Avant-propos
Email : livingtabernacle@yahoo.fr
2
0. Explications phonologiques et orthographiques
1. La prononciation :
- La voyelle ‘a’ se prononce toujours comme un [è] ouvert français dans
le mot ‘aime’ et non pas comme [a] dans le mot ‘papa’ !
aman [èmèn], aryaz [èryèz], ad yas [èd yès]
- Le ‘a’ se prononce comme un [a] français dans le mot ‘papa’, s’il est
compris dans une syllabe qui contient une consonne emphatique (q, ṛ, ṭ,
ṣ, ḍ, ẓ, ḥ, ɛ)
ṭamaṭṭut, yeqqar,
La consonne ‘d’ se prononce aussi, dans la plupart des cas [đ], sauf si
elle est redoublée.
3
2. L’assimilation :
L’assimilation est un processus phonologique dans lequel une consonne ou
une voyelle change de prononciation selon l’environnement dans lequel
elles sont insérées. On distingue deux types d’assimilations :
- L’assimilation régressive : la consonne change de prononciation et
s’assimile à la consonne qui la suit :
texsed-t → [texsett] le ‘d’ devient ‘t’
yeɛṛeḍ-ten → [yaɛṛaṭṭen] le ‘ḍ’ devient ‘ṭ’ et le ‘e’ devient ‘a’
nniɣ-t → [nnixt] le ‘ɣ’ devient ‘x’
wel čiɣ-c → [wel čixc] le ‘ɣ’ devient ‘x’
tdukka → [ddukka] le ‘t’ devient ‘d’
wel nuc → [wennuc] le ‘l’ devient ‘n’
n midden → [mmidden] le ‘n’ deviant ‘m’
d tmaṭṭut → [ttmaṭṭut] le ‘d’ devient ‘t’
3. L’accent :
- L’accent tonique tombe souvent sur la dernière syllabe des mots, sinon sur
l’avant-dernière syllabe des noms trisyllabiques :
aɣyul, aryaz, tesa, …
tamaṭṭut, afunas, …
- Pour les verbes : si le verbe est au passé, l’accent tonique tombe sur la
dernière syllabe :
yedwel, teẓṛid, neswa, …
4
- Quand le verbe est nié, l’accent tonique tombe sur la dernière syllabe du
verbe qui contient le suffixe de négation ‘-c’.
wel yedwel-c, wel tufim-c, wel nxeddem-c, …
A part les trois temps (passé, présent, futur), le verbe peut être utilisé à l’aoriste
sans la particule ‘da’, et ce dans le but d’exprimer le présent de narration dans le
passé.
- La narration dans le passé est souvent exprimée par l’aoriste qui rend le
récit plus vif. Dans ce cas, l’accent tombe sur la toute première syllabe.
Mais, il n’est pas toujours facile de distinguer entre un verbe au passé ou à
l’aoriste quand il s’agit d’un verbe régulier :
ffɣn
Accompli (passé) Aoriste (présent dans le passé)
Ils sont sortis : ffeɣn Ils sortent : effɣen
Au passé, nous pouvons utiliser la A l’aoriste, en écriture latine, en
voyelle ‘e’ qui nous aide à savoir que remarquant la succession de deux ou
le verbe est dans ce temps. Mais, en trois voyelles, nous pouvons conclure
écriture tifinagh, nous n’avons pas de qu’il y a un ‘e’ au début du mot, sans
telle possibilité, l’accompli et l’aoriste pour autant, l’écrire. On n’écrit
sont confondus. jamais un ‘e’ au début d’un mot.
Mais, quand le verbe est irrégulier, nous pouvons alors distinguer l’accompli
(passé) de l’aoriste :
Autres exemples:
5
Verbes réguliers:
Verbes irréguliers:
Nous pouvons aussi savoir, au cours de la lecture d’une histoire, si le verbe est à
l’accompli ou à l’aoriste, grâce aux pronoms personnels :
yenna-yas : il lui a dit
yenn-as : et il lui dit
Nous avons remarqué qu’un seul mot berbère prend parfois l’article arabe (al-)
quand il exprime le défini:
sen : deux
l-sen : les deux
Ɣenna tyaṭṭust, teṭṭef cemɛat iḍ lkul g ufus-s, w nečin ntari, kan tyaṭṭust tlewweḥ
ccemɛat deg ufus-s, a-k nuc myat merkeb s ɣenneɣ, ...
6
Nous avons un chat-femelle qui maintient une bougie toute la nuit dans sa main,
et nous écrivons, si le chat-femelle jette la bougie de sa main, nous te donnerons
cent barques de notre côté, …
Mais, nous avons choisi d’écrire arbitrairement certains mots d’origine arabe, vu
que ceci dépendrait, en grande partie du locuteur.
isem : nom
lisem : nom
• Dans trois cas, les deux lettres successives ‘eɣ’ se prononcent [a]:
Si le verbe, dans ces cas est suivi du suffixe de négation ‘-c’ ou d’un des
pronoms personnels COD (-t, -tt, -ten, -tent), le son [ɣ] devient [x]:
ẓṛiɣ-t [ẓṛix-t], uciɣ-ten [ucix-ten], nniɣ-tent [nnix-tent], uɣiɣ-c [uɣix-c], ...
6. Le ‘e’ caduc
• L’écriture en lettres latines, présente des avantages, comme elle présente
certaines difficultés. La voyelle ‘e’ peut se déplacer d’une certaine position
7
à une autre [netta yedwel → cek tedwled] comme elle peut disparaitre
entièrement [iḍaren → iḍarn-s (iḍar-nes)]
• Le ‘e’ caduc a une certaine tendance à se prononcer [u] quand il est suivi
ou précédé de la lettre ‘w’ :
idwem → [idwum], yewwet → [yewwut], cahwet → [cahwut], ...
• Les suffixes verbaux (-d) et (-t) chutent quand ils sont suivis de la particule
de négation ‘-c’
7. L’écriture tifinagh:
L’esprit de la langue tamazight ne peut être reflétée que dans sa propre
écriture. C’est pourquoi, tous les contes, à part leur écriture en lettres latines,
nous les avons aussi écrit en tifinagh. La différence entre les deux systèmes
n’est pas grande, et il faut retenir une seule règle crutiale: Ne jamais écrire
le ‘e’ caduc à tort et à travers. On ne l’écrit qu’entre deux consonnes
identiques pour indiquer qu’elles se prononcent séparémment :
8
Tableau de prononciation de l’alphabet amazigh
Yella ijen d aryaz, ɣers lɛilt-s. tiru-as k!" Yenna-yas : "Tih d yessi,
sabɛa (sa) d tanglusin, tjaf. Teǧa xemmem cem-din mak i-sent geɣ?
tanglusin-din id dadda-snet. Yedwel Tenna-yas : "Tura a-k xemmemeɣ!"
yuɣa tamaṭṭut xlaf teqqim trabba Qqimen susmen sin-sin.
disnet, tfud ssisnet. Ass seg ussanat,
tenna-yas i weryaz-s : "Awi Tenna-yas : "Baɛd tlata d ussan,
tanglusin-ah, nɣi-tent, uneɣ [una] llf- e
ḍleb-asnet iṛiḍen, tennd-asnet :
id a-meṛqeɣ f iman-iw !" Ayyamt a-nexḍem al islan, a tawyed-
W netta, aryaz-din, yexs liwac-s gget, tent i lbarr yebɛed, dis anu. Mak a-d
yenna-yas: "Mak da-sent geɣ ?" tased f imi n wanu, lewweḥ akebbus-
Tenna-yas nettat : "Awi-tent al ijiman, k, tennd-asnet: Mantan, ya tanglusin,
themmeld-tent!" Yenna-yas: texsed a-teggez al wanu, tessuli-yid
"Uṣbiḥ!" akebbus-iw? W lli da teggez, ekks-as
aṛiḍ-s ald’ a-nt tessuggzed lkul.
Am wayeča yenna i yessi-s : Tqamed iṛiḍen-nsnet, trewweḥd-d!"
"Ayyamet a-nesraḥ !" Nnant-as :
"Ayya !" Yawi-tent yesraḥ ssisnet. Yekker aryaz-din talji, yenna-yasnet i
Disnet tanglust tameẓẓyant-nsnet, yessi-s: "Yella ijen d abiyyat d
tiwi taṣrirt n iɣd g ufus-s Menḥekc i ameddukl-iw, ɣers islan, exseɣ da
teffeɣ s temurt, mani i-d tusa a-tenɣel nexḍem idekmet." Yeṣṣiṛeḍ-tent aṛiḍ
lawsa ald’ i-d bɛadnet f temurt gget. d lḥli, yawi-tent ald’ i-d-yusa g lxla
Yaɣ-tent dadda-snet s-addu n dis anu. Mak i-d-yusa f imi n wanu,
tzemmurt, yenna-yasnet : "Qqimmet yeṣṣender akebbus-s, yenna-yasnet:
dah al mak a-d aseɣ !". Qqimnet din "D mantan, ya tanglusin, texs a-
w netta irewweḥ, yeǧ-inet. teggez a-tenẓɣ-id akebbus-iw?"
Tenna-yas tameqqart: "Neč a-s
Mak i yiweḍ fellasnet deg yiḍ, tenna- ggzeɣ." Yenna-yas : Ḥuṭ aṛiḍ-m,
yasnet tanglust-din tameẓẓyant : teggzed!" Kkesnet xamsa tih-din am
"Dadda-kmet irewweḥ, yeǧa-yakmet nettat iṛiḍen-nsent. Teqqim
dah, ayyamet! rewweḥmet !" Nnant- tameẓẓyant-nsnet.
as : "Nečin wel nessin-c abrid !
"Tenna-yasnet : "Ayyamet g jjart-iw ! Yenna-yas dadda-s: "Tih n setta wel
"Tebda ttebbeɛ g iɣd-din ald’ i-d geddnet-c ad ssulinet akebbus, wel-t
trewweḥ ssisnet. Afnet dadda-snet tessulid-c d cem-din? Nihenti wel
itett g umensi-s. Yenna-yasnet : geddnet-c. Ayya! Kkes aṛiḍ-m cem-
"Neč-din taɛlakeɣ da-kent aseɣ. " din, teggzed tessulid-yi-t-d!" Tenna-
Nnant-as : "Tay nusa-d waḥd-aneɣ." yas : Ayya!
Deg yiḍ tenna-yas lɛilt-s : "Yessi-k Nettat tusa-d da teggez, tduz aṛiḍ-din
wel-nt tiwid-c al ijiman, teskerksed n isetma-s qabl a-teggez nettat.
fella, llf-id! Teqqimed cek id yessi- Yenna-yas dadda-s : "Nni tɣurred
10
ssi ?" Tenna-yas yelli-s : "Tɣurred
cek-din ssineɣ, f lxaḍer n liwac-k Tenna tanglust i lɣul : "Ali enẓɣ-aneɣ
tlewweḥd-aneɣ !" Tenna-yas yelli-s : izukkaren w neč a-xeḍmeɣ a-tḥeṭṭbeɣ
"Baṛṛa f iman-k! nečin Ṛabbi a-ɣen lawsa n isɣaren i yemma !" Yenna-
yaɣ lqasem, w cek-din baṛṛa, ṛewweḥ yas : "Uṣbiḥ!" Netta yuli al tazdayt, w
al tah lli tlewweḥd-aneɣ f lxaḍr-s!" nettat texḍem ttazzel ttjur-d g isɣaren,
Baɛd lli tenna-yas ddwi-yah, tlewweḥ teṣṣunneḍ g isɣaren f tezdayt. Yenna-
iman-s g wanu id isetma-s. yas lɣul: "Ac-bim teṣṣunnad g isɣaren
f tezdayt?" Tenna-yas: "Bbi-yid
Qqimnet g wanu ḥeffernet. Ass seg izukkaren g lɛaql-k mabin tlayameɣ
ussan, snuqqebnet f telɣula tilaɛwert, neč !" Tebda ttjurr-d g isɣaren,
afnet-tt tṭẓaḍ g umensi-s. Tebda teṣṣunneḍ f tezdayt, taɣ-d ɛacra n
tanglust tameẓẓyant, talɣula tṭẓaḍ, u iɣalen, tuca-snet lɛafyet. Yebda
nettat ttakr-as g waren, ttuč i isetma- yeqqar lɣul i tanglust-din: "Fuk-id, w
s. Talɣula ɛla gedd n lli tṭẓaḍ wel tufi- lli texsed g ddunyet a-m uceɣ !"
c aren, tenna : "Mak lɣribet?". Taɣ-d Tenna-yas: "Wel ɣiseɣ-c!"
ayaẓiḍ tḥuṭ-i f imi n taḥnayt. Tanglust
teẓẓel afus-s, ayaẓiḍ iɛeyyeḍ, teṭṭf-tt Yuḍa-d lɣul seg tezdayt, yas-d g
talɣula, tenẓeɣ-tt twali-s. Tenna wammas n timsi, ijaf. trewwḥ-d
talɣula i tanglust : "Yellac idem xlaf tafruxt. Tenna-yas talɣula-din :
ah?" Tenna-yas : "Aha!" Teqqim "Dadda-m mani i yella ?" Tenna-yas:
txeddem f telɣula-din. Tenna-yas: "Yeɛya, tura a-d yaweḍ ." Tenna
"Qqim, a-m geɣ d yelli!" Teqqim ɣers. talɣula-din i tanglust : "Aya! Ssenn-
id denny-m u sineɣ a-nexḍem a-t
Yas-d aryaz-s, yenna-yas: "Tah mani- neɛṛeḍ". Tessenn-it denny-s, temṛeq
s?" Tenna-yas: "Yuɣ-it-d Ṛabbi, a-tt ssis, nettat teggur, taf anu wel dis-c
geɣ d yelli." Teqqim tanglust-din, allaɣ, tlewweḥ-t dis, tedwel f lqfa-s.
mak a-tḍeyyeb amensi, azyen a-teǧ i
telɣula, azyen a-tuc i isetma-s seg Tessuffeɣ-d isetma-s seg taḥnayt-din,
taḥnayt-din. teqqim tlata d isukkasen afnet lxir d lmal n telɣula-din d lɣul-
nettat txeddem g telɣula-din. Yas-d din. Afnet amkan lli iteffeɣ ssis lɣul
ɣersen tfaska n ileɣwalen, tenna i al ddunyet, ffɣent ssis. Wel qqilnet-c
weryaz-s: "Awi tanglust-a al ijiman, a-rewweḥnet twali dadda-snet,
e
ɣrs-aneɣ-tt-d [eɣersanated] nɛeyyed rewweḥnet l tiddart n lqaḍi. Kul ict
fellas !" Yawi-tt, yemṛeq al ijiman, ssisnet tuɣa aryaz f iman-s, dwelnet
asn-d g lɣabet, afen tazdayt d tazirart lkul timetriyin.
gget, dis izukkaren.
