b vått e torr d torra

7 Vår lägenhet är mycket än er.


a stor b större c störst d största

8 Det barnet gråter på nätterna,


a litet b liten c små d lilla

9 Denna övning tycker jag om.


a intressant b intressanta c svårt d svår

10 Ser du de där träden?


a litet b små c lilla d liten

11 Det är en författare vars bok är en succé,


a nya b ny c nytt d nyare

12 Min pappa är än jag.


a lägre b längre c högre d lång

13 Vi bor i nästa hus.


a grön b grå c grått d gröna

14 Vi tycker inte om sådana


a röda kjolarna b röd kjol c röda kjolen d röda kjolar

15 De där lärarna är
a trevlig b trevligaste c trevliga d trevligt

16 Kan du några ord?


a svenska b svensk c svårt d svår

17 Vill du ha samma glass?


a god b gott c godare d goda

18 Vem är i familjen?
a yngre b unga c ungt d yngst

88
Przymiotnik Test

19 Varför är din uppsats än min?


a bra b bättre c bäst d sämst

20 Vi har fem katter hemma,


a små b minst c liten d litet

21 De kläderna är , tycker jag.


a mer praktisk b praktiskare c mer praktiskt d mer praktiska

22 Annas lägenhet är så mysig,


a fin b finare c fintd lilla

23 De två pojkarna vinner varje år!


a duktig b duktigast c duktigt d snabba

24 Ingen vill diskutera familjens


a små problem b litet problem c små problemen d lilla problemet

25 Lisa brukar vara än Johanna.


a mest förtjusande b mest rasande c mer förtjusande d mest irriterande

89
34-47
Czasownik i czasy gramatyczne
Verb och tempus
1
Czasownik w czasie teraźniejszym oraz trybie
rozkazującym. Koniugacja i i 2
Verb i presens och imperativ. Konjugation 1 och 2
A Szwedzkie czasowniki pod względem odmiany dzieli się zwykle na 4 grupy, nazywane koniugacjami. Przy-
należność do jednej z grup uwarunkowana jest różnicami pomiędzy tematem czasownika a jego formą
bezokolicznikową. Temat to ta część wyrazu, do której dodaje się końcówki, przyrostki bądź przedrostki.

O Tryb rozkazujący pokrywa się we wszystkich koniugacjach z tematem, z kolei formę czasu teraźniejszego
** (presens) tworzymy poprzez dodanie do tematu końcówek -R lub -ER.

Uwaga! Forma czasu teraźniejszego jest jednakowa dla wszystkich osób w obu liczbach.

Cechy czasownika/przykłady Czas teraźniejszy/przykłady Tryb rozkazujący/przykłady


t: temat = bezokolicznik do tematu dodajemy końcówkę -R tryb rozkazujący = temat
o
tala/tala (mówić) talar (mówię, mówisz...) Tala! (Mów!)
P
n
städa/städa (sprzątać) städar (sprzątam, sprzątasz...) Städa! (Sprzątaj!)
P
i— ^ laga/laga (przygotowywać) lagar (przygotowuję...) Laga! (Przygotuj!)

*o temat = bezokolicznik - A do tematu dodajemy końcówkę -ER tryb rozkazujący = temat


c stäng/stänga (sprzątać) stänger (zamykam...) Stäng! (Zamknij!)
p köp/köpa (kupować) köper (kupuję...) Köp! (Kup!)
rs
p tänk/tänka (myśleć) tänker (myślę...) Tänk! (Myśl!)
ro

Uwaga! Koniugacja 2 dzieli się na części a i b, zależnie od tego, czy temat kończy się na spółgłoskę dźwięczną
czy bezdźwięczną. Podział ten jednak potrzebny jest dopiero przy tworzeniu form czasownika
w czasach przeszłych.

Przykład Gunnar reser till Afryka varje år. (Gunnar co roku podróżuje do Afryki.)
Lisa tänker hela dagarna. (Lisa myśli całymi dniami.)
Varför arbetar ni inte i Polen? (Dlaczego nie pracujecie w Polsce?)
Barnen slutar skolan kl. 2 idag. (Dzieci kończą dziś szkołę o drugiej.)

Jeśli temat kończy się na literę R, nic dodajemy do niego żadnej końcówki czasu teraźniejszego. Czas teraź­
niejszy pokrywa się wtedy z tematem.

Przykład Bezokolicznik: köra (kierować autem)


Temat: kör
Czas teraźniejszy: kör
Tryb rozkazujący: kör!

92
Ćwiczenia 34

Uzupełnij brakujące formy czasownika, kierując się zaznaczoną przy bezokoliczniku koniugacją.
Przykład avbeta (I) - Arbeta! - arbetar

Bezokolicznik Tryb rozkazujący Czas teraźniejszy

i börja (I)

2 höra (II)

3 väcka (II)

4 prata (I)

5 ställa (II)

6 sluta (I)

7 bygga (II)

8 tycka (II)

g störa (II)

io betyda (II)

ii jobba (I)

12 studera (I)

13 följa (II)

14 hyra (II)

15 släcka (II)

Uzupełnij zdania czasownikami w czasie teraźniejszym. Sprawdź koniugacje w słowniku.

i lyssna: Uno bara på svensk musik.


2 bädda: Varför Olle inte sin säng på morgonen?
3 använda: Vi våra cyklar varje dag.
4 köra: Jag inte bil när det snöar.
5 bada: Du för länge, andra vill också gå till badrummet.
6 dansa: Ulla bara med sin man.
7 betala: De för maten bara när de har pengar.
S måla: Gunnar kan inte gå på bio nu, han huset.
9 läsa: Ann-Christin en tidning nu.
10 börja: När du skolan?

Uzupełnij tekst odmienionymi formami czasownika w czasie teraźniejszym.

Anders /I/ (sluta) arbetet klockan 16 och l i i (åka) till köpcen-


tret. Han /3/ (köra) sin nya bił. Sedan /4/ (handla) han mat en
halv timme. Klockan 17 är han hemma och /5/ (städa) lägenheten. Sedan
/6 / (tvätta) han hela familjens kläder. Klockan 18 i l i (laga)
han mat. Idag /S/ (steka) Anders köttbullar och /9/ (koka) pota­
tis. Det /10/ (ringa) på telefonen men han /ll/ (svara) inte. Han
har bråttom. Klockan 19 är allt klart. Anders i Y li (vänta) på frun och barnen.

93
35 Czasownik w czasie teraźniejszym oraz trybie
rozkazującym. Koniugacja 3 i 4
Verb i presens och imperativ. Konjugation 3 och 4
W koniugacjach 3 i 4 w czasie teraźniejszym dodajemy końcówki -R lub -ER, podobnie jak w poprzednich
koniugacjach.

Cechy czasownika/przykłady Czas teraźniejszy/przykłady Tryb rozkazujący/przykłady


t: temat = bezokolicznik do tematu dodajemy końcówkę -R tryb rozkazujący = temai
c
3
sy/sy (szyć) syr (szyję, szyjesz...) Sy! (Szyj!)
IC bo/bo (mieszkać) bor (mieszkam, mieszkasz...) Bo! (Mieszkaj!)
ro/ro (wiosłować) ror (wiosłuję...) Ro! (Wiosłuj!)
Oj

gdy czasownik kończy się na A, do tematu dodajemy końcówkę -ER tryb rozkazujący = temat
temat = bezokolicznik - A
skriv/skriva (pisać) skriver (piszę...) Skriv! (Pisz!)
W sjung/sjunga (śpiewać) sjunger (śpiewam...) Sjung! (Śpiewaj!)
o
3_
E" spring/springa (biegać) Springer (biegnę...) Spring! (Biegnij!)
<g
n
tu" gdy czasownik kończy się na inną do tematu dodajemy końcówkę -R tryb rozkazujący = temat
- IŁ
samogłoskę, temat = bezokolicznik
gå/gå (iść) går (idę...) Gå! (Idź!)
se/se (widzieć) ser (widzę...) Se! (Patrz!)

Przykład Vart går ni? (Dokąd idziecie?)


Vad ser du på bilden? (Co widzisz na obrazku?)
Spring till affären och köp en liter mjölk! (Biegnij do sklepu i kup litr mleka!)
Janne skriver ett brev till sin kusin. (Janne pisze list do kuzyna.)

D W języku szwedzkim istnieje grupa czasowników nieregularnych, czasem określana jako koniugacja 5. Od­
miana czasownika w czasach przeszłych w koniugacji 4 ma tyle wariantów, że wymaga nauczenia się ich na
pamięć, podobnie jak odmiany czasowników nieregularnych. Stąd coraz częściej pomija się wydzielanie
koniugacji 5. Najpopularniejszym czasownikiem nieregularnym jest göra (robić).

Bezokolicznik: göra
Temat; gör
Czas teraźniejszy, gör
Tryb rozkazujący: Gör!

Popularny czasownik vara (być) z koniugacji 4 ma nieregularną formę czasu teraźniejszego:

Bezokolicznil vara
Temat: var
Czas teraźniejszy: är
Tryb rozkazujący: Var!

94
Ćwiczenia 35

Uzupełnij brakujące formy czasownika, kierując się zaznaczoną przy bezokoliczniku koniugacją.
35.1 Przykład ro ( I I I ) - Ro! - ror

Bezokolicznik Tryb rozkazujący Czas teraźniejszy

i spå (III)

2 stiga (IV)

3 bo (III)

4 tro (III)

5 komma (IV)

6 äca (IV)

7 ske (III)

8 skriva (IV)

g bjuda (IV)

io bry (III)

ii fly (III)

12 springa (IV)

i 3 flyga (IV)

14 sy (III)

15 så (III)

Uzupełnij zdania czasownikami w czasie teraźniejszym. Sprawdź koniugacje w słowniku.


15.2
i må: Hur ni idag?
z äta: Vad du till middag?
3 frysa: Lena alltid på morgnarna.
4 gå: Vart pojkarna?
5 stiga: Imorgon bitti vi upp kl. 5.
6 spå: Jag vill inte att hon mig i handen.
7 sjunga: Mamma för sitt lilla barn varje kväll.
S gråta: Johanna alltid när hon tittar på sorgliga :
9 nå: Janne är för kort, han inte hyllan.
io klä: Varför du inte på dig? Det är så kallt.

Uzupełnij tekst odmienionymi formami czasownika w czasie teraźniejszym.


35.3
Lilla Lina 111 (ligga) i sängen och 121 (frysa) om fotterna. Hon
/3/ (må) inte bra. Hon /4/ (tro) att hon snart ska dö. Hon
/5/ (gråta) lite. Då kommer mamma in i rummet. ”16/ (gråta)inte
min lilla flicka! Du är bara lite förkyld. H l (ta) en aspirin till!”
/S/ (säga) mamma. Hon /9/ (sjunga) Linas favoritvaggvisa
och allt l\0l (vara) bra igen.

95
Czasowniki modalne w czasie teraźniejszym
Modala hjälpverb i presens

Czasowniki modalne używane są razem z bezokolicznikami bez wyznacznika att i modyfikują ich znaczeni:
wyrażając stanowisko podmiotu wobec treści zdania.

Czasowniki modalne mają często kilka znaczeń. Ich forma jest jednakowa dla wszystkich osób gramarv
nych. Zdania pytające tworzymy poprzez inwersję - przestawienie czasownika przed podmiot; zdania prze­
czące - poprzez użycie INTE (nie) bezpośrednio po czasowniku modalnym.

Bezokolicznik Czas teraźniejszy Znaczenie

böra bör powinność/rada

kunna kan umiejętność/możliwość/pozwolenie

- måste konieczn ość/obowiązek/przymus

skola ska(ll) czas przyszły/zamiar/obowiązek

vilja vill wola podmiotu

få får pozwolenie/przymus

Przykład Du bör hjälpa dina föräldrar. (Powinnaś pomóc rodzicom.)


Barnen bör inte äta glass idag! (Dzieci nie powinny jeść dziś lodów.)
Jan kan prata tyska flytande. (Jan umie mówić płynnie po niemiecku.)
Vi kan inte komma till er imorgon. (Nie możemy przyjść do was jutro.)
Kan jag låna din bil? (Czy mogę pożyczyć twój samochód?)
Måste ni gå nu? (Czy musicie iść teraz?)
Vi ska åka till Paris. (Pojedziemy do Paryża.)
Du ska vara hemma före klockan 9! (Masz być w domu przed dziewiątą!)
Vill du följa med oss? (Chcesz iść z nami?)
Janne vill inte bli läkare, (fanne nie chce być lekarzem.)
Du får inte röka här. (Nie możesz tu palić.)

Uwagal W zdaniach przeczących zamiast MÄSTE używamy czasownika BEHÖVA (potrzebować).

Przykład Ni behöver inte jobba idag. (Nie musicie dziś pracować.)

Funkcje czasowników modalnych przejmują też inne czasowniki, np. BEHÖVA, BRUKA, LÅTA, TANKĄ
ORKA, SLIPPA, VÅGA, SLUTA, BÖRJA.

Przykład Du behöver låna lite pengar. (Musisz pożyczyć trochę pieniędzy)


Jag brukar stiga upp kl. 5. (Zwykle wstaję o piątej.)
Mamma låter mig inte gå på bio på kvällen. (Mama nie pozwala mi chodzić wieczorem do kina.)
Jag orkar inte läsa den tråkiga boken. (Nie dam rady przeczytać tej nudnej książki.)
Du slipper göra det om du går nu. (Unikniesz robienia tego, jeśli wyjdziesz teraz.)
Jag vågar inte säga emot honom. (Nie odważę się mu sprzeciwić.)
När slutar du jobba på fabriken? (Kiedy przestaniesz pracować w fabryce?)
När börjar man ljuga för sina föräldrar? (Kiedy zaczyna się okłamywać rodziców?)
Ćwiczenia 36

Ułóż zdania z podanych elementów, rozpoczynając je od zaznaczonego słowa.


Przykład prata/svenska/?/kan/du
Kan du prata svenska?

1 kan /Eli sab eth/på /fest en/imor gon/komma

2 in te/vil 1/Jakob /skolan /till/gå

3 ?/söndag/du/vill/b io/på/gå/på

4 röka/vi/?/får/köket/i

5 dig/varför/vill/du/inte/?/gifta/Inga/med

6 bo/?/måste/vi/Warszawa/i

7 ka n/ha n/tyvä rr /bes1ut/fatta/in te

8 som möjligt/Jan/härifrån/så snabbt/vill/flytta

9 jag/får/låna/aldrig/bil/d eras

io måste/du/h em/gå/plugga/och/börja

Uzupełnij zdania czasownikami modalnymi VILL, MÅSTE lub KAN oraz połącz zdania z kolumny le­
wej i prawej.

1 Jag inte hjälpa dig nu. a Ja, jag behöver en massa pengar.
2 Ingrid ha 5 barn. b Han ska hjälpa sin fru hemma.
3 Bo åka hem nu. c Hon älskar barn.
4 du spela tennis? d Det är så kvavt här inne.
S Sara bli läkare. e Du måste prata med mig nu.
6 Jag inte ringa senare. f Hon gillar att ta hand om människor.
7 Ulla inte sjunga. g Annars orkar du inte stiga upp imorgon bitti.
8 Nu du sova. h Hon har ingen sångröst.
9 du arbeta övertid? i Jag har bråttom.
io du öppna fönstret? j Vi behöver en spelare.

Uzupełnij tekst czasownikami modalnymi VILL, KAN, MÅSTE, SKA, BRUKAR.

Jag måste be dig om råd. Johan (1) snarka på natten. Jag (2) sova med
honom i samma säng eftersom det är så trångt hemma hos oss. Men varje natt (3)
jag inte somna på flera timmar och sedan är jag trött nästa morgon. (4) jag prata
med honom? Jag (5) inte såra honom men å andra sidan orkar jag inte längre.

97
Koniugacja i
Konjugation i

Czasowniki szwedzkie należące do koniugacji 1-3 określa się jako słabe (svaga), co oznacza, że tworzą formy
przeszłe w sposób regularny, tj. poprzez dodanie końcówek. Czasowniki mocne (starka) z koniugacji 4 formę
przeszłą budują be?, końcówek, ale za pomocą przegłosu w samogłoskach tematu.

Do koniugacji 1 należy ponad połowa szwedzkich czasowników. Ich temat pokrywa się z bezokolicznikiem,
podobnie jak tryb rozkazujący, a forma czasu teraźniejszego powstaje przez dodanie końcówki -R (patrz
rozdział 34).

Czasownik szwedzki posiada ponadto formę czasu przeszłego ( preteritum) oraz tzw. supinum, potrzebne do
budowania orzeczenia w czasach dokonanych (perfekt, p luskvamperfekt). Formę czasu preteritum w koniuga­
cji 1 tworzy się przez dodanie końcówki -DE, supinum ~ końcówki -T.

Bezokolicznik Tryb rozkazujący Czas teraźniejszy Czas przeszły Supinum


preteritum

städa (sprzątać) Städa! städar städade städat

börja (zaczynać) Börja! börjar började börjat

jobba (pracować) Jobba! jobbar jobbade jobbat

leta (szukać) Leta! letar letade letat

baka (piec) Baka! bakar bakade bakat

Przykład Har du städat ditt rum? (Wysprzątałeś pokój?)


Vi arbetade inte i söndags. (Nie pracowaliśmy w zeszłą niedzielę.)
När började ni? (Kiedy zaczęliście?)
De öppnade klockan sex. (Otworzyli o godzinie szóstej.)
Mamma har bakat en sockerkaka. (Mama upiekła babkę.)

Uwagal Użycie czasów preteritum i perfekt opisane jest w kolejnych rozdziałach.

98
Ćwiczenia 37

37.1 Uzupełnij brakujące formy czasowników z koniugacji 1.

Bezokolicznik Tryb rozkazujący Czas teraźniejszy Czas przeszły Supinum


preteritum
i träffa

2 vissla

3 borsta

4 berätta

5 rita

6 promenera

7 studera

8 mejla

9 flytta

io torka

n laga •

12 elda

13 förklara

14 reparera

15 tala

3 ^ T Odmień podane czasowniki z koniugacji 1, dobierając odpowiednio formę preteritum lub supinum.
Przykład teckna: Lilla Linnea tecknade en fin blomma igår.

1 koka: Mamma ärtsoppa i fredags,


2 fika: Flickorna en halvtimme efter skolan,
3 krama: Pojken föräldrarna och gick ut.
4 skicka: Nisse har inte brevet,
5 börja: Vi skolan kl. 8.00 i förrgår.
6 prata: Varför du inte med din kille på festen?
7 träffa: Vi har inte vår son på 20 år.
8 parkera: Jag minns inte var jag bilen fast det bara var för en timme sedan.

Uzupełnij tekst formami przeszłymi czasownika koniugacji 1 w czasie preteritum.


37.3
Barbro / ! / (lova) sin mamma att hjälpa till hemma. Men hon 121 (städa)
inte i vardagsrummet, /3/ (diska) inte i köket och /4 / (tvätta)
inte heller i tvättstugan. Hon /5/ (titta) ut genom fönstret och
kom på att hjälpa mamman i trädgården. Hon /6/ (gilla) trädgårdsarbetet! Hon
111 (börja) med detsamma. Först /8/ (vattna) hon blommorna,
sedan 191 (rensa) hon rabatterna. När flickan /10/ (sluta) var
hon trött och stolt.

99
38 Koniugacja 2
Konjugation 2

A Do koniugacji 2 należą czasowniki, których tematem jest bezokolicznik bez końcowej samogłoski A. Tryb
rozkazujący pokrywa się z tematem, a czas teraźniejszy tworzy dodana do tematu końcówka -ER (patr:
rozdział 34).

D Koniugację 2 dzieli się na dwie grupy w zależności od spólgioski kończącej temat. Po spółgłoskach dźwięcz­
nych forma czasu preteritum powstaje przez dodanie do tematu końcówki -DE, z kolei po spółgłoskach
bezdźwięcznych (p, t, k, s) końcówki -TE. Supinum w obu grupach tworzy się przez dodanie do tematu koń­
cówki -T.

Tryb Czas przeszły


Bezokolicznik Czas teraźniejszy Supinum
rozkazujący preteritum

stänga (zamykać) Stäng! stänger stängde stängt

a köra (kierować) Kör! kör körde kört

ringa (dzwonić) Ring! ringer ringde ringt

röka (palić) Rök! röker rökte rökt

b köpa (kupować) Köp! köper köpte köpt

läsa (czytać) Läs! läser läste läst

Przykład Ilur många cigaretter har du rökt idag? (Ile wypaliłeś dziś papierosów?)
Emma har inte läst den där boken. (Emma nie przeczytała tamtej książki.)
De stängde affären klockan fem igår. (Wczoraj zamknęli sklep o piątej.)

^ Jeśli temat kończy się na spółgłoskę D lub T po innej spółgłosce, to D lub T zlewa się ze spółgłoską końcówki.

Przykład använda - använder - använde - använt (używać)

^ Gdy temat czasownika kończy się na literę D po długiej samogłosce, to D w formie supinum przechodzi w T.

Przykład föda - föder - födde - fött (rodzić)

C Niektóre czasowniki z koniugacji 2 zmieniają samogłoskę tematyczną w formach preteritum i supinum, co


upodabnia je do nieregularnej koniugacji 4.

Przykład välja - väljer - valde - valt (wybierać)


sälja - säljer - sålde - sålt (sprzedawać)
smörja - smörjer - smorde - smort (smarować)

é_ Czasowniki, których temat zakończony jest na podwójne M lub N, tracą jedną z tych liter w formach prze­
sz!vch.

Przykład känna - känner - kände - känt (znać, czuć)

100
Ćwiczenia 38

38.1 Uzupełnij brakujące formy czasownika.

Czas przeszły Supinum


Bezokolicznik Tryb rozkazujący Czas teraźniejszy preteritum

i tänka

2 läsa

3 stänga

4 röra

5 stämma

6 välja

7 sätta

8 betyda

9 lägga

io översätta

n begära

12 rymma

13 räcka

14 köpa

15 störa

38.2 Uzupełnij dialogi w czasie preteritum, korzystając z podanych czasowników.

GIFTA SIG/HÖRA
- (1 ) du nyheten?
- Nej, vadå?
- Uma och Kjell (2) igår.
- Nej, minsann!
SÄGA/LÅSA/GLÖMMA
- Vad (3) farfar?
- Han (4) en viktig sak.
- Vadå?
- Han minns inte om han (5) dörren.
LYDA/MÖTA/TYCKA
- När (6) du Ullas barn sista gången?
- I fjol.
- Och vad (7) du om dem?
- De var söta men (8) inte sin mamma.
KÖRA/HYRA
- (9) ni bil när ni var i England?
- Ja, det gjorde vi.
- Och vem (10) där?
- Det var Mikael, han är van vid vänstertrafik.

101
39 Koniugacja 3
Konjugation 3

Do koniugacji 3 należą nieliczne czasowniki, których temat pokrywa się z bezokolicznikiem. Formę cza?-
teraźniejszego tworzy końcówka -R dodana do tematu (patrz rozdział 35).

B W czasie przeszłym preteritum do tematu w koniugacji 3 dodaje się końcówkę -DDE, w supinum koń­
cówkę -TT.

Bezokolicznik Tryb rozkazujący Czas teraźniejszy Czas przeszły


preteritum Supinum

bo (mieszkać) Ro! bor bodde bott

sy (szyć) Sy! syr sydde sytt

så (siać) Så! sår sådde sått

ro (wiosłować) Ro! ror rodde rott

bre (smarować) Bre! brer bredde brett

Przykład Hur många mackor har ni brett? (Ile kanapek posmarowaliście?)


Familjen Andersson bodde här för länge sedan. (Rodzina Anderssonów mieszkała tu dawno temu.)
Har mormor sytt dig en ny klänning? (Czy habcia uszyła ci nową sukienkę?)
Vi sådde en massa blommor i trädgården. (Zasialiśmy w ogrodzie mnóstwo kwiatów.)
Jag har aldrig rott i mitt liv! (Nigdy w życiu nie wiosłowałam!)

102
Ćwiczenia 39

39.1 Uzupełnij brakujące formy czasowników z koniugacji 3.

Bezokolicznik Tryb rozkazujący Czas teraźniejszy Czas przeszły


Supinum
preteritum

i nå

2 ro

3 ske

4 spå

; 5 bero

6 bry

7 avsky

8 gno

9 fly
io tro

Q Uzupełnij zdania odpowiednią formą czasownika ( presens, preteritum , perfekt) z koniugacji 3.


Przykład må: Han mådde mycket bättre igår.


1 Har ni vete här någon gång?
2 Häromdagen Karin vackra blommor i trädgården.
3 Våra grannar råg varje år.

bo
4 Nils i Polen för tio år sedan?
5 Hur länge har du i Gdańsk?
6 Vi vid Storagatan.

spy
7 dina barn när du kör för snabbt?
8 Rickard kraftigt när han var sjuk.
9 Har hon igen idag?

klä
io Anna är i sitt rum och på sig.
n Mamma sin lilla flicka och gick på en promenad.
12 Har du inte dig än? Klockan är mycket!


13 Hur ni?
14 Morfar illa och stannade hemma.
15 Har du lika bra någon gång?

103
Koniugacja 4
Konjugation 4

Do koniugacji 4 należą czasowniki zakończone na samogłoskę A lub inną. W pierwszym przypadku (a) te­
mat to bezokolicznik bez końcowego A - tu czas teraźniejszy tworzy końcówka -ER; w drugim (b) - tema:
pokrywa się z bezokolicznikiem, a formę czasu teraźniejszego tworzy samo -R dodane do tematu (patrz
rozdział 3 5 ).

Czasowniki mocne z koniugacji 4 nie mają końcówek w czasie preteritum. Formy przeszłe tworzy się za po­
mocą przegłosu (zamiany) samogłosek w temacie, a supinum ma najczęściej końcówkę -IT lub -TT.

Tryb Czas przeszły


Bezokolicznik Czas teraźniejszy Supinum
rozkazujący preteritum

brista (pękać) Brist! brister brast brustit

a springa (biec) Spring! springer sprang sprungit 1

skriva (pisać) Skriv!! skriver skrev skrivit 1

se (widzieć) Se! ser såg sett

b gå (iść) Gå! går gick gått

le (uśmiechać się) Lc! ler log lett

Przykład Ingrids bjärta har b r u s tit! (Pękło s e rc e Ingrid!)


Jag skrev inget brev, (Nie napisałam żadnego listu.)
Barnen gick på bio i söndags. (W zeszłą sobotę dzieci poszły do kina.)
Jag har aldrig sett deras far. (Nigdy nie widziałam ich ojca.)

Oto najczęściej występujące rodzaje przegłosu w koniugacji 4:

1■ i - e - i skriva - skrev - skrivit (pisać)


2 . u/y - ö - u bjuda - bjöd - bjudit (zapraszać); frysa - frös - frusit (marznąć)
3. i-a- u dricka - drack - druckit (pić)
4. a- o- a ta - tog - tagit (brać)
5. ä- a- u stjäla - stal - stulit (kraść)
6. 0 - 0 -0 sova - sov - sovit (spać)
7. å- i- å gå - gick - gått (iść)
8. å- ä- å låta - lät - låtit (pozwalać)

104
Ćwiczenia 40

40.1 Uzupełnij tabelę czasownikami z koniugacji 4 .

Czas przeszły
Bezokolicznik Tryb rozkazujący Czas teraźniejszy Supinum
preteritum
i brinna

2 bita

3 dra

4 dö

5 falla

6 frysa

7 flyga

8 försvinna

9 ge

;o gråta

u hinna

12 hålla

13 le

14 ligga

15 ljuga

16 sjunga

17 stryka

18 ta

^ ^ Uzupełnij dialog formą p re te ritu m lub s u p in u m podanych czasowników, uwzględniając ich koniugację
w • oznaczoną rzymską cyfrą.

- Hur länge har du /l/ (vänta I)


-Ja g har 121 (sitta IV) här i en kvart,
- / 3 / (komma IV) du för tidigt?
-Ja , det /4 / (göra II) jag-
- Har du redan / 5 / (beställa II)
- Bara kaffe.
-H ar du 16/ (äta IV) här förr?
-Ja , här 111 (ha II) jag en träff med gamla klasskamrater förra året.
-Vad 78/ (äta IV) du då?
- Biff med champinjoner.
- Och vad 19/ (dricka IV) du?
- Rött vin, självklart!
- 710/ (njuta IV) du av maten?
-Ja , jag ångrade inte att vi hade valt den här restaurangen.

105
System czasów teraźniejszych
i czas teraźniejszy
Presenssystemet och presens
Czas teraźniejszy (presens) znajduje się w relacji temporalnej z czasami: przeszło-teraźnieszym (perfekt)
oraz przyszłym (futurum).

