RADIO

En morgon i studion med

Bandit Rock 106.3
bob hund
tackar silvertejpen

Thomas Jansson -
svensklärare och basist

Hoffmaestro &
Chraa
pratar bajs, utsålda konserter
& heartbreaks.

För lite svensk musik på Redaktionen delar med

RADIO besöker STIM Spotify? Kolla hit! sig av tankar och åsikter
Ord från redaktionen
Det har inte varit lätt. Det har inte alltid varit roligt… Men vi fixade det! Så här är den nu, vår
alldeles egen tidning om Svensk Musik och dess betydelse för oss och för dig! Vi har jobbat ända
sedan hösten 2010 med att samla material till artiklar, knep och knåp och tips till dig som vill
utveckla dina musikaliska förmågor. Och nu är det vår, äntligen! Vi ser nu ljuset på mer än ett
sätt.

Från början var vi fyra tjejer som bildade en projektgrupp med målet att göra ett kick-ass
projektarbete. Vi hade ingen aning om vad vi gav oss in på och hur mycket jobb det faktiskt
skulle innebära att genomföra detta: hur det krävde blod, svett och tårar från oss alla fyra. Det har
funnits både med- och motgångar, men som de kvinnor vi är har vi självklart mest märkt av
motgångarna. Med andra ord: Det har varit förbannat jobbigt ibland.

Å andra sidan har vi genom det här projektarbetet fått så otroligt mycket erfarenhet och träffat så
mycket folk som vi inte skulle ha träffat annars! Ta till exempel en titt på intervjun med den
framstående Jens Malmlöf från Hoffmaestro & Chraa, reportaget från Banditstudion där vi fick
vara med under livesändning och lunchfikat med Jocke och Björn från Slagsmålsklubben. Det
finns inte en chans att vi hade bytt ut det mot något annat.

Vi är extremt tacksamma mot alla som har hjälpt oss att överkomma de hinder vi träffat på och
som faktiskt har tyckt att det har varit värt att hjälpa oss att nå vårt mål; att sprida kunskap om
den svenska, mycket betydelsefulla, musikindustrin.
Just för att det här projektet har varit så betydelsefullt och viktigt för oss på redaktionen, hoppas
vi att du som läsare nu verkligen njuter av varje enskild sida, varenda mening och varje ord, i den
här tidningen, för det kommer direkt från våra hjärtan.

Puss och Kram

Amanda, Anna, Cissi, Jessie.

Amanda Löfgren. Anna Bojic. Cecilia “Cissi” Jessica “Jessie”

Siljebrand. Rockström.
 Innehållsförteckning

2 Ord från redaktionen

3 Innehållsförteckning
4 Flipp & flopp
5 Intervju med bob hund
6 Ett besök på STIM
7 Svensk musikhistoria: Roxette
8 Krönika: Anna Bojic
9 Spotify-tips!
10 IEGS: Ett internationellt perspektiv på svensk musik
12 Intervju: omas Jansson - svensklärare och basist
15 Melodifestivalen - en enda stor musikfest eller platsannons?
16 Håll på med musik [guide]
18 Reportage: Bandit 106.3
20 Krönika: Jessie Rockström
Vi rekommenderar...
21 “Tre frågor” - musikerna svarar
23 Krönika: Amanda Löfgren
Vi rekommenderar...
24 Recensioner
26 Festival-guide
31 Krönika: Cissi Siljebrand
Vi rekommenderar...
32 Intervju: Hoffmaestro & Chraa
36 Quiz
39 Korsord
Flipp: Flopp:
!"#$%&'()*#%%(+',- Rix FM och NRJ
Med nya filmen om hans liv är han hetare än Ibland undrar man ju om de vet om någon annan
någonsin – 23 år efter sin död. musik än Robyn och Lady Gaga...