11
02. Leḥkayt n Ɛli Mesɛud id Lɣula
13
03. Leḥkayet n ttajer d uḥajjam
Yella ijen d ttajer, itas-d yetqima tma fellas esslam d ameqqar, yefreḥ essis,
n uḥajjam lmuddet n tlata d iyuren. yessudef-t l teḥnut, yesqim-i tma-s,
Yenna-yas i uḥajjam-din: ‘Cek-din yenna-yas aḥajjam i ttajer : ‘Mak
ṣṣanɛt-ah tahen wel tɣanni kan f e
ssibt-k dah ?’. Yenna-yas : ‘Usiɣ-d f
usasi.’ Yenna-yas aḥajjam : ‘eNni ?’ e
ddimmet n wasɣa d tinzi, lausa a-
Yenna-yas : ‘Ɛalaxaḍer cek-din a- ɣarqeɣ g ilel, neč-din d eṣṣarmiten,
tqimed tbedded essaɛat f iḍaren-ek, s neč-din effeɣeɣ-d, u eṣṣarmiten
matt a-tsawwred tlata n irubbwan, temṛeq.’
e
ṣṣanɛt-ah d eṣṣanɛat n usasay kif Yenna-yas : ‘eLḥamdu lillah elli
kif !’. Yenna-yas : ‘eṢṣanɛt-iw d teffeɣd-ed cek, teddered, a-tgid elmal
e
lḥjamet d asuf n eddheb, la ḥabba-c xlaf ! eQqim idi, neč-din a-xedmeɣ, u
e
ṣṣanɛat g eddunyet am nettat !’. e
lli yuɣa-d Ṛabbi a-t neč, neč
Yenna-yas ttajer-din : ‘Azzenzi id idek !’Yenna-yas : ‘Allah iketter xir-
wasɣa anda elɣna !’. Isusem aḥajjam. e
k !’
e
Yeqqim aḥajjam lmuddet n tlata n Qqimen tlata n iyuren jmiɛ. Yeg
iyuren, yeṣfer l Skenderiya. Yekri aḥajjam-din elkeswet tebha egget,
taḥnut, yeqqim yetḥajjem dis, yuc-as g ufus-s tlatin afrank, yenna-
yemmessen s midden ; Midden n yas : ‘Cek-din teqqimed baqi tma-w,
temurt-din azyen-nsen tḥajjmen ɣers. tellid teqlqed, effeɣ, wussaɛ s lxaḍr-ek
Ass deg ussan, ettajer yeḍher-as elli da lawsa !’. Yeffeɣ ettajer-din essyin,
yeṣfer, yezzenz elli ɣers d tiddart-s, yemṛeq l essuq n ettujjar, a-frḥen essis
yejmel lmal-es, yeṣfer. Netta yusa-d g ettujjar-din, esswen g wammas n
ilel, yeɣṛeq essis lmerkeb, iḥeṣṣel e
ssuq tizarbiyin id elkrasi, eqqimen
e
lluḥet, yenn fellas, yebda aḍu yetduz sessen g elqahwet ald’ i-sen yusa ijen
dis alda-t ilewweḥ l eccuṭṭ. Yeffɣ-d d elqabṭan, ɣers elbabur, yečara d
deg eccuṭ d abesqiḍ, yaɣ yebda yeggur, e
sselɛat. eNnan-as ettujjar-din idin elli
ɛerḍen-t ibiyyaten, ennan-as : ‘Ac-bik yeqqim tma-nsen : ‘eSɣi elbabur ah !’.
sah ?’ Yenna-yasen : ‘Kaneɣ ɣṛeqeɣ Yesɣ-i s tutlayt : lɛacra ɛacra id
g ilel.’ Ucn-as elkiswet, yiṛeḍ-t, ucn- wazyen, egin lmijal f sa d ussan, a-s
as yeča. Isegged essyin deg temurt al ixelleṣ bab n elbabur leflus-es.
temurt, ald’ i yiweḍ Skenderiya. Am wayeča asn-as ettujjar xlaf i bab n
Yadef l temurt, yebda iṭenneḍ alda-d lbabur-din, ennan-as : ‘Zzenz-aneɣ
yusa g essuq elli dis aḥajjam-din. e
sselɛt-ek.’ Yenna-yasen : ‘eSselɛat-
Yebda iṛeqqeb dis, yenna : ‘Zaɛma iw zzenzeɣ-tt [zzenza:t].’ eNnan-as :
wahen mecc d ameddukl-iw elli eǧiɣ- ‘ I win ?’ Yenna-yasen : ‘I ettajer elli
t d aḥajjam Tunísa ?’. Yenna g lɛaql- yusa-d s Tunes yetsewweq.’
e
s : ‘Mecc netta ! D matt’i-d uɣin-t-d e
Mṛqen-as ettujjar-din, afen-t yeqqim
l dah ?’. Yeqerb-as l imi n teḥnut, netta d umeddukal-es. eNnan-as : ‘D
yenna-yas : ‘Cek-din mecc d aḥajjam cek-din elli tesɣid esselɛat n elbabur
e
lli eǧiɣ-ak Tunísa ?’. Yenna-yas e
lli yusa-d a?’ Yenna-yasen : ‘Neč !’
aḥajjam : ‘Neč ! Ɛasslama !’. Isallem e
Nnan-as : ‘A-ɣen tezzenzed-c a ?’
14
Yenna-yasen : ‘A-ken zzenzeɣ.’ Yenna-yas aḥajjam : ‘Mani-s leflus
e
Nnan-as : ‘S menyekt tesɣid cek ? U ah ?’ Yenna-yas ettajer : ‘eRbḥeɣ-ten
lfeydet ḥlal !’ Yenna-yasen : ‘eSɣiɣ assa ; ma-ni enniɣ-ak : leɣna g
lɛacra ɛacra id wazyen.’ Ucn-as lmeǧǧer mecci g elḥjamet !’ Isusem
lɛacra ḥdac. Wel yeqqil-c. eṢṣaweḍn- aḥajjam. Yuc ettajer-din xamsin alf i
as s-al lɛacra arbaɛṭac. Yezzenz-asen. uḥajjam, yenna-yas : ‘Ɛalaxaḍer tegid
Yenna-yasen : ‘Ḥasebt-id f elmeksben, diyid tasbiḥt, baṛṛa zzenz tesɣed
u ras-lmal ucet-t i bab n lbabur !’ e
ssisen, yezzi-yak deg elḥjamet,
Ḥasben-t, yeffeɣ-as d elmekseb tlata iḍaren-ek seqqḍen deg tbeddit !’ U
myat alf. Yaɣ-as aḥammal, iqamen netta yiwi elmal-din, iɛammer
e
leflus-din denny-s, yexḍem netta d lmaxzen f iman-es. Dwlen el-sen d
e
uḥammal, yadef teḥnut n uḥajjam, ttujjar, semman-ten ettujjar n Tunes.
iḥuṭ aḥammal leflus-din s denny-s.
15
04. Leḥkayet n memmis n ṣṣulṭan
17
05. Leḥkayt n sen n iryazen, nihnin w ɣersen icammen gget
Yella ijen, ɣers sebɛa d ifrax id tafruxt, uyernaz-din. Ayernaz yewwet aryaz,
w ijen ɣers afrux. Wah lli ɣers afrux, yizem-t. Nihnin temwaten, yetɛadda-
ijaf, yeǧ memmi-s, yeǧ-as icammen d ɛammi-s netta id ddrari-s. Ɛerḍen-
gget. Yeffɣ-d d lhamel, ifessed leflus ten kṛaḍ-din n iyernazen, tazzlen a-
n dadda-s alda-nt ikemmel. Yas-d rwelen ddrari n ɛammi-s, alyen g
[yast] al ɛammi-s, yenna-yas : ‘Uc-id ccjar, yeqqim dadda-sen yetmanɣa
yelli-k!’. Yenna-yas ɛammi-s : ‘Neč- netta id uyernaz. Yewwet-t ayernaz s
din wel tučeɣ-c [tuča:c/tučexc] yelli i deffer, yebbi-yas llaḥmet, yas-d
win d lhamel!’. W tafruxt texs a-t taɣ, imlewweḥ. Mmi-s n uwwa-s yenɣa
w ɛammi-s wel iɣis-c a-s yuc yelli-s. ayernaz wissen, yas-d l ɛammi-s, yaf
Yedwel yemṛeq i lɛilet aɛammi-s, ayernaz yejna fellas, itett dis. Yenna-
yenna-yas : ‘Ḥami-di i ɛammi, a-yi yas : ‘Č aksum, la telḥsed-c
yuc yelli-s!’. Tenna-yas : ‘Alda-d yas idammen!’
a-s nneɣ’. Mak i-d yusa ɛammi-s, Wexxer fellas ayernaz, yenna-yas :
tjawb-t [djawbet] lɛilt-s, yenna-yas : ‘Tusid-c cek, da-k kemmleɣ fellas
‘wel tucid a-yi tenẓɣed lhadert-a, a-m zada!’ Yenna-yas : ‘Mahu tkaned
nɣeɣ [amenɣa] cem-din d yelli-m!’. tma-w, tufid aryaz d awessar,
Tenna-yas : ‘Jarawem!’. Yazen afrux testaḥqred fellas!’ Yenna-yas : ‘As-d
i yelli-s aɛammi-s, yenna-yas : ‘A [ast] twali-w neč!’ Yas-as, bdan
terwled-c idi?’. Tenna-yas : ‘A- tmawayen netta d uyernaz. Yewwet-t,
rewleɣ!’. Tenna-yas : ‘Taya dadda da yenɣ-i, yeǧ-i imlewweḥ. Yebda
yeṣfer, u sin a-rewleɣ idek!’. yetlayam g isɣaren, yuc timsi, icuq f
Yeṣfer dadda-s, netta id sebɛa n uyernaz, yenẓɣ-d ssis tadumt, yeḥreq-
ddrari-s. Yas-d netta, iqam tafruxt, tt g lɛafyet, yebda yetḥuṭ-tt i ɛammi-s
yessenn-tt denni tɣallit, u netta yenna alda-d uqan idammen. Yenẓɣ-d
f tɣallit, yewwet-tt, yerwel ssis alda-d tazemmalt-s, yeqqn-as ayezzim-din i
yusa g lxla. Yeɛreḍ-ten [yaɛraṭṭen] ɛammi-s, yaɣ-d lawsa n waman,
ayernaz, tenna-yas : ‘D matta lbarr-a yessird-as udm-s, yestaqd-d ɛammi-s,
lli tuɣed-id twali-s?’ Yenna-yas : ‘A yenna-yas : ‘D win i ifuk-aneɣ deg
tukkwed-am? Ggez s denni tɣallit!’ uyernaz?’ Yenna-yas : ‘Neč, mmi-s n
Yessuggez-tt s denni tɣallit, yessuli-tt uwwa-k!’ Yenna-yas : ‘Mani ddrari?’
l ccejret, iḥuṭ-as laɛwin-s, yenna-yas : Yenna-yas : ‘Tan g ccejret!’ Yesquy
‘Kan neč-din jafeɣ, win yetɛadda-d, f ddrari-s, asn-d, kul ijen yenna f
nn-as am-yawi a-trewwḥed!’ tɣallit-s. Yenna-yasen : ‘Ayat a
Yeggz-as ayernaz izehher, netta rewwḥet!’ Ald’ i tɛaddan f tafruxt,
yetmaway netta ides. Asn-d tlata xlaf iqam tiṭawin-s, iẓeṛṛ yelli-s, isusem.
d iryazen da ḥammen dis. Yenna- Temmen imrewwḥin alda-d iwḍen.
yasen : ‘Ac bikum sebɛa da tḥammem Yesquy-d lmiɛad d imeqqaren n
g ijen n uryaz? Aryaz ḍḍedd-s d nnejeɛ lkul. Yenna-yasen : ‘Aɣt-d
aryaz!’ Yeqqim yetmanɣa netta d leɛdul mani i llan!’. Aɣn-as-ten-d.