---------------------- T E R A Z ---------------------------— -------


czas przeszło- czas teraźniejszy czas przyszły
-teraźniejszy (presens) (futurum)
(perfekt)

Budowa orzeczenia w czasie teraźniejszym polega na dodaniu do tematu czasownika końcówki -R lub -ER
w zależności od koniugacji (patrz rozdziały 34 i 35). Pytania tworzy się poprzez inwersję, a zdania przeczące
przez użycie INTE bezpośrednio po orzeczeniu. Orzeczenie ma jedną postać dla wszystkich osób gramatycz­
nych.

Przykład Johanna läser engelska på universitetet. (Johanna studiuje angielski na uniwersytecie.)


Läser Johanna engelska på universitetet? (Czy Johanna studiuje angielski na uniwersytecie?)
Johanna läser inte engelska på universitetet. (Johanna nie studiuje angielskiego na uniwersytecie.)

Czasu presens używamy:

1. gdy mówimy o tym, co się dzieje teraz.


Przykład Pappa diskar i köket och mamma läser tidningen i vardagsrummet. (Tata zmywa w kuchni, a mama
czyta gazetę w salonie.)
Vad gör du nu? (Co teraz robisz?)

Uwaga! Aby podkreślić, że czynność dzieje się w chwili, gdy o niej mowa, można użyć zwrotu håller p å att...
(jest w trakcie...) lub sitter/ligger/står och... (siedzi/leży/stoi i...)

Przykład Janne håller på att göra läxan. (Janne robi teraz lekcje.)
Vi sitter och läser svenska till provet. (Teraz uczymy się szwedzkiego do egzaminu.)

2. przy stwierdzeniach ogólnych.


Przykład Polen ligger söder om Sverige. (Polska leży na południe od Szwecji.)
Talar du tyska? (Mówisz po niemiecku?)

3 . gdy czynność powtarzana jest regularnie.


Przykład På tisdagarna spelar vi tennis. (We wtorki gramy w tenisa.)
Grälar ni varje dag? (Kłócicie się codziennie?)

4 . gdy mowa o czymś, co ma się wydarzyć w przyszłości, i wynika to z kontekstu wypowiedzi.


Przykład Reser Kerstin till Warszawa imorgon? (Czy Kerstin jedzie jutro do Warszawy?)
Hur dags stiger du upp imorgon? (O której wstajesz jutro rano?)

io 6
Ćwiczenia 41

D o b ie rz i o d m ie ń w cz a sie te ra ź n ie js z y m : BORSTA, RESA, TVÄTTA, SPRINGA, LÄSA, SKRIVA, BO,


41.1 AKBETA, SJUNGA, TALA.

1 Peter inte så snabbt som Emma.


2 Far inte på veckoslutet.
3 Deras barnbarn tre böcker i veckan.
4 Varför du inte brev till mig?
5 Per inte i Lund utan i Malmö.
6 Johanna till Kreta i sommar.
7 ni julsånger på julafton?
8 Mark aldrig sina smutsiga strumpor.
9 ni arabiska hemma?
io Varför ni inte tänderna varje dag?

►41.2 Ułóż zdania przeczące i pytania do podanych zdań twierdzących.


Przykład Lennart väntar på sina barn.
NEGATION: L e n n a r t v a n ta r in te på sin a b a rn .
FRÅGA: Väntar Lennart på sina barn?

1 Mormor lagar goda köttbullar.


N:
F:
2 Uno torkar kläderna på vinden.
N:
F:
3 Jonas berättar roliga historier.
N:
F:
4 Farfar dricker alltid vin till maten.
N:
F:
5 Kocken steker lax i köket.
N:
F:

Ułóż zdania z podanych elementów, rozpoczynając zdanie od zaznaczonego słowa.


41.3 Przykład målar/Maj-Britt/varje dag?/naglarna
Målar Maj-Britt naglarna varje dag?

en gång i veckan?/UUa/går/till biblioteket

2 inte/använder/varför/du/torktumlaren?

3 i Polen/ofta/regnar/det/på sommaren?

4 affären/öppnar/när/på lördag?

5 kassar/tunga/alltid/pappa/ställer/i korridoren.

107
42 Czas przeszło-teraźniejszy
Perfekt

A Czas perfekt należy do systemu czasów teraźniejszych (presenssystemet), co oznacza, że używany jest w kon-
** tekście teraźniejszości. Na język polski tłumaczy się go w niektórych wypadkach jako czas teraźniejszy,
w innych jako czas przeszły.

D Perfekt jest czasem złożonym - jego orzeczenie składa się z dwóch członów: słówka pomocniczego HAR oraz
formy czasownika supinum. Orzeczenie ma tę samą postać dla wszystkich osób gramatycznych.

HAR + SUPINUM = ORZECZENIE W CZASIE PERFEKT

Pytania tworzy się przez inwersję (słówko pomocnicze HAR przestawiane jest przed podmiot), a zdania
przeczące przez przeczenie INTE stawiane po HAR.

Przykład Beata har studerat svenska. (Beata studiowała szwedzki.)


Har Beata studerat svenska? (Czy Beata studiowała szwedzki?)
Beata har inte studerat svenska. (Beata nie studiowała szwedzkiego.)

Czasu perfekt używamy, mówiąc o:

1 . czynności przeszłej zakończonej, nieosadzonej w konkretnym czasie w przeszłości; skutki tej czynności
trwają nadal.
Przykład Radion har gått sönder. (Radio się popsuło.)
Ilar du varit i Sverige? (Byłeś w Szwecji?)
Jag har aldrig sett en orm. (Nigdy nie widziałam węża.)
Jag har bott i Norge. (Mieszkałam w Norwegii.)

2 . czynności rozpoczętej w przeszłości i wciąż trwającej w chwili, gdy o niej mowa.


Przykład Vi har läst svenska i ett år nu. (Uczymy się szwedzkiego od roku.)
Ilar ni varit här i en timme? (Jesteście tu od godziny?)

3. czynności powtarzanej w przedziale czasowym trwającym do momentu wypowiedzi.


Przykład Jag har besökt mormor varannan dag den här veckan. (W tym tygodniu odwiedzałem babcię co drugi
dzień.)
Jag har fikat med honom två gånger den här månaden. (W tym miesiącu piłem z nim kawę dwa
razy.)

4. czynności zakończonej dopiero w przyszłości.


Przykład När du (har) slutat, ring till oss. (Kiedy skończysz, zadzwoń do nas.)
Om de (har) kommit, ska vi äta lunch tillsammans. (Kiedy przyjdą, zjemy razem obiad.)

Uwaga! W czasie perfekt w zdaniach podrzędnych w piśmie znika słówko pomocnicze har.

108
Ćwiczenia

Odpowiedz na pytania w czasie perfekt, korzystając z czasowników: TVÄTTA HÅRET, ÄTA MIDDAG,
TVÄTTA SIG ORDENTLIGT, DRICKA MYCKET ÖL, DAMMSUGA, MÅLA OM, GIFTA SIG, JOBBA HÅRT,
FÅ ETT JOBB, JOGGA, LAGA KÖTTBULLAR.
Przykład Varför är du så glad? jag har gift mig.

1 Varför är du så Fm? Jag


2 Varför är Adam så mätt? Han
3 Varför är de så berusade? De
4 Varför är pojken så ren? Han
5 Varför är mattan så röd? Ja g den
6 Varför ser huset så nytt ut? Farbror det
7 Varför är far så glad? Han
8 Varför luktar det så gott i köket? Hon
9 Varför är du så trött? Jag
io Varför är Emil så svettig? Han

Uzupełnij dialogi czasownikami w czasie perfekt lub preteritum.

SE
du (1) ”Så som i himmelen”?
“ Jag (2) den när jag var i Sverige.
VARA
du (3) i Uppsala?
-Ja g (4) där för länge sen.
STRYKA
du redan (5) den nya skjortan?
- J a g (6) den igår.
TORKA
du (7) tallrikarna?
- Jag (8) dem direkt efter maten.
KLIPPA SIG
Mikael (9) ?
- Han (10) före festen häromdagen.

Ułóż zdania w czasie perfekt i preteritum z podanymi czasownikami, dobierając odpowiednie określe­
nie czasu.
Przykład jag/träffa honom/den här veckan/förra veckan
Jag har träffat honom den här veckan.
Jag träffade honom förra veckan.

1 steka falukorv/den här veckan/för en vecka sen

2 åka utomlands/i år/för ett år sen

3 flytta/i sommar/i somras

4 besöka farföräldrarna/idag/för en vecka sen

109
Sposoby wyrażania przyszłości
Futurum

A W języku szwedzkim istnieje kilka sposobów mówienia o przyszłości. Jednym z najpopularniejszych jest
użycie czasu teraźniejszego presens wraz z określeniem czasu odnoszącym się jednoznacznie do przyszłości
(patrz rozdział 41).

Przykład Jag reser tiłl Grekland i juni. (W czerwcu jadę do Grecji.)


Imorgon fcommcr Inga. (Jutro przychodzi Inga.)

D Inne sposoby wyrażenia futurum to zastosowanie czasowników posiłkowych KOMMER ATT, SKA, TÄNKER
oraz bezokolicznika.

1. KOMMER ATT + BEZOKOLICZNIK = ORZECZENIE WYRAŻAJĄCE PRZYSZŁOŚĆ

Konstrukcja ta wyraża przypuszczenie mówiącego, prognozę, przewidywanie.

Przykład Det kommer att regna snart. (Zaraz będzie padać.)


Morfar kommer att b li frisk. (Dziadek będzie zdrowy.)

2. SKA + BEZOKOLICZNIK = ORZECZENIE WYRAŻAJĄCE PRZYSZŁOŚĆ

Konstrukcja ta stosowana jest wtedy, gdy czynność podlega woli podmiotu łub kogoś innego.

Przykład Alla ska vara närvarande på lektionen på fredag. (Na lekcji w piątek wszyscy mają być obecni.)
Jag ska börja en datakurs. (Pójdę na kurs komputerowy.)

3. TÄNKER + BEZOKOLICZNIK = ORZECZENIE WYRAŻAJĄCE PRZYSZŁOŚĆ

Konstrukcja ta wyraża plany i zamiary podmiotu.

Przykład Vi tänker sälja vår gamla lägenhet. (Zamierzamy sprzedać nasze stare mieszkanie.)
Vad tänker ni göra på söndag? (Co zamierzacie robić w niedzielę?)

no
Ćwiczenia 43

Wybierz odpowiedni sposób wyrażenia przyszłości.

1 Jag tycker Bo nil tandläkare, han är så duktig,


a tänker studera b ska studera c studerar

2 Dit bra i din nya klass, tröstade läraren.


a känner dig b kommer att känna dig t tänker känna dig

3 Vår mormor 90 år om tre dagar,


a fyller b ska fylla c kommer att fylla

4 Din tjej om du gör slut med henne,


a ska gråta b tänker gråta c kommer att gråta

5 Tåget kvart Över tio.


a ska avgå b kommer att avgå c avgår

6 Mamma, vad till festen?


a kommer jag att ta på mig b ska jag ta på mig c tänker jag ta på mig

7 Du den rätten när du smakar den.


a ska gilla b kommer att gilla c gillar

8 Eva, vilka skor ?


a ska jag köpa b kommer jag att köpa t köper jag

9 Ät inte de äpplena! Du dem först!


a tvättar b kommer att tvätta c ska tvätta

io Krya på dig! Du om några dagar,


a blir frisk ti ska bli frisk c kommer att bli frisk

Uzupełnij dialogi odpowiednią formą czasownika wyrażającą przyszłość.

- När /l/ (fylla) du år, Yvonne?


- På torsdag /2/ (bli) jag 15.
- Vem /3/ (bjuda) du?
- II el a vårt gäng.
- Vad /4/ (få) vi att äta?
- Pizza och prinsesstårta.
- Det /5/ (bli) kul!

- Vad /6/ (göra) du i sommar?


- Jag 111 (resa) till Italien i juni.
- Vad fint!
- Vem /8 / (åka) du med?
-Några vänner tänker /9/ (följa) med.
-/ 10 /(surfa) ni?
- Självklart!

m
44 System czasów przeszłych i czas przeszły
Preteritumsystemet och preteritum

Czas przeszły (preteritum) znajduje się w relacji temporalnej z czasami: zaprzeszłym (pluskvamperfekt) oraz
przyszłym w przeszłości (futurum preteritum).

WTEDY
czas zaprzeszły czas przeszły czas przyszły
{pluskvamperfekt) (preteritum} w przeszłości
(futurum preteritum)

Budowa orzeczenia w czasie przeszłym polega na dodaniu do tematu czasownika końcówki w czasownikach
słabych lub zmianie samogłoski tematycznej w czasownikach mocnych (patrz rozdziały 37-40). Pytania
tworzy się przez inwersję, a zdania przeczące przez użycie przeczenia INTE bezpośrednio po orzeczeniu.
Orzeczenie ma tę samą postać we wszystkich osobach gramatycznych.

Przykład Johan slutade arbeta för två månader sen. (Johan przestał pracować przez dwoma miesiącami.)
Gick ni på teatern i söndags? (Poszliście do teatru w zeszłą niedzielę?)
Boken handlade inte om fåglar i Afrika. (Książka nie opowiadała o ptakach w Afryce.)

^ Czasu preteritum używamy:

1 . referując wydarzenia z przeszłości określonej czasowo.


Przykład De lade ner fabriken för fem år sen. (Przed pięcioma laty zamknęli fabrykę.)
I torsdags besökte vi farföräldrarna. (W zeszły czwartek odwiedziliśmy dziadków.)

2 . mówiąc o zakończonych wydarzeniach.


Przykład Vi bakade en massa pepparkakor. (Upiekliśmy mnóstwo pierniczków.)
Vi började i tid. (Zaczęliśmy na czas.)

3. w opowiadaniu.
Przykład Han berättade om sin ungdom. Redan som en liten pojke jobbade han mycket. Han tvättade bilar och
klippte gräsmattor. På det sättet hjälpte han sina föräldrar.
(Opowiadał o swojej młodości. Już jako mały chłopiec dużo pracował. Mył samochody i kosił trawniki.
W ten sposób pomagał rodzicom.)

4. w pewnych zwrotach tłumaczonych w języku polskim w czasie teraźniejszym.


Przykład Det var sant. (To jest prawda.)
Det var gott. (To jest dobre.)

112
Ćwiczenia 44

Przekształć opowiadanie na czas przeszły, zmieniając tur:-. •

en jobbig dag. Ilon (2) tar t u n n e l b a n a i byter till buss. Se­


A n n ik a (1) h a r
dan (4) handlar hon mellan kl. 10 och 12. Annika ' .• - - *.. ■ -r.ing och en modern
hatt. Efter en tid (6) känner hon sig hungrig och (7 ) be>t«. - - ■ ■ - -je bit prinsesstårta.
Hon (8) ler och (9) sluter ögonen. Det (10) smakar så got-: H r, r, bii till och (12) får
skuldkänslor. Annika (13) bantar men det (14) är ju en spene i . : r ' rdler år!

I . hade 2 . 3. 4. 5.
6. 1. 8. 9.
II. 12. 13. 14.

Dobierz i odmień w czasie przeszłym czasowniki: GLÖMMA, RÖKA, BR"i TA. sL_-i. K .'T A , 1 \LPA,
TRÄNA, PUTSA, SLÄCKA, LÅNA.

t Ingen mig att förbereda festen.


2 Laget inte mycket igår.
3 Fönstren är så rena eftersom städerskan dem igår.
4 Anna lampan och somnade.
5 Arne oss 1000 kronor som vi måste ge tillbaka inom ett år.
6 Berit benet och kunde inte åka skidor.
7 Barnet sig i pannan och började storgråta.
8 Flickan en boll till kamraterna.
9 För några år sedan han tjugo cigaretter om dagen.
io jag skådespelarens namn och kunde inte komma på det under hela filmen.

Wybierz prawidłowy czasownik.

1 Hyllan föll och itu på golvet,


a bet b gick c band
2 Vi och solade oss hela dagen,
a lade b log c låg
3 Läraren blev röd i ansiktetoch på eleverna,
a skrek b skrev c skröt
4 Vårt lag andra halvleken,
a vann b valde c vande
5 Solen hela dagen och himlen var utan moln.
a sjönk b sken c sjöng
6 Han sin fru som begärde en skilsmässa,
a sved b svor c svek
1 Jag flickans hand innan hon föll.
a gned b grät c grep
8 Mormor tvättade mina kjolar och sedan hon dem.
a sträckte b strök c strödde
9 Klockan tolv och alla spöken gick ut ur garderoben,
a slog b stod c ställde
10 Pojken hade inte lust att prata med oss och hela kvällen,
a tog b tjöt c teg

113
Czas zaprzeszły
Pluskvamperfekt

Czas zaprzeszły należy do systemu czasów przeszłych, co oznacza, że używany jest w odniesieniu do cza?'-
preteritum. Język polski posiada jeden czas przeszły, stąd pluskvamperfekt tłumaczony jest tak samo jak p r-.
teritum (lub w niektórych wypadkach perfekt), a jego specyfikę podkreślają określenia czasu lub kontekst.

Pluskvamperfekt to czas złożony - jego orzeczenie składa się ze słówka pomocniczego HADE oraz supinum.
Orzeczenie ma jedną formę dla wszystkich osób gramatycznych.

HADE + SUPINUM = ORZECZENIE W CZASIE PLUSKVAMPERFEKT

Pytania tworzy się przez inwersję (słówko pomocnicze HADE przestawiane jest przed podmiot), a zdań-
przeczące przez przeczenie INTE stawiane po HADE.

Przykład Maria hade arbetat i Lund före kriget. (Przed wojną Maria pracowała w Lund.)
Hade Maria arbetat i Lund före kriget? (Czy Maria pracowała w Lund przed wojną?)
Maria hade inte arbetat i Lund före kriget. (Maria nie pracowała w Lund przed wojną.)

Czasu pluskvamperfekt używamy, opisując czynność lub stan sprzed innej czynności lub stanu wyrażoneg:
w preteritum.

Przykład Jag hade tvättat händerna innan jag åt lunch. (Umyłam ręce, zanim zjadłam lunch.)
Han flyttade från Umeå där han hade bott i flera år. (Wyprowadzi! się z Umeå, gdzie mieszkał prze:
wiele lat.)
Emma var på gott humör i morse. Hon hade sovit gott hela natten. (Emma była rano w dobrym
humorze. Przespała dobrze całą noc.)

W zdaniach podrzędnych znika w piśmie słówko pomocnicze HADE.

Przykład Om du (hade) bett mig, hade jag hjälpt dig med detsamma. (Gdybyś był mnie poprosi!, od razu bym
ci pomogła.)

114
Ćwiczenia 45

Ułóż zdania z podanych elementów, korzystając z czasów pluskvamperfekt oraz preteritum.


Przykład a Vi/äta frukost b pappa/diska
När vi hade ätit frukost, diskade pappa.

1 a Peter/komma hem b laga mat

2 a Mamma/äta smörgås b läsa tidning

3 a Vi/dammsuga rummet b vattna växterna

4 a Vi/tjäna stora pengar b byta lägenhet

5 a Monika./vakna b sätta på kaffe

6 a Vi/sälja villan b åka jorden runt

7 a Bonden/mjölka korna b mata kaninerna

8 a Tomten/dricka öl b dela ut julklappar

9 a Vi/läsa alla obligatoriska böcker b ta examen

io a Sara/stiga upp b höra någon främmande sjunga i badrummet

Uzupełnij dialog czasownikami w czasie preteritum lub pluskvamperfekt.

-N är/l/ (bli) du pensionerad?


- I fjol, efter att jag H i (arbeta) i fabriken i 30 år.
- /3/ (få) du någonting i present?
- Direktören /4/ (ge) mig en guldklocka och /5/ (hålla) ett
avskedstal.
~ Innan jag /(•>/ (gå) ur fabriken sista gången, i l ! (säga) jag adjö
till mina kamrater.
—/8/ (vara) du
< ledsen?
- Inte alls! Jag /9/ (spara) en viss summa innan jag /10/ (bli)
pensionär. Nu ska jag resa jorden runt!

115
46 Czas przyszły w przeszłości
Futurum preteritum

A Czas przyszły w przeszłości należy do systemu czasów przeszłych (preteritumsystemet), co oznacza, że znaj-
duje zastosowanie w relacji do czasu przeszłego preteritum.

P Jest to czas złożony, którego dwuczłonowe orzeczenie składa się z czasownika posiłkowego SKULLE oraz
bezokolicznika.

SKULLE + BEZOKOLICZNIK = ORZECZENIE W CZASIE FUTURUM PRETERITUM

Przykład Britta berättade att hon skulle byta jobb inom en månad. (Britta opowiadała, że w ciągu miesiąca
zmieni pracę.)
Familjen lovade att de skulle stödja Kalle följande år. (Rodzina obiecała, że będzie wspierać Kallego
w kolejnych latach.)

Czasu futurum preteritum używamy, mówiąc o czynności przyszłej w odniesieniu do czasu preteritum, choć
^ sama czynność należy do przeszłości w chwili, gdy o niej mowa.

Przykład Alla elever var på gott humör eftersom de skulle sluta skolan om två veckor. (Wszyscy uczniowie byli
w dobrym humorze, gdyż za dwa tygodnie kończyli szkołę.)
Birgitta var mycket ledsen. Hon skulle skilja sig nästa dag. (Birgitta była bardzo smutna. Następnego
dnia się rozwodziła.)

Q Czas przyszły w przeszłości znajduje też zastosowanie w trybie warunkowym oraz w mowie zależnej.

Przykład Jag skulle komma om jag blev bjuden. (Przyszłabym, gdyby mnie zaproszono.)
Uno sa att han skulle reparera vår TV. (Uno powiedział, że naprawi nasz telewizor.)

116
Ćwiczenia 46

Z podanych słów ułóż zdania w czasie preteritum oraz futurum preteritum.


Przykład a Direktören/röka nervöst b avskeda 100 personer nästa dag
Direktören rökte nervöst eftersom han skulle avskeda 100 personer nästa dag.

1 a Ulla/ha bråttom b hämta barnen tidigare

2 a Lena/bli nervös b tenta i matte

3 a Jonas/vara sur b laga mat igen

4 a Märit/komma tidigare hem b tvätta alla fönsterföre påsken

5 a Föräldrarna/köpa nya tallrikar b förberedaettstort kalas

Wybierz prawidłową odpowiedź.

1 När Kristina slutexamen, fick hon jobb med detsamma,


a har klarat b hade klarat c skulle klara

2 Vi åkte till Arlanda eftersom vi till London,


a har flugit b skulle flyga c hade flugit

3 Jag mig inte bra i lördags morse,


a kände b har känt c skulle känna

4 När jag efter festen, lade jag mig klockan 12.


a har städat b skulle städa c hade städat

5 Maja höll på att klä sig fint för hon på festen,


a gick b skulle gå c har gått

6 Moster ett tyg och sydde en fin jacka till mig.


a har köpt b skulle köpa c hade köpt

7 Våra vänner från Öland lovade att de oss regelbundet,


a besökte b hade besökt c skulle besöka

8 Jag en överraskande present häromdagen,


a har fått b fick c hade fått

9 Ulla envisades med att hon aldrig håret,


a skulle färga b färgar c ska farga

io Köttet blev mört när jag det i ugnen i flera timmar,


a har stekt b hade stekt c skulle steka

ii7
Czasowniki modalne w czasie przeszłym
Modala hjälpverb i preteritum

Czasowniki modalne posiadają, podobnie jak inne czasowniki, formy przeszłe. Ich znaczenie znajdziesz
w rozdziale 36.

Bezokolicznik Czas teraźniejszy Preteritum Supinum


böra bör borde bort
kunna kan kunde kunnat
- måste måste måst
skola ska(ll) skulle skolat
vilja vill ville velat
få far fick fått

Formy supinum czasowników modalnych są bardzo rzadko używane.

Przykład Adam ville inte hjälpa mig. (Adam nie chciał mi pomóc.)
Jag kunde inte simma då. (Wtedy nie potrafiłem pływać.)
Igar måste jag jobba från kl. 6 . (Wczoraj musiałam pracować od godziny 6.)

Czasownik SKULLE używany jest w zwrotach grzecznościowych, zwrotach wyrażających nasze życzenia,
a także w orzeczeniach czasu futurum preteritum (patrz rozdział 46).

Przykład Skulle du vilja äta en macka? (Chciałabyś zjeść kanapkę?)


Jag skulle gärna lyssna på Chopin. (Chętnie posłuchałabym Chopina.)
Annika var sur därför att hon skulle dammsuga hela huset, (Annika była niezadowolona, gdyż miała
odkurzyć cały dom.)

nS
Ćwiczenia 47

Ułóż zdania z następujących elementów, rozpoczynając zdania od zaznaczonego słowa.


Przykład med/inte/kunde/åka/till teatern/oss/läraren
Läraren kunde inte åka med oss till teatern.

1 kunde/Lasse/intc/läxorna/?/tidigare/göra

2 behövde/Inte/jag/hans/rätta/uppsats

3 lämna/?/varför/du/måste/familjen

4 Lena/till sin make/aldrig/skriva/ville/mejl

5 borde/be/han/sina föräldrar/om ursäkt

6 brukade/varje dag/vi/simma/i havet

7 fick/de/aldrig/bil en/fram för huset/parkera

8 måste/mormor/igår/diska/efter kalaset/i två timmar

9 tyvärr/inte/kunde/cleven/säga sanningen

io skulle/ni/dricka/?/vilja/lite te

Uzupełnij zdania czasownikami modalnymi w czasie preteritum.

1 Varför (vill) du inte se filmen?


2 Barnen (kan) inte sova eftersom det var för högljutt,
3 Jag (brukar) gå på teater 2 gånger i månaden.
4 Vi (måste) betala hyran och därför lånade vi pengar.
5 Barnen (bör) äta mera vitaminer.
6 När han kom till Sverige (kan) han inte prata några främmande språk.
7 Gunilla (vill) bli tandläkare när hon var en liten flicka.
8 Vad (bruka) ni göra på veckosluten när ni jobbade i Grekland?
9 Ingen i klassen (kan) lösa problemet, det var för svårt,
io Lennart (vill) köpa en ny bil men han ändrade sig.

Uzupełnij dialog czasownikami: BORDE, MÅSTE, VILLE, SKULLE, KUNDE.

-Gunnar, du smakade inte på min tårta igår!


- Förlåt, mormor. Jag (1) äta den men jag (2) inte. Jag var redan så män!
- Du (3) äta åtminstone en liten bit! En fin chokladtårta efter min mormors recept.
- Det var synd, men igår (4) jag äta lite mindre. Jag hade ju ätit så mycket före
efterrätten.
- Ja, och du (5) till en fest till, om jag minns rätt. Min stackars lille pojke.

ng
Test Czasownik

i När affären?
a stäng b öppna c stänger d stänga

2 högre! Jag hör ingenting,


a Tal b Tala c Sjunga d Skrika

3 Igår mormor köttbullar till middag,


a stek b stekt c stekte d steker

4 Se på himlen! Jag tror att det


a regnar b kommer att regna c regnat d regna

5 Anna armen och kunde inte följa med oss.


a bryter b bryt c hade brutit d brutit

6 Lena! du spela fiol?


a Kan b Vilja c Behöver d Kunna

7 Vi brukar på teater en gång i månaden,


a gick b gå c gått d går

8 Igår vi 5 bakelser var!


a ät b åt c ätit d har ätit

Eva lovade att hon efter maten,


a har diskat b diskar c skulle diska d ska diska

När jag det här testet, ska jag gå och promenera,


a avslutade b avsluta c har avslutat d hade avslutat
I
11 Har du alla skjortor?
a stryk b stryka c strukit d strök

12 Hur ofta du håret?


a klippa b tvättat c klippt d tvättar

13 Har du utomlands någon gång?


a varit b vara c var d varat

14 Vi satt och morgontidningar,


a skriv b läste c läst d skrivit

15 De bilen innan de åkte till kyrkan.


a har tvättat b hade tvättat c tvättat d ska tvätta

16 Hur länge i Malmö?


a ni bor b har ni bott c ni bodde d bott ni

17 Har du redan den här filmen?


a sagt b såg c se d sett

i8 Förra veckan vi slutligen huset,


a sälj b sålt c såld d sålde

120
Czasownik Test

19 Var har du nycklarna?


a lagt b legat c la d lägg

io Gunnar var på gott humör igår eftersom han en femma i matte,


a får b hade fått c har fått d få

21 inte för mig, du måste lära dig att tala sanning!


a Ler b Ljuga c Ljög d Ljug

22 I morse de inte hjälpa mig.


a kan b ville c vill d kunnat

23 Gun kom och började på oss.


a skrek b skrik c skrikit d skrika

24 inte med maten! sa mamma,


a Lek b Leka c Lekt d Lett

25 Tåget om 10 minuter.
a har avgått b avgick c avgår d avgått

121
48-55
Szyk zdania
Ordföljd
48 Zdania główne i
Huvudsatser i

Zdanie główne (huvudsats) może być:

1 . samodzielnym zdaniem pojedynczym.