Vinylskivor Att svensk musik blir

Snygga att ha på väggen, sköna att lyssna på och
väldigt retro. Dessutom finns de att köpa billigt
bortglömd
Hur många vet egentligen hur många
på alla secondhand-butiker!
amerikanska hits som är skrivna av svenskar? Max
Martin, någon?
Pirate Bay
Onödigt att stämma en hemsida som sprider
musikens glädje i samhället på så mycket pengar.
Idol -hysterin
Vi är på er sida! Att folk aldrig tröttnar…

Ny, fräsch musik One Hit Wonders

De där låtarna som spelas om och om igen på
radio kan vi vara utan… Låt de nya, jätteduktiga
musikerna komma fram istället!
Spotify
All musik man behöver – och lite till – helt gratis
och direkt på datorn!
Festivaler
Ett par dagar på sommaren när hela livet blir en
enda lång fest.
Musik-folk som ställer upp på
intervjuer
Tack SMK, tAKiDA, Hoffmaestro, bob hund,
Thomas Jansson, Bollnäs-Martin, Peo Thyrén,
och alla andra som gjort den här tidningen
möjlig! Vi ! er.
Jaja… Macarena är väl rolig, och Take on Me-
snubben kan sjunga riktigt högt. Men allt dessa
artister har gjort är att skriva en okej låt som
hamnade på rätt plats vid rätt tillfälle. Så extremt
bra är de inte.
Dåliga remixer
Vi vill höra våra favoritlåtar UTAN en massa
extra dunkadunka!
Dåliga högtalare
Även den bästa musiken kan lätt bli förstörd i
små laptop-högtalare. Bra ljud är ju faktiskt halva
grejen med musik!
Spotify-reklam
JAJA, jag ska tipsa mina vänner om Spotify
Premium, kan ni spela låten nu?!
Foto: Frans Hällqvist
bob hund
bob hund är bandet från Skåne som trots medias tvivel i början hållit ihop i 20 år. De har under den tiden hunnit vinna två
grammisar (bästa liveband 1994 och bästa text 1996), spela på de största scenerna i alla de nordiska länderna (inklusive flera
festivaler) samt starta ett engelskspråkigt projekt vid sidan om kallat ”Bergman Rock”. Vi mailade några frågor till dem och fick
tillbaka några väldigt intressanta svar, trots att bandet för tillfället har fullt upp med att spela in en ny skiva…
Vad betyder svensk musik för er? Vad har ni för relationer till utdelning av puffror innan
Vad har ni för förebilder inom varandra inom bandet? konserterna.
svensk musik? Vi gifte oss alla med var sin Varför har ni valt att göra musik
Svensk musik betyder lika mycket skokartong. Förutom Mats, för han på svenska? Finns det något
för oss som falukorv betyder för en kom inte i tid. särskilt skäl till det?
68-åring i Tranås. Förebilder vi har Ni har ju ett ganska speciellt Bara en i bandet har godkänt i
är följande: Ulf Lundell, Thomas bandnamn, vad kommer det engelska A. Sen när vi testade
Ledin och Leif Loket Ohlssons ifrån? översätta i Google Translate till våra
symfoniorkester! Det finns en engelsk serietidning texter i bergman rock gick det åt
Hur känns det att vara en del av vid namn ”bob the dog”. Jag helvete.
svensk musikindustri? (Thomas) köpte några blad, och Vad tycker ni om att spela på
Det känns som om någon har sedan så kom jag på idén att skapa festivaler vs. inomhusscener?
kapsejsat med en kajak i rektum. ett band, och tog då det engelska Kvittar mig. Jag gillar fåglar.
Vad tycker ni om den svenska namnet från tidningen och Kommer ni spela på någon
musikindustrin/svenska artister i översatte till svenska. festival i sommar?
allmänhet? Hur viktigt tror ni det är med ett Ja, men bara om vi får ta med öl in
De är fega kräk säger jag bara. Nu bra bandnamn för att man ska slå på området. Förra Siesta var en
är det vi som är storbönder! igenom? flopp.
Hur ser ni på er egen framgång Inte viktigt någonstans. Hur Vad händer nu? Vad är ni aktuella
som band? idiotiskt namn är inte bob hund? Vi med för tillfället?
Cash is king. har lyckats med det vi vill ändå. Jag försöker finna min mormor,
Ni har ju hållit på som band Vad tror ni mer krävs för att bli och vi håller på att spela in en ny
ganska länge nu - hur har ni stora musiker, i Sverige och skiva. e
lyckats hålla ihop? utomlands?
Silvertejp och kollektivt lavemang.  Mer naket, mer rapsolja och
Cissi Siljebrand.
 STIM
De allra flesta som har något intresse av svensk
musik idag vet på ett ungefär vad STIM-pengar
innebär. Man skriver en låt, den spelas i radio och
så växer plånboken en aning. Frågan är dock om
det är någon som vet hur STIM egentligen
fungerar; varför de finns och vilka arbetsuppgifter
det finns att ta del av där. Vi på ”M” har varit
och hälsat på på Sandhamnsgatan 79 i
Stockholm, där STIM har sitt näste, och pratat
lite med Peo Thyrén som arbetar där.
Peo säger själv att det första man måste veta om
STIM är vilka de egentligen ger pengar till: ”Den
första grejen som jag måste vara tydlig med, det
är att vi inte gör någonting för artister. Vi jobbar
enbart för låtskrivare. Det är väl den vanligaste
missuppfattningen. Ibland är ju artisten och
låtskrivaren samma person, och i så fall jobbar vi
enbart åt dem i deras egenskap av låtskrivare. Så
vi bryr oss egentligen inte
om ifall de är artister också.”
Han fortsätter med att berätta om vad det är man
får pengar för. Spelas en låt man har skrivit i ett
officiellt sammanhang, som till exempel i radio,
på en restaurang eller i TV, får man en viss
summa per spelning. Runt femtio tusen
låtskrivare runt om i Sverige är medlemmar i
STIM. Dessutom finns det liknande
organisationer i 120 länder till som också skickar
pengar till våra låtskrivare här hemma via STIM.
Man tjänar alltså nästan alltid på att ens låt spelas
i radio, även om det inte är i Sverige.
Organisationen STIM däremot tar inte några
pengar för egen vinning av det som kommer in,
säger Peo Thyrén: ” Vi är ju en ekonomisk
förening, och det står i våra stadgar att vi inte får
göra någon vinst i bemärkelsen ’samla pengar på
hög som går till aktieutdelning’ eller något
sådant. Däremot betalas våra omkostnader av
pengarna som kommer in; min lön, den här
lokalen, övrig personal… Så, nej, ingen vinst,
men vi har ju självklart omkostnader.”
Själv jobbar Peo på STIMs kommunikations-
avdelning. Han skriver pressmeddelanden och
dylikt, och har bland annat skrivit om Max
Martins framgångar som låtskrivare utomlands.
Detta har resulterat i publiceringar i båda
Sveriges stora kvällstidningar. Han anordnar även
event och jobbar med PR för svenska låtskrivare
utomlands. ”Om ni läser något sådant i
Expressen eller Aftonbladet, som den där
helsidan om Max Martin till exempel, då är det
jag som är skyldig!” e
Cissi Siljebrand.