18
Yenna-yasen : ‘Azyen n warz-iw d Ṛabbi, a-s uceɣ arz-iw lkul, u sin a-nt
yelli uciɣ-ten i mmi-s n uwwa, lukan e
ǧeɣ tsasayen.’
wel takkwdeɣ-c [wuttakkwda:c] deg
19
06. Leḥkayt n Aḥmed Lbecri, netta d yelli-s aɛammi-s
Llan sen n awmaten, ijen ɣers lmal, w uwwa-s. Tesla-sen tafruxt temɛarken,
ijen wel ɣres-c. Wah lli ɣers lmal, tadf-asen, tenna-yasen : ‘F matt’i
ɣers yelli-s. Wah lli wel ɣres-c, ɣers ttemɛarkem?’ Tenna-yas yemma-s :
memmi-s. Wah lli ɣers lmal yaɣ-d ‘eXseɣ da-m uceɣ i mmi-s n uwwa, w
mmi-s n uwwa-s, ixeddem ɣers d dadda-m yexs da-m yuc i mmi-s n
axdim i yelli-s, itawi dis denni uwwa-s’. Tenna-yasen : ‘ I matt’ a
takrumt-s l-lḥuc n temɛallemt tsaḥfeḍ temɛarken? Tay neč-din a-ḥukmeɣ
dis, trettbed aɛudi . Tenna-yasnet fellawem!’ Tenna-yas yemma-s : ‘D
temɛallemt i tanglusin-din : ‘Kul ict matt’ leḥkumet atah?’ Tenna-yas :
ḥuṭeɣ fellas tɣawsa; ict a-d taɣ sent n ‘Kul ijen uct-as laɛmaret, a-yeṣfer
tiqlal n tamamt, w ict a-d taɣ sent n ti ssis g lmerkeb! Win yeffeɣ-d ssisen d
qlal n ddhan, w ict a-d taɣ xamsa n aryaz, a-t aɣeɣ’ Yenna-yas dadda-s :
iberkas, w ict a-d taɣ aqfiz n yirden, ‘Anda lḥaq d uwah!’
w ict a-d taɣ alf ryal!’ Tenna-yas
tafruxt-din, yelli-s n wah lli ɣers Ucn-asen kul ijen ṣarmit id lmerkeb,
leflus gget, : ‘Cem-din ari-tent g lkaḍ, ṣfren, kul ijen l umkan. Mlaqan,
w neč-din a-m aɣeɣ-tent [amaɣatent] qṣden g ict n temurt. W Tamurt-din
lkul!’ Nnant-as tanglusin-din : ‘Mani- dis ijen n lbab, w g lbab n temurt dis
s a-s taɣd-d-tent [as taɣdattent]?’ iqammarjiyen. Mak a-d yas ijen da
Tenna-yasnet : ‘ A-s aɣeɣ-tent [as yadef l temurt-nsen, a-s nnen : ‘wel
aɣatent] s dadda!’ Nnant-as : ‘Lukan ttadfed kan a-tirared idneɣ lqmar!’
dadda-m ɣers, wel iteǧ-c mmi-s n Yenna-yasen mmi-s n tmaṭṭut : ‘D
uwwa-s d axdim, kul ass a-d tased matt’ irar-nwum?’ Nnan-as : ‘Ɣenneɣ
tennid takrumt-s!’ Tsusem tafruxt. tyaṭṭust, teṭṭef cemɛat iḍ lkul g ufus-s,
w neč-din ntari, kan tlewweḥ cemɛat
Mak i-d yusa mmi-s aɛammi-s da-tt deg ufus-s, a-k nuc myat merkeb s
yawi, yenna-yas : ‘Aya kan da tenned ɣenneɣ, u kan wel tlewweḥ-c, a-nawi
denny-iw!’ Tenna-yas nettat : ‘wel lmerkeb-k!’ Yenna-yasen : ‘Ṣbiḥ!’
tenniɣ-c!’ Yenna-yas : ‘Nni?’ Tenna-
yas : ‘Ad uyureɣ f iḍarn-iw!’ Yawi-tt, Ucn-as cemɛat i tyaṭṭust, teṭṭef-tt g
irewweḥ ssis f iḍarn-s. Teɛraḍ-tt ufus-s al talji, w nihnin taryen. Nnan-
[taɛraṭṭet] yemma-s, tenna-yas : ‘Ac- as : ‘Lmerkb-k nerbeḥ-t!’ Yadef l
bim tusid-d f iḍarn-m?’ Tenna-yas : temurt d aɛeryan, yeqqim ixeddem d
‘Wahen d mmi-s aɛammi, w neč-din ṣṣaneɛ n uḍabbax.
kul ass i-d taseɣ [addasa] nniɣ fellas Baɛd ɛacra n ussan, yiweḍ-d mmi-s
ah? Ɛalaxaṭer netta wel ɣres-c leflus aɛammi-s n tefruxt. Yas-d da yadef l
ah? Maɛad-c a-nneɣ fellas maḍi!’ temurt, ɛerḍen-t iqammarjiyen, nnan-
as : ‘Wel ttadfed-c [wettadfec] l
W yemma-s ɣers mmi-s n uwwa-s, w temurt-a kan a-tirared idneɣ lqmar!’
dadda-s ɣers mmi-s n uwwa-s, w kul Yenna-yasen : ‘D matt’ leqmar-
ijen yexs da yuc tafruxt i mmi-s n nwum?’ Nnan-as : ‘Ɣenna tyaṭṭust,
20
teṭṭef cemɛat iḍ lkul g ufus-s, w nečin Yemṛeq idsen, ucn-as myat merkeb id
ntari, kan tyaṭṭust tlewweḥ cemɛat sen xlaf idsen. Baɛd lli yeqbel-ten,
deg ufus-s, a-k nuc myat merkeb s yedwel yeggz-d, yadef l temurt,
ɣenneɣ, u kan wel tlewweḥ-c, a-nawi yebda iṭenneḍ g temurt ald’ i yufa
lmerkeb-k!’ Yenna-yasen : ‘ṣbiḥ! wah lli yusa-d s-am netta d ttajer,
Ṣbret al wayeča!’ awin-as lmerkb-s, ǧin-t iṭenneḍ d
lhamel, wel yufi d matt’ da yexdem
Yadef l temurt blaci sselɛat, yenna- kan d ṣṣaneɛ n ṭabbax. Yaf-i mmi-s
yasen i yitbab n temurt : ‘Yella-c win aɛammi-s ixeddem d aḍabbax, yenna-
a-yezzenz sen n iɣerdayen ah?’ Nnan- yas : ‘D matt’i tegid dah?’ Yenna-yas :
as : ‘Yella!’ Aɣn-as sen n iɣerdayen, ‘Lmerkb-iw rbḥen-t iqammarjiyen n
yesɣ-in s ɣersen, yaf anglus d lbab n temurt.’ Yenna-yas : ‘Mak a-k
ameẓẓyan, yenna-yas i unglus-din : fukkeɣ lmerkb-k, u sin a-ḥukmeɣ
‘Aɣ [ax] sen-aya n iɣerdayen, ṭṭef-ten fellak leḥkumet, a-tt teqbled-c
g ufus-k, tasd-d idi l tiddart n lqwmar!’ [atteqblecca] ah?’ Yenna-yas : ‘A-tt
Yas-d ides, adfen l tiddart n lqwmar, qbleɣ [atteqbla]!’ Yenna-yas : ‘Ṛa-ni
yenna-yas i unglus : ‘Mak a-teẓṛed da geɣ ṭṭabeɛ g ttermt-k!’ Yenna-yas :
tyaṭṭust teṭṭef cemɛat, baɛd azyen n ‘Ṣbiḥ!’ Yenna-yas : ‘Ay’ idi!’
ssaɛat seyb-as ijen deg iɣerdayen,
teǧed ijen ɣerk!’ Yenna-yas anglus : Yas-d ides, yawi-t l lmerkb-s lli yusa-
‘Ṣbiḥ!’ d ssis, yerr-as-t-d, yenna-yas : ‘Ay’ a-
k ḍbɛeɣ!’ Yenna-yas : ‘Aya!’ Yeg-as
Adfen l tiddart n lqwmar, nnan-as : lkanun n timsi, iḥuṭ ṭṭabeɛ n uzzal ald’
‘Aya, tusid-d da tirared idneɣ?’ i yedwel d azukkwaɣ, yenna-yas :
Yenna-yasen : ‘Usiɣ-d’ Nnan-as : ‘Qam ddbac-k f ixf-k ah!’ Iqam-in,
‘Tefhemed irar lli nenna-yak fellas?’ yeḍbeɛ-t s deffer. Yenna-yas :
Tefhmed-t ah? Yenna-yasen : ‘HADA ṬABEƐ LBECRI FIK IBIƐ
‘Fhemeɣ-t [fhema:t]!’ Nnan : ‘Aya! W YECRI!’. Yenna-yas : ‘Awi
Aɣt-d tyaṭṭust mani i tella!’ lmerkb-k, texḍmed, rewweḥ!’
21
W lḥuc-nsen d lḥuc aɛammi-s ṭṭabeɛ lli fellas, kan tufim-t d ṭṭabɛ-iw,
mqablen. Mak i tedden leɛca, asent-d d ṬṬABEƐ N AḤMED LBECRI FIH
tikarras dad awinet taslit deg lḥuc n IBIƐ W YECRI, ṛa-hi lɛilet nniw, u
dadda-s, w tikarras metɛaddyet f lḥuc kan wel ufim-c dis ṭṭabeɛ, a-ken
n Lbecri, mak i-d tusa takarrust f imi ssuffɣeɣ-tt-d, awit agli-nwum!’
n lḥuc-nsen n Lbecri, yexḍef-tt nettat
d zzwayl-s, yessudef-tent l lḥuc, Nnan-as : ‘Aya! Ɛeṛṛat-t!’ Nihnin
yessuggz-tt yelli-s aɛammi-s deg ɛeṛṛan-t, afin-t yemmeḍbeɛ. Nnan-as :
lkarrust, yeṭṭef-tt deg ufus-s, adfen al ‘Tamaṭṭut xaṭi-k!’ Yenna-yasen : ‘W
tẓeqqa-s. Slen itbab n teslit id midden lli xsereɣ fellas, d win a-yi ucen-t-d?’
n temurt, asn-as, nnan-as : ‘D matt’ Nnan-as : ‘A-yexlef fellak Ṛabbi!’
lfeɛla lli tegid?’ Yenna-yasen : ‘Neč- Yekker, irewweḥ, ixf-s yemmerceq g
din wel giɣ ḥaja, squyt-d i Saɛid!’ lqaɛet s-am ufunas, wel yufi s matt’ a-
yutlay. Yeqqim baɛd islan tlata d
Squyn-as, yas-d, yenna-yas : ‘Neč- ussan, yetweḥmeṣ, ijaf. W Aḥmed
din d lḥakm-k neɣ bda [na-ebda]?’ Lbecri yega islan i yelli-s aɛmmi-s
Nnan-as : ‘Cek mak d lḥakm-s? Nni sebɛa d ussan id sebɛa d iḍan id sen d
cek tedwled d lḥakm-s?’ Yenna- iḍan d zzayed.
yasen : ‘Qamt ddbac-s, teṛqbem
22
07. Leḥkayt n Harun Rrcid id mmi-s n Jaɛfer
24
08. Leḥkayet n Jaɛfer id Harun Rrcid
Ass deg ussan, Harun Rrcid iɣuc f fella lemruwet! Baṛṛa l-nnejjar, aɣ-id
Jaɛfer. Yali, am wayeča, l-tmaḥkamt, s ɣers lluḥet d unesmir id tmaḍreqt!”
yiṛeḍ lkeswet tazukkwaɣt s-am timsi. Yemṛeq, yuɣa-yas-ten-d. Yenna-yas
Yeqqim f lkursi-s. Adefn-d ddayert-s Jaɛfer i luzir-din : “Yihen uc-in g ufus
mitin u xamsin, afen-t yiṛeḍ lkeswet d Aharun!” Yenna-yas : “Ṣbiḥ!”
tazukkwaɣt, bdan ṛeqqben g
baɛḍhum-baɛḍ. Nnan : “Ac-bih Yali ssisen l-ddiwan, lxaḍwet l-zzat u
ṣṣulṭan assa iɣuc? L-tura wel-t neẓṛi sent l-deffer, ald’ i-s yeẓẓl-ten-d
yiṛeḍ-tt!” [yeẓẓlettend]. Yaɣ-in Harun deg
ufus-s, yetbessem, yeṣṣa. Bren-as
Baɛd azyen n ssaɛat yadf-d Jaɛfer, lwuzra-s, nnan-as : “Ac-bik tḍeṣṣed?”
yeqqim f lkursi-s. Yebren-as Harun, Yenna-yasen : “Ḍeṣṣeɣ f lxeffet n
yeṛqeb-t. Yenna-yasen i ddayert-s : ddehen n Jaɛfer.”
