Institutionen för

matematikämnets och
naturvetenskapsämnenas
didaktik

Kursbeskrivning
Forskningsmetoder i matematikämnets och
naturvetenskapsämnenas didaktik A

Vårtermin 2019

Kurskod: UM7050

Version 2018-12-18

1
Välkommen till kursen forskningsmetoder i
matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik A
(7,5 högskolepoäng)
Kursen du nu påbörjar ingår i magister- och mastersprogrammen i matematikämnets och
naturvetenskapsämnenas didaktik. Kursen är en av de obligatoriska kurserna i programmen
och går på halvfart under vårterminens första tio veckor. Kursen ges av Institutionen för
matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND). Denna kursbeskrivning
innehåller allmänna upplysningar om kursens innehåll, uppläggning, examination och
bedömning samt en del annan praktisk information.

Kursens administratör och lärare

Maria Backteman (program) maria.backteman@mnd.su.s
Kursadministratör Tfn 08-120 764 03 Rum P417
Elvira Björkman
(fristående kurs) elvira.bjorkman@mnd.su.se
Tfn 08-120 767 32 Rum E479
Iben Christiansen iben.christiansen@mnd.su.se
Kursansvarig lärare Tfn 08-1207 6637 Rum: P 421

Carl-Johan Rundgren carl-johan.rundgren@mnd.su.se

Tfn. 08-1207 6604 Rum: E 373

Övriga kurslärare

Kursens innehåll
Kursen behandlar vetenskapsteoretiska utgångspunkter och valda forskningsmetoder i de
ansatser som är relevanta för matematikämnets- och naturvetenskapsämnenas didaktiska
forskning.

Kursens förväntade studieresultat

● Visa förståelse av relationen mellan forskningsmetod och utformningen av
forskningsfrågor i egna och andras studier i matematikämnets och
naturvetenskapsämnenas didaktik.
● Beskriva principer för insamling, systematisering och analys av empiriskt material inom
centrala forskningsmetoder i matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
● Göra överväganden avseende forskningsetik och intersektionalitet i egna och andras
studier i matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
● Beskriva huvuddragen i utvecklingen av forskningsmetodiska ansatser inom de
ämnesdidaktiska fälten.

Kursens uppläggning
Kursen ges på distans med undantag av tre campusförlagda träffar. Kursen organiseras genom
inspelade föreläsningar, diskussioner på lärplattformen Athena (itslearning), gruppseminarier,
redovisningar, samt individuellt skriftligt arbete alternativt IKT-baserat presentationsmaterial.
Kursen har sju delar, jf figuren nedan. De centrala delarna är det vetenskapsteoretiska och
arbetet med exempel på ansatser och metoder, varför fem kurstillfällen användas på dessa
delar.

2
 Kursens begrepp
• Campusträff 24:e januari

Forskningsetik
• Campusträff 24:e januari

Historia
• Webbinar 31:e januari

Vetenskapsteori
• Teoretiskt: Webbinar 7:e februari
• Praktiskt: Campusträff 14:e mars
Ansatser och metoder
• Fallstudier och intervjuer: Campusträff 14:e februari
• Survey och enkät: Webbinar 21:e februari
• Naturalistisk metod och observation: Webbinar 7:e mars
Introduktion till analys
• Campusträff 14:e mars

Intersektionalitet
• Campusträff 14:e mars
Figur 1. Kursens delar med innehåll och kurstillfällen

Kursens bedömningsuppgifter
Uppgift A: Denna uppgift består av att deltagarna skapar en enkät om ett didaktiskt tema.
Enkäten besvaras sedan av några andra deltagare på kursen, och resultaten användas till att
reflektera över enkätens utformning. Samtliga medlemmar i gruppen ska bidra med insamling
av data och i diskussionen.

Uppgift B: Denna uppgift består av en forskarintervju som anknyter till kursens innehåll och
görs i mindre grupper. Forskarintervjun går ut på att fånga den aktuella forskarens
vetenskapsteoretiska utgångspunkt och forskningsmetoder med hjälp av ett antal
nyckelbegrepp och kreativt frågande utifrån kursens begrepp och kurslitteraturen. Utifrån
intervjun skriver gruppen (i) en kort sammanfattning av innehållet, (ii) en diskussion av detta
utifrån centrala begrepp som ontologi och epistemologi, (iii) en reflektion över intervjun som
metod. Redovisning sker via Mondo. Grupperna gör presentationerna tillgängliga för alla
kursdeltagare via Athena senast den 5 mars 2019.