Przykład Berit borstar tänderna varje morgon. (Berit codziennie myje zęby.)

2 . członem nadrzędnym w zdaniu złożonym podrzędnie.


Przykład Berit borstar tänderna varje morgon eftersom hon gillar när de är vita. (Berit codziennie myje zęby.
bo lubi, gdy są białe.)

3. jednym ze zdań w stosunku współrzędności.


Przykład Berit borstar tänderna varje morgon och äter inte godis. (Berit codziennie myje zęby i nie je
słodyczy.)

B Części zdania w zdaniu głównym mają w języku szwedzkim ustaloną kolejność, która jest bardzo istotna db
zrozumienia przekazywanych treści. Podstawowe zasady to:

1. Czasownik (tzw. fin it verb, czyli forma presens, preteritum oraz imperativ) stoi na drugim miejscu w zda­
niach twierdzących i pytaniach szczegółowych, a na miejscu pierwszym w pytaniach głównych oraz trybie
rozkazującym (imperativ). Drugi czasownik określany jest jako infinit vei'b. Do tej kategorii należą formy
infinitiv - bezokolicznik, supinum - forma czasownika służąca do budowy czasów perfekt i pluskvamperfeJer.
particip - imiesłów. Jego pozycja w tabeli znajdującej się poniżej oznaczona jest numerem 5.
2. Okoli cznik zdaniowy, zwany wędrującym (vandrande adverhial/satsadverbial, m.in. słówko negujące ime.
słówka częstotliwości, np. o/m, aldrig, ibland, niektóre przysłówki, np. förresten, bara), w zdaniach głównych
stoi na czwartym miejscu.
3. Pierwsze miejsce z zdaniu głównym nazywane jest fundamentem. Często zajmuje je podmiot, ale może
to być inna część zdania. Czasownik (finit verb) nie zmienia pozycji w zdaniu (patrz zdania 2 i 3). Gdy pod­
miot stoi w fundamencie zdania twierdzącego, szyk określany jest jako prosty (rak ordföljd), gdy fundamem
zajmuje inna część zdania, szyk określa się jako odwrócony (omvänd ordföljd).

Kolejność części zdania w zdaniach głównych wygląda następująco:

2. Orzeczenie 4. Okolicznik 5. Czasownik 2


1. Fundament 3. Podmiot zdaniowy 6 . Przyimek 7. Dopełnienie 8 . Okolicznik
(finit verb) (infinit verb)

1. Jag kan <— inte laga mat.

2. Vi går «— på bio i kväll.

3 . 1 kväll går vi på bio

4. Varför tycker du inte om oss?

5. Gillar ni glass?

från dagis
6. Hämta barnen
idag!

1. Nie umiem gotować. 2, Idziemy do kina wieczorem. 3. Wieczorem idziemy do kina.4. Dlaczego nas nie
lubisz? 5. Lubicie lody? 6 , Odbierz dzisiaj dzieci z przedszkola!

p\ W języku polskim istnieją zdania bezpodmiotowe, co nie jest możliwe w języku szwedzkim, gdziezdanie
musi zawierać podmiot i orzeczenie. Czasami jest to tzw. podmiot formalny DET.

Przykład Det regnar. (Pada.)

124
Ćwiczenia 48

48.1 Określ szyk jako prosty (P) lub odwrócony (O).


Przykład Ilon heter Elsa. (P)

i Min gamla väska har gått sönder,


z Igår gick den sönder.
3 Därför ville jag inte gå till läkaren.
4 Efter många år återvände hon hem.
5 Han hade inget pass med sig,
6 Det var lätt att komma överens.
7 Eva håller alltid med oss.
S Om en vecka åker vi till bergen.
9 Av min mormor fick vi en stor present,
io Jag måste absolut se den nya spanska filmen.

48.2 Wstaw okolicznik zdaniowy w odpowiednim miejscu zdania.


Przykład inte: Olle kan hoppa högst i klassen.
Olle kan inte hoppa högst i klassen.

1 aldrig: Vi äter frukost klockan 7 .


2 ofta: De simmade i simbassängen.
3 inte: Janne har sett en elefant.
4 bara: De har stulit 5 kronor!
5 alltid: Hela klassen klagar på m atteläraren,
6 inte: Jag vill åka till Kanarieöarna.
7 förresten: Det var ingen intressant film.
8 sällan: Vi har tittat på film er den här veckan.
9 redan: M orm or har diskat allt.
io tyvärr: De hade åkt på semester.

48.3 Przepisz zdania twierdzące, umieszczając w fundam encie wytłuszczoną część zdania.
Przykład Man kan sällan se bra film er på bio. På bio kan m an sällan se bra film er.

1 Många böcker står i bokhyllan.


2 Tre barn satt utanför huset.
3 Vi brukar cykla på våren.
4 De har sovit hela söndagen.
5 Människor har många cyklar i Kina.
6 Vi träffas nästan varje kväll.
7 Hela fam iljen åker till Sverige i jul.
8 Hela fam iljen åker till Sverige i jul.
9 Vi fick en fin bil igår.
io Vi fick en fin bil igår.

125
49 Zdania główne 2 . Spójniki współrzędności
Huvudsatser 2. Samordnande konjunktioner

/V Zdania główne mogą być złożone w stosunku współrzędności. Łączą je wówczas tzw. spójniki współrzędności
(samordande konjunktioner). Oba zdania główne w tym układzie zdań złożonych zachowują szyk zaprezento­
wany w poprzednim rozdziale.

Przykład Britta diskar och hennes man jobbar i trädgården. (Britta zmywa naczynia, a jej mąż pracuje
w ogrodzie.)
Jag skulle vilja baka pepparkakor men jag har inget mjöl. (Chciałabym upiec pierniczki, ale nie mair.
mąki.)
Jag har inget mjöl så jag måste gå till affären. (Nie mam mąki, więc muszę pójść do sklepu.)

D Do najpopularniejszych spójników współrzędności należą: OCH (i), MEN (ale), ELLER (lub), FÖR (ponie­
u waż), SÅ (więc).

Jeśli fundament drugiego zdania jest pusty, po spójniku OCH nie musimy powtarzać podmiotu. Gdy zajmu­
je go inna część zdania, podmiot należy powtórzyć.

Przykład Jag lagar mat och diskar.


Jag lagar mat och sedan diskar jag.

D Składnia zdań głównych współrzędnie złożonych wygląda następująco (F - fundament, O - orzeczenie, Po


- podmiot, O.zd. - okolicznik zdaniowy, Cz2 - drugi czasownik, Prz - przyimek, D - dopełnienie, Ok - o
oko-
licznik, Sp.w. - spójnik współrzędności):

F O (fin) Pu O.zd. Cz2 (infin) Prz D Ok Sp.w. F 0 (fin) Po O.zd. Cz2 (infin) Prz D Ok

1. Per brukar <— inie hjälpa mig FÖR lian är lat.

2, Hon är sjuk OCH därför åker hon hem.

3. Ni kan gå dit ELLER stanna här.

1. Per zwykle nie pomaga mi, bo jest leniwy. 2. Jest chora i dlatego jedzie do domu. 3. Możecie tam iść lub
tu zostać.

Uwaga! W miejscu dopełnienia może występować też orzecznik (1) lub podmiot właściwy' (2).

Przykład 1. Åsa blir mer och mer nervös varje dag. (Åsa jest każdego dnia coraz bardziej nerwowa.)
2. Det finns många tandläkare i den här stan så en av dem kan hjälpa dig. (W tym mieście jest wielu
dentystów, więc jeden z nich może ci pomóc.)

Uwaga! Okoliczniki odpowiadają w kolejności na pytania: jak? gdzie? kiedy? dlaczego?

Przykład Vi kan komma till skolan på söndag. (Możemy przyjść do szkoły w niedzielę.)
Vi plockade blåbär mycket snabbt på eftermiddagen. (Zbieraliśmy jagody bardzo szybko po południu. 1

126
Ćwiczenia 49

Połącz kolumny.
Przykład 1 f

i Du kan skriva ett brev eller a hans syskon pratar 4 språk


2 De har inga problem så b hennes man klär en julgran
3 Ni kan ta buss eller c våra pengar har tagit slut
4 Hon kan ta medicinen eller d det blir ingen Polenresa
5 Gunilla steker skinka och e han älskar inte dig
6 Vi skulle gärna betala men f ringa honom
7 Du borde inte förlova dig för g deras liv är fint och enkelt
8 De har inte sparat några pengar så h hon ska aldrig läsa till läkare
9 Emma hade dåliga betyg så i hon kommer att bli sjuk imorgon
io jonas kan inte lära sig ett främmande j åka med vår bil
språk men

Z podanych elementów ułóż zdania współrzędnie złożone połączone spójnikiem OCH. Zwróć uwagę,
kiedy podmiot się powtarza, a kiedy jest pominięty w drugim zdaniu.
Przykład Bosse: 1) vaknar 2) stiger upp.
Bosse vaknar och stiger upp.
Bosse 1) vaknar 2) lite senare/stiger upp
Bosse vaknar och lite senare stiger han upp.

Jag: 1) kommer hem 2) ringer till mina vänner.

2 Lasse: 1) lagar bilen b) tre timmar senare/åker till landet.

3 Knut: 1) går hemifrån 2) går på disko

4 Mona: 1) är trött 2) går till sängs

5 Mats: 1) reparerar TV 2) en hel kväll/tittar på filmer

6 Jenny: 1) äter middag 2) pratar i mobil

7 Karolina: 1) handlar mat 2) på kvällen/lagar middag

8 Tina: 1) vaknar 2) sedan/bäddar

9 Örjan: 1) åker till Karlskrona 2) fiskar

io Rita: 1) hälsar på sina kamrater 2) där/spelar kort

Uzupełnij tekst, używając spójników: MEN, OCH, ELLER, SÅ, FÖR, Każdy spójnik może być użyty
tylko raz.

Klockan är halv åtta. Åsa går till skolati (1) har bråttom. Hon borde gå hemifrån nu
(2) hon kan inte hitta nyckeln. Flickan är ilsken (3) hennes bror har tagit den igen!
Hon kan lämna dörren olåst (4) ringa mamma. Åsa ringer sin morsa och meddelar att
hon har ett problem. Mamma lugnar henne och lovar komma med bil om 5 minuter (5)
läget är under kontroll.

127
Zdania poboczne i
Bisatser i

Obok zdań głównych istnieją zdania poboczne (bisatser), które są zależne od zdania głównego i nie mogą
istnieć samodzielnie. Ich składnia różni się od składni zdań głównych.

Części zdania w zdaniu pobocznym mają w języku szwedzkim ustaloną kolejność, która jest bardzo istotna
dla zrozumienia przekazywanych treści. Podstawowe zasady to:

1. Szyk zdania pobocznego jest zawsze prosty (rak ordföljd), czyli podmiot stoi przed orzeczeniem.
2 . Okolicznik zdaniowy (satsadverbial, np. słówko negujące inte, słówka częstotliwości, np. ofta, aldrig, ibland.
niektóre przysłówki np. förresten, bara) stoi bezpośrednio po podmiocie. W zdaniach podrzędnych przydawko-
wych, gdy brakuje podmiotu, okolicznik zdaniowy znajduje się przed orzeczeniem (patrz zdanie 5 w tabeli).
3. Zdania poboczne są wprowadzane przez spójniki podrzędności (omówione w następnym rozdziale).

Kolejność części zdania w zdaniach pobocznych wygląda następująco:

S.pod. - spójnik podrzędności, Po - podmiot, O.zd. - okolicznik zdaniowy, O - orzeczenie, Cz2 - drugi cza­
sownik, Prz - przyimek, D - dopełnienie, Ok - okolicznik

S.pod. Po O.zd. 0 Cz2 Prz D Ok

1. när han inte vill se sina vänner.

2. eftersom vi sällan hälsar på farfar.

konstiga
3 . där bor.
människor

4 . om vintern inte blir mild i ar.

5 . som inte vill känna mig.

1. ...kiedy nie chce widzieć swoich przyjaciół.


2. ...ponieważ rzadko odwiedzamy dziadka.
3 . ...gdzie mieszkają dziwni ludzie.
4 . ...jeśli zima nie będzie w tym roku łagodna.
5. ...który nie chce mnie znać.

Każde z tych zdań jest kontynuacją poprzedzającego go zdania głównego, którego szyk jest zgodny z prezen­
towaną wcześniej składnią zdań głównych (huvudsatser).

Przykład Han gömmer sig i sin sommarstuga när han inte vill se sina vänner. (Ukrywa się w domku letnim,
kiedy nie chce widzieć swoich przyjaciół.)
Föräldrarna känner sig besvikna eftersom vi sällan hälsar på farfar. (Rodzice są rozczarowani
ponieważ rzadko odwiedzamy dziadka.)
Tabaluna är ett land där konstiga människor bor. (Tabaluna jest krajem, gdzie mieszkają dziwni
ludzie.)
Jag blir sjuk igen om vintern inte blir mild i år. (Znowu będę chora, jeśli w tym roku nie będzie
łagodnej zimy.)
Det är den kille som inte vill känna mig. (To jest ten chłopak, który nie chce mnie znać.)

128
Ćwiczenia 50

Zaznacz w odpowiednim miejscu zdania pobocznego pozycję podanego okolicznika zdaniowego.


Przykład tyvärr: Janne säger att han tyvärr inte kan hjälpa oss.

1 redan: Johan säger att de har skilt sig.


2 alltid: Vi undrar om Adam simmar på vintern.
3 aldrig: Vår flicka lovar att hon har ljugit för sina lärare.
4 inte: Det är svårt att tro att din man älskar dig.
5 nog: Jag tror att hon måste gå till tandläkaren.
6 redan: Det är synd att sommaren är slut.
7 verkligen: Är du saker att du älskar Johan?
8 ofta: Mamma sa att du hade kommit för sent.

Połącz zdania spójnikiem podrzędności.


Przykład fast. 1. jag bestämde mig för att förlova mig med Peter, 2. Han var snål.
Jag bestämde mig för att förlova mig med Peter fast han var snål.

1 eftersom. 1. Hon tog bussen. 2. Hon kunde inte starta bilen.

2 när. 1. De ska resa till Portugal. 2. De har sparat pengar.

3 fast. 1. Monika går till festen med barnet. 2. Flickan är bara 3 månader gammal.

4 eftersom. 1. Magnus får inte gå hem. 2. Han har inte slutat än.

5 medan. 1. Mormor städar. 2. Hon lagar middag,

eftersom. 1. Jag vill inte dricka vatten. 2. Jag är inte törstig.

7 om. 1. Du behöver inte äta med oss. 2. Du vill inte.

8 därför att. 1. De tänker flytta från Polen. 2. De kan inte hitta jobb här.

9 eftersom. 1. Ingrid tog en promenad. 2. Igår var hon inte sjuk.

10 om. 1. Vi ska åka skidor. 2. Det snöar inte imorgon.

Wybierz odpowiedni wariant składni w następującym tekście.

Jag (i a vill inte b inte vill) klaga men min syrra Monika är en hemsk person. Hon (2 a hjälper
aldrig b aldrig hjälper) mig med mina läxor! Hon (3 a också är b är också) irriterande efter­
som hon (4 a inte vill b vill inte) bära min väska till skolan. Men jag måste medge att jag
älskar henne lite grann fast hon (5 a inte säkert älskar b hon säkert inte älskar) mig.

129
51 Zdania poboczne 2
Bisatser 2

yy Zdania w stosunku podrzędności mogą występować w kolejności:

1 . zdanie główne (fiuvudsafs) + zdanie poboczne (bisats)


2 . zdanie poboczne (bisats) + zdanie główne (huvudsats)

P Składnia według układu 1 (patrz punkt A) została zaprezentowana w poprzednim rozdziale i oznacza zasto-
suwanie w zdaniu nadrzędnym szyku z tabeli dla zdań głównych (huvudsats), a następnie w zdaniu po spój­
niku podrzędności - szyku z tabeli dla zdań pobocznych. Oto kolejność części zdania w tym układzie:

F - fundament, O - orzeczenie, Po - podmiot, O.zd. - okolicznik zdaniowy, Cz2 - drugi czasownik, Prz -
przyimek, D - dopełnienie, Ok - okolicznik, S.pod. - spójnik podrzędności

1 . zdanie główne (huvudsats) + zdanie poboczne (bisats)

F. 0 Po O.zd. Cz2 Prz D Ok S.pod. Po O.zd. 0 Cz2 Prz D Ok

efter­ någon
!■ Jag kan <— inte baka bröd jag inte har
som jäst.

2. Magnus vill köpa en bil i år fast han inte har råd.

till
3. Vi ska följa med om ni vill åka Sve­
rige,

1. Nie mogę upicc chleba, ponieważ nie mam drożdży.


2. Magnus chce kupić w tym roku samochód, choć go nie stać.
3. Pojedziemy z wami, jeśli chcecie jechać do Szwecji.

Składnia według układu 2 oznacza, że zdanie podrzędne znajdzie się całe w fundamencie zdania głównego.
Zdanie podrzędne musi być skonstruowane zgodnie z szykiem z tabeli dla zdań pobocznych. Wówczas głów­
ny czasownik orzeczenia zdania głównego (fin it verb) nadal znajduje się na pozycji drugiej.

2 . zdanie poboczne (bisats) + zdanie główne (huvudsats)

S.pod. Po O.zd. 0 Cz,2 Prz D Ok 0 Po O.zd. Cz2 Prz D Ok

1. Efter­ någon
jag inte har kan jag inte baka bröd.
som jäst

2. Fast Magnus inte har råd vill han köpa en bil i år.

till Sve­
3. Om ni vill åka ska vi följa med.
rige

1. Ponieważ nie mam drożdży, nie mogę upiec chleba.


2. Choć Magnusa nie stać, chce w tym roku kupić samochód.
3. Jeśli chcecie jechać do Szwecji, to pojedziemy z wami.

Uwaga! Tłustym drukiem zaznaczone są najistotniejsze pozycje w szyku zdania głównego (umiejscowienie
czasownika) oraz zdania pobocznego (umiejscowienie okolicznika zdaniowego).

130
Ćwiczenia 51

r i "I Zamień kolejność zdań. Postaw człon podrzędny na pierwszym miejscu.


^1*1 Przykład Emma reser om hon kan.
Om Emma kan, reser hon.

1 De bör hyta till en större våning eftersom de får barn i maj.

2 Adam tänker köpa en ny bil när han har sparat en stor summa.

3 Barnen solar när mamma badar.

4 Vi går till samma skola eftersom vi bor så nära.

5 Lektionen slutade när klockan var 6 .

6 Vi gick på restaurang innan vi gick på bio.

7 Vi såg Knut genast eftersom han hade en gul skjorta på sig.

8 Farfar körde bil fast han såg så dåligt.

9 Ilan drack kaffe medan han pratade i telefon,

io Barnen leker inne om det regnar.

1 "> Ułóż z podanych zdań prostych zdania złożone podrzędnie, wstawiając podany spójnik w zaznaczo-
' * * “ nym miejscu (X).
Przykład när: X barnen skriker. Pappa är irriterad.
När barnen skriker, är pappa irriterad.

1 medan: Jag läser. X Johan lagar mat.

2 efterson: X min bil gick sönder. Jag tog bussen.

3 om: X du vill inte. Du behöver inte följa med.

4 medan: X pappa diskar. Familjen tittar på tv.

5 fast: Vi lovade att komma. X vi var sjuka.

6 medan: X Sara spelar piano. Familjen sitter och lyssnar.

7 när: X Adam har ätit glass. Han blir mätt.

8 fast: Jakobs kamrater ville inte gå hem. X klockan var mycket,

g medan: Eva drack 3 koppar kaffe. X hon väntade på tåget.

10 när: X vi är trötta. Vi ska sluta.

131
Spójniki podrzędności
Underordnande konjunktioner

Spójniki podrzędne łączą zdania nadrzędne z podrzędnymi. W zależności od funkcji i znaczenia wyodrębnia
się kilka ich rodzajów. Oto najpopularniejsze:

1. Spójnik dopełniający (allmän konjunktion): ATT (że).


Przykład Jag tycker att ni inte har rätt. (Myślę, że nie macie racji.)

2 . Spójnik pytający, wprowadzający pytania w mowie zależnej (interrogativ konjunktion): OM (czy).


Przykład Vi vet inte om de klarar testet. (Nie wiemy, czy zdadzą test.)

Spójniki czasu (temporala konjunktioner}-. NÄR (kiedy), INNAN (zanim), MEDAN (podczas), INTE... FÖRRAN
(nie... zanim).

Przykład Han äter middag när han har duschat. (Je obiad, kiedy już wziął prysznic.)
Det dröjde länge innan han kom. (Trwało długo, zanim przyszedł.)
Han läser tidningen medan han äter middag. (Czyta gazetę, podczas gdy je obiad.)
Det dröjde inte länge, förrän han kom. (Nie trwało długo, zanim przyszedł.)

Uwaga! Spójnika FÖRRÄN używamy wyłącznie, gdy zdanie główne jest przeczące.

Spójniki przyczyny (kausala konjunktioner): DÄRFÖR ATT (ponieważ), EFTERSOM (ponieważ).

Przykład De äter fisk, därför att de inte tycker om kött. (Jedzą ryby, ponieważ nie lubią mięsa.)
Eftersom de inte tycker om kött, äter de fisk i stället. (Ponieważ nie lubią mięsa, jedzą zamiast niego
ryby.)

Uwaga! Gdy zdanie podrzędne poprzedza zdanie nadrzędne, używamy wyłącznie spójnika EFTERSOM.

Spójniki przyzwolenia (koncessiva konjunktioner): FASTÄN (chociaż), FAST (pomimo że), TROTS ATT (pomi­
mo że), ÄVEN OM (nawet jeśli).

Przykład Jag har ofta ont i huvudet även om jag tar huvudvärkstabletter. (Często boli mnie głowa, nawet jeśli
biorę tabletki przeciwbólowe.)

Spójniki warunkowe (konditionala konjunktioner): OM (jeśli), IFALL (jeśli).

Przykład Om/ifall han inte är bortrest, skulle jag vilja träffa honom. (Jeśli nie w jech ał, chciałabym się z nim
spotkać.)

Spójnik celu ( fin a l konjunktion): FÖR ATT (aby).

Przykład Jag jobbar för att inte vara fattig. (Pracuję, by nie być biednym.)

Spójniki porównawcze (komparativa konjunktioner): SOM (jak), SOM OM (jak gdyby).

Przykład Som man bäddar, får man ligga. (Jak sobie pościelisz, tak się wyśpisz.)
Det verkade som om han skulle svimma. (Wydawało się, jakby miał zemdleć.)

132
Ćwiczenia 52

Wybierz prawidłowy spójnik.


Przykład om, trots att, när: Vi promenerade trots att det började regna.

i att, fast, om: Ulla, vi kan hälsa på dig du vill.


i medan, när, som: Mina söner spelar dataspel de har gjort läxan.
3 medan, om, att: Vi åt smörgåsar vi tittade på videofilmer.
4 när, som, förrän: Han såg inte bilen den var ganska nära.
5 medan, eftersom, att: du inte gillar mig, ska jag inte bjuda dig.
6 när, innan, för att: Du bör tvätta händerna du äter.
7 om, fast, förrän: Britta lagade maten hon hade ont i magen.
8 som, att, medan: Hon läser inte lika mycket hennes väninna gör.
9 för att eftersom, när: Min man är jättetrött han inte harsovit på länge,
io som, att, eftersom: Jag tycker vi ska sluta övningen.

Zaznacz znakiem V zdania bezbłędne. W pozostałych zdaniach błędny spójnik zastąp prawidłowym.
Przykład Jag tror 8 » du talar sanning. ATT
Jag tycker att du sjunger vackert. V

i Han beter sig att hon var en miljonär.


i Därför att läraren var arg, måste vi skriva ett delprov.
3 Igår frågade mig Lasse att jag ville följa med honom.
4 Maja ska köpa ett nytt hus om hon bara har råd.
5 Jag har köpt nya skor om de var dyra.
6 Vi måste springa för att hinna med tåget.
7 Fast jag inte var förberedd, höll jag talet.
8 Att du vill ha kaffe, beställ det.
9 Peter dricker vin medan han äter mat.
io Teresa ska inte förlova sig innan hennes föräldrar kommer tillbaka.

Uzupełnij opowiadanie spójnikami: FAST, FÖR ATT, OM, ATT, EFrERSOM, NÄR, SOM, INNAN.
MEDAN, SOM OM.

Emma kan inte tro på det. Klasskamraterna betraktar henne (1) hon var en prin­
sessa. Varför? Det var Emma (2) vann luciatävlingen igår och med detsamma blev
hon den populäraste tjejen i hela skolan! Alla pojkar frågar nu (3) hon vill gå på bio
ikväll. De måste nästan köa (4) växla några ord med henne.
Men (5) hon blev utvald, hade få killar lust att prata med henne. (6 ) hon
gick i mellanstadiet, brukade hon läsa böcker på rasten (7) hon åt en macka.
(8 ) alla struntade i henne. (9) hon fortfarande är samma Emma, vill alla
umgås med henne idag. Vad konstigt! Tänk (10) det räckte att vinna en enda
tävling!

133
53 M o w a zależna
Indirekt tal

A W mowie zależnej przytaczamy czyjąś wypowiedź za pomocą zdania zapowiadającego, czyli głównego, oraz
przytoczenia, czyli zdania pobocznego. Stąd w języku szwedzkim zasady mowy zależnej to w dużej mierze
zasady obowiązujące przybudowaniu zdań pobocznych. W przytoczeniu, czyli zdaniu pobocznym, obowią­
zuje SZYK PROSTY.

Przykład Mowa niezależna: Per sa: "Mamma är inte sjuk”. (Per powiedział: „Mama nie jest chora”).
Mowa zależna: Per sa att mamma inte var sjuk. (Per powiedział, że mama nie jest chora).

P Wprowadzenie przytoczenia:

1. Spójnik ATT (że) służy do przytaczania zdań twierdzących.


Przykład Han påstår att han gillar oss. (Twierdzi, że nas lubi.)

2. Spójnik OM (czy) służy do przytaczania pytań ogólnych.


Przykład Han vill veta om jag älskar honom. (Chce wiedzieć, czy go kocham.)

3. Zaimki i przysłówki pytające służą do przytaczania pytań szczegółowych.


Przykład Janne vill veta varifrån ni kommer. (Janne chce wiedzieć, skąd pochodzicie.)

W przytoczeniu należy czasem zmienić zaimek osobowy.

Przykład Han frågar: ”Ilatar du mig?” (Pyta: „Nienawidzisz mnie?”)


Han vill veta om jag hatar honom. (Chce wiedzieć, czy go nienawidzę.)

Okolicznik zdaniowy w zdaniu podrzędnym (przytoczeniu) stawiamy po podmiocie.

Przykład Jonas säger att han ofta badar. ( jonas mówi, że często się kąpie.)

Zaimki nieokreślone INGEN, INGET, INGA przed okolicznikiem w zdaniu podrzędym przechodzą w INTE
Ł NÅGON, INTE NÅGOT i INTE NÅGRA.

Przykład Han har ingen bil. (On nie ma żadnego auta.)


Han säger att han inte har någon bil. (Mówi, że nie ma żadnego auta.)

Jeśli w zdaniu przytaczającym (głównym) występuje czas przeszły, to w zdaniu pobocznym należy zamienić
czas na wcześniejszy według schematu:

Presens —> Preteritum Preteritum —> Pluskvamperfekt


Perfekt —> Pluskvamperfekt Futurum —> Futurum preteritum

Han sade: ”Jag vill inte dricka vin”. (Powiedział: „Nie chcę pić wina.”)
Pi< i' im m Han sade att han inte ville dricka vin. (Powiedział, że nie chce pić wina.)

Tryb rozkazujący użyty w mowie niezależnej zastępuje w mowie zależnej konstrukcja z czasownikiem po­
mocniczym SKULLE.

Gör inte det! (Nie rób tego!) - Hon sa att vi inte skulle göra det. (Powiedziała, że mam tego nie robić.)