Peo Thyrén är även känd som basist och låtskrivare för rockbandet Noice. De bildades 1977 och
slog igenom efter att ha vunnit en singelinspelning i början av 80-talet. Sedan blev de ett av de mest
säljande banden under tiden de släppte skivor. De konkurrerade bland annat med Gyllene Tider,
men var bara aktiva som band fram till 1983. Efter det har de gjort några nostalgispelningar, och
Peo har även skrivit en bok om bandets storhetstid som heter ”Bedårande barn av sin tid: Historien
om Noice”, uppkallad efter bandets andra album som kom 1980.

Peo om…

Kommunikationen inom bandet: ”Vi skällde på varandra väldigt högljutt varje dag och till och med slogs. Det var vårt
sätt att kommunicera på och för oss var inte det konstigt.”

Att slå igenom i så unga år: ”Ska man se på det med facit i hand så var det naturligtvis inte så bra eftersom halva bandet
dog alldeles för tidigt i sviterna av tungt missbruk.”

Personligheterna i bandet: ”Trummisar, de är alltid trummisar. Det är lite musikbranschens svar på målvakter inom
sportvärlden. Man snackar om målvaktspsyke och sådär. Det brukar vara en viss typ av personlighet.”

Gyllene Tider: ”Noice var för de coola, det var för finsmakarna, och Gyllene Tider var lite bredare och lite snällare. Det
får man ju respektera, liksom… Det har ju gått bra för Gessle.”
 Svensk musik + världssuccé =
ROXETTE

1977. Det var året då Per Gessle och Marie Fredriksson träffades första gången i hemstaden Halmstad. År 1986
släppte Per och Marie sitt debutalbum ”Pearls Of Passion” och redan året därpå hade de en hit i USA. Nu är
året 2011 och Roxette har femton album i bakfickan och över 75 miljoner album sålda världen över. Som den
näst största musikexporten från Sverige genom tiderna så håller Roxette fortfarande igång, trots sviterna av en
hjärntumör, och 25-årsjubilet närmar sig med stormsteg.