Uppgift C: Individuell inlämningsuppgift. Välj en av nedanstående artiklar. Uppgiften

består i att skriva en kritisk sammanfattning av artikeln som berör dessa punkter: (a) vad
artikelns forskningsfrågor och dess resultat är, och överensstämmelsen mellan dessa; (b) vad
artikelns data-insamlingsmetod och ansats, och relationen mellan metod, ansats och
forskningsfrågor; (c) vilka vetenskapsteoretiska perspektiv avspeglas i artikeln; (d) hur data-
analysen i artikeln blev genomfört (i egna ord).

Artikel 1: Harris, D., & Williams, J. (2012). The association of classroom interactions, year group and
social class. British Educational Research Journal, 38(3), 373-397. (25 sidor)
Artikel 2: Schoulz, J., Säljö, R., Wyndhamn, J. (2001). Heavenly Talk: Discourse, artifacts, and
children’s understanding of elementary astronomy. Human Development, 44, 103–118.

3
Artikel 3: Schuchart, C., Buch, S., & Piel, S. (2015). Characteristics of mathematical tasks and social
class-related achievement differences among primary school children. International Journal of
Educational Research, 70, 1-15.

Artikel 4: Sidenvall, J., Lithner, J., & Jäder, J. (2015). Students’ reasoning in mathematics textbook
task-solving. International Journal of Mathematical Education in Science and Technology, 46(4),
533-552. doi:10.1080/0020739X.2014.992986

Artikel 5: Simpson, A., Che, S. M., & Bridges, W. C. (2016). Girls’ and Boys’ Academic Self-
Concept in Science in Single-Sex and Coeducational Classes. International Journal of Science and
Mathematics Education, 14(8), 1407-1418.

Presentationen kan göras skriftligt (max 2500 ord, exklusive försättsblad och referenslista)
eller på video (max 15 min). Om du vill använda andra kreativa sätt för din presentation
behöver detta först diskuteras med kursansvariga lärare. Oavsett vilket format som används
för presentation skal referenslista inlämnas.

Vedertagna hänvisnings- och referenstekniker i enlighet med APA 6. Skriftliga presentationer

görs i font storlek 12. Första inlämning för kamratbedömning 18/3, den slutgiltiga senast den
24 mars 2019 kl. 23.59. Kamratbedömningen bör utföras så fort som möjligt, senast den 20
mars. Du kommer att få tilldelat en kamrats uppgift för bedömning så fort inlämningsdeadline
hår nåtts. Det viktiga är inte din bedömning men de kommentarer du kan ge för att stödja din
kamrat.

Examinationsformer som uppsatser, hemtentamina och andra skriftliga redovisningar som

t.ex. laborationsrapporter bygger på förtroende och kräver stort ansvarstagande. Läraren ska
lämna tydliga instruktioner om vilken grad av självständighet som förväntas. Kopiering
(plagiering) av text är inte tillåten. Varje student ska, om inte annat anges, skriva sin egen text
(eller motsvarande). Att använda någon annans text i sin egen utan att ange varifrån den
lånade texten kommer är plagiering. Plagiering är också om man kopierar någon annans text
och skriver om texten på vissa ställen, lägger till några egna formuleringar, osv. Alla olika
typer av källor som används ska redovisas som referenser, fotnoter och/eller källförteckning.
Hämtas information eller idéer från annan person eller källa ska detta tydligt anges. Om
enstaka meningar från annan text används som citat, måste dessa omges med citationstecken
och källan anges som referens. Observera att detta även gäller egen tidigare publicerad text.
Vid arbete i grupp skall varje medlem i gruppen bidra till arbetet på ett likvärdigt sätt. I
normalfallet ska varje medlem kunna redogöra för uppgiften i sin helhet. Se gärna på
https://www.su.se/ike/utbildning/studieinformation/plagiat-1.213485

Ramschema
Torsdagar 15:15-18: Deltagande i campusförlagda kursträffarna och gruppseminarierna är
obligatoriska.