W pytaniach o podmiot, w zdaniu podrzędnym w mowie zależnej, pojawia się dodatkowo slówi<o SOM.

Przykład Vem vill kyssa henne? (Kto chce ją pocałować?)


Jag undrar vem som vill kyssa henne. (Zastanawiam się, kto chce ją pocałować.)

134
Ćwiczenia

53.1 Zamień pytania na mowę zależną.


Przykład Hur mår du? Berätta hur du mår.

1 Hur är det? Berätta


2 När kommer du? Säg
3 Hur många vill du köpa? Berätta
4 Hur mycket pengar har du? Berätta
5 När kommer du tillbaka? Berätta
6 Vart ska du gå? Säg
7 Vad heter du? Berätta
8 Vilka planer har du för imorgon? Berätta
g Varifrån kommer du? Berätta
io Har du några vänner här? Berätta

Zamień zdania na mowę zależną.


3.2 Przykład Ingrid har inga barn. Jag tror att Ingrid inte har några barn.

Jag vill inte ha någon hund. Adam säger


2 Berit har ingen dator. Läraren säger
3 Uno har aldrig varit i Polen. Uno säger
4 Vi har inga pengar. De säger
5 Eva har nog rätt. Jag tror
6 Pia vaknar alltid kl. 7, Hon säger
7 De kommer säkert till oss. De lovar
8 Peter äter väl middag med sina vänner. De hoppas
g Ni förstår ingenting. Ni klagar
io Anna har aldrig besökt dem. Hon säger

Zadaj w mowie zależnej pytanie o podmiot.


3.3 Przykład Vem vill äta glass? Jag frågar vem som vill äta glass.

1 Vem vill följa med?


2 Vad ligger på golvet?
3 Vilka fick bra betyg?
4 Vilket tåg kom för sent?
5 Vem älskai mig?
Vilka var på festen?
7 Vilken bil är reparerad?
8 Vad kom med posten?

Zamień na mowę zależną, pamiętając o zmianie czasu gramatycznego:


3.4 Przykład Ivonne svarade: ”Vi var inte på jobbet igår”. Ivonne sa att de inte hade varit på jobbet
dagen innan.

i Birgitta sa: ”Vädret har varit hemskt”.


Lars undrade: ”Finns lite vin kvar?”
Mamma frågade: ”Har barnen tvättat sig?”
4 Gunnar sa: ”Vi ska fika här”.
5 Lasse sa: ”Jag ska skolka imorgon”.
6 Märit lovade: ”Jag ska aldrig betala dina skulder!”
7 Gustav skrek till oss: ”Försvinn med detsamma!”
Hunden verkade säga: ”Jag har inte ätit kakan!”

135
54 Zdania warunkowe
Konditionalis

Zdania warunkowe budowane są zgodnie z zasadami składni w zdaniach złożonych podrzędnie.

W języku szwedzkim istnieje kilka sposobów tworzenia zdań warunkowych, w zależności od aspektu cza*
B ników i prawdopodobieństwa czynności, o których mowa.

1. Wydarzenie jest realne.


Przykład Om solen skiner, promenerar vi. (Jeśli świeci słońce, spacerujemy.)
Vi promenerar om solen skiner. (Spacerujemy, jeśli świeci słońce.)

2. Życzymy sobie czegoś, ale nie jest to zbyt prawdopodobne.


Przykład Om solen sken, skulle vi promenera. (Gdyby świeciło słońce, spacerowalibyśmy.)
Vi skulle promenera om solen sken. (Spacerowalibyśmy, gdyby świeciło słońce.)

3 . Mowa o czymś niemożliwym, co często dotyczy przeszłości.


Przykład Om solen hade skinit, skulle vi ha promenerat. (Gdyby słońce świeciło, spacerowalibyśmy.)
Vi skulle ha promenerat om solen hade skinit. (Spacerowalibyśmy, gdyby słońce świeciło.)

£ Zdania warunkowe mogą występować w formie pytań lub przeczeń.

Przykład Skulle vi promenera om solen sken? (Spacerowalibyśmy, gdyby świeciło słońce?)


Vi skulle inte ha promenerat om solen inte hade skinit igår. (Nie spacerowalibyśmy, gdyby słońc
wczoraj nie świeciło.)

F | Nie są to jedyne sposoby tworzenia zdań warunkowych. W języku szwedzkim popularne są także inne r :
*- ’ dzaje składni warunkowej, bez spójników.

Przykład Om jag hade vunnit stora pengar, skulle jag ha rest mycket.
(Gdybym wygrała duże pieniądze, dużo bym podróżowała.)

Hade jag vunnit stora pengar, skulle jag ha rest mycket.


Hade jag vunnit stora pengar, hade jag rest mycket.

Czasownik VARA (być) posiada osobną formę w trybie przypuszczającym: VORE.

Przykład Jag vore glad, om ni kom imorgon. (Byłbym szczęśliwy, gdybyście jutro przyszli.)

136
Ćwiczenia 54

Dokończ zdania warunkowe, rozpoczynając od „Det vore tråkigt”.


4.1 Przykład du/vilja gå på teater/inte: Det vore tråkigt om du inte ville gå på teater.

Johan/ringa mig/aldrig:
z han/vilja/kyssa/inte/mig:
3 mamma/tjata på/alltid/dig:
4 ni/inte/hälsa på/oss:
5 inte/jag/provet/klara:
6 vi/sällan/träffas:
7 ni/inte/lära sig/svenska:
8 de/inte/bjuda/på festen/oss:
9 Ann-Christin/inte/följa med:
io aldrig/vi/bli vänner:

Ułóż zdania warunkowe z podanych słów, odpowiednio je odmieniając (najpierw zastosuj zdanie
4.2 podrzędne, następnie nadrzędne).
Przykład Britta/vara frisk/hon/ följa med oss
Om Britta var frisk, skulle hon följa med oss.

1 Peter/inte/vara sjuk/han/jogga

2 Mattias/ringa mig/jag/bli jätteglad

3 jag/köpa en hund/föräldrarna/bli arg

4 hon/åka till England/hennes man/bli besviken

5 jag/slösa pengar/jag/inte/ha råd med allt

Ułóż pytania warunkowe dotyczące przeszłości, korzystając z podanych słów.


-.3 Przykład Hur/ni/reagera/jag/lura er
Hur skulle ni ha reagerat om jag hade lurat er?

Vad/mamma/säga/du/bryta benet

2 Varf'ör/vi/fråga/ni/inte/vilja svara

3 Vart/de/gå/de/tappa nycklarna

4 Vem/du/gifta dig med/Johan/inte/vilja ha dig

5 Ilur dags/Ingrid/komma fram/ tåget/inte/vara försenat

137
Opis emfatyczny
Emfatisk omskrivning

Gdy chcemy zaakcentować pewną część zdania, korzystamy ze specjalnej konstrukcji zwanej opisem emfa­
tycznym:

DET ÄR/VAR + podkreślany element + zdanie podrzędne po przyimku SOM

W zdaniu emfatycznym można podkreślić dowolny element.

Przykład Lasse såg en elefant i trädgården igår! (Lasse widział wczoraj w ogrodzie słonia!)

Det var Lasse som såg en elefant i trädgården igår. (To właśnie Lasse widział wczoraj w ogrodz:-
slonia.)
Det var en elefant (som) Lasse såg i trädgården igår. (To właśnie słonia widział wczoraj w ogrodź:.
Lasse.)
Det var igår (som) Lasse såg en elefant i trädgården. (To właśnie wczoraj Lasse widział w ogrodzi
słonia.)
Det var i trädgården (som) Lasse såg en elefant igår. (To właśnie w ogrodzie Lasse widział wczora
słonia.)

Uwaga! Gdy opis emfatyczny dotyczy innych części zdania niż podmiot, można opuścić przyimek som.

Oto schemat użycia konstrukcji emfatycznej:

System czasów teraźniejszych (Presenssystemet):


Ulla läser en bok. —» Det är Ulla som läser en bok,
(Ulla czyta książkę. —» To właśnie Ulla czyta książkę.)
Ulla har läst en bok. —> Det är Ulla som har läst en bok.
(Ulla przeczytała książkę. —>To właśnie Ulla przeczytała książkę.)
Ulla ska läsa en bok. —» Det är Ulla som ska läsa en bok.
(Ulla przeczyta książkę. —>To właśnie Ulla przeczyta książkę.)

System czasów przeszłych (Preteritumsystemet):


Ulla läste en bok. -» Det var Ulla som läste en bok.
(Ulla przeczytała książkę. —» To właśnie Ulla przeczytała książkę.)
Ulla hade läst en bok. Det var Ulla som hade läst en bok.
(Ulla przeczytała książkę. -» To właśnie Ulla przeczytała książkę.)
Ulla skulle läsa en bok. —» Det var Ulla som skulle läsa en bok.
(Ulla miała przeczytać książkę. —» To właśnie Ulla miała przeczytać książkę.)

Opis emfatyczny może przybrać formę pytania lub przeczenia.

Przykład Var det Lasse som såg en elefant i trädgården igår? (Czy to właśnie Lasse widział wczoraj w ogrodzie
słonia?)
Det var inte Lasse som såg en elefant i trädgården igår. (To nie Lasse widział wczoraj w ogrodzie
słonia.)

W języku szwedzkim opis emfatyczny występuje także w pytaniach szczegółowych. W języku polskim róż­
nica ta praktycznie nie istnieje.

Przykład Vem var det som såg en elefant i trädgården igår? (Kto widział wczoraj w ogrodzie słonia?)

i 38
Ćwiczenia 55

1 Zadaj w opisie emfatycznym pytanie o podmiot oraz udziel odpowiedzi do podanych zdań. tai
. i jest to pokazane w przykładzie.
Przykład Eva njälper.
a Vem är det som hjälper? b Det är Eva som hjälper.

1 Jonas skvallrar.
a b
2 Bo badar,
a b
3 Ivar pratar i telefon.
a b
4 Mamma arbetade hårt.
a b
Familjen tittade på filmen,
a b

2 Zadaj emfatyczne pytanie o dopełnienie i udziel odpowiedzi jak w przykładzie.


Przykład Emma saknar flickan.
a Vem är det (som) Emma saknar? b Det är flickan (som) Emma saknar.

Uno tvättar sina strumpor,


a b
Du liknar din mamma,
a b
3 Pappa köper cigaretter.
a b
Johanna tänkte på Mattias,
a b
Ingrid skulle träffa sin kusin,
a b

Zadaj szczegółowe pytanie w opisie emfatycznym.


3 Przykład När börjar filmen? När är det (som) filmen börjar?

Varifrån kommer ni?


2 Vart flyttar de?
Hur många barn har Åke?
4 Vart ringer Uno?
5 Var bor Adam?
6 Hur mycket jobbar du?
7 När slutar lektionen?
Var ligger Stockholm?
9 Vad säger du?
io Vart åker han?

139
Test Szyk zdania

1 Ivonne ger aldrig upp hon är mycket envis,


a men b för c eller d medan

2 Det finns inget mjöl hemma du måste gå och handla,


a eftersom b så c men d eller

3 Det är irriterande att han hungrig,


a är inte b aldrig är c är alltid d är ofta

4 Det är Mattis alltid tjatar,


a vem b vad c som d vilken

5 Erik inte var törstig, ville han inte dricka,


a Därför att b För c Eftersom d Att

6 De köpte en stor villa de måste låna en massa pengar.


a eftersom b om c medan d fast

7 Det var bra bok.


a ingen förresten b inte förresten c förresten ingen d någon förresten

8 Hela dagen
a Janne sov b Janne inte sov c sov inte Janne d sov Janne

9 Varför åka till Grekland?


a vill hon inte b inte vill hon c hon inte vill d hon vill inte

io Fast Johan inte var särskilt duktig, medicin.


□ han studerade b studerade han c han ville studera d måste studera han

n Jag vet inte älskar mig.


a vem b vem som c som d vilka

is Birgitta sa att se filmen.


a hon ville inte b ville hon c hon inte ville d ville hon inte

13 Om Daniel frisk, skulle han gå i skolan idag.


a är b vara c var d varit

14 ”Gå nu!” skrek de ilsket. De skrek att


a vi vill gå b vi skulle gå c skulle vi gåd skulle gå vi

15 Pappa påstår att han cigaretter.


a aldrig har rökt b har aldrig rökt c röker aldrig d rökt aldrig

16 ni har badat, blir ni rena.


3 Medan b Fast c Eftersom d När

17 Om ni hade ätit bullarna, hungriga.


a ni skulle inte ha blivit b skulle ni bli c skulle ni inte ha blivit d ni skulle inte bli

18 Varför säger du att ha en katt.


a du vill inte b du inte vill c du behöver inted vill du inte

140
Szyk zdania

ig Mor undrade om lite glass i kylskåpet,


a är det inte b var det c det är inte d det var

zo Läraren frågade mig jag ville få.


a vilket betyg som b vilket betyg c vad betyg d vilken betyg

21 Flickan sa att ville titta på filmen.


a hon inte b inte hon c heller hon inte d heller inte hon

22 Lina är sjuk och därför på jobbet.


a hon är inte b är hon inte c inte är hon d hon inte är

23 Om ni lära er svenska, skulle ni gå på en riktig kurs,


a vill b ville c ska d skulle

24 Det är synd att åkt hem.


a redan de har b de har redan c har de redan d de redan har

25 De älskat glass!
a har alltid b alltid har c inte har d aldrig har

141
56-60
Strona bierna
S-passiv och bli-passiv
56 Strona bierna i
S-passivi

Ze strony biernej korzystamy, gdy wykonawca czynności jest nieokreślony, nieznany lub nieistotny Zakre.
A zastosowania strony biernej w języku szwedzkim jest znacznie szerszy niż w języku polskim.

B Stronę bierną tworzymy poprzez dodanie do odpowiedniej formy czasownika końcówki -S. W wypadki
czasu teraźniejszego -S zastępuje końcówkę fleksyjną -R lub -ER. Forma bierna czasownika jest taka sami
dla rzeczowników w obu rodzajach oraz liczbach.

Koniu­ Perfekt/ Futurum/


Podmiot Presens Preteritum Futurum preteritum
gacja Pluskvamperfekt

Bilen
1 Fönstret lagas lagades har/hade lagats ska/skulle lagas.
Bilarna
Dörren
2a Fönstret stängs stängdes har/hade stängts ska/skulle stängas.
Affärerna
Maten
2b Huset köps köptes har/hade köpts ska/skulle köpas.
Skorna
Blusen
3 Förklädet sys syddes har/hade sytts ska/skulle sys.
Kjolarna
Boken
4 Brevet skrivs skrevs har/hade skrivits ska/skulle skrivas.
Artiklarna

Koniugacja 1 Samochód/Okno/Samochody są/byly/będą naprawiane.


Koniugacja 2a: Drzwi/Okno/Sklepy są/byly/będą zamknięte.
Koniugacja 2b Jedzenie/Dom/Buty są/byly/będą kupowane.
Koniugacja 3 Bluzka/Fartuch/Spódnice są/byly/będą szyte.
Kuniugacja -ł Książka/List/Artykuly są/byly/będą pisane.

Wykonawcę czynności poprzedza w stronie biernej przyimek AV. Taki rodzaj wypowiedzi jest typowy dla
języka pisanego.

Przykład Jan lagade bilen. (Jan naprawił samochód.)


Rilen lagades av Jan. (Samochód został naprawiony przez Jana.)

144
Ćwiczenia 56

"1 Zamień zdania ze strony czynnej na bierną.


•' Przykład En välkänd kock har lagat köttbullarna. Köttbullarna har lagats av en välkänd kock.

Koniugacja 1
1 Mormor badar barnet.
2 Den yngste sonen vattnade trädgården.
3 Hela familjen målade stugan.
4 Eleverna hade bakat kakan.
5 Gitarristerna ska spela två melodier.

Koniugacja 2
6 Mamma har kört bilen.
7 En stor tjock kvinna stängde dörren.
8 Många människor läser morgontidningen.
9 Städerskan tömde papperskorgen.
10 Klubben hyr huset.

Koniugacja 3
11 Flickan snodde sladden.
12 Trädgårdsmästaren har sått grönsalladen.
13 En skräddare syr kjolen.
14 Alla människor trodde honom.
15 Zigenerskan spådde oss.

Koniugacja 4
16 En hund bet mig i armen.
17 Sverige har vunnit ishockey-VM många gånger.
18 Manskören sjöng en julsång.
19 Ett gäng ungdomar stal mopeden.
20 Emma skriver brevet.

Zamień zdania w stronie biernej na zdania w strome czynnej.


2 Przykład Brevet ska skrivas av herr Lund. Herr Lund ska skriva ett brev.

1 Boken översätts av Eva.


2 Biljetterna hade sålts av fröken Eriksson.
3 Brödet bakades av mig.
4 Väskorna bars upp av pojken.
5 Kjolen sys av mamma.
6 Tidningen läses av alla.
7 Bilen har tvättats av Ulf.
8 Pannkakorna gräddades av pappa.
9 Filmen regisserades av Ingmar Bergman.
10 Gurkan skärs i bitar av kocken.

145
Strona bierna 2
S-passiv 2

Strona bierna często znajduje zastosowanie w oficjalnych zakazach, pouczeniach lub w tytułach artykułów.

Przykład Får ej beröras. (Nie dotykać.)


Dörrarna stängs! (Uwaga! Zamykamy drzwi!)
Stormar väntas i Sydsverige. (Południową Szwecję czekają wichury)

Gdy wykonawca czynności nie jest znany lub gdy nie ma znaczenia, kto daną czynność wykonał, zdan:
w języku szwedzkim mogą być zbudowane z zastosowaniem zaimka nieokreślonego MAN (patrz rozdział 1
lub właśnie strony biernej.

Przykład Man öppnar affären kl. 5. = Affären öppnas kl. 5.


(Sklep otwierany jest o godzinie 5.)
Man plockar svamp på hösten. = Svamp plockas på hösten.
(Grzyby zbiera się jesienią.)

W połączeniu z czasownikami modalnymi stronę bierną budujemy tak samo jak w wypadku czasów futurum
i futurum preteritum, czyli dodając do czasownika modalnego formę bezokolicznika z końcówką -S.

Przykład Bordet ska repareras. (Stół będzie naprawiony.)


Bordet kan repareras. (Stół może być naprawiony.)
Bordet bör repareras. (Stół powinien być naprawiony.)

Czasowniki, których temat kończy się na literą S, otrzymują w czasie teraźniejszym w stronie bierniej koń­
cówkę -ES.

Przykład Hon läser boken. (Ona czyta książkę.) - Boken läses. (Książka jest czytana.)
Han låser dörren. (On zamyka drzwi na klucz.) - Dörren låses. (Drzwi są zamykane na klucz.)

Gdy temat czasownika kończy się na -R (np. rör, bär, skär), stronę bierną tworzymy,dodającdo tematu -S.

Przykład Pojken bär en tung väska. (Chłopiec niesie ciężką torbę.) - En tung väskabärs.(Ciężka torba je':
niesiona.)
Kocken skar köttet. (Kucharz kroił mięso.) - Köttet skars. (Mięso zostało pokrojone.)

Czasem można spotkać starszą formą strony biernej w czasie teraźniejszym, w której literą S zastępuje się
tylko literę R, a nie całą końcówkę -ER. Dotyczy to tylko koniugacji 2 i 4 . Np. föres, mötes, kopes, stiges.

Przykład Starsza forma: Grönsaker köpes på marknaden.


Nowsza forma: Grönsaker köps på marknaden.
(Warzywa kupuje się na rynku.)

146
Ćwiczenia

Zamień zdania z użyciem zaimka nieokreślonego man na s-passiv.


7.1 Przykład Man måste betala hyran. Hyran måste betalas.

1 Plötsligt hörde man ett konstigt ljud.

2 Den här låten sjunger man i alla länder.

3 Man hittade ett paraply på tåget.

4 Man stänger affären kl. 8 på kvällen.

5 Man lagar den rätten på 10 minuter.

6 I år bygger man många lägenheter.

7 Förra året målade man huset två gånger.

8 Man har förbättrat systemet.

9 Man städar huset på 2 timmar,

io Man har köpt för lite mjölk.

Zamień zdania z czasownikami modalnymi na stronę bierną.


7.2 Przykład Man ska fylla bassängen med vatten. Bassängen ska fyllas med vatten.

1 Man kan nå henne per telefon.


2 Pelle bör klippa gräsmattan.
3 I år ska man bygga en miljon nya lägenheter.
4 Maria ska baka en äppelkaka.
5 Man måste måla huset.
6 Man kan städa hela huset på 2 timmar.
7 Eleverna borde skriva två uppsatser.
8 Mekanikern fick reparera bilen.
9 I går kunde man observera många stjärnor,
io Journalisten måste läsa texten ordentligt.

Z podanych słów ułóż zdania w stronie biernej.


3 affävpn/örmna/nå morgonen.
PrrvW ad affären/öppna/på
Przykład mnwraim. Affären öppnas
ö på morgonen.

1 reformen/införa/år 1999
2 här/reparera/bilar/varje dag
3 salladen/laga/på 20 minuter
4 han/välja/till statsminister/i fjol
5 posten /stänga/kl. 18.00/varje tisdag
6 frågan/upprepa/flera gånger/måste
7 något resultat/inte/uppnå/kan
8 tavlan/sälja/på auktion/förra veckan
9 filmen/se/av bara 100 pers oner/i går
io kj olen/sy/av hennes mamma/nu

147
Im iesłów czasu przeszłego
Perfekt particip

Imiesłów przeszły w języku szwedzkim budowany jest na bazie formy supinum. Zachowuje się on jak przy­
miotnik, tworzy formę dla rodzaju en, rodzaju ett i liczby mnogiej oraz występuje w pozycji zarówno przy-
dawkowej (przed rzeczownikiem), jak i orzecznikowej (za rzeczownikiem).

Jednocześnie imiesłów przeszły w połączeniu z czasownikami VARA (być) i RLI (stawać się) stanowi drugi spo­
sób tworzenia strony biernej w języku szwedzkim, znacznie popularniejszy w mowie potocznej niż s-passiv.

Imiesłowy przeszłe powstają przez przekształcenie formy supinum, które nie przebiega tak samo w poszcze­
gólnych koniugacjach. Końcówka supinum zmieniana jest inaczej dla rzeczowników rodzaju en, rodzaju en
i liczby mnogiej (która jest jednakowa dla obu rodzajów).

Supinum Pozycja orzecznikowa Pozycja przydawkowa Pozycja przydawkowa


(w czasie perfekt) imiesłowu (nieokreślona) (określona)
Jag har lagat bilen. Bilen är lagad. en lagad bil den lagade bilen
1 Jag har lagat fönstret. Fönstret är lagat. ett lagat fönster det lagade fönstret
Jag har lagat bullarna. Bullarna är lagade. två tagade bullar de lagade bullarna
Jag har stängt affären. Affären är stängd. en stängd affär den stängda affären
2a Jag har stängt fönstret. Fönstret är stängt. ett stängt fönster det stängda fönstret
Jag har stängt dörrarna. Dörrarna är stängda. två stängda dörrar de stängda dörrarna

Vi har köpt en lägenhet. Lägenheten är köpt. en köpt lägenhet den köpta lägenheten
2b Vi har köpt huset. Huset är köpt. ett köpt hus det köpta huset
Vi har köpt tröjorna. Tröjorna är köpta. två köpta tröjor de köpta tröjorna

Jag har sytt skjortan. Skjortan är sydd. en sydd skjorta den sydda skjortan
3 Jag har sytt förklädet. Förklädet är sytt. ett sytt förkläde det sydda förklädet
Jag har sytt kjolarna. Kjolarna är sydda. två sydda kjolar de sydda kjolarna

Jag har gjort en macka. Mackan är gjord. en gjord macka den gjorda mackan
4 Jag har gjort ett vykort. Vykortet är gjort. ett gjort vykort det gjorda vykortet
Jag har gjort filmerna. Filmerna är gjorda. två gjorda filmer de gjorda filmerna

Uwaga! Forma imiesłowu przeszłego dla rzeczowników rodzaju en i ett jest jednakowa w koniugacji 2b!

Koniugacja 1: Naprawiłam samochód./Samochód jest naprawiony/naprawiony samochód/ten naprawiony samochód


Naprawiłem okno./Okno jest naprawione./naprawione okno/to naprawione okno/Zrobiłam bulki./Bulki są zrobione,
dwie zrobione bułki/tc zrobione bulki
Koniugacja 2a: Zamknęłam sklep./Sklep jest zamknięty./zamknięty sklep/ten zamknięty sklep/Zamknąiem okno./Okn:
jest zamknięte./zamknięte okno/to zamknięte okno/Zamknąlem drzwi./Drzwi są zamknięte itd.
Koniugacja 2b: Kupiłam mieszkanie./Mieszkanie jest kupione./kupione mieszkanie/to kupione mieszkanie/Dorn je?:
kupiony./kupiony dom/ten kupiony dom/Kupiłem bluzy./Błuzy są kupione itd.
Koniugacja 3: Szyłam koszułę./Koszula jest szyta./szyta koszula/ta szyta koszula/Fartuch jest szyty./szyty fartuch/ter.
szyty fartuch/uszyłam spódnice./Spódnice są szyte itd.
Koniugacja 4: Zrobiłam kanapkę./Kanapka jest zrobiona./zrobiona kanapka/ta zrobiona kanapka/Zrobilam pocztówkę.
Pocztówka jest zrobiona,/zrobiona pocztówka/ta zrobiona pocztówka/Zroblłem filmy./Filmy są zrobione Itd.

Imiesłów przeszły czasowników z koniugacji 4, których supinum kończy się na -TT, odmienia się według za­
sad koniugacji 3.

Przykład Bezokolicznik: förstå (rozumieć)


Supinum: förstått
Imiesłowy przeszłe: förstådd, förstått, förstådda (rozumiany/e)

148
Ćwiczenia 58

8.1 Odmień podany czasownik w odpowiedniej formie (supinum lub imiesłów przeszły).
Przykład väcka: a Har du väckt barnen?
b Ar barnen väckta?

1 baka (koniugacja 1 )
a Jag har pepparkakor,
b Äppelkakan är
c Brödet är
d Pepparkakorna är
e De pepparkakorna smakar gott.
f Den äppelkakan smakar ännu bättre.

2 bygga (koniugacja 2 a)
a Jakob har ett nytt hus.
b Huset är
c Stugan är
d Denny- stugan är jättefin!
e Husen är
f De där ny- husen är fula.

3 steka (koniugacja 2b)


a Mamma har köttbullarna till middag,
b Köttbullarna är
c Fisken är
d Den fisken är inte till barnen,
e Vi hade gröna tomater till lunch igår.
f Köttet är inte idag utan kokt.

4 klä (koniugacja 3)
a Har du Annika?
b Hon är redan
c Den flickan ser snygg ut.
d Pojkarna är i stora byxor och smutsiga skjortor,
e Det lilla barnet är alltid i samma kläder,
f Det fin- barnet leker i sanden.

bjuda (koniugacja 4)
a Vi har Ann-Marie på middag.
b Hon är på middag.
c Är barnen också ?
d De gästerna är inte så snälla.
e Den kvinnan ville inte komma.
f Hur ska en människa bete sig på en fest?

Zbuduj imiesłów przeszły nieokreślony i określony.


3.2 Przykład skriva/bok: a en skriven bok b den skrivna boken

i läsa/bok: a b
2 tvätta/blus: a b
3 säga/ord: a b
4 tända/lampa: a b
5 förbereda/tal: a b

149
59 Strona bierna opisowa
Bli-passiv

Imiesłów przeszły w połączeniu z czasownikami BLI i VARA stanowi drugi obok s-passiv sposób tworzeni,
strony biernej w języku szwedzkim, określany jako opisowy.

Perfekt/ Futurum/
Infinitiv Presens Preteritum futurum preteritum
pluskvam perfekt

Bilen blir lagad. Bilen blev lagad. Bilen har/hade blivit Bilen ska/skulle bli
lagad. lagad.
Fönstret blir lagat. Fönstret blev lagat. Fönstret har/hade Fönstret ska/skulle bli
1 bli lagad blivit lagat. lagat.
Bilarna blir lagade. Bilarna blev lagade. Bilarna har/hade bli­ Bilarna ska/skulle bli
vit lagade. lagade.

Pojken blir bortförd. Pojken blev bortförd. Pojken har/hade bli­ Pojken ska/skulle bli
vit bortförd. bortförd.
bli bort­ Avfallet blir bort­ Avfallet blev Avfallet har/hade Avfallet ska/skulle bli
2a fört. bortfört. blivit bortfört. bortfört.
förd
De blir bortförda. De blev bortförda. De har/hade blivit De ska/skulle bli bort­
bortförda. förda.