Varken Per eller Marie var helt säkra på bandets framgång när
de år 1986 bestämde sig för att satsa på sitt duoprojekt som
skulle komma att kallas Roxette. Per och Marie träffades redan
på sent 70-tal, men båda var upptagna med sina egna karriärer
då – Per med sitt Gyllene Tider, Marie med sin etablering som
soloartist – att det helt enkelt inte fanns tid för ett samarbete
mellan dem. År 1986 trotsade dock Marie kritikerna som inte
tyckte att hon skulle lämna sin solokarriär för Roxette, vilket
man helt klart kan konstatera var ett väldigt bra val från hennes
sida. 1986 släppte Roxette sitt debutalbum och karriären
började genast ta fart i Sverige. Deras mål var dock inte att bara
bli framgångsrika i Sverige; de ville ta över världen. Nog kan
man säga att de har lyckats.

1988 var året då karriären verkligen började ta fart för popduon

från Halmstad. I samband med duons andra skivsläpp ”Look
Sharp!” är det en amerikansk utbytesstudent som tar med sig
skivan hem till USA och får en radiostation i Minneapolis att
Fotograf: foton hämtade från roxette.com spela Roxette's singel ”e Look”. Fast albumet ”Look Sharp!”
inte har släppts internationellt än (vilket var nästa steg i Roxette's generalplan) så sprids låten mellan
radiostationerna och Roxette lyckas med det omöjliga; ”e
Look” blir en hit i ett land där albumet inte ens är utgivet(!).
Efter den formella utgivning av ”e Look” i USA, bara ett år
efter radio-händelsen, så har Roxette gjort sin allra första listetta i
USA. Bara två år senare har de redan haft tre singlar som toppat
listan i USA (”e Look”, ”It Must Have Been Love”, ”Joyride”.)

Åren som följs därefter är hektiska för duon med två

världsturnéer inbokade inom loppet av fem år. Halvvägs in på
slutet av 1900-talet tar de en välförtjänt paus och spelar endast in
skivan ”Baladas En Espanol” (1996) med ballader på spanska för
sin fans i de spansktalande länderna och Per jobbar sedan med
sitt egna soloalbum ”e World According to Gessle.” Det är
inte förrän år 2001 som Roxette kliver tillbaka upp på scenen
igen då de lanserar en Europaturné i samband med det sjunde
albumet ”Room Service.”

År 2002 var ett år som förändrade allt för Roxette. Den 11

september kollapsar Marie Fredriksson efter en joggingtur
hemma på Djursholm och förs till akuten. På sjukhuset Fotograf: foton hämtade från roxette.com
upptäcker läkarna en mindre hjärntumör i bakre delen av hennes huvud. Framtiden för Roxette är nu oviss
och Roxette tar en paus för Maries återhämtning. Tack vare en lyckad operation kan Marie friskförklaras år
2007. Under de fem åren hinner både Marie och Per släppa varsin soloskiva och Per firar 25-årsjubileum
med Gyllene Tider med både en samlingsskiva (”GT25”), en ny studioskiva (”Finn 5 Fel!”) och en turné
(2004).
 Nu är året 2011 och Roxette har återigen tagit över popscenen. I februari drogs deras tredje världsturné igång
och biljetterna går åt likt smör i solen. I november intar popduon Globen i Stockholm, men det är nog bäst
att försäkra sig om en biljett så fort som möjligt om man vill åtminstone få en skymt av den hyllade
världsduon. De är Per och Marie från Halmstad. Kritikerna avrådde först Marie till ett samarbete med Per,
men tji fick de. Deras mål var att ta över världen; och de har verkligen uppnått det målet. e
Anna Bojic.