“Rkret sen, qamet aydi-ya, ḥuṭt-t
[ḥuṭṭet] g lḥebs!” Kkern-as, ḥuṭen-t g Yenna-yasen : “Nni? Wel tefhimem-
lḥebs. Ukkweden lwuzra gget. Nnan : c ah? Wel tefhimem-c d matt’i yenna
“Baɛd lli yeqqen Jaɛfer, tura, ḥatta w d matt’i-s nniɣ?” Nnan-as : “Wel
nečin a-ɣen ineɣ.” nefhim-c! Nn-aneɣ [enna:na] cek-din
d matta?!” Yenna-yasen : “Uzenɣ-as
Baɛd azyen n ssaɛat, yenna-yas i aylim, nniɣ-as : ‘A-teqqimed f lɛdad
luzir-s : “Aɣt-id aylim d ameqqar!” n uẓaw-din lli g uylim s-addu lqaɛet!’
Aɣn-as aylim. Yesquy-d i ijen ssisen, Yazn-id netta lluḥet d unesmir id
yenna-yas : “Aɣ [ax] aylim-a, awi-t i tmaḍreqt, yenna-yid : ‘I lakana lflek g
Jaɛfer a-yeṭṭes fellas. Tennid-as : ufus-k, ṣammer-t!’ ”
‘Yuzen-ak-t-d Harun da teṭṭsed
fellas!’ ” Nnan-as : “Nečin nceffeɛ dis,
ɛalxaḍer blaci ssis wel ngedd-c.”
Yawi-t Jaɛfer deg ufus-s, yeṣṣ. Yenna-yasen : “Xḍmet sen n midden,
Yenna-yas luzir i Jaɛfer : “Ac-bik seybt-as!” Mṛqen, seybn-as.
tḍeṣṣed [ḍḍeṣṣed]?” Yenna-yas : “eG
25
09. Leḥkayt n Barg Lxaṭef
Yell’ ijen n lḥakem n ibiyyaten, ism- Mak i yeẓṛa tirjit-din, yerwel fellas
s Iskander. Ɣers memmi-s, ism-s anuddem al talji. Wel yenɛes-c
Ḥamed. Mak i yekber, yiweḍ d mmi- ɛalaxaḍer lli yeẓṛ-i g lmnam. Yesquy-
s n ɛacra d isukkasen, iḥuṭ-ti iḥeffeḍ g d i imufessren lkul, yenna-yasen :
lḥerb, s-ald’ i-d yeffeɣ amennay la- “Neč-din ttirjiteɣ tirjit deg yiḍ,
ḥabba-c s-am netta. Yedwel yebda fessert-it-d!” Nnan-as : “D matt’i
yetɣar f ibiyyaten. Nnejeɛ n ibiyyaten teẓṛid deg yiḍ?” Yenna-yasen :
lli yuḍa ssis, a-t ikeṣṣer, ald’ i ḍajen “Yusa-yid iḍennaṭ dadda g unuddem,
ssis midden lkul. Mṛqen ckan ssis i yeffɣ-d ssis izi deg lxecm-s, yedwel-
dadda-s. Dadda-s ɣers xamsa n ičwen, id d ayernaz, yewwet-id [yewwayid]
yenna-yasen : “ Mak a-d yas Ḥamed, f ujar-iw, yessuffɣ-id taduwart-iw!
tmekknet ssis, teqqnem-t g lḥebs!” Uɣiɣ-awum kelyum s matt’ a-yi
Yeṭṭef-t dadda-s, yeqqen-t g lḥebs. tfessrem tirjit-a.” Nnan-as : “Nečin
Yas-d [yast] l-ddiwan, yeqqim g tahen tirjit-a nefhem-tt.” Nnan-as :
ddiwan-s iḥukkem g midden. Nnan- “Da-d yenzad uwwa-k deg dadda-k, u
as ddayert-s : “Ac-bik teqqned sin a-k ineɣ.” Yenna-yasen : “Dadda
Ḥamed?” Yenna-yasen : “D ameɛfun, wel ɣres-c menɣr-iw ijen xlaf!” Iɣuc
iḍerra midden!” Nnan-as : “Nceffeɛ fellasen, win yusa-d zzat-s, a-t
dis!” Yenna-yasen : “Baṛṛat seyyebt- yewwet s tbakit. Yadef l-qaṣr-s,
as!” yenna-yasen : “Squyt-id lwacun n
dadda lkul!” Ɛalaxaḍer dadda-s ɣers
Baɛd lli seyyebn-as, yeqqim ɛacra n arbɛa d lwacun. Asent-d ɣers. Yenna-
ussan, yadef i dadda-s, yenɣ-i, yasnet : “Ɣerkmet-c [ɣerkmec]
yedwel g umkan n dadda-s. Nihnin imeẓẓyanen xlaf ah?” Nnant-as :
usin-d l-wuzara talji, afen d “Wel ɣenneɣ-c [wel ɣennac] kan tah
ameẓẓyan yeqqim. Nnan-as : “Mani i tameɛdurt tura sebɛa d iyuren.”
yella dadda-k? D win i-t nɣin?”
Yenna-yasen : “Neč!” yedwel yenna- Yekker ssyin, yeffeɣ. Yesquy i sen d
yasen i lwuzra-din n dadda-s : “Win i ičwen, yenna-yasen : “Squyt-id i
iḍawɛ-id yerbeḥ, win i iqebbḥ-id tmaṭṭut tameɛdurt, tas-d!” Tas-as.
yexser!” Nnan-as : “Ncalla cek d Yenna-yasen i ičwen-din : “Qamet
amabruk fellaneɣ!” tahen, lewwḥet-tt g ilel!” Qamen-tt
ičwen-din, xḍmen ssis. ṛqben-tt, afen-
Yeqqim iḥukkem am lɛadet. Ijen n tt tebha gget. Nnan i baɛḍhum :
wass, netta yeṭṭes, yettirjit laḍenhu “Tahen wel tstahel-c a-tt nlewweḥ g
dadda-s zzat-s. Yeffɣ-d izi deg ilel. A-tt nawi l-lɣabet tebɛed, u sin a-
lxecm-s, yebda izi-din ikebber ald’ i t nhemmel din!” xḍmen ssis l-lɣabet
yedwel d ayernaz. Mak i yedwel d tebɛed, mɛarken fellas, kul ijen yexs
ayernaz, yeḥmel g ufrux, yewwet-t a-tt yaɣ i netta. Nnan : “Aya, a-
deg ujar-s, yessuffɣ-as taduwart-s. nemɛarek fellas! Win yeɣleb, a-tt
yawi!” Bdan tmawwatenten. Nihnin
26
tmawwatten, tas-d ḍarbt-nsen ict, nwum!” U netta, dadda-sen, ɣers
jafen l-sen ict n tmittant. Teqqim yelli-s deg tmaṭṭut tamezwart, ism-s
tamaṭṭut d tilhamelt, din, g umkan lli Mahdeyya. Teffɣ-d g zzin la-ḥabba-c
jafen dis ičwen. Yaweḍ lwaqt-s, ttaru, g ddunyet. U netta, ikan ixeḍḍeb dis
ttaɣ-d anglus, teqqim tessasfa dis ijen d abiyyat deg ibiyyaten xlaf. Yas-
lmuddet n sebɛa d ussan. as, yaɣ-d ssis tlata mya d imennayen.
Yas-d l-Merdas, yenna-yas : “Uc-id
Asn-d iṣayḍen, lmaqder n tlata mya d Mahdeyya!” Yenna-yas : “Wel-tt
imennayen deg Bni-Qaḥṭan. Lfan uceɣ-c [wettucexs/wettuca:c]!”
fellas, afen-tt s-addu cejret. Nnan-as : Irewweḥ abiyyat-din iɣuc, netta d
“Cem-din d abn-adem neɣ [na] d imennayen-s. Yeǧull i yidin lli ides,
tejennit?” Tenna-yasen : “Neč-din d yenna-yasen : “Wel ssineɣ kan a-tt
abn-adem.” Dwelen l-umeqqar-nsen, aɣeɣ d aɣil!” irewweḥ maqhur.
Merdas Lqaḥṭani, nnan-as : “Tay nufa Yedwel iɣab fellasen azyen n uyur,
tamaṭṭut tessasfa g memmi-s g l- yaɣ-d ides xams-alaf d ssbib n nnejeɛ-
ɣabet.” Yenna-yasen Merdas din. Mak i-d yusa lafi fellas, yekken.
Lqaḥṭani : “Ayat, ssekent-it-id!” Yazen asiyar d aker, yenna-yas :
Nnan-as : “Aya a-k nessekn-tt-d.” “Xḍem, ṛqeb, rr iman-k ttsasayd,
Awiyen-t ssekn-as-tt-d. Ijawb-tt, teṛqbed ameqqar-nsen din neɣ-ebda?
yenna-yas : “Mak sebbt-m dah?” Teṛqbed ddrari-s. I tufid d win da
tenna-yas nettat : “Iqadder fella Ṛabbi! tenced fellasen, nced-t! Yella-c matt’
Mecc lazem a-k nneɣ [akenna]!” a-k xebbren.”
Yerdef-tt deffr-s denni tɣallit,
irewweḥ ssis l-tiddart-s, yaɣ-it. Netta yusa-d l-uxyam, yaf tamaṭṭut
tawessart. Yenna-yas : “Uc-id agli-
Yeqqim yetrabba g unglus-din. Ṛabbi!” Tuc-as. Netta yeqqim imi n
Yekmel leḥlib-s, tedwel ttawi ssis uxyam itett. Yenced tawessart-din,
arra, tedwel ttaru ijen xlaf. Tsemma yenna-yas : “Ac-bih nnejɛ-nwum wel
memmi-s aneggaru lli tiru-t deg dis-c ssbib?” Tenna-yas : “Merdas
uryaz-din ‘Sahm-Llil’, u memmi-s yeṣfer, w ddrari-s mṛeqen testaḍen.”
amezwar, tsemma-t ‘Barg-Lxaṭef’. Yedwel yeča amensi, u yedwel f lqfa-
Ald’ i dwelen d awmaten lɛamr-nsen s twali midden-s. Yenna-yas
ɛacra d isukkasen, yebda dadda-sen ameqqar-nsen : “D matta da-yi
yesseḥfḍ-asen g lḥarb, ald’ i ffɣen d txebbred?” Yenna-yas : “Nnejɛ wel
lɛfaret, mecc am nihnin. Dwelen dis-c kan d lwacun.” Yenna-yas :
ibiyyaten n lbarr-din lkul takkwaden “Nni? Mani i meṛqen?” Yenna-yas :
ssisen gget, ɛalaxaḍer sjaɛt-nsen, la- “Ncedeɣ tawessart, tenna-yid :
win i-tt teksben maḍi. Merdas yeṣfer w ddrari-s mṛeqen
testaḍen.”
Ijen n wass dadda-sen yeṣfer, yawi
ides tlat-mya d ssbib. Yeǧ ddrari-din Nsan din al talji. Talji ṣebbeḥn-asen,
g temurt-nsen. Yenna-yasen : ɣaren fellasen, nɣan ssisen gget, w
“Qqimet, rret lbal-nwum f temurt- lbaqi iwiyen-t, mṛqen ssis. Azyen n
27
wass, a rewweḥn-d ddrari-s deg Yebren l-ljmaɛt-s, yenna-yasen :
lmaṣyeḍ, afen nnejɛ-nsen ssuqen-t. “Lazem f lxaḍer n nnejɛ-nneɣ.”
Yutlay anglus ameqqar, ism-s Barg- Nnan-as : “Wel nessin!” Temmen
Lxaṭef, i Sahm-Llil, yenna-yas : “A metɛaddiyen f iman-nsen ald’ i-d
mmi-s n tmenɛult, nnejɛ-nneɣ awḍen, yeɛṛeḍ-ten [yaɛraṭṭen] Barg-
yemsuq u cek-din teqqimd? eHmez Lxaṭef, isellem f dadda-s. Yenna-yas :
tɣallit-k, aya a-nt naweḍ!” Yenna- “Ac-bikum? D matt’i jṛan fellawem?”
yas : “Aya!” Ṭṭfen g ixfawen n Yenna-yas : “D Lwaɛer iɣar fellaneɣ
tiɣallin-nsen. Am wayeča, azyen n f lxaḍer n Mahdeyya!” Yenna-yas :
wass, iwḍen-ten. Yenna-yasen Barg- “Ṛabbi a-t ikafa s lfeɛl-s, a-yuḍa dis!”
Lxaṭef : “Wel temneɛm-c, a ya iyḍan!”
Yeggez denni tɣallit-s, yadef l-
Dwelen yiddin s tiɣallyin-nsen, uxyam-s. Asn-d imeqqaren n nnejɛ
mqablen: yidin sen d awmaten, w lkul, ckren Sahm-Llil d Barg-Lxaṭef,
lgum n wissen s xams-alaf, nnan-as : “Gedd wa-nt tṚabbid, wel
mmawyen. Ameqqar-nsen ism-s texḍim-c d lxsaret! Mahum-lla d
Lwaɛer. iryazen d ddkur!”
Yutlay Barg-Lxaṭef, yenna-yasen :
“Wah lli yusa-d ixeḍḍeb g Mahdeyya, Yedwel Barg-Lxaṭef yerr lbal-s,
d mantan ssiwum?” Yenna-yas madabih a-s yuc-tt-d, a-tt yaɣ. U
Lwaɛer : “Taya neč!” Yenna-yas : Mahdeyya zada, nettat texs a-t taɣ. U
“Ggz-d l-lḥarb a-nmawi neč idek!” netta, Barg-Lxaṭef, wel igedd-c a-d
Yeggz-as, bdan tmawwayen. yessuffeɣ ddwi-yah i dadda-s.