Jag blir mött av vär­ Jag blev mött av vär­ Jag har/hade blivit Jag ska/skulle bli
den. den. mött av värden. mött av värden.
Statsrådet blir mött Statsrådet blev mött Statsrådet har/hade Statsrådet ska/skulle
2b bli mött av värden. av värden. blivit mött av värden. bli mött av värden.
Vi blir mötta av Vi blev mötta av Vi har/hade blivit Vi ska/skullee bli
värden. värden. mötta av värden. mötta av värden.

Blusen blir sydd. Blusen blev sydd. Blusen har/hade blivit Blusen ska /skul le bli
sydd. sydd.
bli Skärpet blir sytt. Skärpet blev sytt. Skärpet har/hade Skärpet ska/skulle bli
3 blivit sytt. sytt.
sydd
Kjolarna blir sydda. Kjolarna blev sydda. Kiolarna har/hade Kjolarna ska/skulle
blivit sydda. bli sydda.

Bilen blir stulen. Bilen blev stulen. Bilen har/hade blivit Bilen ska/skulle bli
stulen. stulen.
bli Brevet blir stulet. Brevet blev stulet. Brevet har/hade bli­ Brevet ska/skulle bli
4 vit stulet. stulet.
stulen
Bilarna blir stulna. Bilarna blev stulna. Bilarna har/hade bli­ Bilarna ska/skulle bli
vit stulna. stulna.

Koniugacja 1: Samochód/okno/samochody są/byly/będą reperowane.


Koniugacja 2a: Chłopiec/odpady/oni są/byli/zostaną wywiezieni.
Koniugacja Jb: Ja/minister/my jesteśmy/byliśmy/będziemy powitani przez gospodarza.
Koniugacja 3: Bluzka/pasek/spódnice są/byly/będą szyte.
Koniugacja 4: Samochód/list/samochody są/byli/będą ukradzione.

Różnica w zastosowaniu BI.I i VARA w stronie biernej opisowej jest subtelna i często się zaciera. Generalni;
BLI kładzie nacisk na przebieg czynności, a VARA na efekt/rezultat.

Przykład Min nya cykel blev stulen medan jag handlade i affären. (Mój nowy rower został ukradziony, gd-
robiłam zakupy w sklepie.)
När jag gick ut ur affären, var min nya cykel stulen. (Kiedy wyszłam ze sklepu, mój nowy rower hrt
ukradziony.)

150
Ćwiczenia 59

*Q *! Zamień zdania podane w strome czynnej na stronę bierną opisową bU-passiv.


^ * Przykład En artig pojke öppnade porten. Porten blev öppnad av en artig pojke.

i Föräldrarna misshandlade barnet.

z Sverige besegrade Finland i ishockey

3 Mina bröder har nyligen tapetserat mitt rum.

4 Försäljaren lurade kunden.

5 Hans flickvän svek honom.

6 Polisen tog honom.

7 Barnen har gjort dekorationerna.

8 Regeringen hade ordnat presskonferensen.

9 Terroristerna har stoppat bussen,

io Svenska Akademien tilldelade priset i torsdags.

Q Zamień zdania w stronie biernej bU-passiv na stronę czynną.


^ ™ Przykład Utställningen blev öppnad igår. Man öppnade utställnigen igår.

i Flickan hade blivit sökt av över hundra polismän.

i Hans nyaste bok blir säkert läst av många läsare.

3 Fartyget ska bli skrotat snart.

4 Hon blev lurad igen.

5 Fabriken skulle bli såld av ägaren.

6 Fem soldater har blivit bortförda under striden.

7 Hunden blev älskad av hela familjen.

8 Deras semester blir alltid planerad i god tid.

g Författaren ska bli mött på flygplatsen av förläggaren.

io Alla kjolar blev sydda av den berömde designern.

151
Użycie strony biernej i strony biernej opisowej
S-passiv och bli-passiv

S-passiv oraz bli-passiv mogą być często stosowane wymiennie, jednak w pewnych wypadkach preferował'
jest forma s-passiv:

1. W czasownikach wyrażających postrzeganie stanu rzeczy.


Przykład Det sägs att han kommer att bli statsminister. (Mówi się, że zostanie premierem.)
De hördes gräla i bussen. (Słyszano, jak się kłócili w autobusie.)

2. W zdaniach z podmiotem formalnym DET,


Przykład Det dansades hela veckan. (Tańczono cały tydzień.)

3 . Gdy mówimy o czynnościach powtarzanych, nieograniczonych czasowo.


Przykład Alkohol säljs bara på Systembolaget. (Alkohol sprzedawany jest tylko w Systembolaget.)

Forma opisowa strony biernej przy zastosowaniu czasownika BU oraz imiesłowów przeszłych preferować
jest:

1. Gdy akcentujemy, że czynność odbędzie się w przvszlości.


Przykład Det blir fixat imorgon, det lovar jag! (Jutro to będzie załatwione, obiecuję!)

2. Gdy podmiot jest ożywiony.


Przykład Alla tycker att mormor måste bli undersökt. (Wszyscy uważają, że babcię trzeba zbadać.)
Alla tycker att läget måste undersökas. (Wszyscy uważają, że sytuację trzeba zbadać.)

152
Ćwiczenia 60

Zamień zdania w stronie biernej s-passiv na zdania w stronie biernej opisowej bh-p . ■•i
Przykład Gräsmattan krattades igår. Gräsmattan blev krattad igår.

1 Fönstren ska stängas ikväll.


2 lian kan nås per telefon.
3 Hyran betalas den sista dagen varje månad.
4 Tavlan har redan sålts.
5 jordgubbarna plockades igår.
6 Historien berättades för många år sen.
7 Boken hade skrivits av Kerstin Ekman.
8 Tjuven måste häktas.
9 Tårtan bakades av Inga och Tina.
io Den vackra sången har sjungits av hela kören.

Zamień zdania w stronic biernej opisowej bli-passiv na zdania w stronie biernej s-pas^t:.
Przykład Informationen blev lämnad av en pojke. Informationen lämnades av en pojke.

1 Sammanträdet var uppskjutet.


2 Klassrummet har blivit rengjort.
3 Reformen blev genomförd för ett år sedan.
4 Vi ska bli avskedade nästa vecka.
5 Vi hade inte blivit bjudna.
6 De var lurade!
7 Peter har blivit gripen.
8 Filmen ska bli visad om 2 dagar.
9 Jag blev överraskad av mina kamrater.
10 Pojken blir hämtad av sina föräldrar.

Zamień zdania w stronie czynnej na zdania w stronie biernej. Użyj s-passiv lub bli-passii.

1 Man dansade hela kvällen.

2 Kompisar hämtar pappa klockan 5.

3 En känd konstnär målar hennes porträtt.

4 Man stänger dörrarna!

5 På Island läser man många tidningar.

6 Man stal hennes cykel igår.

7 En utmärkt arkitekt hade ritat huset.

8 Hon har köpt blommorna på en blomsterhandel runt hörnet.

9 De beställde biljetterna på nätet.

10 Hela gruppen skulle göra den här övningen.

153
Strona bierna

1 Problemen har i flera veckor nu.


a debatterar b debatterade c debatterat d debatterats

2 Tyvärr måste mötet


a ställas in b ställs in c ställt in d ställa in

3 Huset är av en känd firma,


a byggd b bygg e byggda d byggt

4 Ser du den stugan?


a rödmålad b rödmålat c rödmålade d rödmåla

5 Fönstren igår.
a lagade b lagat c lagats d lagades

6 Vi har läst alla brev, alla brev är


a läst b lästa c läste d läsa

7 Mitt rum om 2 veckor.


a ska tapetsera b tapetserades c tapetserats d ska tapetseras

8 Den Hickan vill inte äta soppan!


a bortskämda b skämda c skämd d bortskämt

9 Kläderna blev inom en dag.


a sälja b såld c sålt d sålda

io När blir boken till polska?


a översatt b översatta c översatte d översätt

n När den första boken på finska?


a skriven b skrivits c skrev d skrevs

12 Igår var alla affärer i stan


a stängas b stängda c stängd d stängt

13 Huset ut varje sommar,


a hyra b hyras c hyrs d hörs

14 Nu borde du hänga ut alla skjortor,


a tvättat b tvättade c tvättad d tvättats

15 Männen förra veckan.


a rånades b rånade c rånat d rånats

16 Blev alla knappar


a tappa b tappat c tappade d tappad

17 När barnen blev , började de gnälla,


a vaknade b väckt c väckta d vaknat

18 Har lampan ?
a släckt b släktes c släckas d släckts

154
Strona bierna Test

ig Den maten smakar så gott!


a hemlagad b lagad hemma c hemlagat d hemlagade

20 Vår bil en gång i veckan.


a reparerad b reparerats c repareras d reparerat

21 Sådana saker får inte


a glömma b glöms c glömts d glömmas

22 Iiuset blev helt


a brunnen b brunna c nerbrunnet d nevbrunna

23 Hennes vita klänning såg bra ut.


a nystruken b nystruket c nystrukna d nyströk

24 När målet blir , ska vi vila.


a nådd b nådda c nått d nåtts

25 Varför blev vi inte till bröllopet?


a bjudna b bjöds c bjuda d bjudet

155
61-65
Przyimek
Preposition
61 Przyimki czasu
Tidsprepositioner i
1

yy Oto najważniejsze przyimki czasu w połączeniu z czasami gramatycznymi:

1. Preteritum: FÖR... SEDAN (...temu), I GÅR (wczoraj), I FJOL (w zeszłym roku), I MORSE (dziś rano), I GÄF
MORSE (wczoraj rano) I GÅR KVÄLL (wczoraj wieczorem), I TORSDAGS (w ubiegły czwartek).
Przykład De gifte sig för 20 år sedan. (Oni pobrali się przed 20 laty.)
I fjol lärde han sig att åka skidor. (W zeszłym roku nauczył się jeździć na nartach.)
Vi hälsade på farföräldrarna i söndags. (W zeszłą niedzielę odwiedziliśmy dziadków.)

2. Perfekt: SEDAN (od), I (od/przez), PÅ (od/przez), I SOMMAR (tego lata /które wciąż trwa/).
Przykład Vi har inte träffats på 3 veckor. (Nie spotykamy się od trzech tygodni.)
Ulla har bott i Stockholm sedan 1945, dvs i många år. (Ulla mieszka w Sztokholmie od 1945, tzn. ■-
wielu lat.)

Uwaga! Stosując przyimek SEDAN, liczymy czas od momentu w przeszłości, który miną!.

Przykład Jag har varit sjuk sedan den 1 oktober/sedan 1970/sedan min födelsedag.
(Jestem chory od 1 października/od 1970/od dnia urodzin.)
Jag har inte rökt sedan/l januari 2005/den dagen jag blev sjuk.
(Nie palę od 1 stycznia 2005/od dnia, kiedy zachorowałem.)

3. Futurum: OM (za), I (przez)


Przykład Vi åker på semester om en vecka. (Za tydzień jedziemy na wakacje.)
Vi ska stanna hos mormor (i) en månad. (Zostaniemy u babci przez miesiąc.)

D Przyimek I poprzedza określenie czasu trwającego aż do chwili mówienia i jest używany wyłącznie w zda-
niach twierdzących.

Przykład Jag har läst engelska i fem år nu/i 3 veckor/i hela livet
(Uczę się angielskiego od 5 lat/od 3 tygodni/przez całe życie.)

Uwaga! Przyimek PÅ może poprzedzać te same określenia czasu co I, tzn. wyrażające ciągłość czasu do chwil;
wypowiedzi, lecz tylko w zdaniach przeczących.

Przykład Vi har inte pratat på ett år nu/på en hel dag/på en vecka.


(Nie rozmawialiśmy od roku/przez cały dzień/od tygodnia.)

W wyrażeniach określających częstotliwość wykonywania czynności korzystamy z przyimka OM w połącze-


niu z DAGEN, DYGNET i ÅRET. Inne siowa określające częstotliwość łączą się z przyimkiem 1, np. TIMMEN
VECKEN, MINUTEN.

Przykład Vi måste borsta tänderna två gånger om dagen. (Musimy myć zęby dwa razy dziennie.)
Hur många gånger i minuten andas människan? (Ile razy na minutę oddycha człowiek?)

Uwaga! Rzeczownik w tych zwrotach ma zawsze formę określoną! W języku szwedzkim istnieje drugi sposół
określania frekwencji czynności, przyimkiem PER, który poprzedza wszystkie rzeczowniki w formie
nieokreślonej, np. per månad (na miesiąc), per dr (na rok), per timme (na godzinę).

158
Ćwiczenia

£ 1 1 Zastosuj w zdaniach przyimki FÖR... SEDAN lub OM.


W ■• Przykład en vecka. De ska git ta sig om en vecka.

1 fem minuter: Tåget går


2 tre år: De skildes
3 en timme: Din far ringde
4 fem år: Min son föddes
5 en vecka: Allt var färdigt
6 ett år: Vi ska träffas igen
7 en vecka: Jag tänker flytta härifrån
8 ett år: Emma blev sjuk
9 en halvtimme: Ska de hämta oss
io en hel timme: Jag rökte sist

Przerób określenia częstotliwości według wzoru.


il.2 Przykład en gång/varje vecka: Ilur ofta går ni i kyrkan? Vi går i kyrkan en gång i vecka-

1 fem tusen/varje år: Hur mycket pengar behöver ni?

2 tre dagar/varje vecka: Ilur ofta kommer barnflickan?

3 fem veckor/varje år: Ilur många lediga dagar har ni?

4 tio gånger/varje dygn: Ilur ofta vaknar barnet?

5 tio cigaretter/varje dag: Hur många cigaretter röker farbror?

6 tjugo tusen/varje månad: Hur mycket tjänar du?

7 två gånger/varje sekund: Hur ofta tänker du på Jonas?

8 två gånger/varje dag: Ilur ofta matar du djuren?

9 tio gånger/varje minut: Hur ofta saknar du mig?

io tre hundra kilo/varje dygn: Hur mycket äter elefanten?

61.3 Wstaw w luki jeden z przyimków czasu: 1, PÅ, SEDAN lub OM.

1 Vi har inte ätit två dagar!


2 Rymdskeppet kommer tillbaka tre veckor.
3 Vi vill inte arbeta sju dagar veckan!
4 Erik har suttit i fängelse 15 år nu!
5 De har inte kyssts bröllopet.
6 Har ni inte mejlat ett år?
7 Varför storhandlar ni inte en gång veckan?
8 Faster Ebba har inte velat se oss förra året.
9 Jag har inte sett honom 1985.
io Gråt inte! Vi ska ses igen två veckor!

159
62 Przyimki czasu 2
Tidsprepositioner 2

W użyciu przyimków czasu istnieje pewna regularność, łączą się bowiem z niektórymi określeniami czasu
np. porami roku, dnia, świętami. Zależy ona od tego, czy czynność odbyła się w określonej przeszłości, cz«
w trwającym czasie, czy odbędzie się w przyszłości, czy też jest wykonywana regularnie.

Poprzedniego/ Tego/tej... Następnego/następnej... Każdego/każdej...


poprzedniej...

i somras i sommar i sommar pä sommaren


(zeszłego lata) (tego lata) till sommaren på somrarna
(zbliżającego się łata) (latem)

i vintras i vinter i vinter på vintern


(zeszłej zimy) (tej zimy) till vintern på vintrarna
(zbliżającej się zimy) (zimą)

i tisdags på tisdag på tisdag på tisdagen


(w zeszły wtorek) (w ten wtorek) (w zbliżający się wtorek)* på tisdagarna
(we wtorki)
i påskas i påsk i påsk på påsken
(zeszłej Wielkanocy) (tej Wielkanocy) till påsken på påskarna
(w najbliższą Wielkanoc) (w Wielkanoc)

i julas i jul i jul på julen


(w zeszłe Boże Narodzenie) (w to Boże Narodzenie) till julen på jularna
(w najbliższe Boże Narodzenie) (w Boże Narodzenie)

i går natt i natt i natt på natten


(wczoraj w nocy) (dziś w nocy) (tej nocy) på nätterna
(nocami)

i går morse i morse i morgon bitti på morgonen


(wczoraj rano) (dziś rano) (jutro rano) på morgnarna
(rankiem)

i eftermiddags i eftermidag i eftermiddag på eftermiddagen


(minionego popołudnia) (dziś po południu) (najbliższego popołudnia) på eftermiddagarna
(popołudniami)

i maj i maj i maj i maj


(zeszłego roku w maju) (w tym roku w maju) (w najbliższym maju) (w maju)

* Sformułowania „w ten wtorek” i „w najbliższy wtorek” oznaczają ten sam dzień. Z kolei jeśli danego dnia jest wtorek, mó
się o tym dniu po prostu idag (dziś).

Uwaga! Regularność ta dotyczy także innych pór roku, świąt, dni tygodnia czy miesięcy niż te zaprezentowane
w tabeli.

D Określenia czasu z lewej kolumny, dotyczące minionego czasu, najczęściej łączą się z czasem preteritum
a z kolumny prawej, dotyczące czasu, który wciąż trwa, używane są w czasie perfekt.

Przykład Jag har inte simmat så mycket i sommar. (Nie pływałem tak dużo tego lata.)
Men jag simmade väldigt mycket i somras. (Ale zeszłego lata pływałem bardzo dużo.)

160
Ćwiczenia 62

62.1 Odpowiedz na pytania, korzystając z podanych słów.


När ska han vila? När vilade han? När brukar han vila?
Przykład På söndag. I söndags. På söndagarna.

1 lördag:
2 fredag:
3 jul:
4 juni:
5 höst:
6 eftermiddag:
7 vår:
8 m idsom m ar:
9 natt:
io kväll:

Odpowiedz na pytanie, dobierając formę przyimka czasu w połączeniu z podanym rzeczownikiem.


2.2
1 juni: När ska de hälsa på oss?
2 natt: När brukar barnet gråta?
3 höst: När dog han?
4 januari: När är du född?
5 vinter: När brukar hon hosta?
6 eftermiddag: När slutar ni?
7 jul: När kommer tomten?
8 jul: När brukar tomten komma?
9 sommar: När var du i Grekland?
10 vår: När flyttade ni?
n fredag: När kommer pappa tillbaka?
12 kväll (torsdag): När blev du förkyld?
13 morgon (i morgon): När börjar ni?
14 lördag: När blir du ledig?
15 lördag: När brukar du få ledigt?

2.3 Uzupełnij dialog zwrotami: IGÅR KVÄLL, PÅ ÖVER ETT ÅR, PÅ HÖSTEN, FÖR NÅGRA MINUTER
SEDAN, I EN VECKA.

- Hej Rosa! Vad kul! Vi har inte setts (1) ! Hur är det?
- Så där. Jag mår hemskt. (2) fick jag snuva och feber.
- Varför ligger du inte i sängen?
- Jag var hos läkaren (3) och nu är jag på väg hem.
- Vad sa läkaren?
- Att jag ska stanna hemma (4) och att det inte är konstigt att folk blir förkylda
(5)

161
Przyimki określające położenie
Rumsprepositioner

Przyimki tego rodzaju regulują relacje w położeniu różnych elementów. Niektóre z nich wyrażają kie run t ■
ruchu, niektóre stałą lokalizację, inne - oba te aspekiy.

Podstawowe przyimki określające położenie to:

FRÅN (z): Vi kommer från Polen. (Pochodzimy z Polski.)


MOT (w kierunku): Vi åkte mot centrum. (Pojechaliśmy w stronę centrum.)
TILL (do): Vi vill inte resa till Frankrike! (Nie chcemy jechać do Francji!)
BAKOM (za): Trädgården finns bakom huset. (Ogród znajduje się za domem.)
FRAMFÖR (przed): Bilen står framför huset. (Samochód stoi przed domem.)
HOS (u): Vi var hos doktorn igår. (Wczoraj byliśmy u lekarza.)
LÄNGS (wzdłuż): Vi promenerade längs floden. (Spacerowaliśmy wzdłuż rzeki.)
MELLAN (między): Peter ville inte sitta mellan föräldrarna. (Peter nie chciał siedzieć międr.
rodzicami.)
VID (przy): Vi parkerade vid banken. (Zaparkowaliśmy przy banku.)
BREDVID (przy, obok): Sätt. dig bredvid mig. (Usiądź obok mnie.)
RUNT (dookoła): Det växte fina rosor runt huset. (Wokół domu rosły piękne róże.)
EFTER (za): Jag fick stanna efter Emmas bil. (Musiałam się zatrzymać za samochodem Emmy.)
FÖRE (przed): Jag stod i kön strax före vår mattelärare. (Stałam w kolejce tuż przed nauczycielem
matematyki.)
I (w): Bor ni i den där vackra villan? (Mieszkacie w tamtej pięknej willi?)
PÅ (na): Lägg inte skorna på bordet! (Nie kładź butów na stole!)
UNDER (pod): Katten låg under stolen och jamade. (Kot leżał pod krzesłem i miauczał.)
ÖVER (nad, przez): Det hängde en ny lampa över bordet. (Nad stołem wisiała nowa lampa.)
MITT EMOT (naprzeciwko): Janne satt mitt emot mig och log. (Janne siedział naprzeciw mnie i się
uśmiechnął.)
I MITTEN AV (pośrodku): Adam stod i mitten av salen och skrattade. (Adam stał pośrodku sali i s
śmiał.)

Uwaga! Przyimki GENOM oraz ÖVER mogą znaczyć PRZEZ; GENOM odnosi się do przekraczania przestrzeń:.
ÖVER - powierzchni.

Przykład Vi gick genom parken. (Przeszliśmy przez park.)


Han gick över gatan. (Przeszedł przez ulicę.)

Najpopularniejsze przyimki miejsca to PÅ oraz I. Przyimek PA:


1. Wyraża położenie czegoś na powierzchni.
2. Używany jest w połączeniu z miejscami aktywności typu praca, miejsca publiczne, rozrywka, nauka.
Z kolei przyimek I sugeruje, że coś znajduje się wewnątrz pewnej przestrzeni.

Przykład Gick ni inte på bio? (Nie poszliście do kina?)


Det var så tråkigt på jobbet! (W pracy bylo tak nudno!)
Djuren mådde inte bra på cirkus. (Zwierzęta nie czuły się dobrze w cyrku.)
Alla föredrag på kursen var bra. (Wszystkie wykłady na kursie były dobre.)
Fågeln satt i buren. (Ptak siedział w klatce.)
Har ni mycket pengar på banken? (Czy macie w banku dużo pieniędzy?)

Uwaga! Istnieją pewne wyjątki w użyciu przyimka I, np. i taket (na suficie), i världen (na świecie) czy i okner.
(na pustyni).

162
Ćwiczenia 63

1 Ett stort bord står trädet.


2 bordet finns två tallrikar.
3 av bordet står en stor fin vas.
4 tallrikarna finns nyponsoppa.
5 Det står två stolar bordet,
6 en av dem sitter en trollflicka.
7 Stolen henne är tom.
8 trädet växer smuhronbuskar.
9 Trollmamman går huset, hon har bråttom.
10 Det står en barnvagn huset.
11 Det sitter cn liten trollbäbis den och storgråter.
12 huset syns en cykel.
13 bordet sitter en söt mus och äter sin nyponsoppa.
14 Det hänger ett stort äpple trollflickan.
15 Dagen är vacknr, solen skiner och det finns inga moln himmelen.

Uzupełnij luki przyimkami miejsca PA lub I.


3.2
1 Annas porträtt hängde väggen vardagsrummet.
2 Vi åt en restaurang i Budapest.
3 Man köper medicin apoteket.
4 Mamma arbetade som expedit ett varuhus.
5 Finns det lyckliga människor Polen?
6 Min lilla syster är ett daghem nu.
7 Kan man inte läsa i lugn och ro biblioteket?!
8 Bor det mycket folk landet?
9 Det satt en stor spindel taket.
10 Farfar bor en liten by i Medelpad.

163
Inne przyimki i
Andra prepositioner i

System przyimków w języku szwedzkim, w którym zanikła odmiana przez przypadki, jest bardzo rozbudo­
wany. W rozdziale tym przedstawione są podstawowe przyimki, które w połączeniu z przymiotnikami wyra­
żają przede wszystkim uczucia.

Uwaga! Często nie można przetłumaczyć znaczenia tych przyimków, gdyż w języku polskim ich funkcję
przejmują przypadki. Stąd ich przekład na język polski podawany jest poniżej jedynie w zdaniach.

W większości przymiotników uczuciom pozytywnym towarzyszy przyimek I: FÖRTJUST I (zachwycony!


FÖRÄLSKAD I (zakochany), KÄR I (zakochany), TOKIG I (szalony).

Przykład Hon har aldrig varit förtjust i Barbie. (Nigdy nie była zachwycona Barbie).
Fattar du inte det att jag alltid har varit kär i dig? (Nie pojmujesz tego, że zawsze byłem w tobie
zakochany?)
Vet du inte att Matilda är tokig i hästar? (Nie wiesz, że Matylda szaleje na punkcie koni?)

Uczucia negatywne często łączą się z przyimkiem PÅ: ARG P^ (zły), SVARTSJUK PÅ (zazdrosny), IRRITER Al
PÅ (poirytowany), BESVIKEN PÅ (rozczarowany), TRÖTT PÅ (zmęczony).

Przykład Varför är du svartsjuk på henne ? (Dlaczego jesteś o nią zazdrosna?)


Om du inte slutar skrika, blir jag riktigt arg på dig! (Jeśli nie przestaniesz krzyczeć, naprawdę się na
ciebie zezłoszczę!)
Ungdomar känner sig besvikna på lärarnas passivitet. (Młodzież czuje się rozczarowana pasywnością
nauczycieli.)

Smutek i niepokój najczęściej wyraża przyimek FÖR: RÄDD FÖR (przestraszony), OROLIG FÖR (niespokoj­
ny), NERVÖS FÖR (zdenerwowany).

Przykład Barn brukar vara rädda för ormar. (Dzieci zwykle boją się węży)
Ar du orolig för provet? (Niepokoisz się z powodu egzaminu?)
Jag var väldigt nervös för att gå upp på scen. (Bylam bardzo zdenerwowana wejściem na scenę.)

FÖR i ÖVER to przyimki najczęściej stosowane w połączeniu ze stanem ducha. Brakuje jednoznacznych re­
guł określających ich zastosowanie, mogą dać wyraz zarówno smutkowi, jak i radości: LEDSEN FÖR/ÖVE
(smutny), GLAD FÖR/ÖVER (zadowolony), BEKYMRAD FÖR/ÖVER (zmartwiony). Z kolei zdziwienie zwykle
wyrażane jest przez przyimek ÖVER: FÖRVÅNAD/ÖVERRASKAD ÖVER (zdziwiony).

Przykład Vad är du ledsen för? (Z jakiego powodu jesteś smutna?)


Mamma var glad över mina betyg. (Mama była zadowolona z moich stopni.)
Jag är bekymrad för hur situationen kommer att utvecklas. (Niepokoję się tym, jak rozwinie się
sytuacja.)
Alla var överraskade över hans konstiga reaktion. (Wszyscy byli zdziwieni jego dziwną reakcją.)

1Ó4
Ćwiczenia 64

Wstaw w luki odpowiednie przyimki.

i Har han alltid varit så bekymrad henne?


2 Ulla var rädd hunden.
3 Han blev glad presenten.
4 Alla var förvånade resultatet.
5 Är han arg alla?
6 Emil är hemskt svartsjuk sin nya tjejs vänner,
7 Hennes man är tokig bilar, han tänker på inget annat,
8 Pappa blev ilsken barnet när det bröt av hans favoritpenna,
9 Igår blev vi trötta hans påhittade historier,
io Katarina är ofta irriterad sin yngre bror.

Z podanych elementów zbuduj poprawne zdania w czasie preteritum, dodając odpowiednie przyimki.
Przykład vad/du/ilsken: Vad är du ilsken på?

1 han/galen/den där kvinnan:


2 vad/du/orolig:
3 jag/tror/de/trötta/mig:
4 läraren/förvånad/pojkens ord:
5 mamma/kär/min mattelärare:
6 ni/sura/oss:
7 de/besvikna/sitt liv:
8 flickorna/bekymrade/ läxan:
9 Eva/förtjust/sin nya bil:
io polisen/irriterad/barnen:

Uzupełnij dialog przyimkami.