Tid och plats Innehåll Ansvarig

Kursintroduktion & Forskningsetik
Campusträff 1  Kursintroduktion: kort om upplägg och Mondo och grupper
24/1 (v. 4)  Aktiviteter om vad didaktisk forskning är, och om
metodologier, ansatser/design och metoder
15:15-18:00  Aktiviteter om forskningsetik

Rum E248/250 Att läsa/se:

- Bryman (2011), s. 13-14, s. 20-29, kapitel 5 om etik

4
 Supplerande:
- Maxwell (2004)
- Slavin (2002)
- Adler & Lerman (2003)

Webbinar Utvecklingen av forskningsmetodiska ansatser

31/1 (v. 5)
Att läsa/se:
- Introduktionsfilm 1 med Paul Andrews
- Introduktionsfilm 2 med P-O Wickman
- Ercikan & Roth (2006)
- Maxwell (2004)
- Slavin (2002)

Gruppseminarium:
Diskussionspunkterna finns på Athena under planering för dagens
datum och i mappen för dagen under innehåll.

Webbinar Ontologi, epistemologi och val av metod I

7/2 (v. 6)
Att läsa/se:
- Introduktionsföreläsning med C-J Rundgren
- Bryman (2011), s. 29-46
- Mack (2010)

Supplerande litteratur:
- Bertram & Christiansen (2014), kap 2
- Åsberg (2001)

Gruppseminarium:
Diskussionspunkterna finns på Athena under planering för dagens
datum och i mappen för dagen under innehåll.

Campusträff 2 Fall-studier & intervjuer

14/2 (v. 7)  Ansatsen fallstudie och metoden intervju
 Att förbereda en forskarintervju. Se ”Uppgift B”.
15:15-18:00
Att läsa/se:
Rum E248/250 - Introduktionsfilm med Judy Sayers
- Bryman (2011) kap 8 s. 202-226, kap 17 s. 412-445, kap
2 s. 73-80
- Flyvbjerg (2006)

Supplerande litteratur:
- Baxter, P., & Jack, S. (2008)
- Yetiş & Ludwig (2013)
- Witz et al (2001)
- Goodband et al. (2012)
- Bryman (2011), kapitel 18

Webbinar Ansatsen survey, metoden enkät

21/2 (v. 8)  Ansatsen Survey; metoden enkät.

Att läsa/se:
- Introduktionsfilm 3 med Lovisa Sumpter
- Bryman (2011), kap 2 s. 63-69, kap 7, s. 176-201, kap 9,
s. 227-240

5
 - Andrews & Diego-Mantecón (2015)

Supplerande litteratur:
- Presser et al (2004).

Gruppseminarium:
Diskussionspunkterna finns på Athena under planering för dagens
datum och i mappen för dagen under innehåll.

Tillsammans ska ni skapa en kort enkät kring valt tema (se

uppgift A). Lägg upp enkäten på webben m h a surveymonkey,
ladda upp länken till enkäten på Athena, och svara på en enkät
från minst två andra grupper.

Vecka 9 Sportlov
5/3 (v.10) Redovisningen av uppgiften om intervjun lämnas in.
Se ovan ”Uppgift B”.
Webbinar Naturalistisk metod och observation
7/3 (v. 10)
Att läsa/se:
- Introduktionsfilm del I och II med Judy Sayers
- Bryman (2011), kapitel 11 s. 262-280, kap 16 s. 377-411

Supplerande litteratur:
- Hubber, Tytler & Haslam (2010)
- O’Leary (2012)

Gruppseminarium:
Diskussionspunkterna finns på Athena under planering för dagens
datum och i mappen för dagen under innehåll.

Campusträff 3 Ontologi, epistemologi och val av metod II

14/3 (v. 11)  Aktivitet om typer av analys.
 Diskussion som uppföljning på läsning av de tre exempel-
15:15-18:00 texter.

Rum E248/250 Att läsa/se:

- Bertram & Christiansen (2014), s. 115-125
- Ex1: Karlsson Wirebring et al. (2015).
- Ex2: Hubber, Tytler & Haslam (2010).
- Ex3: Björklund Boistrup (2015).

Vi hoppas naturligtvis att ni också vill tänka över innehållet i

artiklarna, men fokus för läsningen är att se artiklarna som
exempel på hur frågeställning, teoretiskt perspektiv, ansats och
metod för datainsamling och analys är relaterade, och på hur
ontologiska och epistemologiska antagen visar sig i forskningen.