Yemleyem netta id ddrari
Sahm-Llil yeqqar : “Ncalla uwwa a- imeẓẓyanen lli deg nnedd-s, yenna-
yeɣleb!” U xams-alaf qqaren : yasen : “Mahdeyya, ah ddrari, dadda
“Ncalla Lwaɛer a-yeɣleb!” Qqimen a-yi yuc Mahdeyya!” Nnan-as ddrari
saɛtin tmawwayen ɛalaxaḍer nihnin l- i Barg-Lxaṭef : “Dadda-k wel itif-c
sen d imennayen d imeqqaren. G xir-k.” Yenna-yasen : “Ṛabbi yehdi-k,
lkemlet n saɛtin, Barg-Lxaṭef yewwet ncalla!”
Lwaɛer, iyzem-i, yedwel yebren f l-
xams-alaf, netta d uwwa-s. U netta d Kkren ddrari, ssuffeɣn-d ddwi-ya,
uwwa-s d lɛfaret deg ssma. Brnen f l- isell dadda-s, yujeɛ-t lhadr-s. Yesquy
xams-alaf, nɣin ssisen tlata mya u i midden imeqqaren, yenna-yasen :
tesɛin d imennayen, kaṣṣren-ten tirẓi “Da nɣeɣ [danɣa] Barg-Lxaṭef, wel-t
d tameqqart, rwelen lbaqi, rrn-d nɣiɣ-c, a-yeg lɛar!”
nnejɛ-nsen, wel yexḍim ssis ḥatta Nnan-as : “Ya weldi, wel yetstahel-c!
ceyn. Yemmewwet Sahm-Llil g ufus- D amennay d ameqqar! Ass-din, mak
s ayezzim d ameẓẓyan. A-rewwḥen i iweṭṭa, wel-ɣen ifuk nnejɛ-nneɣ kan
nihnin l-imkanen-nsen. Am wayeča, netta! U cek-din assa a-tenned ddwi-
irewwḥed dadda-sen, yetɛadda-d f ya, wel iteffeɣ-c fellak!” Yenna-
lmaqtlit-din, yenna : “Tikermin-a lli yasen : “Ul-iw yekrah-t, lazem a-t
mlewweḥnet dah lkul, n win?” nɣeɣ!” Nnan-as lmiɛad : “Nečin a-k
28
neǧ, jarak ides!” Yenna-yasen : Yenna-yas : “Wah d dadda!” Yeggez
“Baṛṛat! Kul ijen yemṛeq f iman-s!” Barg-Lxaṭef s denni tɣallit, yenna-yas
Mṛqen yidin, kul ijen f iman-s. i Sahm-Llil : “Ṭṭef cek tiɣallyin, u neč
a-xeḍmeɣ a-ṛqbeɣ!” Yemṛeq Barg-
Yemṛeq afrux iteṣtaḍ waḥd-s, Lxaṭef ixeṭṭel ald’ i yufa yidin nsin.
yesquy-d Merdas i weryaz d awessar, Yadef g wammas-nsen, yaf dadda-s
yenna-yas : “Barg-Lxaṭef yexḍem yemkettef, yenna-yas : “Ɛaslema a
itestaḍ. Ac yeḍhur-lek g wanɣa-s?” dadda!” Yenna-yas : “Isellmek!”
Yenna-yas : “Mṛeq cek-din id mya u Yenna-yas : “D matt’i tṛeqqbed lḥal-
xamsin d ssbib, teḥrzem iman-nwum k tura?” Yenna-yas : “Aketta-ya
g umkan lli da-t irewweḥ ssis!” ḥṣeleɣ g ifassen n lɛdu! Tgedded-c a-
Yusa-d Sahm-Llil, yaf yemma-s tṭaru. yid tseyyebd ah?” Yenna-yas : “W-k
Yenna-yas : “Ac-bim tṭarud?” Tenna- tseyyebeɣ kan a-yi tucid Mahdeyya.”
yas : “Dadda-k, tan yemṛeq da ineɣ Yenna-yas : “Uciɣ-ak-tt-d!” Yenna-
uwwa-k!” Yenna-yas : “Uwwa al yas : “Bal-k a-tendmed fella?”
mani i yexḍem?” Tenna-yas : Yenna-yas : “Wel neddmeɣ-c!”
“Yemṛeq iteṣtaḍ.” Yenn Sahm-Llil f Iseyyeb-as. Yenna-yas : “Ffeɣ! Tan
tɣallit-s, yexḍem, yaweḍ-t [yaweṭṭ], Sahm-Llil l-baṛṛa!” Yeqṛeb l-tesɛin
yaf-i iteṣtaḍ, w zzaylt-s tɛebba d lli ides, iseyyeb-asen. Iɣawaren
lmaṣyeḍ. Yenna-yas : “Nni wel-yi nɛesen, wel-d yestaqed ḥatt’ ijen.
tennid-c? Usiɣ-d idek!” Yenna-yas : Yenn d Merdas, netta d ddrari-s
“Cek-din afus-k d maḍun, wel qqileɣ- ttesɛin lli ides, dwelen ḥmlen f lgum-
c [wel qqilexc/ wel qqila:c] a-k nneɣ din lli kanen mmeqqnen ɣersen. Nɣan
[akenna]! U cek-din, d win i-k nnan ssisen mya d imennayen, w lbaqi
lli neč-din meṛqeɣ teṣtaḍeɣ?” Yenna- rwelen.
yas : “Tenna-yid yemma : ‘Tan
dadda-k yenna netta id mya u xamsin Irewweḥ netta d ddrari-s id lgum lli
d ssbib, mṛqen da nɣen uwwa-k.’ Sliɣ ides. Nnan-as lgum-s : “Teẓṛid-c
neč-din, iweḍɣ-d.” Yenna-yas : tamaɛfunt lli da tgid i Barg-Lxaṭef?
“Dadda d amaɛfun, rr lbal-k ssis!” Ass-din, ifuk-aneɣ nnejɛ-nneɣ lkul, w
Yenna-yas : “Ncalla lkid-s a-yuḍa assa ifuk-aneɣ nečin deg tmittant!”
dis!” Isusem. Am wayeča yas-d Barg-
Lxaṭef i Merdas, yenna-yas : “Uc-id
Temmen mrewwḥin, netta d uwwa-s, yelli-k mak telfuḍed ssis!” Yenna-
u Merdas, mak i-d yusa, yeḥrez iman- yas : “Cek wel ɣrek-c leflus! Wel
s g ubrid. Yast uwwa-s n Lwaɛer d geddeɣ-c a-k uceɣ-tt-d [akuca:ted]
lḥacdet s xams-alaf, yuḍa ssis, iɣar ɛalaxaḍer wel ɣrek-c leflus!” Yenna-
fellas d lgum-s. Nɣen ssisen settin, yas : “Ḍleb fella d matt’i texsed, agli
yessren ssisen tesɛin deg ljemelt-nsen n ddunyet a-k aɣeɣ-t-d [akaɣated]
id Merdas. Yas-d Sahm-Llil id Barg- lkul!” Yenna-yas : “Ǧulleɣ, yelli,
Lxaṭef mrewwḥin, uḍan ssisen deg wel-tt učeg kan n win da yefda ttar-
yiḍ. Yenna-s Sahm-Llil i Barg- iw!” Yenna-yas : “D matta ttar-k?”
Lxaṭef : “Tay lḥess n tiɣallyin.” Yenna-yas : “Ijaf memmi g esuf n
29
zzhar, yenɣ-i Saɛdan Lɣul lli itett at- hawwmeɣ Saɛdan-Lɣul mani i
bnudem.” Yenna-yas : “Alla ibarek! yeɛmer.”
Neč a-k fdiɣ ttar-k! Wel meṛṛqeɣ kan
a-yi tucid tutlayt f ifassen n midden d Yali l-ixf nḍḍahret, yaf aryaz d
imeqqaren.” Yenna-yas : “Squy-id-d awessar g tirit. Yenna-yas i uwessar-
i midden imeqqaren!” Yuca-yas din : “Ac-bik teqqimed dah?” Yenna-
tutlayt g yelli-s f ifassen-nsen. yas : “Rweleɣ deg Saɛdan-Lɣul.”
Yenna-yas : “Baṛṛa, ncalla tamebrukt Yenna-yas : “Saɛdan-Lɣul, mani
fellak!” amkan-s? Sekken-id amkan-s!”
Yenna-yas awessar-din i Barg-
Irewweḥ Barg-Lxaṭef l-yemma-s, Lxaṭef : “D matt’i-k uɣin-d twali-s, ya
yenna-yas : “Da meṛqeɣ a-fdiɣ ttar n weldi? Itett at-bnudem! Lbarr-a lkul
dadda!” maɛad-c igedd ḥadd a-d itɛadda
Slin ssis ifrax lli s-am netta d ssyah!” Yenna-yas : “Neč-din, lazem
imeẓẓyanen, asn-as, nnan-as : “Da da-s mṛqeɣ, mani netta?” Yenna-yas
nemṛeq idek!” Xḍmen. Qqimen sen d awessar-din : “Qqim fḍer tma-w, u
ussan gguren, ass n tlata awḍen esuf n sin a-k nneɣ!” Yenna-yas : “Ṣbiḥ!”
zzhar. U Sahm-Llil wel-yuc wel Yenna-yas : “Qam aɛmud-a wah! Dis
yesli-c. Yas-d i yemma-s, yenna-yas : myat qenṭar, u dis ɛecrin ḥalqa. Ilakan
“Mani Barg-Lxaṭef?” Tenna-yas : tgedded a-tqamed aɛmud-a, ṛak a-t
“Yenna g mya d imennayen, yexḍem tgedded.” Iqam aɛmud-din. Yenna-
wel ssineɣ-c fellas, mani i yexḍem.” yas : “Ṣaḥḥit! A-t tgedded! Kemmel
Yeffeɣ l-wuɣlad, yenced fellas. nẓɣ-d asekkin-din, suli! Tṛa?!”
Nnan-as : “Ṛaw yexḍem l-Saɛdan- Yessuli. Yenna-yas : “Ṣaḥḥit!”
Lɣul, da yefda ttar n dadda-k!”
Iqam aɛmud-din d usekkin-din,
Yenn denni tɣallit-s, yaweḍ-ten ass n yexḍem l-ljmaɛt-s, yenna-yasen :
arbaɛ d ussan. Qabl a-nt yiweḍ, “Ayat! Tay ufiɣ Saɛdan-Lɣul mani
yemlaqa netta id Barg-Lxaṭef, iɣar amkan-s!” Ald’ i-d iwḍen ḍḍahret lli
fellas, nẓeɣn-d isekkin-nsen, bdan dis Saɛdan-Lɣul. Saɛdan-Lɣul
tmuwwaten. Sahm-Llil yukez Barg- yeqqim g lqaṣr-s, u ɣers xamsa n
Lxaṭef, iɛeṛṛa f udm-s, yenna-yas : ddrari. Laḍenhu, lfan-d fellasen mya
“Qam asekkin-k, neč-din d uwwa-k!” d imennayen. Ijen deg ddrari-s ism-s
Yenna-yas : “D matt’i-k luzen f ddwi- Felḥun. Yenna-yas i memmi-s :
ya baɛd wel-k nɣiɣ?” Yenna-yas : “Kker, mṛeq l-mya-din n imennayen,
“Xseɣ da qiseɣ iman-iw idek.” aɣ-ten-d!” Yenn Felḥun f tɣallit-s,
Msamḥen. Yenna-yas : “Ccey-a d yeggz-asen twali-nsen, yenna-yasen :
lɛib fellak!” Yenna-yas : “Aya a- “Kelyum d ibiyyaten?” Nnan-as :
nedwel! Tay lejmaɛt-iw dah g “Way!” Yenna-yasen : “Kettfet
ḍḍahret.” Dwelen, nsen din id baɛḍkum baɛḍ, ǧ a-ken awyeɣ l-
baɛḍhum-baɛḍ al talji. Yenna-yasen dadda, a-ken yeč!” Netta yesla ddwi-
Barg-Lxaṭef : “Neč-din da xḍmeɣ a- ya, Sahm-Llil, yeggz-as l-lḥarb.
Yeḥmel Felḥun f Sahm Llil, iqam-i.
30
Netta yeẓṛa Barg-Lxaṭef, uwwa-s Saɛdan-Lɣul d ddrari-s idi, a-yi
yemmqam, yeḥmel fellas, yewwet ɛawnen.” Yawi-ten ides.
Felḥun f ixf-s, yas-d imlewweḥ.