- Men mamma, jag är jättearg (1) Arne! Jag är verkligen förbannad (2)
honom!
- Britta, sluta! Jag är också trött (3) ditt dåliga humör.
- Han retar mina vänner och är svartsjuk (4) dem! Ser du inte det!?
- Men du är ju äldre. Jag är verkligen besviken (5) ditt uppträdande.
- Mamma! Kan du inte förstå att jag är nervös (6) provet imorgon och allt går mig
på nerverna?
- Men jag trodde att du var förälskad (7) någon kille.
- Vad! Förälskad? Aldrig! Jag är inte förtjust (8) någon. Förresten, när man blir
kär, är man glad (9) livet och det är jag säkert inte! Jag är trött (10) allt!

165
Inne przyimki 2
Andra prepositioner 2

Nasz stosunek wobec różnych zjawisk wyrażamy głównie za pomocą przyimka MOT, np. vänlig mot (uprzej­
my), rättvis mot (sprawiedliwy), snäll inot (mily), ärlig mot (szczery).

Przykład Var snäll mot lärarna! (Bądź mily dla nauczycieli!)


Ni bör vara rättvisa mot er själva! (Powinniście być sprawiedliwi wobec samych siebie!)
Var ärlig mot dina kollegor! (Bądź szczery wobec kolegów!)

Uwaga! W tej grupie wyjątek stanowią nöjd med (zadowolony), missnöjd med (niezadowolony) oraz försiktig
med (ostrożny).

Stan ducha czy uczucie wyrażamy często przez połączenie rzeczownika z przyimkiem ÖVER: ilska över
(złość), glädje över (radość), sorg över (smutek).

Przykład Ingrid kände både ilska och glädje över hans återkomst. (Ingrid czuła zarówno złość, jak i radość
z jego powrotu.)
Känner du sorg över de ord som sagts? (Czujesz smutek z powodu słów, które zostały powiedziane?)

Często używanym przyimkiem w języku szwedzkim jest AV. Nie należy jednak go nadużywać, np. wyrażając
dopełniacz. AV stosujemy przede wszystkim:

1. mówiąc o materiale, z którego coś jest sporządzone.


Przykład Huset byggdes av trä. (Dom zbudowano z drewna.)
Tyvärr har jag inga blusar av bomull. (Niestety nie mam żadnych bluzek z bawełny.)

2. mówiąc o wykonawcy czynności.


Przykład Den där tavlan var målad av Picasso. (Tamten obraz jest namalowany przez Picassa.)
Ostkakan var bakad av farmor. (Sernik został upieczony przez babcię.)

3. podając powód/przyczynę czegoś.


Przykład Erik blev röd av ilska. (Eryk zrobił się czerwony ze złości.)
Fast hon skakade av köld, ville hon inte ta på sig min jacka. (Choć trzęsła się z zimna, to nie chciała
nałożyć mojej kurtki.)

4 . w utartych zwrotach.
Przykład Min lillebror är bara intresserad av lego. (Mój młodszy brat interesuje się tylko lego.)
Det var snällt/taskigt av dig att göra det! (To było miłe/złośliwe z twojej strony, że to zrobiłaś.)

Uwaga! Ćwiczenia w tym rozdziale dotyczą wszystkich przyimków z rozdziałów 61- 65.

i6 6
Ćwiczenia 65

Wybierz poprawną odpowiedź.

1 Jag har inte besökt henne ett år.


a sedan b för c på
2 Flickorna är mycket intresserade sport,
a i b av c in
3 Vi kommer tillbaka hem cn timme,
a i b om c for
4 Var försiktig kopparna!
a för b över c med
5 Sist var vi hemma påskas,
a i b på c Över
6 Varför var du inte närvarande mötet igår?
a i b på c under
7 Vi blev trötta att studera svenska,
a på b i c med
8 De gick in i salen en stor dörr.
a med b över c genom
g Emma och Peter gick ofta tillsammans disko,
a på b i c över
io ”Pippi Långstrump” var skriven Astrid Lindgren,
a med bom c av
n Vi går i skolan fem dagar veckan,
a i b om c per
12 Vart ska ni åka julen,
a till b i c om
13 Mina barnbarn är förtjusta rockmusik,
a med b på c i
14 Vi har känt herr Nilsson många år nu.
a på bi c om
15 Solen skiner himmelen och dagen är så skön!
a i b på c över
16 Finns det några växter öknen?
a på b i c över
17 Ska ni åka ut landet med oss?
a i b på c genom
18 Kan du tro att Adam inte rökt ett år!
a i b på c sedan
19 Är det möjligt att vi inte träffats 1978?
a i b sedan c på
20 Vi bor i en liten tvåa tredje våningen,
a på b i c över
21 Varför är du rädd spindlar?
a för b om c på
22 Ilar du bott ett lyxhotell någon gång?
a i b på c mot
23 Pojken måste sittapappan och mamman och var mycket ledsen,
a under b mellan c runt
24 Vi brukar spela tennis torsdagarna,
a i b på c under
25 Jag har inte sett mina klasskamrater vi slutade skolan,
a på f) från c sedan

167
Test Przyimek

i De har fem lediga dagar månaden,


a om b i c för d på

2 Vi har inte setts ett år.


a om b på c i d för

3 Gifte ni er för 2 år ?
a till b över c sedan d före

4 söndagarna spelar vi tennis,


a På b l c Under d För

S torsdags blev jag allvarligt sjuk.


a Under b Till c l d På

6 Äter ni ofta restauranger?


a i b inne c in d på

7 När ska ni åka sommar?


a på b i c under d för

8 Säg, vem är du förälskad ?


a i b för c in d på

9 Är ni oroliga examen?
a till b i c för d med

io Var inte elak föräldrarna!


a för b till c mot d på

11 Känner ni sorg hennes bortgång?


a för b över c på di

12 Ni måste vara försiktiga de där kopparna!


a för b med c över d på

13 Titta ut fönstret, det är värt att se!


a in b på c i d genom

14 Jack satt mamma och pappa och såg ledsen ut.


a bland b mellan c in d under

15 De bor i en våning oss och klagar att våra steg stör dem.
a över b under c före d efter

16 Jag minns glädjen skolårets avslutning,


a i b över c framför d inom

17 Gråt inte, de kommer tillbaka en vecka,


a om b i c för d in

i8 Är du rädd spindlar?
a om b på c för di

168
Przyimek Test

19 De har bott i Frankrike ett år nu.


a på bi c för d sedan

20 Vi var Anita när vi hörde nyheten på radio,


a på b hos c inne d in

21 Barnet äter 8 gånger dygnet,


a på b under ci d om

22 Pappa var förvånad sonens ord.


a över b för c före d på

23 Erik är missnöjd sitt äktenskap,


a på b med c för d in

24 Vi har läst svenska 2001.


a för b inom c sedan di

25 morgon bitti åker de äntligen hem.


a På bl c Under d T ill

169
66-67
Przysłówek
Adverb
Przysłówek
Adverb

Przysłówek to w języku szwedzkim bardzo zróżnicowana część mowy, zarówno pod względem formy, jak
i funkcji. Odpowiada na liczne pytania (jak? gdzie? kiedy? dlaczego? skąd?) i przybiera znacznie różniące sn
od siebie postacie.

Rozdział ten dotyczy przysłówka odprzymiotnikowego, który odpowiada na pytanie JAK? i budowany jest n.
bazie przymiotnika, przez dodanie do formy podstawowej końcówki -T.

W ten sposób przysłówek odprzymiotnikowy pokrywa się z formą przymiotnika dla rodzaju ett. O tym
z jaką częścią mowy mamy do czynienia, decyduje kontekst wypowiedzi.

Przymiotnik: Det var ett tydligt påstående. (To bylo wyraźne stwierdzenie.)
Przysłówek: Han förklarade allt mycket tydligt. (Wyjaśnił wszystko bardzo wyraźnie.)

Przykład De pratade svenska mycket snabbt. (Mówili po szwedzku bardzo szybko.)


Det var verkligen ett snabbt flygplan. (To był rzeczywiście szybki samolot.)
Har du sett ett sådant högt hus? (Widziałeś taki wysoki dom?)
Jag flög så högt att jag blev mycket skraj. (Leciałam tak wysoko, że bardzo się przestraszyłam.)

Uwaga! Jeśli przymiotnik należy do grupy, w której wszystkie liczby i rodzaje mają jednakową formę (np. bra
gratis, extra, stilla), wówczas przysłówek przybiera taką samą postać.

Przykład Vi tycker om stilla nätter, (Lubimy spokojne noce.)


Stå stilla här! (Stój tu spokojnie!)

Przysłówki stopniuje się tak samo jak przymiotniki:

sent - senare - senast (późno - później - najpóźniej)


bra - bättre - bäst (dobrze - lepiej - najlepiej)
ofta - oftare - oftast (często - częściej - najczęściej)

Przykład Janne var en mycket bättre människa än hans syskon. (Janne byl dużo lepszym człowiekiem niż jeg«
rodzeństwo.)
Han sjöng mycket bättre än dem. (Śpiewał dużo lepiej niż oni.)

Uwaga! Popularnym przysłówkiem, który stopniuje się nieregularnie, jest GÄRNA (chętnie):
gärna - hellre - helst (chętnie - chętniej - najchętniej)

172
Ćwiczenia

Podany przymiotnik przerób na przysłówek.


Przykład ovanlig. Hon fick ovanligt röda rosor.

1 hemsk: Det var en gammal hund.


2 fantastisk: Vi hade en bekväm våning.
3 ovanlig: Hon var en snäll lärare.
4 otrolig: Ann tänker långsamt.
5 faktisk: Jag röker sällan.
6 vacker: De dansade
7 snabb: Pojken sprang hem.
8 förfärlig: De bullarna var goda.
9 hemsk: Barnen betedde sig igår.
io väldig: Alla blev rädda.

Zdecyduj, czy podany w nawiasie przymiotnik powinien być odmieniony czy też przerobiony na
przysłówek.
Przykład Hennes man snarkar så (hög) högt.

1 Hur (tidig) stiger du upp?


2 Himlen var (svag) blå.
3 Du behöver inte skratta så (ironisk)
4 Du har verkligen handlat (egoistisk)
5 Ar ni (ensam) här?
6 Det var (vacker) väder!
7 Hon sover så (hård)
8 De flickorna är så (vacker) !
9 Du har sagt det mycket (dum) !
io Jag fattar inte varför de pratar så (hög)

Stopniuj podane przysłówki.


Przykład bra: Ela pratar svenska bra. Anna pratar ännu bättre men Jasia pratar bäst.

1 gärna: Adam vill (1) gå på bio med oss, men mamma vill (2) ga
på teater. Jag skulle (3) stanna hemma och titta på video.
2 tydligt: Vår nya lärare pratar engelska mycket (1) . Vår förra lärare pratade
ännu (2 ) men Peter pratar (3) av alla.
3 ofta: Jag åkte (1) till Grekland. Min man åkte dit (2) an jag men
våra grannar åkte till Grekland (3) av alla jag vet!
4 högt: Ni borde ropa (1) ! Om ni ropar (2) , kan mamma höra er.
Vem av er kan ropa (3) ■>
5 sent: Ni får komma tillbaka hem ( 1) ikväll. Men inte (2) an
klockan elva! OK, ni får komma (3) kvart över elva!

173
67 Przysłówki miejsca
Rumsadverb

A Przysłówki miejsca odpowiadają na pytania: VAR? (gdzie?), VART? (dokąd?), VARIFRÅN? (skąd?) i przybie-
rają trzy różne formy.

D Oto trzy podstawowe formy przysłówków micjsca:


^ 1. Odpowiada na pytanie gdzie? i łączy się z czasownikami statycznymi, wyrażającymi stan spoczynku.
2. Odpowiada na pytanie dokąd?
3. Odpowiada na pytanie skąd?

1. Var? 2. Vart? 3. Varifrån?

HÄR HIT HÄRIFRÅN


(tu/taj) (tu/tutaj) (stąd)

DÄR DIT DÄRIFRÅN


(tam) (tam) (stamtąd)

HEMMA HEM HEMIFRÅN


(w domu) (do domu) (z domu)

INNE IN INIFRÅN
(w środku) (do środka) (ze środka)

UTE UT UTIFRÅN
(na zewnątrz) (na zewnątrz) (z zewnątrz)

UPPE UPP UPPIFRÅN


(u góry) (do góry) (z góry)

NERE NER NERIFRÅN


(na dole) (na dół) (z dołu)

Przykład Vi ska vänta här. (Poczekamy tu.)


Barnen vill inte komina hit. (Dzieci nie chcą tu przychodzić.)
Vi kommer inte härifrån. (Nie pochodzą stąd.)

Grannarna, som bor där nere, kommer från Portugal. (Sąsiedzi, którzy mieszkają na dole, pochodź -
z Portugalii.)
Min man ska komma ner om en stund. (Mój mąż za chwilę zejdzie na dól.)
Det hörs konstiga ljud nerifrån. (Z dołu słychać dziwne dźwięki.)

Hans fru jobbar hemma. (Jego żona pracuje w domu.)


Pappa kommer tillbaka hem om en timme. (Tato wróci do domu za godzinę.)
Vi gick hemifrån klockan sju. (Wyszliśmy z domu o siódmej.)

Uwagal W języku polskim nie zawsze rozróżniamy przysłówki określające stan spoczynku i ruch.

Przykład Vi bor där. (Mieszkamy tam.)


Vi går dit (Idziemy tam.)

174
Ćwiczenia 67

Wybierz jeden z podanych przysłówków i wypełnij luki w zdaniach.


67.1 Przykład här/hit. jag är här! Ska du komina hit?

1 uppe/upp
a Ilissen går . b Det finns en antenn på taket,
c Janne sprang . d Löftet ligger

2 nere/ner
a Ann-Marie gick .b Priserna går
c Ingrid bor . d Flaskorna står

3 hemma/hem
a Jag lämnade nycklarna . b Du bör stanna
c När kommer du ? d Ringer ni ?

4 där/dit
a Reser du ? b Vill hon stanna ?
c Boken låg . d Mamma åker

5 inne/in
a Ar katten ? b Alla kom i köket,
c Adam sprang i huset, d Alla väntar på dig

Uzupełnij zdania jednym z przysłówków: NER, IN (*2), NERE, UPP, HIT, DÄR, HEM, HEMMA, DIT.
67.2
1 Ilissen gick till tjugonde våningen.
2 Vi tänker åka till Sverige och stanna ett år.
3 Du måste stiga klockan sex imorgon bitti!
4 De trivdes inte i Spanien och därför vill de inte åka i år.
5 Dti är sjuk, så du bör stanna
Det är skönt att komma tillbaka efter en lång resa.
7 Pojken var rädd att gå till den mörka källaren.
lian trodde på att stora råttor bodde där
9 Kom ! Vi ska leka tillsammans,
io Varsågod och stig !

Wybierz jeden z przysłówków i wpisz go w lukę w zdaniu.


67.3 Przykład hemma/hem/hemifrån: När går du hem.

1 här/hit/härifrån: Jag vill inte stanna i skolan. Jag vill gå


2 där/dit/därifrån: Det är en fin affär, du måste gå
3 upp/uppe/uppifrån: Hör ni grälet som kommer sjätte våningen?
4 hemma/hem/hemifrån: Ar ni på söndag?
5 ute/ut/utifrån: Stäng fönstret! Snön faller in
6 in/inne/inifrån: Det regnar! Kom !
7 nere/ner/nerifrån: Ilan stod på trappan och ville inte komma eftersom han var yr
i huvudet.

175
Test Przysłówek

1 Kan du springa lika som jag?


a snabbare b snabb c snabba d snabbt

2 Klockan är kvart i åtta, om du går nu, hinner du till skolan,


a hem b hemma c fram d hemifrån

3 Vi kan prata , nu har jag inte tid.


a snabbt b senare c sent d senast

4 Kom ! bad kompisen,


a här b hit c där d framme

5 Anita vill veta när vi är i Göteborg,


a in b fram c framme d dit

6 Om du inte pratar , kommer eleverna inte att förstå dig.


a tydliga b tydlig c snabbt d tydligt

7 Ni kan vänta . Vi kommer om några minuter,


a ner b fram c ute d ut

8 Försvinn , nu är det riktigt farligt,


a härifrån b här c ute d dit

9 Ann ville inte klättra på grund av sin höjdskräck.


a in b upp c uppe d inne

io Varsågod, kom ! sa värden artigt,


a in b inne c ute d framme

n Har det hänt något i källaren? Det hörs något buller


a uppe b upp c nerifrån d ner

12 Prata ! Jag hör ingenting,


a hög b låg c lågt d högt

13 Kristina var snäll igår.


a ovanlig b ovanligt c vanlig d vanligt

14 Hunden var kissnödig och ville gå


a ut b ute c fram d nere

15 Denna artikel kritiserades mycket


a hård b mjukt c hårt d mjuk

176
Test powtórkowy
Sluttest
Powtórka

På bordet stod tre tomma


a flaska b flaskorna c flaskan d flaskor

2 buss går till centrum?


a Vilka b Vad c Vilken d Vilket

3 Kan ni inte koncentrera på läxan?


a er b de c sig d honom

4 Anna har ingen hund, den där hunden är inte !


a hans b henne c hennes d dess

5 Köp tre paket !


a nötter b nöt c nöten d nötterna

6 killarna, som står bakom huset, går inionde klass,


a Den här b Den där c Dem d De där

7 Filmen börjar 7.15.


a kvart över sju b fem minuter över sju c halv sju d kvart i sju

8 Snigeln är mycket än kaninen.


a snabbare b långsammare c snabbast d långsammast

g Du inte laga köttbullar, de smakar äckligt!


a kan b måste c vill d brukar

io byxor är det? De är mina.


a Vem b Vilka c Var d Vems

u jag inte förstår svenska, måste jagplugga hårt.


a Därför att b För c Eftersom d Fast

12 Flerr Ericsson tänker på son.


a sin b hans c sina d sitt

13 Flar du problem?
a ingen b något c någon d sitt

14 Det kominer att bli bra, familj ska hjälpa dig.


t ditt b dina ''din d dig

15 Mormor besöker oss tredje år.


i varje b var c vart d varannat

ié Jag tar bara macka, tack.


d en b ett c några d flera

1: Jag måste säga att det inte var något päron,


a fin b fina c fint d finast

18 Paris är nästa stad på vår resa.


□ vacker b vackert c vackra d den vackra

178
Powtórka

19 ljuset, är du snäll! Det är dags att sova.


a Tända b Tänd c Släcka d Släck

20 Du behöver inte , om du inte vill.


a svara b svarar c svarade d svarat

21 När jag slutexamen, fick jag ett bra jobb.


a hade tagit b har tagit c tar d skulle ta

22 Min storasyster är än jag.


a högre b lägre c längre d yngre

23 Vi brukar cykla våren,


a i b över c efter d på

24 Vi ska göra en snögubbe om det imorgon.


a blåser b inte blåser c blåser inte d regnar

25 Min mamma lovade att hon mig i år.


a ska besöka b har besökt c skulle besöka d besöker

26 Varför du inte se den här filmen?


a måste b vill c brukar dhar

27 ”Akta !” skrek mamma till mig och min bror.


a er b dig c sig d oss

28 Tvätten måste nu.


a sköljas b sköljs c sköljdes d skölja

29 Har ni andra ?
a viktig fråga b viktiga fråga c viktiga frågor d viktiga frågorna

30 Boken låg på hyllan,


a uppe b upp c uppifrån dut

31 De pratade svenska så
a vackra b vackert c fin d vacker

32 Vi kommer tillbaka två timmar!


a om b efter c i d på

33 Mina kläder är redan


a packade b packat c packad d packa

34 Jag har inte sett mina barn många år.


a i b sedan c på d efter

35 Marta vill ha ett barn till hon vill inte gå tillbaka till arbetet,
a eftersom b därför att c för d men

36 Mattias har fått en massa presenter och nu leker han hela dagarna,
a på julen b på jularna c i jul di julas

179
Test Powtórka

37 Det låter som


a en sårad tjur b en sårat tjur c den sårade tjur d sårade tjur

38 Hon har sina väskor.


a packad b packade c packa d packat

39 Svaret många gånger.


a upprepade b upprepades c upprepar d har upprepat

40 Hennes far röker 30 cigaretter dagen,


a i b på c om d längs

41 Janne i Polen för tio år sedan?


a Bodde b Har bott c Hade bott d Bor

42 Ta på dig !
a mössa b mössor c mössan d mössorna

43 Vill ni bo i detta ?
a huset b husen c stuga d hus

44 Vad ska man göra när chef är oärlig?


a en b ens c sin d hans

45 språk talar ni?


a Vilket b Vilken c Vem d Vad

46 Vi sjunger för vårt barn varje kväll,


a små b liten c lilla d litet

47 Innan jag mig, hade jag druckit kaffe,


a har klätt på b klär på c klädde på d hade jag klätt

48 Min vän vill inte prata med söner,


a hans b sina c sitt d sin

49 De där är farliga.
a områdena b områden c området d område

50 Blås ut luft!
a hel b allt c helt d all

51 Vi längtar efter vår mammas


a gott bulle b goda bullar c goda bullarna d god bulle

52 Vi ska inte träffas tre veckor!


a i b över c på d sedan

53 Den här boken är tråkig, kan jag få ?


a andra b en annan c ett annat d varannan

54 Jag glömmer alltid paraply,


a min b mitt c sitt d sin

180
Powtórka Test

55 Anna är mycket än Britta,


a mer lydig b lydigast c lydig d lydigare

56 Deras hus är fint.


a gammalt b gammal c gamla d äldst

57 Kan du mat?
a laga b att laga c lagade d lagat

58 ägare är min far.


a Iluset b Husen c Ilusets d Hus

59 Mamma sa att vi städa rummet,


a ska b skulle c kan d brukar

60 God natt och gott!


a sova b sov c sovit d sover

61 Min lille son är mycket än du!


a mognare b mest mogen c mognast d mognaste

62 Det kan inte så enkelt.


a förklara b förklarade c förklarat d förklaras

63 Hur länge har du ?


a väntad b väntat c väntade d vänta

64 Emma säger att hon frukost, hon är inte hungrig på morgonen,


a aldrig äter b äter aldrig c alltid äter d äter alltid

65 Berätta om din semester.


a planerat b planerade c planera d planerad

66 Tidningar varje dag hemma hos oss.


a lästs b läses c läs d läser

67 När är vi i Malmö? frågade vi konduktören,


a inne b in c framme d fram

68 Den summan var inte så stor.


a vunnit b vunna c vunnet d vunnen

69 Den åttonde mars kan läsas som


a åttonde i femte b åttonde i tredje c åttonde i fjärde d åttonde i åttonde

70 De barn som står där är snälla,


a litet b liten c små d lilla

71 Katterna tillhör Jonas, de är


a hennes b hans c deras d sin

72 Jag har fått en bukett


a tusensköna b tusenskönor c tusenskönorna d tusenskönan

181
Test Powtórka

73 Han älskar Monika så mycket att han vill ge henne


a allt b all ; alla d ingenting

74 Adam säger att han


a har inte hund ' har ingen hund c har inget hund cl inte har någon hund

75 Jag undrar har kysst mig.


a vem b vad c vilka d vem som

76 Om jag hade vunnit stora pengar,


a skulle jag köpa ett hus b ska jag köpa ett hus c jag skulle köpa ett hus d skulle jag ha köpt
ett hus

77 ”Bullarna är !” sa pappa.
a gräddad t gräddade c gräddat dgrädda

78 På sommaren cykla, eftersom vi gillar att motionera,


a vi brukar b kan vi inte c brukar vi d vi kan

79 Samtalet blev av farfar,


a brutit b brutet c bruten d brutna

80 De stod huset så vi kunde inte se dem.


a framför b före c utanför d bakom

81 "Böj !” bad läkaren patienten,


a knäna b knän c något knä d knä

82 Annas hår är lockigt,


a lång b långa c långt d kort

83 Kan vi få att äta?


a ingenting b ingen c någonting c någon

84 Det var en vacker hund fast svans var för kort.


a dessa >hans c hennes d dess

barn är det? frågade prästen men ingen ville säga sanningen,


a Vilken b Vems c Vem c'Vad

86 Igår huset.
a såldes b sålde c har sålt < sålt

87 De är för dyra för oss.


a bilen b bilar 'bilarna a bil

88 Se, vilka fina stjärnor som syns !


a på himmel b på himmelen c i himmel di himmelen

fint väder ni hade!


a Vilka b Vilken c Var <, Vilket

182
Powtórka Test

go Du ska träffa min vän heter Eva.


a som b vem c vad d vilka

91 Den där stolen är gjord glas.


a i b av c med d om

92 Jag känner inte igen min stad.


a eget b egen c egna d ny

93 Köttbullarna måste åtminstone i 15 minuter.


a steka b steks c stek d stekas

94 Du bör tvätta i ansiktet, du är smutsig,


a sig b denna c dig d henne

95 Om du inte kom, bli ledsen,


a ska jag b skulle jag c jag ska d jag skulle

96 kommer du?
a Var b Varifrån c Vad d Vem

97 Marta och Mia tycke om lägenheter,


a sin b sitt c sina d deras

98 Har du redan en glass?


a välja b valde c vald d valt

99 jag tror ni bli olyckliga tillsammans,


a kom b kommer att c bör d tänker

100 De där ljusen är så


a fin b finast c fint d fina

183
ZAIMEK

1.1
i. hon 2. lian 3 .11011 4. ban 5. hon 6. dc 7. dc 8. vi 9. ni 10. dc 11. vi 12. hon 13. hon 14. dc ni

1.2
1. det 2. den 3. hon 4. dc 5. den 6. han 7. den 8. dc 9. det 10. de

1.3
1. du i-ja g 3. han 4. han 5. de 6. d u h .n i 7. jag/han 8. du 9. vi 10. ni 11. jag 12. hon

2.1
1. dcm 2. henne 3. dci 4. dcm 5. honom 6. er 7. honom 8. oss 9. dci 10. den

2.2
1. dcm 2. dc 3. dc 4. dcm 5 dcm 6. de 7. dc 8. dcm

2.3
1. m ig 2. dig 3. den 4. den $■ dcm 6. honom 7. cr 8. oss

2.4
1. dcm 2. dc 3. mig 4. vi 5. han 6. vi 7. honom 8. han 9. oss 10. cr 11. han 12. i>s> 13. vi

3.1
1. min 2. hans 3. hennes 4. ditt 5. vArt 6. deras 7. din 8. era 9. vår 10, deras

3.2
1. era 2. hans 3. dina 4. m in s- dcis 6. hennes 7. deras 8. våra 9. era 10. \firt

3.3
1. min 2. din 3. min 4. hans 5. hans 6. dina 7. våra 8. våra 9. deras 10. deras

3.4
1. min 2. niin.vvära 3. vår 4. vära 5. deras 6. er 7. vór 8. er

4.1
1. sig 2. er 3. sig 4. oss s. sig 6. dig 7. sig 8. mig 9. cr 10. oss

4.2
1. sig 2. osa 3. sig 4. cr 5. sig 6. sig 7. dig 8. er 9. sig 10. sig

4.3
1. dig 2. mig 3. mig 4. dig 5. mig 6. mig 7. mig 8. er 9. cr 10. oss

4.4
1. dig 2. m ig/henne 3. dig 4- han 5. mig 6. mig 7. henne 8. han 9. ja g/h on 10.111ig

5.1
1. sin 2. vär 3. sina 4. cn 5. sin 6. dina 7. min 8- värt 9- siu »o- cr

5.2
1. sina 2. sin 3. sina 4. sitt 5. sina 6. sin 7- sitt 8. sina 9. sina ia. sitt
5.3
i. han a. sin 3. sin 4. sin 5. sitt 6. sin 7. hans 8. hans 9. sitt/sina 10. hans

5.4
1. sin 2. hans 3. hennes 4. sin 5. sin 6. deras 7. sin 8. deras 9. sina 10. sin

6.1
i. vem 2. vad 3. vems 4. vad 5. vad 6. venis 7- veni/vilka 8. vems

6.2
1. vilken a. vilket 3. vilken 4. vilka 5. vilket/vilka 6 vilka 7. vilken 8. vilket

6.3
1. Vad spelar du for instrument? 2, Vad tar Ulla for mediciner? 3. Vad är det lor färg? 4. Vad gillar ni
tor vin? 5, Vad läser mamnia for tidningar? 6. Vad har Henrietta tor hlind? 7. Vad tar vi for buss? 8. Vad
talar Janne for språk?

6.4
1. venis 2. vad 3. vilken 4. vilken 5. vem 6. vad

7.1
1. Jag känner en man soni heter Stig. 2. Bertil har en katt som är svart. 3. Olle kommer från en stad
som iir i Norge. 4. Barnet har en cykel soni är röd. 5. Du läser en bok soni iir intressant. 6. Jag lyss­
nar på musik som är klassisk. 7. Ann-Christin bor i ett hus som är gammalt. 8. trik jobbar i skogen
som är hans.