Svensk musik för Mig
Vad betyder svensk musik för Dig? Det är en fråga som
har följts med som en röd tråd genom hela det här
projektet. När jag först gav mig in i det här projektet så
trodde jag inte att min syn på svensk musik skulle
förändras, för att vara ärlig. För mig kommer svensk
musik alltid vara schlager med fläktar a lá Carola,
världskända jättar som ABBA och Roxette som satt
Sverige på den internationella musikkartan, samt
sångfågeln Shirley Clamp. En sommar utan Gyllene
Tider (eller Per Gessle) får inte heller glömmas.
De senaste åren har även andra svenskar lagts till på
min lista; f.d. hiphop/rapgruppen Snook's respektive
Oskar Linnros och Daniel Adams-Ray blev ännu mer
fantastiska när de gick åt varsitt håll och när Veronica
Maggio klippte håret och släppte en ny skiva
(producerad av Oskar Linnros) så föll jag direkt. Det är
vad svensk musik är för Mig. Möjligtvis var.
Människorna jag har pratat med har varit alltifrån
musiker, radiopratare och Peo yrén. Förutom att
detta projekt varit väldigt roligt så har det även var
förvånansvärt intressant. En riktig eye opener! Att
smaken är som baken (delad) stämmer verkligen.
Under alla dessa möten har jag fått en ny synvinkel på
om vad svensk musik faktiskt är. För vissa så är svensk
musik schlager och ABBA, liksom det är för mig. För
vissa är svensk musik hårdrock och metal. För
ytterligare individer så är svensk musik inte bara musik
som produceras inom Sveriges gränser, utan även
succén som råder utomlands. Sverige är trots allt det
tredje största exportlandet i världen inom
musikindustrin.
Att höra alla dessa åsikter har verkligen givit mig en
betydligt bredare överblick över den brinnande svenska
musikindustrin. Tänk att det lilla landet Sverige
konkurrerar mot USA och Storbritannien? Det är bara
en tidsfråga innan vi är på toppen, tror jag.

Genom det här projektet har jag fått möjligheten att Länge leve svensk musik!
träffa människor och diskutera min största passion i
livet. (Musik alltså, för dig som inte förstod det.) Anna Bojic.
 Spotify-listor
Har du brist på fantasi vad det gäller svensk musik på Spotify? Här är några tips från oss på redaktionen.

Annas favoriter Jessies lista

Oskar Linnros – Debut Ebba Grön - Flyktsoda
Daniel Adams-Ray – Lilla lady Imperiet - Kriget med mig själv
Snook ft Petter och Veronica Maggio – Inga problem Mando Diao - Goodmorning Herr Horst
Veronica Maggio – Jajaja Johnossi - Execution Song
Florence Valentine – Pokerkväll i Vårby Gård Blowsight - I'll Be Around
Kent - Pärlor Markus Krunegård - Hjälp
Caesars – Jerk It Out Laakso - Stay Tuned To My Love
Johnossi –Dead End Lars Winnerbäck - Åt samma håll
Hovet – Rester The Sounds - Much Too Long
Melissa Horn ft Lars Winnerbäck – Som jag hade dig Florence Valentin - Upp på sociala, ner på systemet
förut Kent - Pärlor
Sonja Aldén – Du får inte Nordman - Be mig
Gyllene Tider – Kung av sand Royal Republic - Tommy-Gun
Mando Diao – If I Don’t Live Today Then I Might Be Säkert! - Allt som är ditt
Here Tomorrow The Ark - It takes a fool to remain sane
Håkan Hellström – Ramlar
Shirley Clamp – Jag fick låna en ängel Cissis bästa
Mando Diao – Ringing Bells
Amandas monsterhits Lars Winnerbäck – Söndermarken
Nationalteatern - Vi är barn av vår tid Carl Norén – Going Out Tonight (Acoustic)
Anna Ternheim - Shoreline Håkan Hellström – Gårdakvarnar och Skit
Lykke Li - I Follow Rivers Laakso – Hight Drama
The Cardigans - I Need Some Fine Wine And You, Johnossi – 18 Karat Gold
You Need To Be Nicer Hoffmaestro & Chraa – Got Left
Kenta Gustafsson - Just Idag är jag stark Melissa Horn – Jag kan inte skilja på
Robyn - Indestructible Thåström – Varför är du så tyst
Snook - Såpbubblor Gyllene Tider – Flickan i en Cole Porter-sång
Hoffmaestro & Chraa - Desperado Cornelis Vreeswijk – Somliga går med trasiga skor
Laleh - Live Tomorrow Säkert! – Är du fortfarande arg?
Kalle Baah - Små svarta änglar Ted Gärdestad – Himlen är Oskyldigt Blå
Miss Li - Come Over To My Place Kent – Socker
Timbuktu - Det löser sej Timo Räisänen – Numbers
Cornelis Wreesvijk - Sommarkort
Sophia Somajo - I-rony
Ebba Grön - Die Mauer
 IEGS – ett internationellt perspektiv på svensk musik