Ineggez, yas-d g lqaɛat. Yenna-yas Ṣfren ald’ i-d usin g ccefret n leɛmalet
Barg-Lxaṭef : “Kettef wah lli g lqaɛat!” n uwwa-s, yaf ɛammi-s, wel-t yessin-
Yeggz-d ttani deg ddrari n lɣul, c. Yenna-yasen ɛammi-s : “Ṛqbet
iḥeṣṣel-t zada Barg-Lxaṭef, ald’ i-nt ibiyyaten-a, d mantan deg lbarr!?”
iḥeṣṣel l-lxamsa s-addu wafus-s. Nnan-as i ɛammi-s : “Deg lbarr n
Yeggz-d dadda-sen, yeqlaɛ cejret, ccerq.” Yenna-yasen : “D matt’i
yaɣ-tt-d g ufus-s, u netta yeggur f xsen?” Nnan-as : “Nnan-ak ‘Sellm-
iḍarren-s. Yeḥmel f Sahm-Llil, aneɣ g tamurt, neɣ [na] ffeɣ ḥareb f
yeqlaɛ-t, netta yeẓṛa uwwa-s yeḥṣel, iman-k!’. ” Yenna-yasen : “Ṛajat-id
yeḥmel fellas, yewwet-t s uɛmud-din, tlata d ussan, u sin a-ken jawbeɣ: a-
yas-d imlewweḥ. Yenna-yasen : ken ḥarbeɣ neɣ a-ken sellmeɣ!”
“Rnit, kettfet wah!” Yessuli lgum-s,
idsen Saɛdan-Lɣul id ddrari-s. Ass n arbɛa, yessuffɣ-d yih n
Yeqqim Barg-Lxaṭef f lkursi n ibakliwen id tisaqasin, mqablen.
Saɛdan-Lɣul, yenna-yas l-Saɛdan- Yenna-yasen Saɛdan-Lɣul i ddrari-s :
Lɣul : “D matt’i tṛeqqbed g iman-k?” “Baṛṛat aɣt-d isɣaren, tucem timsi,
Yenna-yas : “Ṛeqqbeɣ g iman-iw bac lli ijaf ssisen a-t nḍayyeb, u sin a-
ḥṣeleɣ.” Yenna-yas : “Wel tuced-c a- t neč, neč idwum, a ddrari-w!”
tged lbaḍel-a d midden?” Yenna-yas : Yeggez l-lḥarb, yeqleɛ cejret, yawi-tt
“Maɛad-c! Samḥ-id! Tseyyebd-id g ufus-s, yeḥmel fellasen, yewwet
deg waqqan ɛalxaḍer ɣerk tasbiḥt tlata, yenɣ-in. Yenna-yas i ddrari-s :
diyid.” Yenna-yasen : “Seyyebt-as!” “Awit yidin lli jafen ttlata, ḥraqt-ten-
Seyyebn-as netta id ddrari-s. Yenna- d, taɣm-ten-d a-nt čeɣ!” Awiyen-ten,
yas : “Ɣrek-c midden mmeqqnen dah ḥraqen-ten, aɣn-as-ten-d, itemm itett
g lqṣer-a?” Yenna-yas : “Ɣerid.” g ukrum-nsen, imermec ixsan-nsen.
Yenna-yas : “Aya, kker, sekkn-yi- e
Rwelen lgum-din, wel qqilen-c a-
ten-d!” Yenna-yas : “Aya!” Yekker, wwin, adfen l-temurt, qflen f iman-
isekkn-as-ten-d. Yafen alf nefer lli nsen, alin i umeqqar-nsen, ism-s
mmeḥrzen ɣers. Yenna-yas : Damaɣ. Yenna-yasen : “Ac-bikum
“Seyyeb-asen yih!” Iseyyeb i terwelm-d?” Nnan-as : “Wah mecc d
midden-din, kul ḥadd yexḍem f iman- lḥarb n lɛbad, wah d lḥarb n lɣul: itett
s. Yenna-yas : “Maɛad-c a-tged i midden!!!” Yenna-yasen : “Mala
midden sah, ṛani a-k dwleɣ!” Yenna- mamek? A-tsellmem g temurt-
yas : “Maɛad-c!” Yenna-yas : “Aya, nwum?” Nnan-as : “ṣaleḥ ides!”
xaṭr-k tura, da rewwḥeɣ!” Itemm Yenna-yasen : “Kkret sen n midden
mrewweḥ ssyin, netta id myat-din. deg lwuzra d imeqqaren, saɛdat
Nnan-as : “Ṛahu ɣerk uwwa-k xlaf g fellaneɣ!”
lbarr n ccerq, u la-menni ɣers lɛasker
gget.” Yenna-yasen : “Dad awyeɣ, Mṛqen sen-a-din n midden ald’ i-d
iwḍen l-mḥallet n Barg-Lxaṭef, afen
31
Saɛdan-Lɣul netta d ddrari-s qqimen qqarn-as Skander, d lḥakem g lbarr n
f lkrasi-nsen. Tiṭawin n Saɛdan-Lɣul ccerq, u ɣerid uwwa xlaf yenɣa
d tizukkʷaɣin am timsi. Yenna-sen dadda-s, yestula netta f lkursi.”
Barg-Lxaṭef i sen-a-din n midden lli Yenna-yas : “Mala cek-din d mmi-s n
usin-as : “Ac-bikum? D matt’i uwwa!?” Kkren i baɛḍhum s sslam
texsem?” Nnan-as : “Nečin d lwuzra ḥrir. Yenna-yas : “Neč-din, yeɣleb-id,
n Damaɣ, nusa-d da nsaɛed fellas.” ulla baqi lliɣ fdiɣ ttar n uwwa. Netta
Yenna-yasen : “Wel ɣiseɣ-c [wel ɣers lɛaskar gget fella.” Yenna-yas :
ɣisexc/ wel ɣisa:c] ssaɛad, kan a- “Tay neč a-s mṛqeɣ.” Yenna-yas :
tadfem s-addu lḥukm-iw!” Nnan-as : “Qṣed Ṛabbi, u neč-din a-k rniɣ
“Ḍlab icammen menyekt i texsed, u xamsin alf, a-k ɛawneɣ ssisen!”
sin a-nedwel a-ncawer fellak Damaɣ.”
Yenna-yasen : “U neč-din wel ɣiseɣ- Baɛd sebɛa d ussan, iḥeḍḍr-as-ten-d,
c lmal, kan a-tadfem s-addu lḥukm- ass n tmanya ṣfren. Qqimen ifassn-k
iw.” Nnan-as : “Ṛaja, a-nexḍem, a- d ussan gguren ald’ i-d iwḍen tamurt
ncawer f ddwi-ya wah!” tatanit g lɛmalt-s, ḥuṭen fellas. Yeẓṛ-
in bab n temurt, yenna-yasen : “Baṛṛat
Dwelen sen-a-din n midden, mṛqen l- ṛaqbet ibiyyaten-a lli usin-aneɣ, d
Damaɣ, afen-t yeqqim netta d matt’ jaraneɣ idsen!” Yazen bab n
ddayert-s. Yenna-yasen : “D matt’i temurt asiyar ald’ i yiweḍ ɣer
tegim ides?” Nnan-as : “Wel yeqqil-c ibiyyaten. Ɛerḍen-t ibiyyaten, nnan-
a-iṣaleḥ idneɣ. Yenna-yaneɣ ‘Kan-c as : “Cek, mak sebbt-k?” Yenna-
a-tadfem s-addu lḥukm-iw.’ Nenna- yasen : “Usiɣ-d s bab n temurt-a, xseɣ
yas ‘Ḍlab d matt’i texsed deg lmal.’ da qableɣ ameqqar-nwum.” Nnan-as :
Yenna-yaneɣ ‘Neč-din wel ɣiseɣ-c “Qqim dah a-nemṛeq a-ncawer
ḥatta ceyn, kan a-tadfem s-addu fellak!” Yenna-yasen : “Baṛṛat, aɣt-t-
lḥukm-iw’.” d!” Asn-d l-usiyar-din, nnan-as :
“Aya, adef! Ameqqar-nneɣ yesquy-
Yenna-yasen : “U kelyum matt’i ak!” Ald’ i-d uɣin-t-d zzat-s. Yenna-
texsem?” Nnan-as : “Lli texsed cek, yas Barg-Lxaṭef i usiyar : “Cek-din,
a-k netbeɛ ssis!” Yenna-yasen : mak sebbt-k? D matt’i texsed?”
“Mala kelyum texsem da nadef s- Yenna-yas : “yuzen-id bab n temurt,
addu lḥukm-s?” Susmen fellas. yenna-yawum : ‘Ac-bikum tusim-
Yenna-yasen : “Tay lxaṭṭ n ufus-iw, aneɣ? D matta jaraneɣ idwum?’.”
kkret awit-as-t-d! Neč-din s-addu Yenna-yas : “Kelyum g lḥukm n win?”
lḥukm-s! Tessulim-d Saɛdan-Lɣul, Yenna-yas : “Nečin g lḥukm n
netta d ddrari-s, d Barg-Lxaṭef, d Ḥamed.” Yenna-yas : “Neč-din taya
Sahm-Llil, tmanya d midden!” da-s mṛqeɣ twali-s, u kelyum kan da
tadfen s-addu lḥukm-iw, wel-ken
Alyen l-ddiwan, msamḥen g ddiwan itaweḍ ḥaja, u kan wel ttedfem-c, awit
d baɛḍhum-baɛḍ. Damaɣ yenced f iman-nwum!” Yenna-yas asiyar :
Barg-Lxaṭef, yenna-yas : “Cek-din d “Ṛajat-id, mṛqeɣ l-bab n temurt a-s
mmi-s n win?” Yenna-yas : “Dadda, nneɣ!”
32
“Awi yelli-k, teffɣ-d baṛṛa n temurt, u
Yedwel asiyar l-temurt, mak i-d yusa f weyur a-tt awyeɣ!” Yenna-yas :
zzat l-ḥakm-nsen, ism-s Ben-Mesɛud, “Ṣbiḥ!” Iqam Merdas yelli-s id nnejɛ-
yenna-yas i usiyar : “Tqabled-c ah?” s, wwsaɛ f temurt tayyurit n wass.
Yenna-yas : “Qableɣ!” Yenna-yas : Iḥuṭ. Netta yeqqim g umkan-din lli
“U d matt’i xsen ibiyyaten-a?” iḥuṭ dis, yas-d Ǧemraqan metɛaddi,
Yenna-yas : “Tahen d lmḥallet n netta id tlata alaf d ssbib. U netta
Barg-Lxaṭef, da yemṛeq l-uwwa-s a-t Ǧemraqan, maḥsub d lḥakem. Yas-d
ifaten. U cek-din yenna-yak : Merdas zzat-s, iɣar Ǧemraqan f
‘Yalendra da tadfed s-addu lḥukm-iw Merdas, bdan tmanɣan. Ǧemraqan
da terbḥed, wel ǧifen-c midden lli g yenɣa Merdas, yawi nnejɛ-nsen d
temurt-k. U kan da tewwid da Mahdeyya lkul. Isel ssis Barg-Lxaṭef,
texsred!’.” Yenna-yas Ben Mesɛud i yenn id mya d imennayen, yemlaqa
Barg-Lxaṭef : “Neč-din wel čiteɣ la netta d Ǧemraqan, yaf lwacun n
idek, u la ides, baṛṛat jarawum!” dadda-s neddebnet. Yenna-yas Barg-
Yenna-yas : “Balek neč a-seggdeɣ, u Lxaṭef i uwwa-s Sahm-Llil : “eNn f
cek a-d tased g ljarrt-iw!?” Yenna- tɣallit-k, ṛqeb lwacun-a lli neddebnet
yas : “Aha!” Yenna-yas Barg-Lxaṭef : d matt’ sebbt-nsnet!” Yemṛq-asnet,
“Ɛahd-id lli wel-yi tɣadred-c!” yaf-int d nnejɛ-nsen id weltma-s.
Yenna-yas : “Lɣadret mecc nniw! Yedwel f lqfa-s, ibedd zzat n Barg-
Rtaḥ g temurt-iw tlata d ussan d Lxaṭef. Yenna-yas i Sahm-Llil :
ḍḍyafet ɣerid!” Yenna-yas : “Ṣbiḥ!” “Yihen d win?” Yenna-yas : “D
Ben Mesɛud yessuffɣ-as lehdiyyet nnejɛ-nneɣ wah!” Yenna-yas : “D
tameqqart. Netta, Barg-Lxaṭef win iɣaren fellasen?” Yenna-yas : “D
yeqqim g rraḥat, yas-as lexbar n Ǧemraqan!” Yenna-yas i uwwa-s :
Merdas : yerwel s yelli-s mak i yesla, “Cek-din wel tucid teqqimd dah?”