7.2
1. Eva bor i en stad som hon gillar. 2. Anna har en trädgård soni hon berättar om. 3. Sven ringer till
Bertil som han tycker om. 4. Vi f lyttar till huvudstaden som vi älskar, s- Adam går i parken soni han
fotograferar. 6. Du har en lärare som du hatar. 7. Siv har en ny stol som hon målar. 8. trik jobbar
i skogen som han berättar om.

7.3
1. |ag har ett jobb jag gillar. 2. Ann pratar om en man soni iir snygg. 3. Ann berättar om en katt bon
gillar. 4. Vi flyttar till ett hus vi tycker om. 5. Adam bor tillsammans med I-ena som är söt. fi. Eva
gillar inte hundar som biter. 7. Kva gillar katter bon fotograferar. 8. Per äter ett äpple som är gott.

8.1
1. den (här/dar) 2. det (här/där) 3. det (här/där) 4 de (här/där) 5. den här/den där 6. den här den
där 7. de (här/där) 8. den (här/där) 9. den (här/där) 10. den (här/där)

8.2
1, de där 2. det där 3. den här. den där 4. de där 5. den här 6. den här/den där lub den där., den
här 7. de där 8. det där 9. den har 10. den här/där

8.3
1. den här/där 2. den här/där 3. den här/där 4- de här/där 5. de här/där 6. de här/där 7. de här/
där

9.1
1. Finns det något glas här? 2. Finns det några flickor här? 3. Finns det någon siing här? 4. Finns det
någon gitarr här? 5. Finns det några blommor här? 6. Finns det någon tv här? 7. Finns det någm männi­
skor här? 8. Finns det något hus här? 9. Finns det nåyon dator här? 10. Finns det några bananer här?
9.2
i. ingen a. inga 3. inga 4- ingot s. inga 6. inget/inga 7. inget 8. ingen

9.3
t. cn annan 2. ett annat 3. andra 4. cci unnat 5. andra 6. en annan 7 andra 8. ett annat/andra

9.4
1. någon 2. någon 3. några 4. inga 5. nAgra/andra fi. ingen inga 7. nigot/några 8. inget/inga
9. någon 10. något någonting

10.1
1. sina 2. sina 3. sig 4. ens 5. sig 6. cn 7- sina 8. ens 9. sina 10. cn

10.2
1. man. man, cn 2. man, ens cn 3. nian, cn 4. man. sig 5. man 6. cn 7. man, sig 8. man, ens 9. man,
man, sig 10. man, cn

10.3
1. all 2. alla 3. alk 4. all 5. alit fi. all 7. alit 8. alit 9. alla 10. all

Test
1. c 2. b 3. a 4. c 5 h 6. d 7. b 8. b 9. a 10. c 11. d 12. a 13. d 14-a 15. c 16. d 17. c 18. a 19 d
jo. c 21. a 22. c 23. a 24. c 25. d

LICZEBNIK

11.1
>. tjugosex 2. sextiosju 3. fyrtioåtta 4. (ett) hundracka 5. tvAhundrasjuttiosju fi. irchundraAtiionio
j. fcmhundrnnittiotvA 8. ninhimdrasjutton 9. (ett) wscntvAhundrascxtio 10. fem tusen Åttahundra-
trettioen

11.2
i. Filmen hörjar kvart över sju. 2. råget gAr tio över tre. 3. Jag vill iita halv sex (på eftermiddagen).
4. Vi är framme fem fiver tolv (pA natten), s. Lektionen borjar kvart i elva. 6. Tåget kommer tretton
(minuter) Över fyra (på eftermiddagen). 7. Janne slutar tio i nio. 8. jag iir tillbaka fem i tio (på kväll­
en). 9. Mötet börjar halv tolv. 10. Jag ska till frisören fem över halv tvA (pA eftermiddagen).

11.3
1. Den kostar icmtuscnscxhundraAttio kronor. 2. Den kostar tvAhundranittioåtiatuscnniohundra
kronor. 3. Den kostar sjuttomuscnåttahundra kronor. 4- Den kostar sexhundranittiotrc. S' Det kos­
tar tva och femtio. 6. Det kostar tre och sjuttio. 7. Det kostar sjm usenfyrahundrasextio kronor.
8. Den kostar nio och femtio. 9. Den kostar åttiotusenfemhundra kronor. 10. Den kostar sextio och
femtio.

12.1
1. femte 2. tredje 3. tionde 4. sjätte 5. tjugonde 6. ł|hrd«_- 7. femtonde 8. andra g. sjunde 10. första
12.2
i. vart åttonde Ar 2. var tredje timme 3. varannan tn/mnd 4. vart sjunde Ar 5. var tjärdc vecka 6. vart
femtonde dygn 7. var tjugonde dag 8 vart elfte Ar 9. var femte minut 10. vartannat Ar

12.3
1. den elfte i andra/februari nitionhundrnscxtioAtta 2. den trettionde i fjärde/april łjortonhundratio
3. den andra i tredje/mars niyhundrasextioscx 4- den femtonde i sjätte/juni artonhundranittionio
S- den fjärde i Åttonde/augusti trettonhundratjugo 6. den tolfte i elfte/november nittonhundrasju-
tcio 7. den Åttonde i femte/maj nitionhundrafyrtiotem 8. den törsta i tionde/oktober tjugohundra-
sex 9. den trettonde i andra/februari femtonhundrasextiosju 10. den trettioförsta i tolftC''december
tjugohundratjugo

Test
1. b 2, d 3. a 4- b 5 ..» 6. d 7. c 8. c 9. d 10. a 11. c 12. b 13. d 14 c 15- b

RZECZOWNIK

13.1
1. brevet 2. hunden 3. blomman 4- floden 5- knät 6. kannan 7. snöret 8. bron 9. iältcc 10. giraffen

13.2
1. en, tvättmaskinen a. cn, kaffebryggaren 3. en, frysen 4. ett. kylskApet 5. en, torktum laren
é . en, dörren 7. c i i , Aret 8. cn, vasen 9. en. hunden 10. ett, bandet

13.3
1. en stad 2. ett vykort 3. en läkare 4. ett ägg 5. en station 6. en kiosk 7. ett land 8. ett kilo 9. en
kalt 10. en ticka

13.4
1. det paketet 2. den strömmingen 3- det instrumentet 4- det bordet s- den gardinen 6 . den
krukväxten 7- den lampan 8. det försöket

14.1
1. cn 2. en 3. cn 4. en s- ett 6 . en 7. ett 8 . en 9- ett 10. etr

14.2
1. en, en J. cn 3. cn, cn, ett 4. cn $■ cn. cn, ett 6. en.cn 7-en, en 8. en, en. en

14.3
1. ett 2. en 3. en 4- en 5. en 6. en 7. en 8. cn

15.1
1. halsen 2. människan 3. trädet 4- soffan 5. ögai 6. katten 1. modern 8 handen 9- stranden
io. killen »1. bordet 12. biografen 13- cafćl/cafćct 14- turen 15. fönstret 16. konserten 17. vägen
18. läraren ig. frågan 20. arbetet
15.2
i. ett pass 2. cn våning 3. cn vän 4. cn stoi 5. ett suddgum m i 6. cn mus 7. cn fader 8. ett fing­
er 9. en väg 10. cn nagel 11. cn viigg 11. en mun 13. en matta 14. en spegcl is. cn iröja 16. cn
trädgård 17. cn sjuksköterska 18. cn blomma 19. ett svar 20. en kontakt

15.3
1. bilen 2. hollcn 3. planboken 4. fickan 5. ghess,'glassen

16.1
1. väskor 2. tavlor 3. Mrumpor 4. mössor 5. tröjor 6. flugor 7. flaskor 8. flickor 9. liljor 10. lampor

16.2
1. mattan, mattor, mattorna 2. en kvinna, kvinnor, kvinnorna 3. cn m änniska, m änniskan, m änni­
skorna 4. cn penna, pennan, pennor 5. gåvan, gåvor, gåvorna 6. cn planka, plankor, plankorna
7. en kassa, kassan, kassorna 8- en docka, dockan, dockor 9. lim pan, limpor, lim porna 10. en
myra, myror, m yrorna 11. cn kula, kulan, kulor 12. semlan, scmlor, scm lorna 13. cn villa, villor,
v illo rn a 14. en fralla. h allan . frallorna 15. en kappa, kappan, kappor

16.3
1. kassor 2. varor 3. rädisor 4. gurkor 5. paprikor 6. persikor 7. blommor 8. påskliljor 9. luscn-
skönor 10. rosor 11. grytor 12. kannor

17.1
1. fingrar 2. fläckar 3. stövlar 4. naglar ę. bullar 6. cyklar 7. tim m ar 8. ungdomar 9. makar
10. handskar

17.2
i. vägen, vägar, vägarna 2. en ring, ringar, ringarna 3. cn övning, övningen, övningarna 4. en
kopp. koppen, koppar 5. avdelningen, avdelningar, avdeln in garna 6. cn arm . arm ar, arm arna
7. cn sjukdom, sjukdomen, sjukdom arna 8. cn sked, skeden, skedar 9. pärmen, pärm ar, pärm ar­
na io. cn bänk, bänkar, bänkarna 11. cn mening, m eningen, m eningarna 12. cn bAt, båten, båt­
ar 13. kniven, knivar, knivarna 14. cn räkning, räkningar, räkningarna 15. cn hund, hunden,
hundarna

17.3
1. vaggar 1. dörrar 3. sängar 4. stolar 5. kjolar 6. blusar 7. dukar 8. koppar 9. hullar 10. tallrikar

18.1
t. stationer 2. amatörer 3. konditorier 4. länder 5. aktier 6. gymnasier 7. månader 8. bilder 9. v in ­
er 10. dumheter

18.2
1. butiken, butiker, butikerna 2. cn tabell, tabeller, tabellerna 3. cn hand. handen, händerna 4. cn
journalist, journalisten, journalister 5. parken, parker, parkerna 6. cn foi. fotter, töitcrna 7. en sko,
skon, skorna 8 ett paraply, paraplyet, paraplyer 9- spanjoren, spanjorer, spanjorerna 10. cn dam.
damer, damerna 11. cn doktor, doktorn, doktorerna 12. en tand, tanden, tänder 13. månaden, må­
nader. månaderna 14. cn kunskap, kunskaper, kunskaperna 15. c n museum, museet, museerna

18.3
1. gardiner 2. fAtöljer 3. m öbler 4. apparater 5. prisern a 6. kun der 7. fotterna 8. blom buketter
19.1
i. ögon 2. motton j. påståenden 4. bankkonton 5. säkerhetsbälten 6. nöjen 7-öron 8. meddelan­
den 9. skosnören io. byggen

19.2
1. bältet, bälten, bältena 2. ett foto, foton, fotona 3. ett hjärta, hjärtat, hjärtana 4- ett ho. boet.
bon 5. strået (stråt), strån, stråna 6. ett suddgummi. suddgummin. suddgummina 7. ett arbete,
arbetet, arbete nu 8. ett kvitto, kvittot, kvitton 9 nmrårlrt, områden, områdena 10. ett förhållande,
förhållanden, förhållandena 11. ett bi, biet (bit), bina (bien) 12. ett häfte, häftet, halten 13. ansiktet,
ansikten, ansiktena 14. ett täcke, täcken, täckena 15. ett ställe, stället, ställena

19.3
1. blåmärkcn 2. ställen 3. knän 4. ansikten 5. fågelbon 6. grässtrån 7. öron 8. arbeten 9. ären­
den 10. häften 11. frimärken 12. foton

20.1
1. män 2. hotell 3. telefonnummer 4. liter 5. svetsare 6. språk 7- mil 8. bord

20.2
1. djuret, djur, djuren 2. ett tåg, tåg, tågen 3. ett argument, argumentet, argumenten 4. en källare,
källaren, kallare j. belgiern, belgier, belgierna 6. en studerande, studerande, studerandena 7. ett
universitet, universitetet, universiteten 8. en gås, gåsen, gäss 9. ljuset, ljus, ljusen 10. ett namn,
namn, namnen n. en läkare, läkaren, läkarna 12. en ordförande, ordföranden, ordförande 13. mus­
en, möss, mössen 14- ett vatten, vatten, vattnen 15. ett rum, rummet, rummen

20.3
1. breven 2. paketen 3. benen 4 -läkarna 5. problemen 6. åren 7. universiteten 8. studerandena
9. rummen 10. fönstren

20.4
1. plommon 2. päron 3. smultron 4' hallon 5. lingon 6. glas 7. paket 8. russin

21.1
Niepoliczalne: 1. peppar 2. vatten 3. smör 4. mjöl 5. köld 6. salt 7. socker 8. ris 9. luft 10. kaffe
Policzalne: 1. ett hus 2. en penna 3. ett bord 4. en cykel 5. en pojke 6. cn dörr 7. en blus
8. en/ett finger 9. cn tandborste 10. cu öga

21.2
1. -, - 2. en, cn 3. - 4- - S- ~ 6- " 7. cn 8. - 9. - to. en

21.3
1. mjöl, vatten 2. ett vykort 3. cn kille 4. cn fråga 5. cn smörgås 6. en kusin 7. kaffe

22.1
i. Birgittas hundar 2. Mattias hus 3. Ingrids barn 4. Alex daior 5. Ullas cykel 6. Gomcz fönster
7. Gunnars äpplen 8. Adams paraply 9. Jonas lampor 10. Elins böcker

22.2
1. pojkarnas 2. kvinnans 3. bordets 4. chefens 5. Svenssons 6. flickornas 7. barnens 8. hundar­
nas 9. husets 10. bilens

22.3
1. trädgårdens blommor 2. husets hyresgäster 3. partiets ledare 4. stolens ben 5. bokens slut
6. Gdańsks invånare 7. husets tak 8. toalettens dörr 9. företagets problem 10. bokens författare
23.1
i. ctib ild , bilcłcii i. cn väninna, väninnan 3- cn katt. katten 4. en väckarklocka, väckarklockan
j. en ring. ringen 6 on ugn, ugnen 7 en hit. hAirn 8. «»n kasseit. kassetten 9, cn bil, bilen 10. cn
łlltii, filmen

23.2
1. - 2. cn 3. - 4. - 5. - 6. - 7. - 8. cn 9. en 10. cn

23.3
1. jorden 2. barnen 3. skalan 4. cn lärare/läraren 5. sanning 6. cn dotter 7. mod 8. djur 9. cn
katt 10. cn bilolycka 11. lust ia. bilolyckan

23.4
1. f. en servitris 2. c. ett s v e t s a r e 3. j. s j u k s k ö t e r s k a 4. i. lastbilchauffor 5. c. en kock 6. b. lä rare

7. d.M ikliiiic 8. b. m d l a i c 9. a. c n läkare 10. g. pilot

Test
1. a 2. d 3. c 4. c 5. c 6. d 7. a 8. c 9. b >o. d 11. a 12. c 13. b 14. c 15. c 16. c 17. c 18. u 19. a
20. c 21. d 22. c 23. b 24- b as. a

PRZYMIOTNIK

24.1
1. varmt, varm, varma 2. siar, stort, itora3. viktiga, viktigt, viktig 4- snällt, snälla, snäll S- smal,
smalt, smala 6. dyr, dyrt, dyra 7. billiga, billigt, billig 8. fattig, Fattiga, fattigt 9. ungt. unga, ungt
10. kall, kallt, kalla

24.2
1. hlommiga 2. smutsig 3. boga 4. ren 5. roliga 6. friskt 7. modern) 8. starka 9. längi 10. gröna

24.3
1. den är varm 2. hon är tjock ?. den är gammal 4. han är snabb S‘ den är mjuk 6. bon är dukiig/
klok 7. de är friska 8. dc är låga 9. dc är raka 10. det är hungrigt

25.1
1. Det ur ett hän liv. 2. Det är en t rött arhetare. 3. Del är ett vilt djur. 4. Det är cn vaken hund.
5. Del ar ett dumt program. 6. Det ä“ ett gammalt hus. 7. Det är cn svart kostym. 8. Det är en in ­
tressant svar. 9. Det är ett moget barn. 10. Det iir cn gratis present.

25.2
1. Vi har tv i bra lösningar. 2. Vi har fem dumma frågor. 3, Vi har ire enkla uppgifter. 4. Vi har lio
vakna barn. 5. Vi har tjugo gamla sockor. 6. Vi har sju rosa rosor. 7. Vi bar tolv vackra bilder. 8. Vi
bar nio små sommarsmgor. 9. Vi hai sju spännande filmer. 10. Vi har ett hundra tomma flaskor.

25.3
1. ny 2. underbar 3. dyra 4. bekväm 5. svart 6 . litet 7. vilt 8.randiga 9. stor 10.fantastiska
11. röda 12. vita 13. rosa 14. rött
2 6 .1
i. cn sådan dum tjej i. cn ann>in ircvlig expedit 3. fil gamla affärer 4 andra fina soffor 5. inget lint
päron 6. alla svarta stolar 7. vilken tråkig film 8. ett nytt hus 9. någon grön matta 10. flera dum ­
ma karlar

26.2
1. gamla böcker, gammal bok 2. trevligt program, trevliga program 3. dyra skidor, dyra skidor
4. röda klänningar, röda klänningar s. nytt hus, nya hus

26.3
1. ny kappa 2. ny kappa 3. röda handskar 4- röda handskar 5. tjocka vantar

27.1
1. vår nya stuga 2. deras vackra tavla 3. ert svarta paraply 4. hans gamla hatt 5. min röda penna
6. din moderna lampa 7. hennes dumma man 8. er bekväma fåtölj 9. dess långa svans 10. ert eget
hus

27.2
1. döda äpple/n 2. polska flagga 3. nya hus 4- långa resor 5. skrynkliga skjortor 6 . roliga datorspel
7. randiga blus 8. gula bil 9. dumma film /er 10. amerikanska president

27.3
1. nya hund 2. fina namn 3. svarta päls 4. svarta hundar/na ;. låga röst 6. starka stämma 7. unga
hund 8. låga röst

28.1
1. nya husen 2. gamla skidorna 3. tråkiga programmet 4. intressanta boken 5. vackra utsikten
6. snygga männen 7. röda förklädet 8. mogna äpplet 9. enkla problemen 10. polska produkten

28.2
1. Scr du det allmänna problemet? 2. Ser du det nya pianot? 3. Ser du det vita lakanet? 4- Ser du
det svullna knät? s- Ser du den gamla byrån? 6 . Scr du den röda stugan? 7- Scr du det mogna
äpplet? 8. Ser du den rosa kjolen? 9. Ser du det moderna fönstret? 10. Ser du den vackra filmen?

28.3
1. farliga hilarna, farliga bil/ar, Jonas farliga bil/ar 2. pigga barnet, pigga barn, pigga barn 3. trötia
mammor, trötta mamma mammor, trötta mammor 4. kalla dag/ar, kalla dag, kalla dagarna 5. hung­
riga varg/ar, hungriga vargen, hungrig varg 6. viktiga frågor, viktiga frågorna, viktiga frågan
7. långa film , långa filmer, långa film 8 goda hulle hullar, goda bullen, god hulle 9. starkt kaffe,
starka kaffet, starka kaffe 10. korta breven, korta brev, korta brev

29.1
«. finare, finast 2. intressant, intressantast 3. trivsam, trivsammare 4. lydigare, lydigast s. stark,
starkast 6. glad, gladare 7. hekväm, bekvämast 8. försiktig, försiktigare 9- dunklare, dunklast
10. mager, magrast

29.2
1. Ulla är kortare än Britta. 2. Lilas säng iir smalare än Brittas. 3. Brödet är hiliigarc än korven.
4. G unnar är tjockare an Erik. s. Larsson är rikare än Andersson. 6. Paraplyet är våtare än jackan.
7. Skymningen är mörkare än dagen. 8. Läraren ar lugnare än eleven. 9. Hunden är trognare än
katten. 10. Kudden är mjukare än soffan.
29.3
i. roligare, roligast 2. piggast, piggare 3. långsammare, långsammast 4. ledsnast, ledsnare s. fattig­
are. fattigast

30.1
1. högre, högst 2. stor. störit 3. lång, längre 4. lägre, lägst 5. tring, trängst 6. ung. yngre 7. griivre.
grövst 8. få, -

30.2
i. Jannes brott iir grövre än Emmas. 2. Bokhyllan ar högre an byrån. 3. Vägen är längre än stigen.
4. Iliivct är större än insjön. 5. Ingrid är yngre an Anna. €. Skåpet är högre lin bokhyllan. 7. <Jutiil-
las kjol är trängre än mammas kjol. 8. Jan är längre än Bo.

30.3
1. yngst, yngre 2. större, störst 3. längre, längst 4. tyngre, tyngst 5. högre, högst

31.1
i. m indre 2. äldst 3. äldre 4. bäst 5. vär re.-säm re/dåligarc 6. minst

31.2
1. äldst 2. bäst 3. minst 4. sämst 5. värst

31.3
1. äldst 2. minst 3. äldre 4. bäst 5. bäst 6. bäst 7. bäst

31.4
1. bättre. sä m rc/värrc/d ålig arc 2. m indre 3. äldre, äldst 4. bättre 5. m inst 6. värre 7. siim rc
8. bättre 9. äldst 10. mindre

32.1
1. mer förstående 2. mest förstående 3. m er förvånad 4. mest förvånad 5. mer problematiska
6. mer problematiskt 7. mer lysande 8. mest ly^indt' g. mer om ntiandl 10. mer emotionellt ■'emo­
tionella 11. mer logisk 12. mest logisk 13. mer känt 14. mer känd 15. mest känd

32.2
G rupa 1:1. duktig - duktigare - dukiigast 2. tunn - tunnare - tunnast 3. bekväm - bekvämare - be
kvämast 4. rolig - roligare - roligast 5. lugn - lugnare - lugnast
G rupa 2 : 1. låg - lägre - lägst 2. grov - grövre - grövst 3. ;tor - större - störst 4. hög - högre -
högst 5. lång - längre - längst
G rupa 3 : 1. liten - m indre - m inst 2. bra - bättre - bäst 3. dålig - säm re/värre - säm st/värst
4. gammal - äldre - äldst
G rupa -1: 1. rasande - mer rasande - mest rasande 2. mobhad - m er niobbad - mest mohbad
3. in ternatio nell - nier internationell - mest internationell 4. beläst - m er beläst - mest beläst
5. rom antisk - mer romantisk - m est rom antisk

33.1
1. små museer, lilla museum/små museer, små museerna 2. små datorer, lilla dator, lilla dator/små
datorer 3. lilla staden, lilla siad, små städer 4. litet problem, små problemen, lilla problem små
problem s. lilla son, små söner, lilla son 6. litet rum, små rum, lilla rum 'sm å rum 7. lilla barnet,
små bam en, lilla barn 8. små fotter/lilla fot, små fo tte r/lilli fot, små fotterna g. lilla äpplet, små
äpplen, lilla äpple/sm å äpplen 10. lilla spiken, liten spik, små spikar
33.2
i. liten 2. lilla 3. lilia 4. små 5. lilla 6. litci 7. smA 8. liten g. små 10. lilla

33.3
1. liten 3. lilla 3. små 4. lilla 5. små 6 . lilla 7. små 8 . liten 9. små 10. lilla

Test
1. b j. <1 3. c 4. c 5. a 6. b 7. b 8. d 9. b 10. b 11. a 12. b 13. d 14. d !$■ c 16. a 17. d 18. d
19. b 20. a 21. d 22. d 23. d 24. a 25. c

CZASOWNIK I CZASY GRAMATYCZNE

34.1
1. börja!, börjar 2. hör!, hör 3. väck!, väcker 4. prata!, pratar 5. ställ!, ställer 6. sluta!, slutar
7. bygg!, bygger 8. tvek!, tycker 9. stör!, stör 10. -!, betyder 11. jobba!, jobbar 12. studera!, stu­
derar 13. fulj!, följer 14. hyr!, hyr 15. släck!, släcker

34.2
1. lyssnar 2. bäddar 3. använder 4. kör 5. badar 6 . dansar 7. betalar 8. målar 9. läser 10. börjar

34.3
1. slutar 2. åker 3. kör 4. handlar 5. städar 6. tvättar 7. lagar 8. steker 9. kokar 10. ringer 11. svar­
ar 12. väntar

35.1
1. spå!, spår 2. stig!, stiger 3. bn!, bor 4. tro!, tror 5. kom!, kommer 6. ät!, äter 7. ske!, sker
8. skriv!, skriver 9. bjud!, bjuder 10. bry!, bryr 11. ily!, flyr 12. spring!, springer 13. Hyg!, flyger
14. sy!, syr 15. så!, sår

35.2
1. mår 2. äter 3. frvser 4. går 5. stiger 6. spår 7. sjunger 8. gråter g. når 10. klar

35.3
1. ligger 2. fryser 3. mår 4. trnr 5. gråter 6. gråt 7,1a 8. säger 9. sjunger 10. är

36.1
1. Flisabeih kan kamma på festen imorgon. 2. Jakob vill inte gA till skolan, j. Vill du gä på bio på
söndag? 4. Pår vi röka i köket? 5. Varför vill du inte gifta dig med Inga? 6. Måste vi bo i Warszawa?
7. Han kan tyvärr inte lätta beslut. 8. Jan vill Hytta härifrån så snabbt som möjligt, g. Jag får aldrig
låna deras bil. 10. Du måste gå hem och börja plugga.

36.2
1. kan (i) 2. vill (c) 3. måste (b) 4. kan (j) 5. vill (f) 6. kan (c) 7. kan (h) 8. måste (g) 9. måste (a)
10.kan (d)

36.3
1. brukar 2. måste 3. kan 4. ska 5. vill
37.1
i. träffa!. träffar, träffade, träffat 2. vissla!, visslar, visslade, visslat 3. borsta!, horstar, borstade,
borstat 4. berätta!, berattar, berättade, berättat s- rita!, ritar, ritade, ritat 6. promenera!, prome­
nerar. promenerade, promenerat 7. studera!, studerar, studerade, studerat 8 mejla!, mcjlar, rncj-
lade, mejlat g flytta!, flyttar, flyttade, flyttat 10. torka!, toikar, torkade, torkat 11, laga!, lagar,
lagade, lagat 11. elda!, eldar, eldade, eldat 13. förklara!, förklarar, förklarade, förklarat 14. repare­
ra!, reparerar, reparerade, reparerat 15. tala!, talar, talade, talat

37.2
i. kokade 2. fikade 3. kramade 4- skickat 5. började 6. pratade 7. träffat 8. parkerade

37.3
1. lovade 2. städade 3. diskade 4. tvättade 5. tittade 6. gillade 7. började 8. vattnade g. rensade
10. slutade

38.1
1. tänk!, tänker, tänkte, tänkt 2. läs!, läser, läste, läst 3. stäng!, slänger, stängde, stängt 4- rör!, rör,
rörde, rört 5. stäm!, stämmer, stämde, stamt fi. välj!, väljer, valde, valt 7. sätt!, sätter, satte, satt
8. -!, betyder, betydde, betytt 9. lägg!, lägger, lade, lagt 10. översätt!, översätter, översatte, översatt
ii. begär!, begär, begärde, begärt 11. rym !, rymmer, rymde, rymt 13. räck!, räcker, räckte, räcki
14. köp!, köper, köpte, köpi 15. stör!, stör. störde, stört

38.2
1. hörde 2. gifte sig 3. sa 4. glömde 5.1Aste 6. mötte 7. tyckte 8. lydde 9. hyrde 10. körde

39.1
1. nä!, nar, nådde, natt 2. ro!, ror. rodde, rott 3. ske!, sker, skedde, sketi 4. spä!, spär. spådde,
spått 5. bero!, beror, berodde, berott 6. bry!, bryr. brydde, brytt 7. avsky!, avskyr, avskydde, av­
skytt 8. gno!, gnor, gnodde, gnott g. fly!, flyr, flydde, flytt 10. tro!, tror, trodde, trott

39.2
1. sått 2. sådde 3. sår 4- bodde 5. boit 6. bor 7. spyr 8. spydde g. spytt 10. klär 11. klädde 12 klätt
13. mår 14. mådde 15. mått

40.1
1. brinn!, brinner, brann, brunnii 2. bit!, biter. bet. bitit 3. dra!, drar. drog. dragit 4- dö!, dör, dog,
dött s. fall!, faller, loll, fallit 6. lrys!, fryser, frös, frusit 7. flyg!, flyger, flög. flugit 8. försvinn!, för­
svinner. försvann, försvunnit 9. ge!, ger. gav, gcli 10. gråt!,gråter, grät, gråtit 11. hinn!, hinner, hann,
hunnit 12. håll!, håller, höll, hållit 13. !c!. ler. log. lett 14. ligg!, ligger, låg, legat 15. ljug!, ljuger, ljög.
ljugit 16. sjung!, sjunger, sjöng, sjungit 17. stryk!, stryker, strök, sirukit 18. ta!, tar. tog, tagit

40.2
1. väntat 2. suttit 3. kom 4. gjorde j, beställt G. ätit 7. hade 8. åt g. drack 10. njöt

41.1
1. springer 2. arbetar 3. läser 4. skriver 5. bor 6. reser 7. sjunger 8. tvättar 9. talar 10. borstar

41.2
1. N: Mormor lagar inte goda köttbullar. F: Lagar mormor goda köttbullar? 2. X: Uno torkar inte
kläderna på vinden. F: Torkar Uno kläderna på vinden? 3. X: Jonas berättar inte roliga historier.
F: Berättar Jonas roliga historier? 4. X: Farfar dricker inte alltid vin tiil maten. F: Dricker farfar
alllid vin till maten? 5. \ . Kocken steker inte lax i kokei. F: Steker kocken lax i köket?
41.3
i. G:ir Ulla till biblioteket cn gäng i veckan? 2. Varför använder du inte torktumlaren? 3. Regnar del
ofta i Polen pA sommaren? 4. När öppnar affären pA lördag"? 5. Pappa ställer alltid tunga kassar
i korridoren.