Internationella Engelska Gymnasiet är en gymnasieskola som ligger i hjärtat av Södermalm. Den är

lite avsides belägen, men har samtidigt nära till det mesta med bara
58% av tjejerna på IEGS ett fåtal meter till Skanstulls T-banestation. Skolan är speciell
lyssnar på svensk musik.
eftersom alla ämnen lärs ut på engelska (utom svenska och moderna
Hos killarna ligger den siffran
på 41%. språk, vilket är förståeligt). Här går elever från hela världen, och
detta gör att det kulturella utbytet som sker är väldigt unikt.

När det gäller musik anordnas varje år olika sorters musiktävlingar mellan de olika elevhemmen
Russel, Pavlov, King och Curie. En av dessa tävlingar är ”e Inter House Song Competition”, där
varje elevhem framför var sin låt som en enda stor kör. Opartiska domare får sedan bedöma
framträdandena och avgöra vilket elevhem som vinner tävlingen det året. 2010 var andra året en
sådan tävling anordnades och hittills har Russel och King vunnit var sin gång.Det anordnas även
ensemble-tävlingar varje år där elevhemmen utser varsin ensemble som på egen hand sedan repar
och framför låtar. Även här avgörs tävlingen av opartiska domare. Denna typ av tävling har i
skrivande stund bara genomförts två gånger, och båda gångerna har Pavlov tagit hem förstapriset.

Eftersom skolan är internationell och därför också mångkulturell finns det även gott om olika
musikstilar och åsikter om musik här. Någonting som kan vara intressant att se då är hur många
som verkligen lyssnar på svensk musik, och om elever på skolan vet vilka av stjärnorna på
musikhimlen som är svenska. Vi på Radio valde därför
att dela ut enkäter på skolan som elever fick svara på. Favoritgenren hos tjejerna på är R’n’B.
När det gäller svensk musik lyssnar de
Fyra samhällsprogramsklasser och fyra
dock hellre på indie.
naturvetenskapsprogramsklasser tillfrågades, och Killarnas favoritgenre är rock och
sammanlagt svarade 256 elever. Om det är förvånande metal både när det gäller svensk och
eller inte är upp till var och en att tycka, men det visade
sig att de allra flesta eleverna på skolan trodde att stora svenska band som till exempel Tiger Lou
och In Flames var från utlandet! Mando Diao var det dock många som visste kom från Sverige.
Det halvsvenska och halvbrittiska bandet Razorlight var medskrivet som en kuggfråga, och gick ju
inte riktigt att skriva rätt svar på (eftersom alternativen låg mellan svenskt och utländskt, och
ingenting däremellan), men de allra flesta trodde att de var
från utlandet. Om detta ska räknas som rätt eller fel får man
bedöma själv.
Det visade sig också att ganska få av de tillfrågade tittade på
”helsvenska” musiktävlingar på TV, medande mer
Inte många visste attTiger Lou är
svenska; 91% av eleverna trodde att de
var från utlandet.
Däremot hade många rätt på frågan
om var Mando Diao har sitt ursprung.
75% visste att de är från Sverige.
Även Kings of Leon hade de allra flesta
bra koll på. Bara 9% gissade fel och
trodde att de hade svenska rötter.

internationellt förankrade programmen lockade fler tittare på

skolan. Det var till exempel inte så många som tittade på Så Ska Det Låta eller Doobidoo, men
desto fler som bänkade sig framför Idol på fredagskvällarna.
Det populäraste musikprogrammet på
Vad detta beror på kan man ju spekulera i länge. Kanske är
TV är Idol, som 62% av tjejerna och
18% av killarna tittar på. det så att tonåringar är mer insnöade på det som kommer
Tätt efter kommer melodifestivalen utifrån idag. Kanske är det bara mer intressant att se någon
som ses av 46% av tjejerna och 18% av
vinna stort och ”på riktigt” och inte bara något litet
killarna.
program där vinst eller förlust ändå inte spelar någon roll.
Kanske har det med att göra att på en internationell skola
är man mer inriktad på de internationella aspekterna på det mesta, inklusive musik. Vem vet?