Saɛdan-Lɣul ikasser-t Barg-Lxaṭef, Nnen f tiɣallyin-nsen, ɛerḍen-ten.
yedwel Saɛdan-Lɣul deg leḥmayet n Yaɛraḍ-ten Ǧemraqan, yenna-yasen :
Barg-Lxaṭef. Yenna Merdas : “Baɛd “D matt’i texsem a ya iyḍan n
lli yuɣa yih l-sen, tura a-d yas a-yawi ibiyyaten?” Yenna-yas Barg-Lxaṭef :
yelli bessif fella.” Yerwel s yelli-s, “Mak i ɣabeɣ neč-din, tasd-d, tɣared
irewweḥ l-temurt n Lkufa. U tamurt n f ibiyyat-nneɣ! Ac-bik? Mak i kaneɣ
Lkufa tedin tamurt lli dis uwwa-s d idsen, wel tusid-c!? Middn-iw d
lḥakem, ism-s Ḥamed. Yadef Merdas middn-k f matt’ da jafen? Ǧ qqimen
l-lḥakem, yenna-yas : “Tay uɣiɣ-ak ɛalacira yihen id yih, u sin a-ggzeɣ l-
yelli d lehdiyyet.” Yenna-yas : “Aɣ- lḥarb ɣir neč idek!” Ggzen i
tt-d a-tt ṛqbeɣ.” Yenna-yas : “Allah baɛḍhum-baɛḍ, qqimen tmawwaten
ibarek!” Yaɣ-as-tt-d, yeṛqab-tt arbɛa saɛat. Yeḥmel fellas Barg-
Ḥamed, teɛjb-as. Yenna-yas : Lxaṭef f Ǧemraqan, iqam-i, yawi-t d
“Taweḍ, incalla d tamabrukt!” Yuca- asir. Yawi-t l-ibiyyatn-s, yenna-
yas l dadda-s myat alef dinar d yasen : “Kettfet aydi-ya wah!”
lehdiyet, s-am lmetl-nsen d lksawi. Yenna-yas Ǧemraqan i Barg-Lxaṭef :
Yenna-yas Ḥamed i dadda-s n tefruxt : “Seyyeb-id, ɣerk diyid lfeydet, u sin
33
ad adfeɣ s-addu lḥukm-k, usin a-k umezwar!” Yesquy f luzir ttalet, ism-
ɛawneɣ g lli da-k yelzem!” Yenna- s Sulik, yenna-yas : “Rni cek-din s
yas : “Balek a-k seyyebeɣ a-tedwled xamsin alf g ljurret n iddin!”
a-yi taɣdred?!” Yenna-yas : “Aha!
Wel-k ɣaddreɣ-c!” Iseyyeb-as. Ass n arbɛa yeffeɣ d Ḥamed g ufus-s
Msamḥen. Yenna-yas Barg-Lxaṭef i s xamsin alf g ljurret-nsen. Qqimen
Ǧemraqan : “Aya a-temṛqed idi l- gguren ɛacra d ussan, ass n ḥdac
nnejɛ-k!” Nnen denni tiɣallyin-nsen, mlaqan netta d Barg-Lxaṭef. U barg-
mṛqen, mḥaden, u midden ṛeqqben d Lxaṭef yejmel lemḥal-s. Mqablen.
matt’ da jṛan jarasen. Barg-Lxaṭef yuzen Sahm-Llil twali
Ḥamed, yenna-yas : “Baṛṛa xaḍeb-t,
Irewweḥ l-uxyam n dadda-s, teɛṛeḍ- nn-as a-yadef s-addu lḥukm-iw,
ten Mahdeyya id lwacun n dadda-s. ɛalaxaḍer neč-din wel ɣiseɣ-c a-nɣeɣ
Sellemnet fellas. Fraḥnet ssis. Nnant- [anɣa] midden!” Yenna-yas Ḥamed i
as lwacun : “Lukan mecc ssik, yella Sahm-Llil : “A ya aydi n ibiyyaten,
yewwet-aneɣ [yewwayana] assa tedweld-d d aryaz ah? Cek-din d
Ǧemraqan!” Yenna-yasnet : Barg-Lxaṭef ah? Kelyum l-sen d
“Staḥmdeɣ i Ṛabbi lli wel temṛiqmt-c lefrux!” Yenna-yas Sahm-Llil :
[temṛi:qmec]!” Yenna-yasnet : “U “Taya neč-din nhiɣ-ak, u cek-din
dadda, ijaf neɣ?” Nnant-as : “Ijaf!” bsaḥt-k!” Yenna-yas Ḥamed : “Baṛṛa
Yenna-yasnet : “Lfeɛl-s yuḍa dis!” s zzat-iw!” Yedwel Sahm-Llil i
uwwa-s yenna-yas : “Nhiɣ-t, wel
Iqam nnejɛ-s id nnejɛ n Ǧemraqan, yeqqil-c a-yedwel. Yenna-yak :
yerḥal ssisen ald’ i iwḍen tamurt n ‘Ayeča a-nemqabel!’.” Yenna-yas
Ben Mesɛud. Yaf lemḥallt-s ttṛaja dis. Barg-Lxaṭef i Sahm-Llil : “Ncalla
Yerḥal ssyin, yemṛeq l-uwwa-s. ayeča a-t uqiɣ deg ddunyet.”
Yaweḍ lexbar l-uwwa-s. Nnan-as
midden : “Tay Barg-Lxaṭef yusa-yak. Am wayeča talji inebbeh Barg-Lxaṭef
Mak da tged ssis?” Yenna-yasen i f ssbib-s. Nnen lkul id baɛḍhum-baɛḍ.
ddayert-s : “D matta i-ken ḍhren?” Ḥamed inebbeh f lgum-s. Mqablen,
Nnan-as : “Wahen d uwwa-k, lli bdan tmawwaten. Barg-Lxaṭef
yeḍher-k cek-din, a-t neg!” Yenna- ikaṣṣer Ḥamed. Yerwel Ḥamed id
yasen : “Yeḍher-id a-neffeɣ a- lgum-s. Yaweḍ-t Barg-Lxaṭef twali
newwet f iman-nneɣ. Ɛalaxaḍer netta tamurt-s. Yeqfel lbibab f iman-s.
yusa-d da-ɣen yekkes tamurt-nneɣ! Nnan-as itbab n temurt i Ḥamed :
Nebbhat f lɛasker lkul yeḥḍer! Mani i “Ffeɣ, ṣaleḥ cek-din id uwwa-k!”
yella Damdam?” U Damdam wahen Yenna-yasen : “Al wayeča a-
d ameqqar n ddayert-s. Yenna-yas xemmemeɣ f iman-iw!”
Ḥamed lḥakem n temurt-din i
Damdam : “Rḥel cek-din, ɛreḍ Iḍ-s l-deg yiḍ, yerwel deg temurt.
midden-a s xamsin alf!” Yesquy f Kkern-d talji, afen lkursi d lfareɣ.
luzir ttani, ism-s Lhani, yenna-yas : Nnan imeqqaren : “A-neffeɣ a-
“Rni cek-din s xamsin alf g ljurret n nsaɛed f iman-nneɣ, u sin a-s nuc
34
lkursi i Barg-Lxaṭef. Yihen d lgum-k, temlked tamurt id lkursi-s,
awmaten, am wah s-am wah!” teqqimed cek-din d lḥakm-nneɣ!”
35
10. Leḥkayet n Lhlaliyin
37
11. Leḥkayet Aɛanter d učiw n Zuhir
38
wanu, čurmet!” Qṛebnet lwacun-din,
Tsusem. Tesquy i dadda-s. Yas-as. kul ict tečur tayeddiḍt-s. Rewweḥnet,
Tenna-yas : “Memmi-k, assa, yenɣa nnant tiwessarin-din : “Assa, Ɛanter
uccen d ameqqar gget.” Yenna-yas : yenɣa Daji id ičwen-din lli ides.”
“Mani i yella uccen?” Tessekn-as-t-d.
Yenna-yas i lɛilt-s : “Afrux-a wahen Yekker Zuhir, iɣus gget. Yazen
da yeffeɣ d aryaz!” memmi-s, yenna-yas : “Baṛṛa, ṛqeb d
matta lexṣumt-a f wanu!” Ɛerḍen-t
Yeqqim iserreḥ s sseɛy kul ass. U sen n ičwen lli rwelen. Yenna-yasen
lgum n Zuhir id lgum n Ceddad mmi-s n Zuhir : “Da matta leṣumt-a
sessen f ijen n wanu. U Zuhir ɣers lli tegimt-tt f wanu, assa?” Nnan-as lli
ačiw, ism-s Daji, lɛamr-s settin d jṛa lkul. Nnan-as Daji ijaf. Yenna-
isukkasen, u netta d bab n sjaɛat yasen : “D win i-t nɣin?” Nnan-as :
yessaswa g sseɛy-s f wanu-din. “Yenɣ-i d Ɛanter!” Yenna-yasen :
Yaweḍ-d Ɛanter s sseɛy-s da-t “Teskerkusem fella! Ɛanter d
yessesu. Yas-d ɛalacira, yeqqim, u ameẓẓyan, wel igedd-c a-ineɣ Daji!
Daji yessaswa. Asent-as lwacun, Aya, awit-id twali-s!” Nnan-as :
beddnet tma-s f imi n wanu. Tenna- “Aya!” Awiyen-t twali-s, yaf-i ijaf
yas ict deg lwacun-din : “Čur-id tma n wanu, netta d ičwen-din lli ides.
tayeddiḍt-iw!” Yenna-yas Daji :
“Wel čariɣ-c ald’ a-isu sseɛy!” Yebren s tɣallit-s, yemṛeq twali
Tsusem tamaṭṭut-din. Teqerb-as Ɛanter, yaf-i s sseɛy. Yenna-yas : “A
tamaṭṭut xlaf d tameqqart. Tenna-yas Ɛanter, d win nɣin Daji?” Yenna-yas :
i Daji : “Čur-id tayeddiḍt-iw!” “Neč nɣiɣ-t!” Yenna-yas : “D matt’i-
Yewwet-tt s uzeggim-s, yuɣ-it-d k yega?” Yenna-yas : “Yega lli wel-t
temlewweḥ f tiṭ n lqfa-s, ald’ i teqqim yegi ḥadd g ddunyet!” Yenna-yas :
tɛeryent. Qqimen ičwen-din lli nihnin “Nn-id d matt’i yega!” Yenna-yas :
d Daji ḍeṣṣen f twessart-din. “Yewwet tamaṭṭut tawessart s
uzeggim, yaɣ-tt-d f tiṭ n lqfa-s
Yeqerb-as Ɛanter, mmi-s n Ceddad, temlewweḥ, teqqim tɛeryent. Qqimen
yenna-yas : “A ya aydi n iyḍan! Mak ičwen ḍeṣṣen fellas. Qṛebɣ-as neč-din,
i-s tgid sah i twessart-a? Ald’ i nniɣ-as : Nni lfeɛl-a wah? Mecc d
qqimen ičwen-k ḍeṣṣen?” Yegemz-d aṣbiḥ! Yuc-id lkeff ald’ i ḍrecnet
Daji i Ɛanter, yewwet-t s lkeff ald’ i timeǧǧin-iw. Qqimeɣ ssaɛat neč g
ḍrecnet timeǧin-s, yas-d g iɣerɣar. iɣerɣar, wel geddeɣ-c a-beddeɣ deg
Yeqqim ald’ i tebred ḍarbat. Yedwel lkeff-din. Ɣuceɣ fellas, gmzeɣ fellas.
yekkr-as, iɛeyyeḍ fellas, iqam-i deg Qameɣ-t, l iɣerɣar, aɣeɣ-t-d [aɣatted]
uzyen-s, yewwet-t l lqaɛat, yaɣ-t-d netta d ucal kifkif. Ḥaman diyid
netta id ucal kif kif. Kkern-d ičwen- ičwen. Win wwiɣ-t ssisen, a-d yas f
din lli id Daji, nɣaren fellas, ḥaman sen. Anda ssbeb n lxṣumt-nneɣ lli
dis. Yebren fellasen, win yewwet, a- tejṛa, ḥkiɣ-ak fellas.” Yenna-yas
d yaɣ-t-d f sen. Yuqa-ten. Yenna- mmi-s n Zuhir i Ɛanter : “Aya, kan da
yasnet i lwacun-din : “Qṛebmet l trewwḥed idi!” Yenna-yas :
39
“Takkʷadeɣ deg dadda-k, a-yi ineɣ.” Yeqṛeb mmi-s n Zuhir i dadda-s,
Yenna-yas : “Cek-din da trewwḥed yenna-yas : “Ɛanter wel fellas ḥatt’
idi, wel ttakkʷided ḥatta deg ḥadd!” lḥaq, u netta g lḥmayt-iw! Wel-t
Yenna-yas : “Aya!” itaweḍ ḥatta ceyn! Wahen wel-yuc a-
d yeffeɣ d aryaz, u sin a-ɣen yenfeɛ.
Yawi-t, irewweḥ ides. Yaɛreḍ-t Zuhir, Ičwen-k iteg s tlatin yuqa-ten u netta
yenna-yas : “D cek lli tenɣid Daji?” wel yuc d ameẓẓyan. Lukani a-
Yanna-yas : “D neč! Laken yenɣa yetradeɛ, maɛad-c win a-s bedden g
iman-s waḥd-s seg lbaḍel-s lli yeg-i f ddunyet!”
midden!” Yeḥka-yas f lli yejṛa lkul.