42.1
1. har tvättat haret 1. har ätit middag 3. har druckit mycket öl 4. har tvättat sig ordentligt 5. har
dammsugit 6. har målat om 7. har fått ett jobb 8. har lagat köttbullar 9. har jobbat hårt 10.har
joggat

42.2
1. har du sett 2. sAg 3. har du varit 4. var 5. har du redan strukit 6. strök 7. har du torkat 8. tor­
kade 9. har Mikael klippt sig 10. klippte sig

42.3
1. Jag har stekt falukorv den här veckan. Jag stekte falukorv för en vecka sedan. a. Jag har Akt utom­
lands i Ar. Ja£ Aktc Utomlands for ett Ar sedan. 3. Jag har flyttat i sommar. Jag flyttade i somras.
4. jag har besökt farföräldrarna idag. Jag besökte farföräldrarna för en vecka sedan.

43.1
1. b 2. b 3. a 4. c 5. c 6. b 7. h 8. a 9. c 10. c

43.2
1. fyller 2. blir 3. ska du bjuda 4. ska vi fA 5. blir/kom m er att bli 6. ska du göra/gör 7. reser
8. Aker 9. följa 10. ska ni surfa

44.1
1. hade 2. tog 3. byne 4. handlade 5. köpte 6. kände 7. hesiälldc 8.log 9. slöt 10. smakade
n. At 12. fick 1j. bantade 14. var 15. fyllde

44.2
1. hjälpte 2. tränade 3. putsade 4. släckte 5. lånade 6. bröt 7. slog 8. kastade 9. rökte 10. glömde

44.3
1. b a. c 3. a 4. a 5. b 6. c 7. c 8. b 9. a 10. c

45.1
1. När Peter hade kommit hem, lagade han mat. 2. När mamma hade ätit smörgAs, läste hon
tidning. 3. När vi hade dammsugit rummet, vattnade vi växterna. 4. När vi hade tjänat stora pen­
gar, bytte vi lägenhet. 5. När Monika hade vaknat, satte hon pA kalfe. 6. När vi hade sALt villan. Aktc
vi jorden runt. 7. När bonden hade mjölkat korna, matade han kaninerna. 8. När tomten hade
druckit öl, delade han ut julklappar, g. När vi hade läst alla obligatoriska böcker,tog vi examen.
10. När Sara hade stigit upp, hörde hon någon främmande sjunga i badrummet.

45.2
1. blev 2. hade arbetat 3. fick 4. gav 5. höll 6. gick 7. hade jag sagt/sade 8. var 9. hade sparat
10. blev

46.1
1. Ulla hade brAttom eftersom hon skulle hämta barnen tidigare. 2. Lena blev nervös eftersom hon
skulle lenta i matte. 3. Jonas var sur eftersom han skulle laga mat igen. 4. Märit kom tidigare hem
eftersom hon skulle tvätta alla fönster före pAskon. 5, Föräldrarna köpte nya tallrikar eftersom de
skulle förbereda ett sturr kalas.
46.2
i. b 2. b 3. a 4- c S- b 6. c 7. c 8. b 9. « 10. h

47.1
1. Kunde Lasse inie göra läxorna tidigare? 2. |ag behövde ime ratta hans uppsn:s. j- Varför måste
du lämna familjen? 4- Lena ville aldrig skriva mej] till sin make. s - 1Lin borde bc sina föräldrar um
ursakt. 6. Vi brukade simma 1 havet var|e dag. 7- De fick aldrig parkera bilen fram far huset.
8. Mormor måste diska efter kalaset i två timmar igir. 9. Tyvärr kunde eleven inte säga sanningen.
10. Skulle ni vilja dricka lite te?

47.2
1. ville a. kunde 3. brukade 4. måste 5. borde 6 . kunde 7. ville 8. brukade 9. kunde. 10. ville

47.3
1. ville 2. kunde 3. borde 4. måste 5. skulle

Test

1. c a. b 3. c 4. h 5. c 6. a 7. b 8. b g. c 10. c 11. c 12. d 13. a 14. b 15.1) 16. b 17. d 18. d


19. a 20. b ai. d 22. b 23. d 24 a 25. c

SZYK ZDANIA

48.1
1. P 2 .0 3. O 4 .0 S. P 6. P 7 P 8 . 0 9 O 10. P

48.2
1. Vi äier aldrig frukosi klockan 7. a. De simmade ofta i simbassängen. 3. Janne har inte sett cn
elefant. 4. De liar bara stulit 5 kronor! 5. Hela klassen klagar alltid pä mattcläraren. 6. jag vill inte
åka till Kanarieöarna. Det var förresten ingen intressant film. 8. Vi har .sällan tittat på film er den
här veckan. 9. Mormor har redan diskat allt. 10. De hade tyvärr åkt på semester.

48.3
1. I bokhyllan står många bockcr. 2. Utanför huset satt tre barn. 3. På våren brukar vi cykla. 4. Hela
söndagen har dc sovit. 5.1 Kina har människor många cyklar. 6. Nästan varje kväll träffas vi. 7 . 1 ju]
åker hela familjen till Sverige. 8. Till Sverige åker hela familjen i jul. 9. Igår fick vi en fin hil. 10. En
fin bil fick vi igår.

49.1
1. f 2. g 3. j 4. i 5. b 6. c 7. C 8. d 9. h 10. a

49.2
1. jag kommer hem och ringer till mina \änner. 2. Lasse lagar bilen och tre timmar senare åker han
till landet. 3. Knut går hemifrån och går på disko. 4. Mona är trön och gAr til] sängs. 5. Mats repa
rerar TV och en hel kväll tittar han på filmer. 6. Jenny äter middag och pratar i mobil. 7. Karolina
handlar mai och på kvillen lagar hon middag. 8. Tina vaknar och sedan bäddar hon. g. Örjan åker
till Karlskrona och fiskar. 10. Kita hälsar på sina kamrater och där spelar hon kort.
49.3
i. och 2. men 3. for 4. eller 5. så

50.1
1. Johan säger att de redan har skilt sig. 2. Vi undrar om Adam alltid sim m ar pä vintern. 3, Vår
Hicka lovar au hon aldrig har ljugit fur sina lärare. 4. Het är sv Ar t att tro att din man inte älskar
dig. j. Jag iro r att hon nog måste gå lill tandläkaren. 6. Det är synd att sommaren redan är slui.
7. A r du säker alt du verkligen älskar Johan? 8. Mamma sa au du ofta hade kommit för sent.

50.2
1. Hon tog hussen eftersom hon inte kunde starta hilen. 2. De ska resa till Portugal när dc har sparat
pengar. 3. Monika går till festen med barnet fasi flickan hara är 3 månader gammal. 4. Magnus får
inte gå hem eftersom han inte har slutat än. 5. Mormor städar medan hon lagar middag. 6. Jag vill
inte dricka vatten eftersom jag inte är törstig. 7. Du behöver inte äta med oss om du inte vill. 8. De
tänker Hytta från Polen därför au de im c kan hitta jobb här. 9. Ingrid tog en promenad eftersom
hon in ie v a r sjuk igår. iö. Vi ska åka skidor om det inte snöar imorgon.

50.3
1. «i 2. a 3. b 4. a 5. b

51.1
1. Eftersom dc får barn i maj, bör de byta till en större våning. 2. När Adam har sparat en stor
summa, tänker han köpa en ny bil, 3. När mamma badar, solar barnen. 4. Eftersom vi bor så nära,
går vi till samma skola. 5. När klockan var 6, slutade lektionen. 6. Innan vi gick på bio, gick vi på
restaurang. 7. Eftersom Knut hade en gul skjorta på sig, såg vi honom genast. 8. Fast farfar såg så
dAligt, körde han hil. 9. Medan han pratade i telefon, drack han kaffe. 10. Om det regnar, leker
barnen inne.

51.2
1. Jag läser medan Johan lagar mat. 2. Eftersom min bil gick sönder, tog jag bussen. 3. Om du inte
vill, behöver du inte följa med. 4. Medan pappa diskar, tittar familjen på tv. 5. Vi lovade att komma
fast vi var sjuka. 6. Medan Sara spelar piano, sitter familjen och lyssnar. 7. Nar Adam har ätit glass,
blir han mätt. 8. Jakobs kamrater ville inte gå hem, fäst klockan var mycket, g. Eva drack 3 koppar
kaffe medan hon väntade på tåget. 10. När vi är trötta, ska vi sluta.

52.1
1. om 2. när 3. medan 4. förrän 5. eftersom 6. innan 7. fast 8. som 9. eftersom 10. au

52.2
1. att som om 2. därför att eftersom 3. att om 4. V j. um fast 6. V 7. V 8. att om g. V 10. mntin
förrän

52.3
1. som om 2. som 3. om 4. for att 5. innan 6. när 7. medan 8. eftersom 9. fast 10. au

53.1
1. Berätta hur det är. 2. Säg när du kommer. 3. Berätta hu r många du vill köpa. 4. Berätta hur
mycket pengar du har. 5. Berätta nar du kommer tillbaka. 6. Säg vart du ska gå. 7. Berätta vad du
heter. 8. Berätta vilka planer du har för imorgon. 9. Berätta varifrån du kommer. 10. Berätta om
du har några vänner här.
53.2
i. Adam säger :ttt han in ie vill ha någon hund. 2. Läraren säger att Berit inte har någon dator. 3. l.'no
säger att han aldrig h ar varit i Pulen. 4- D c sager att de inte har några pengar. 5. Jag tror au Eva
nog har rätt. €. Pia säger att hon alltid vaknar kl. 7. 7. De lovar nit de säkert kcimmer till oss. 8. Dc
hoppas att Peicr väl äter m iddag med dem. g. Ni tlagar att ni inte förstår någonting. 10. A n na säg­
er att hon aldrig har besökt dem.

53.3
1. Jag frig a r vem som vill följa med. 2. jag frågar vad som ligger på golvet. 3. Jag frågar vilka som
fick bra betyg. 4. Jag frågar vilket tåg soni kom för sent. 5. Jag frågar vem som älskar mig. 6. Jag
frågar vilka som var på festen. 7. Jag frågar vilken hil som ä r reparerad. 8. ]ag frågar vad som kom
med posten.

53.4
1, Birgitta sa au vädret hade varit hemskt. 2. I-ors undrade om det fanns lite vin kvar. 3. Mamma
frågade om barnen hade tvättat sig. 4. G u n n ar sa nii de skulle fika dar. 5. Lasse sa att han skulle
skolka nästa dag. 6 . M ärit lovade att hon aldrig skulle betala m ina skulder, 7. Gustav skrek till oss
att vi skulle försvinna med detsamma. 8. Hunden verkade säga att den inte hade ätit kakan.

54.1
1. Det vore tråkigt om Johan aldrig ringde mig. 2. Det vore tråkigi om han inte ville kyssa nvg. 3. Det vore
tråkigt 0111 mamma alltid tjatade på dig. 4. Det vore tråkigt om ni inte hälsade pft oss. 5. Det
vore tråkigt om jag inte klarade provet. 6. Det vore tråkigt om vi sällan träffades. 7. Det vore tråkigt
om ni im e lärde er svenska. 8. D el vore tråkigt om de inte bjöd oss på festen. 9. Det vore trå­
kigt om A nn Ghristiu iniu följde med. 10. Det vore tråkigt om vi ;ild rig h lc v vänner.

54.2
1. Om Peter inte var sjuk. skulle han jogga. 2. Om Mattias ringde mig, skulle jag bli jätteglad. 3. Om
jag köpte en lu n d , skulle föräldrarna bli arga. 4- Om hon åkte (ill England, skulle hennes man bli
besviken. 5. Om jag slösade pengar, skulle jag inte ha råd med allt.

54.3
1. Vad skulle mamma ha sagt om du hade brutit benet? 2. Varför skulle vi ha frågat om ni inte hade
velat svara? 3. Vart sku lle de ha gått om de hade tappat nycklarna? 4. Vem skulle du ha gift dig
med om Johan inte hade velat ha dig? 5. H ur dags skulle In grid ha kommit fram om tåget inte hade
varit försenat?

55.1
1. Vem är det som skvallrar? Det är Jonas som skvallrar. 2. Vem är det som badar? Det är Bo som
badar. 3. Vem är det som pratar i telefon? Det är Ivar som pratar i telefon. 4. Vem var det som ar-
hetade hårt? Det var mamma som arbetade hårt 5. Vem var det som tittade på film en? Det var
fam iljen som tittade på film en.

55.2
1. a. Vad är det (som) Uno tvättar? b. Det är sina strum por (som ) l.'no tvättar. 2. a. Vem är det
(som) du liknar? b. Det är din mamma (som) du liknar. 3. a. Vad är det (som) pappa köper? b. Det
är cigaretter (som) pappa köper. 4. a. Vem var cct (som) Johanna tänkte på? b. Det var Mattias
(som ) Johanna tänkte på. 5. a. Vem var det (som) In grid skulle träffa? b. Det var sin kusin (som)
In grid skulle träffa.
55.3
i. Varifrån är det (som) ni kommer? 2. Vart iir det (som) de lly t u r? 3. Hur många barn är det (som)
Ako har^ 4 Vnrr är det (som) Un» ringer? 5. Var är det (som) Adam bor? 6. Hur mycket iir det
(som) du jobbar? 7. När är det (som) lektionen slutar? 8. Var är det (som) Stockholm ligger? 9. Vad
är det (som) du säger? 10. Vart är det (som) han åker?

Test

1. b 2. b 3. b 4. c 5. c 6. d 7. c 8. d 9. a 10. b 11. b 11. c 13. c 14. b 15-a 16. d 17-c 18. b


19. d 20. a 21. a 12. b 23. h 24. d 2;. a

STRONA BIERNA

56.1
1. Barnet badas av mormor. 2. Trädgården vattnades av den yngste sonen. 3. Stugan målade* av hela
familjen. 4. Kakan hade bakats av eleverna. s-Två melodier ska spelas av gitarristerna. 6. Bilen har
körts av mamma. 7. Dörren stängdes av en stor tjock kvinna. 8. Morgontidningen läses av många
människor. 9. Papperskorgen tömdes av städerskan. 10. Huset hyrs av klubben. 11. Sladden snoddes
av flickan. 12. Grönsalladen har såtts av trädgårdsmästaren. 13. Kjolen sys av en skräddare. 14. Han
troddes av alla människor. 15. Vi spåddes av zigenerskan. 16. Jag bets i armen av en hund. 17. Ishoc-
key-VM har vunnits av Sverige många gånger. 18. En julsång sjöngs av manskören. 19. Mopeden
stals av ett gäng ungdomar. 20. Brevet skrivs av Emma.

56.2
1. Eva översätter boken. 2. Fröken Eriksson hade salt biljetterna. 3. Jag hakade brödet. 4. Pojken
bar upp väskorna. 5. Mamma syr kjolen. 6. Alla läser tidningen. 7. Ulf har tvättat bilen. 8. Pappa
gräddade pannkakorna. 9. Ingmar Bergman regisserade filmen. 10. Kocken skär gurkan i bitar.

57.1
1. Plötsligt hördes ett konstigt ljud. 2. Den här låten sjungs i alla länder. 3. Ett paraply hittades på
tåget. 4. Affären stängs kl. 8 på kvällen. 5. Den rätten lagas på 10 m.nuter. 6. Många lägenheter
byggs i år. 7. Förra året mdlades huset två gånger. 8. Systemet har förbättrats. 9. Huset städas på
2 timmar. 10. För lite mjölk har köpts.

57.2
1. Hon kan nås per telefon. 2. Gräsmattan bör klippas av Pelle. 3. En miljon nya lägenheter ska byg­
gas i år. 4. En äppelkaka ska bakas av Maria, s- Huset måste målas. 6. Hela huset kan städas på
2 timmar. 7. Två uppsatser horde skrivas av eleverna. 8. Bilen lick repareras av m ekanikern.
9. Många stjärnor kunde observeras i går. 10. Texten måste läsas ordentligt av journalisten.

57.3
1. Reformen infördes år 1999. 2. H är repareras h ila r varje dag. 3. Salladen lagas på 20 m inuter.
4. Han valdes till statsm inister i fjol. 5. Posten stängs kl. 18.00 varje tisdag. 6. Frågan måste
u pprepar flcrn g/inger. 7. Någoi reslutat kan im e uppnäs. 8. Tavlan såldes på auktion förra
veckan. 9. Film en sågs av bara 100 personer igår. 10. Kjolen har syns/sys av hennes mamma nu.
58.1
i. a. bakat b. bakad t. bakat d. bakade c. bakade f. bakade 2. a. byggt b. byggt c. byggd
d. byggda c. byggda f. byggda 3. a. steki b. stekta c. stekt d. stekta e. stekta t. stekt 4 a. klhtt
b. klädd c. klädda d. klädda c. klätt f. klädda 5. a. bjudit b. bjuden c. bjudna d. bjudna
e. bjudna f. bjuden

5 8 .2
1. a. c n läst bok b. den lästa boken 2. a. cn tvättad blus b. den tvättade blusen 3. a. ett sagt ord
b. det sagda ordet 4. a. en tänd lampa b. den tända lampan 5. a. ett förberett tal b. det förbe­
redda talet

59.1
1. Barnet blev misshandlat av föräldrarna. 2. Finland blev besegrat i ishockey av Sverige. 3. Mitt
rum har nyligen blivit tapetserat av mina bröder. 4- Kunden blev lurad av försäljaren. 5. Han blev
sviken av sin flickvän. 6. Han hlev tagen av polisen. Dekorationerna har blivit gjorda av
barnen. 8. Presskonferensen hade b livit nrdnad av regeringen. 9. Hussen har b liv il stoppad
av terroristerna. 10. Priset hlev tilldelat av Svenska Akademien i torsdags.

59.2
1. Ö ver hundra polismän hade söki flickan. 2. Mänga läsare läser säkert hans nyaste bok. 3. Man
ska skrota fartyget snart. 4. Man lurade henne igen. 5. Agaren skulle sälja fabriken. 6. Man lia r
fort bort fem soldater under striden. 7. Hela familjen älskade hunden. 8. De planerar alltid sin
semester i god tid. 9. Förläggaren ska möta författaren pä flygplatsen, 10. Den berömde designern
sydde alla kjolar.

60.1
1. Fönstren ska bli stängda ikväll. 2. Han kan bli nädd per telefon. 3. Hyran hlir hetalad den sista
dagen varje mänad. 4. Tavlan har redan blivit såld. 5. Jordgubbarna blev plockade igär. fi. Histo­
rien blev berättad För mänga är sedan. 7. Boken hade blivit skriven av Keriin Hkman. 8. Tjuven
mästc bli häktad, g. Tärtan blev bakad av Inga och Tina. 10. Den vackra sängen har blivit sjungen
av hela kören.

60.2
1. Sammanträdet sköts upp. 2. Klassrummet har gjorts rent/rengjorts 3. Reformen genomtordes för
ett är sedan. 4. Vi ska avj.kedas nästa vecka. 5. V i hade inte bjudits. 6. De lurades! 7. Peter har
gripits. 8. Filmen ska visas om 2 dagar. g. Jag överraskades av mina kamrater, io. Pojken hämtas
av sina föräldrar.

60.3
1. Det dansades hela kvällen. 2. Pappa blir hämtad klockan 5 av kompisar. 3. Hon är målad av en
känd konstnär. 4. Dörrarna stängs! 5. Mänga tidningar läses pä Island. 6. Hennes cykel stals
igär. 7. Huset hade ritats av cn utmärkt arkitekt. 8. Blommorna har köpts pä en blomsterhandel
runt hörnet. 9. Biljetterna beställdes pä nätet. 10. Den här övningen skulle göras av hela g ru p ­
pen.

Test

1. d 2. a 3. d 4. c 5. d 6. b 7. d 8. a 9. d 10. a 11. d 12. b 13. e 14. b 15. a 16. c 17. c 18. d


19. d 20. c 21. d 22. c 23. c 24. c 25. a
PRZYIMEK

61.1
i. om fem minuter 2. for tre Ar sedan 3. tor en timme sedun 4. för fem år sedan 5. för <^n vtcka
sedan 6. om ett år 7. om cn vecka 8. för ett år sedan 9. om cn halvtimme 10. for en hel timme sedan

61.2
1. Vi behöver fem tusen om året. 2. Barnflickan kommer tre dagar i veckan. 3. Vi har lem veckor om
året. 4. Barnet vaknar tio gånger om dygnet, s. Farbror röker tio cigaretter om dagen. 6. Jag :jänar
tjugo tusen i månaden. 7. Jag tänker på Jonas två gånger i sekunden. 8. Jag matar djuren två gånger
om dagen. 9. jag saknar dig tio gånger i minuten. 10. Elefanten äter tre hundra kilo om dygnet,

61.3
1. på 2. om 3. i 4. i s- sedan 6. pä 7. i 8. sedan 9. sedan 10. om

62.1
1. på lördag/i lördags/på lördagarna 2. på fredag/i fredags/på fredagarna 3. i jul/i julas/på julen
(jularna) 4 i juni/i juni (forra årei)/i juni (varje år) s- i höst/i höstavpå hösten (höstarna) 6. i ef­
termiddag-i eftermiddags/på eftermiddagen (eftermiddagarna) 7. i vår/i våras/på våren (vårarna)
8. i midsommar/i midsomras/på midsommaren (midsomrarna) 9. i natt/i natt/på natten (nätterna)
10. ikväll/igår kväll/på kvällen (kvällarna)

62.2
i. i juni 2. på natten (nätterna) 3. i höstas 4. i januari 5- på vintern (vintrarna) 6. i eftermiddag
7. i jul (på jularna) 8. på julen (jularna) 9. i somras 10. i våras 11. på fredag 12. i torsdag* kväll
13. i morgon bitti 14. på lördag 15. på lördagen (lördagarna)

62.3
1. på över ett år 2. igår kväll 3. för några minuter sedan 4. i cn vecka 5. på hösten

63.1
i. under 2. på 3. i mitten 4. i s- v'd 6. på 7. mittemot 8. runt 9. mat 10. framför 11. i 12. ba­
kom 13. under 14. över 15. på

63.2
1. på, i a. på ]. på 4 . på 5 . i 6 . p3 7 . på 8 . på g. i 10. i

64.1
1. för/över 2. för 3. över 4. över 5. på 6. på 7. i 8. på 9. på 10. på

64.2
1. ila n iir galen i den där kvinnan. 2. Vad ar du orolig för? 3. Jagtror att dc är trötta på mig.
4. I.äraren är förvånad över pojkens ord. 5.Mamma är kär i min mattelärare. 6. Ni ar sura på
oss. 7. De är besvikna på sitt liv. 8. Flickorna är bekymrade över läxan. g. liva är förtjust i sin nya
bil. 10. Polisen är irriterad på barnen.

64.3
1. på 2. på 3. på 4. på 5. på 6. för 7. i 8. i 9. över 10. på

65.1
1. c 2. b 3. b 4. c 5. a 6. b 7. a 8. c 9. a 10. c 11. a 12. a 13. c 14. b 15. b 16. b 17. b 18. b
19. b 20. a 21. a 22. b 23. b 24. b 25. c
Test

i. b 2. b 3. c 4. a 5. c 6. d 7. b 8. a 9 c 10. c 11. b 12. b 13. d 14. b 15. b 16. b 17. a 18. c


19. b 20, b 21. d 22. a 23. b 24. c 25. b

PRZYSŁÓWEK

66.1
1. hemskt 2. fantastiskt 3. ovanligt 4. otroligt 5. faktiskt 6. vackert 7. snabbt 8. fö rfä r­
ligt 9. hemskt 10. väldigt

66.2
1. tidigt 2. svagt 3. ironiskt 4. egoistiskt 5, ensamma 6. vackert 7. hårt 8. vackra 9. dumt
10. högt

66.3
1. a. gärna b. hellre- <. helst 2. a. tydligt b. tydligare c. tydligast 3. a. ofta b. oftare c. of­
tast 4- a. högt b. högre t. högst 5- a. sent b. senare c. senast

67.1
1. 2 . upp b. uppe c. upp d- uppe 2. a. ner b. ner c. nere d. nere 3. a. hemma b. hemma
c. hem d. hem 4. a. dit b. dar c. där d. dit 5. a. inne b. in c. in d. inne

67.2
1. upp 2. där 3. upp 4. dit 5- hemma 6. hem 7. ner 8. nere 9. in 10. in

67.3
1. härifrén 2. dit 3. uppifrån 4. hemma $■ utifrån 6. in 7. iict

Test
1. d 1. d 3. h 4. h 5. c 6. d 7. c 8 . 0 9. h 10. a 11. c ia. d 13. h 1 4 -a 15 c

TEST POWTORKOWY

1. d 2. c 3 .3 4. c 5. a G. d 7. a 8. h 9. a 10. d 11. c 12. a 13. b 14. c 15. c 16. a 17. c 18. c


19. d 2c. a 21. a 22. c 23. d 24. b 25. c 26. b 27. a 28. a 29. c 30. a 31. b 31. a 33. a 34. c 3$. c
36. c 37. a 38. d 39. b 40. c 41. a 42. c 43. d 44. b 45. a 46. c 47. c 48. b 49.3 50. d 5' -b
52. c 53 b 54. b s$. d $6. c 57. a 58. c 59. b 60. b 61. a 62. d 63. b 64. a 65. b 66. b 67. c
68. b 69. h 70. c 71. b 72. b 73-a 74 d 75. d 76. d 77. b 78. c 7g. h 80. d 81. a 82. h 83. c
84. d 85. b 86. a 87. c 88. b 89. d 90. a 91. b 92. b 93. d 94 c 95. b 96. b 97. c 98. d gg. b
100. d
Konsultacja: Ricki Torstensson
Projekt graficzny i typograficzny: Janusz Górski
Ilustracje: Joanna Kurowska
Redakcja i korekta: Piotr Sitkiewicz
Skład: Piotr Górski, Maciej Goldfarth
Druk i oprawa: Petit s.c. Sklad-Druk-Oprawa, 20-120 Lublin, ul. Tokarska 13

© by Hanna Dymel-Trzebiatowska, Ewa Mrozek-Sadowska


© by wydawnictwo słowo/obraz terytoria, Gdańsk 2007

wydawnictwo słowo/obraz terytoria


al. Grunwaldzka 47/3, 80-244 Gdańsk
tel. (058) 341 44 13, 345 47 07
fax (058) 520 80 63
e-mail: slowo-obraz@terytoria.com.pl
www.terytoria.com.pl

ISBN 978-83-7453-767-4
Tro lli to pierwszy w Polsce podręcznik do nauki języka szwedzkiego łączący dwie funkcje: teoretyczną
i praktyczną. Książka zawiera szczegółowy opis podstawowych zagadnień gramatyki szwedzkiej,
wzbogacony przykładami oraz uzupełniony licznymi ćwiczeniami. Na końcu każdego rozdziału
znajdują się testy powtórkowe, a książkę zamyka obszerny test, obejmujący treść całego kursu.
Przejrzysta struktura ułatwia korzystanie z podręcznika zarówno podczas samodzielnej pracy,
jak i na kursach językowych, w szkołach i na uczelniach.