Intersektionalitet
 Diskussion av intersektionalitet också med referens till de tre
exempel-texterna.

Att läsa/se:
- Arvola Orlanders föreläsning om intersektionalitet
- Lykke (2005)

6
 18/3 Skriftlig examination (eller inspelad) examination 18/3 tilldelas alla
lämnas in för kamratbedömning en text/inspelning
för
Lägg in en text i Athena i uppgiften ”Uppgift C för kamratbedömning.
kamratbedömning”.

20/3 Kamratbedömning
Gör ett inlägg med kamratbedömning i Athena. Din
kamratbedömning skulle komma upp på översikten för kursen i
Athena.

24/3 Inlämning av den slutgiltiga examinationsuppgiften Lämnas in på

Uppgift ”C” Athena i C-uppgift.

Examination och bedömning

Uppgifterna A, B & C ska vara genomförda för att erhålla ett kursbetyg.

Betygskriterier för skriftlig/muntlig examination

För seminarieuppgifterna A, B, och C används nedanstående bedömningsmatris som
utformats utifrån kursplanens förväntade studieresultat.

Alla inlämningar på C-uppgiften kontrolleras för plagiat. Om plagiat har gjorts, rapporteras
arbetet och studenten till ställföreträdande prefekt, och kan leda till uteslutning från
Stockholms Universitet.

Förväntade Uppgift Innehåll

studieresultat A C E F
Visa förståelse av Uppgift Diskuterar Diskuterar Diskuterar Har inte på ett
relationen mellan C kritisk och relationen mellan relationen meningsfullt sätt
forskningsmetod nyanserat artikelns mellan artikelns diskuterat
och utformningen relationen forskningsfrågor, forskningsfrågor relationen
av mellan artikelns dess ansats, och två av dessa: mellan artikelns
forskningsfrågor i forskningsfrågor, datainsamlings- ansats, forsknings-
egna och andras dess ansats, och analysmetod. datainsamlings- frågor och dess
studier i datainsamlings- metod eller ansats och
matematikämnets och analysmetod. metoder.
och analysmetod.
naturvetenskaps-
ämnenas didaktik. Uppgift Reflektionen över enkätens utformning visar förståelse Reflektion
A för relationen mellan enkätens syfte, dess frågor och saknas eller
resultat. visar inte önskad
Uppgift Reflektionen över intervju som metod visar förståelse för förståelse.
B relationen mellan intervjuns syfte, dess frågor, typen av
intervju, och resultat.
Beskriva principer Uppgift Det Det Det Forskningens
för insamling, C vetenskapliga vetenskapliga vetenskapliga ontologi och
systematisering perspektivet perspektivet perspektivet epistemologi
och analys av (ontologi och (ontologi och (ontologi och presenteras
empiriskt material epistemologi) epistemologi) epistemologi) inte eller är
inom centrala avspeglat i avspeglat i avspeglat i felaktiga eller
forskningsmetoder artikeln benämns artikeln benämns artikeln benämns presenteras utan
i matematikämnets och diskuteras med välgrundade med ett något argument.
och kritiskt. argument. ytligt argument.

7
 naturvetenskaps- Uppgift Har varit delaktig i skapandet av en enkät och reflektion Har inte varit
ämnenas didaktik. A över enkätens utformning. delaktig.
Uppgift Har varit delaktig i genomförandet av en forskarintervju Har inte varit
B och skrivandet av en reflektion över intervju som metod. delaktig.
Har varit delaktig i skrivandet av en diskussion av Har inte varit
forskarintervjun utifrån ontologi och epistemologi. delaktig.
Göra över- Har deltagit aktivt i grupparbete och diskussioner på Har inte varit
väganden avseende kursträffar. delaktig.
forskningsetik och
intersektionalitet i
egna och andras
studier i matema-
tikämnets och
naturvetenskaps-
ämnenas didaktik.
Beskriva huvud- Har deltagit aktivt i web-seminarium om utvecklingen av Har inte deltagit
dragen i utveck- forskningsmetodiska ansatser. aktivt i web-
lingen av seminarium om
forskningsmetod- utvecklingen av
iska ansatser inom forskningsmetod
de ämnesdidakti- iska ansatser.
ska fälten.