40
12. Leḥkayet n Lwezr Bnu-Jaber
41
13. Leḥkayt n sen ibiyyaten id Cemrux
43
14. Leḥkayt n ubiyyat id uɛafrit
44
15. Leḥkayet n uḥammar d uyernaz
Yell’ ijen d aḥammar, iṣeffer l lɣarb s lxanqet lli yufa dis ayernaz d maḍun.
ileɣman-s. U netta sjaɛ gget. Iṣeffer Yeẓṛ-i ayernaz lli yuf-i d maḍun,
kan waḥd-s. Yadef l lxanqet, yaf yeggz-d deg ḍḍahret izahher. Yenna-
ayernaz yeṭṭes d maḍun, aḍar-s yas aḥammar i uyernaz : “Ac-bik wel-
imeyyel. Ibedd fellas aḥammar, yi tukzed-c neɣ? Mecc neč-din lli
iṛeqqeb dis. Netta iṛeqqeb dis, dawiɣ-ak ah?” Yenna-yas ayernaz :
ayernaz iqam-as aḍar-s. Yenna-yas “D cek-din ameddukl-iw ah?”
aḥammar : “Ac-bik?” Yenna-yas Yenna-yas : “Neč!” Yenna-yas :
ayernaz : “Ya ḥammar, aḍar-iw tudf- “Aya, ali idi l ḍḍahret lli dis neč-din
id dis ccuket.” Yenna-yas : “Uc-id ɛemmreɣ. A-k xellṣeɣ lemruwt-k lli
aḍar-k a-t ṛqbeɣ!” Yenna-yas : “Aɣ tegid-tt [tegittet] fella!” Yenna-yas :
[ax]!” Yuc-as aḍar-s, yeṛqb-as-t-d, “Aya!”
yaf-i tudf-as dis ccuket, yekks-as-tt-d.
Alyen aḥammar id uyernaz l ḍḍahret.
Baɛd lli yekks-as-tt-d, ffeɣn-d Yaf aḥammar tirit tečur d ddbac d
idammen d lqiḥ deg umkan n ccuket. sslaḥ d lmal n midden lli ineqq disen
Yaɛṣr-as-t-d, yeg-as ddhan g ayernaz. Yenna-yas : “Aɣ-d ileɣman-
uyezzim-s, yaɛṣb-as-t-d. Yemṛeq k tɛabbid ddbac-a id sslaḥ-a id lmal-a
yuɣa-yas amensi-s, iḥuṭ-as, yetɛacca. d lhdiyet s ɣerid, lli tdawided
Yenna-yas aḥammar i uyernaz : “Aya, [ddawided] aḍar-iw!”
a-tadfed lxir! Neč-din da meṛqeɣ f
iman-iw!” Yenn-as ayernaz : “Baṛṛa, Yaɣ-d ileɣman-s, iɛabba cey-din lkul.
besslama!” Irewweḥ ssis. Iceyɛ-t ayernaz ald’ i
yeffeɣ deg lxanqet. Irewweḥ
Yeṣfer aḥammar f iman-s. Yaweḍ l aḥammar l middn-s, yestaɣna, maɛd-
lɣarb, yezzenz sselɛt-s, yedwl-d c iṣeffer.
mrewweḥ f ubrid-s, ald’ i yiweḍ g
45
16. Leḥkayet n uṣayyad n iyernazen
46
17. Leḥkayt n ijen d abiyyayt
47
18. Leḥkayt n wuccen d uyernaz d ufunas
48
19. Leḥkayt n wuccen d inisi
49
20. Leḥkayt n uyeṛẓiẓ id wuccen
50
21. Leḥkayt n wuccen id ifis
Yella abiyyat, ɣers sseɛy, yega-yas Yusa-d bab n lmendaf, iẓeṛ ifis yeḥṣel,
sserraḥ yessertaɛ ssis. Yas-as uccen yenna-yas : “Yalita ufiɣ-ak teddered,
yetdawwer dis da yeč s ɣers ccwihet, s matt’ a-k ɣrseɣ!” Imir-as, iseyyb-as
wel-t igedd-c. Iɣafl-t, yeč-as aɛalluc. deg lmendaf. Netta iseyyb-as, ifis
Irewweḥ l bab n sseɛy. Yenna-yas yerwel. Yenna-yas abiyyat i yifis :
bab n sseɛy : “Mani i yella aɛalluc?” “Aah! Cek wel tucid teddered!”
Yenna-yas : “Yeč-i uccen!” Yenna- Yerwel ifis, yedwel.
yas : “Ssekn-id mani i-t yeča!”
Yenna-yas : “Aya!” Yessekn-as mani Yas-d uccen yesquy f ddrari aɛammi-
i-t yeča. Iqam-i, yayel-t g ccejret, s, yaɣ-d arbɛin n uccanat. Yenna-
yaɣ-d lemnadef, yenṣb-as-ten-d. yasen : “A-ken čureɣ tiqlal n waman
deg usuf, u sin a-nt qqneɣ g iqandiln-
Yas-d uccen, iẓeṛ aɛalluc yemmayel g nwum : win yenẓɣ-d taqlilt-s, a-t
ccejret, yenna-yas i uɛalluc : “Ma-k-c ssecbɛeɣ s waksum!” Netta yečur-int
bla sebba temmayled dah!” Yas-d s waman, yenna-yasen : “Ffɣet fisaɛ!
uccen i yifis, yenna-yas : “Cbeɛeɣ Ibiyyaten usin-d s tiɣallyin-nsen!”
assa aksum, ɛamri wel-t cbiɛeɣ!” Nihnin nẓeɣen, mmebbyen iqandiln-
Yenna-yas ifis : “Awi-yid neč-din a- nsen. Qqimen blac iqandilen. Mṛqen
čeɣ!” Yenna-yas : “Aya!” f iman-nsen.
Yemṛeq ides ifis. Yessekn-as aksum. Yedwel yemlaqa ifis id wuccen lli
Yenna-yas uccen i yifis : “As-d kan iḥeṣṣel-t g lmendaf. Yenna-yas : “As-
da tečed!” Yeqṛeb ifis. Ifis yeẓẓel d ldah!” Yenna-yas uccen : “(D matt’
afus-s da yeč, yekker fellas lmendaf, a-geɣ tura?) Nni? D matt’i giɣ?”
iḥeṣṣel-t deg iḍarn-s. Yenna-yas i Yenna-yas ifis : “Mahu d cek lli
wuccen : “Aah! Tḥeṣṣeld-id!” Yenna- tḥeṣṣeld-id g lmendaf!? Ɛalaxaḍer
yas uccen : “Lḥeṣlet mecc tura, ald’ bbiɣ-ak aqandil-k!” Yenna-yas :
a-k yas bab n lmendaf s uɛmud-s!” “Nečin gget s-am neč, bla iqandilen!
Yedwel uccen, yadef l uɛalluc-din Tay a-k squyeɣ ddrari aɛammi a-nt
yeč ssis ald’ i yecbeɛ. Netta yusa-d da tafed blaci iqandilen am neč!”
yeffeɣ deg lmesreb-din, yexḍef-t ifis
deg uqandil-s. Yenna : “Baṛṛa, tay Yesquy-as ddrari aɛammi-s. Asn-d
ssenɣ-ak tura!” Yenna-yas uccen : ɣers. Yenna-yas uccen i yifis : “Ṛqb-
“Mak a dabbreɣ fellak, u sin a-k aneɣ, tay nečin kif kif, iqandiln-nneɣ
iseyyeb bab n lmendaf, a-yi tsamḥid- mmebbyen. Mak a-tegid fella lbaḍel?”
c ah?” Yenna-yas : “A-k samḥeɣ!” Yenna-yas ifis i wuccen : “Wah lli
Yenna-yas : “Mala, mak a-d yas bab iḥeṣṣl-id am cek! Ṛabbi yexlef fella!”
n lmendaf, rr lbal-k tjafed. A-d yas Msamḥen. Yexḍem kul ijen f iman-s.
bab n lmendaf, a-k yaf tjafed, a-k imir, Dwlen d imeddukal.
u sin a-k yenn : ‘Yalita ufiɣ-ak
teddered, s matt’ a-k ɣrseɣ!’.”
51
22. Leḥkayt n uyaẓiḍ id wuccen id uslugi
ɣer ibiyyaten ɛmaren g lxla
52
23. Leḥkayt n ifis id uɣyul
53
24. Leḥkayt n Jḥa d uɣyul lli ixerra g umaḥbub
Jḥa ɣers aɣyul, iɛellef dis ald’ i da steɣniɣ deg uɣyul n Jḥa!” Netta
yetradeɛ. Asn-as itbab n lḥumet, iqam tnamusit, yaf aɣyul-din iḥuṭ g
nnan-as : “Zzenz-aneɣ aɣyul-a!” wassu sen d isneffad d rrut w
Yenna-yasen : “Yeɣla fellawum!” ibeẓẓiḍen ɣeddren s-addu wassu g
Nnan-as : “Cek-din, menyekt lḥaq-s, iɣerɣar. Yessuggzed aɣyul-din,
a-k nuc!” Yenna-yasen : “Neč-din yebda yetberbec g rrut-din, wel yufi
wel qqireɣ-c! Neč-din idwum a-t ḥatt’ ijen. Yawi-t, yexḍem l Jḥa.
nawi mani i zzenzan iɣyal, u lli yeswa
a-ken zzenzeɣ-t-d!” Nnan-as : “Ṣbiḥ!” Yenna-yas : “Aɣyul, giɣ-as mak i-yi
Am wayeča talji yawi-t l ssuq, yečur- tennid, wel ufiɣ yuɣa-d ɣir sen d
as termt-s g umaḥbub, yuc-i i udellal. isneffad d rrut, d wassu yeǧa-yi-t-d d
Asn-d midden-din lli da-t sɣen, lḥalet, w imaḥbab wel ufiɣ ḥatt’ ijen.”
ṛeqqben dis, kan yeɛjb-asen. Rnin dis. Yenna-yas Jḥa : “Nni? Neč-din nniɣ-
Yenn fellas adellal, yebda ilehhed dis, ak : ḥuṭ-i g wassu-k neɣ?” Yenna-yas
w aɣyul itazzel iẓeṛṛeṭ, w amaḥbub- aryaz-a : “Neč-din ḥuṭeɣ-t g wassu,
din iteggzed deg termt-s, u midden lli ukkʷedeɣ deg ljiran a-yi akren
tetferrjen, dwelen ggeren g umaḥbub- amaḥbub lli da-t yexṛa, ḥuṭeɣ-t g
din, bdan qqaren : “Aɣyul n Jḥa ixeṛṛa wassu.” Yenna-yas : “Anda deg matt’
g umaḥbub!” Bdan midden, win wel wel-d yexṛi-c amaḥbub! Nnit-k wel
iɣis-c a-iseɣ, yedwel irenni. tebhi-c id ljiran-k, anda deg matt’
Ṛabbi wel yeqqil-c a-k yuc!” Yenna-
Bdan midden-din rennin f baɛḍhum- yas aryaz-a i Jḥa : “Rr-id leflus-iw,
baɛḍ, ald’ i yiweḍ ɛacra-alaf. Jḥa taɣned aɣyul-k!” Yenna-yas Jḥa :
yezzenz-asen, yaqbeḍ leflus-s, yas-d l “Aha! Wel-t rriɣ-c! Cek-din tesɣid-t
wah lli da-t yawi, yenna-yas : “Neč- g ssuq n lḥakem!” Yenna-yas wah lli
din zzenzɣ-ak lɣenwet!” Yenna-yas yesɣa aɣyul : “Aya, nemṛeq l lḥakem!”
wah lli yesɣ-i : “Ssekn-id d matt’ Yenna-yas Jḥa : “Wel meṛṛqeɣ-c idek,
lmunt-s!” Yenna-yas Jḥa : “Lmunt-s baṛṛa cka ssid u sin a-meṛqeɣ idek!”
ssecbɛ-t s timẓin id rrbiɛ, tesseswed-t
sen d tikal g wass. U mak a-tased da- Yemṛeq aryaz-din, yecka ssis. Yaɣ-as
t teqqned, a-t teǧid-c g tẓeqqa waḥd- axdim s lḥakem, yas-d aryaz-din id
s, w i texsed da yaru amaḥbub gget, uxdim n lḥakem. Yenna-yas axdim n
ḥuṭ-i g wassu-k, terred fellas tnamusit, lḥakem i Jḥa : “Aya, kker, lḥakem
teqqend-as iḍarn-s s matt’ wel-t iteg- yesquya-yak!” Yenna-yas Jḥa : “Aya!”
c deg wassu al talji. U talji as-d l Yekker idsen, ald’ i bedden zzat n
wassu a-tafed sen d isneffad d lḥakem, yenna-yasen : “Utlayt!”
amaḥbub.” Yenna-yas wah lli yesɣa aɣyul :
“Neč-din sɣiɣ s Jḥa aɣyul ixeṛṛa g
Aryaz-a yens iḍ lkul yetṛaja g wass umaḥbub, u neč, mak i-t sɣiɣ, ncdeɣ-
lemmi da yali. Talji yas-d l tẓeqqa, t, nniɣ-as : d matt’ i-s tučed? Yenna-
imir-it, yebda iferreḥ, yenna : “Assa yid : ssecbɛ-t s timẓin id rrbiɛ,
54
tesseswed-t sen d tikal g wass, din d amahbul! Yell’ aɣyul g ddunyet
tessulid-t g wassu, teqqend-as iḍarn-s, ixeṛṛa-d amaḥbub ah? Jḥa ɣers lḥaq!
bac lli yella, talji a-t tafed tma-s! Gɣ- U cek-din lɛaql-k naqeṣ!” Iɣuc aryaz-
as mak i-yi yenna, u talji usiɣ-as, wel din, irewweḥ, yawi aɣyul-din,
ufiɣ din kan d rrut yemkeddes!” yewwet-t, yenɣ-i.
Yenna-yas lḥakem i uryaz-din : “Cek-
55
25. Leḥkayt n ubiyyat d lbumet
56
26. Leḥkayt n uwessar id twussart
57