Presentation
Alla påstående är Nästan alla Bara vissa Få eller inga
väl underbyggda. påstående är påstående är påståenden är
underbyggda. underbyggda. underbyggda.
Presentationen är Presentationen är Presentationen Presentationen
åskådlig och välstrukturerad. är bristfälligt är svår att följa.
välstrukturerad. strukturerad.
Alla Nästan alla Flera Där är stora
hänvisningar och hänvisningar och hänvisningar och brister i
referenser är referenser är referenser är inte referenshanterin
korrekta. korrekta. korrekta, men gen central
innehåller information
generellt den saknas.
viktigaste
informationen.

Artiklar
Adler, J., & Lerman, S. (2003). Getting the description right and making it count: Ethical practice in
mathematics education research. I A. Bishop, M. K. Clements, C. Keitel-Kreidt, J. Kilpatrick, &
F. K. S. Leung, (Eds.). Second international handbook of mathematics education (pp. 441-470).
Dordrecht: Springer Science & Business Media.
Andrews, P., & Diego-Mantecón, J. (2015). Instrument adaptation in cross-cultural studies of
students’ mathematics-related beliefs: Learning from healthcare research. Compare: A Journal of
Comparative and International Education, 45(4), 545-567.
Björklund Boistrup, L. (2015). Governing through implicit and explicit assessment acts:
Multimodality in mathematics classrooms. In M. Hamilton, R. Heydon, K. Hibbert, & R. Stooke
(Eds.), Negotiating spaces for literacy learning: Multimodality and Governmentality (pp. 131-
148). London: Bloomsbury Publishing.
Flyvbjerg, B. (2006). Five misunderstandings about case-study research. Qualitative inquiry, 12(2),
219-245.

8
Hubber, P., & Tytler, R., & Haslam, F. (2010). Teaching and learning about force with a
representational focus: Pedagogy and teacher change. Research in Science Education, 40, 5-28.
Karlsson Wirebring, L., Lithner, J., Jonsson, B., Liljekvist, Y., Norqvist, M., & Nyberg, L. (2015).
Learning mathematics without a suggested solution method: Durable effects on performance and
brain activity. Trends in Neuroscience and Education, 4(1–2), 6-14.
doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.tine.2015.03.002
Lykke, N. (2005). Nya perspektiv på intersektionalitet: Problem och möjligheter. Kvinnovetenskaplig
tidskrift/Tidskrift för genusvetenskap 2-3, 7-17.

Referens- och supplerande litteratur

Arthur, J., Waring M., Coe, R., & Hedges, L.V. (2012). Research methods and methodologies in
education. Los Angeles: S Publications.
Bertram, C., & Christiansen, I. M. (2014). Understanding research: An introduction to reading
research. Pretoria, South Africa: van Schaik.
Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K., (2007 eller 2018). Research methods in education. London:
Routledge. (638s) Finns som elektronisk resurs.
Presser, S., Couper, M. P., Lessler, J. T., Martin, E., Martin, J., Rothgeb, J. M., & Singer, E. (2004).
Methods for testing and evaluating survey questions. Public Opinion Quarterly, 68(1), 109-130.
(21s)
Sohlberg, B-M., Sohlberg, P. (2009). Kunskapens former. Vetenskapsteori och forsknings-metod.
Malmö: Liber (232s)
Åsberg, R. (2001). Ontologi, epistemologi och metodologi: En kritisk genomgång av vissa
grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp och ansatser. Göteborg Universitet.
http://www.ipd.gu.se/digitalAssets/1325/1325584_00_13.pdf (91 sidor)

Vetenskapsteori
Chalmers, A.F. (1996). Vad är vetenskap egentligen? Nora: Bokförlaget Nya Doxa AB (238s)
Du Sautoy (2004). The Music of the Primes: Why an Unsolved Problem in Mathematics Matters.
Harper Collins Publishers (330s)
Kjørup, Søren (2009) Människovetenskaperna: problem och traditioner i humanioras vetenskapsteori
(översättning Sven-Erik Torhell) Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (Kapitel 4, 18 s).
Sohlberg, B-M., Sohlberg, P. (2009). Kunskapens former. Vetenskapsteori och forsknings-metod.
Malmö: Liber (232s)
Åsberg, R. (2001). Ontologi, epistemologi och metodologi: En kritisk genomgång av vissa
grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp och ansatser. Göteborg Universitet.
http://www.ipd.gu.se/digitalAssets/1325/1325584_00_13.pdf (91 sidor)

Case study methodology

Baxter, P., & Jack, S. (2008). Qualitative case study methodology: Study design and implementation
for novice researchers. The qualitative report, 13(4), 544-559.
Bonner, E. P., & Adams, T. L. (2012). Culturally responsive teaching in the context of mathematics: a
grounded theory case study. Journal of Mathematics Teacher Education, 15(1), 25-38.
Flyvbjerg, B. (2012). Five Misunderstandings about Case Study Research, Corrected. I M. Savin-
Baden & C. H. Major. Qualitative Research: The Essential Guide to Theory and Practice (pp.
165-166), London and New York: Routledge.
Goodband, J. H., Solomon, Y., Samuels, P. C., Lawson, D., & Bhakta, R. (2012). Limits and
potentials of social networking in academia: Case study of the evolution of a mathematics
Facebook community. Learning, Media and Technology, 37(3), 236-252.

9
März, V., & Kelchtermans, G. (2013). Sense-making and structure in teachers’ reception of
educational reform. A case study on statistics in the mathematics curriculum. Teaching and
Teacher Education, 29, 13-24.
Penuel, W. R., Confrey, J., Maloney, A., & Rupp, A. A. (2014). Design decisions in developing
learning trajectories–based assessments in mathematics: A case study. Journal of the Learning
Sciences, 23(1), 47-95.
Stake, R. E. (1983). The case study method in social inquiry. In G. F. Madaus, M. S. Scriven, &
D. L. Stufflebeam (red.): Evaluation models (pp. 279-286). The Netherlands: Springer.
Yetiş, S., & Ludwig, M. (2013). Plane geometry: diagnostic and individual support of children
through guided interviews-a preliminary study on the case of line symmetry and axial reflection.
In Eight Congress of European Research in Mathematics Education CERME 8 2013 Turkey. (5s)
Yin, R. K. (2013). Case study research: Design and methods. Sage publications.

Interviews
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur. (412s)
Nuttall, J. (2013). The potential of developmental work research as a professional learning
methodology in early childhood education. Contemporary Issues in Early Childhood, 14(3), 201-
211. Available online: http://dx.doi.org/10.2304/ciec.2013.14.3.201
Seidman, I. (2013). Interviewing as qualitative research: A guide for researchers in education and the
social sciences. New York: Teachers college press. Available online:
http://homes.cs.washington.edu/~depstein/hcde596/papers/seidman_interview.pdf
Stinson, D. W. (2013). Negotiating the “White male math myth”: African American male students and
success in school mathematics. Journal for Research in Mathematics Education, 44(1), 69-99.
Witz, K. G., Goodwin, D. R., Hart, R. S., & Thomas, H. S. (2001). An essentialist methodology in
education-related research using in-depth interviews. Journal of Curriculum Studies, 33(2), 195-
227.(22s)

Observationer
Azano, A. P., Callahan, C. M., Missett, T. C., & Brunner, M. (2014). Understanding the experiences
of gifted education teachers and fidelity of implementation in rural schools. Journal of Advanced
Academics, 25(2), 88-100. 1932202X14524405.
Downer, J. T., López, M. L., Grimm, K. J., Hamagami, A., Pianta, R. C., & Howes, C. (2012).
Observations of teacher–child interactions in classrooms serving Latinos and dual language
learners: Applicability of the Classroom Assessment Scoring System in diverse settings. Early
Childhood Research Quarterly, 27(1), 21-32.
Little, J. W. (2012). Understanding data use practice among teachers: The contribution of micro-
process studies. American Journal of Education, 118(2), 143-166.
O’Leary, M. (2012) Exploring the role of lesson observation in the English education system: a review
of methods, models and meanings, Professional Development in Education, 38(5), 791-810 (21s)

Intervention studies
Swanson, E., Solis, M., Ciullo, S., & McKenna, J. W. (2012). Special education teachers’ perceptions
and instructional practices in response to intervention implementation. Learning Disability
Quarterly, 35(2), 115-126. (11s)

10