Någonting som är säkert däremot är att den svenska musiken inte riktigt har fått det erkännande
man kan tycka att den förtjänar på Internationella Engelska
Gymnasiet. Och de svenska band som det lyssnas på antas 38% av eleverna på skolan tycker att
vara någon annanstans ifrån, vilket är synd. Nästa gång en språket har stor betydelse för vilken
musik de lyssnar på. Bara 5.5% tycker
enkät delas ut på en internationell skola kan vi bara hoppas att detta är helt oviktigt.
på att intresset för svensk musik har brett ut sig en aning
mer!
 Mycket på gång?
omas Jansson jobbar deltid som svensklärare på Internationella Engelska Gymnasiet Södermalm.
Men det är inte allt. Han jobbar även i en tatueringsstudio och – anledningen till att vi satte oss ner
för att prata med honom – är basist i två olika metal-band. Såhär ser han själv på musiken och sin
egen karriär som svensk musiker.

Presentera dig!
Jag heter omas Jansson och är lärare, och lite annat . Jag spelar för närvarande i två band, ett som heter
Griftegård; ett traditionellt doom metal-band, och ett som heter Wolverine som spelar progressiv metal.
Det är jag det!

Spännande! Så vad har du för roll i banden? Skriver du några låtar, till exempel?
Jaa, en eller annan text. Inte i Griftegård då utan mer i Wolverine. I Griftegård har jag inte så mycket
utrymme i den bemärkelsen eftersom textskapandet ska komma från Ola (Griftegårds gitarrist, reds. anm.).

Och när startades Wolverine? Har du varit med ända från början?
De hade funnits sen 95, och jag kom in 01 tror jag. De hade precis släppt sin första fullängdare. Jag
pluggade tillsammans en av bandmedlemmarna i Wolverine på
“Jag sparkar mig Bollnäshögskolan, och sen efter att vi slutat skolan så kontaktade han mig
själv när jag har och frågade om jag ville börja lira bas med dem. Då hade de funnits i 6 år
och utvecklats under den tiden. Griftegård vet jag inte hur länge de hade
fått nog” funnits innan jag började spela med dem, men ett par år tror jag att de
hade kört.

Och när gick du med i Griftegård?

Griftegård började jag spela med i april 09. Jag blev inbjuden av en gammal Wolverine-medlem som spelar
i det bandet som ville ha in mig också. Mitt under en skivinspelning så sparkade de sin basist och så fick jag
komma och spela in skivan istället, och det var ju kul. Jag hade ju hört Griftegård innan och tyckte att de
var så jävla bra. Jag kände att jag också ville spela, hur det än kan kännas att sparka basister hit och dit. Jag
är typ deras tredje eller ärde.

Haha. Orolig?
Jag sparkar mig själv när jag har fått nog. Nej, men det funkar bra. Vissa krökar mer än andra och det
skapar irritation på bussresor när man åker mil efter mil, men oftast funkar det bra.
Hur hinner du med att vara med i två band när du samtidigt jobbar som lärare och i en
tatueringsstudio?
Nej, men det är bara varannan lördag (tatueringsstudion, reds. anm.), och medan jag är där sitter jag och
rättar prov och sådant. Den här terminen har jag bara jobbat 66 procent på IEGS men jag har ju jobbet i
huvudet hela tiden. Och banden bor i olika städer, så vi repar inte sälskilt ofta. Wolverine har dessutom
legat på is i typ fem år. Det har med att göra att alla vill så olika i banden. Vissa är bara intresserade att
tjäna pengar och vissa känner att de kan offra lite. Det i sin tur skapar ju problem eftersom vissa vill repa
ofta och andra är mer på att åka ut och lira, men man går ju back på det. Och det är ju därför jag hinner.
När det gäller att åka ut och lira måste jag dock främst tala om Griftegård. Det har
hänt så otroligt lite med Wolverine de senaste åren medan det med Griftegård händer “Det är så
grejer hela tiden. I det bandet är alla villiga att offra mer. Jag menar, jag vet att jag
mår bra av att åka bort och spela om det blir ett bra gig. Och när man får ungar, vill
torrt det
man sitta och berätta att ”den här vintern satt jag och rättade så här många kan bli”
uppsatser” eller vill man berätta att ”då var vi nere i Tyskland och spelade”? Det här
är sådana saker som man bär med sig i resten livet. Stå på scen framför folk som älskar det man gör för vad
det är, det är värt allt, tycker jag. Jag menar, även om jag inte skriver texterna i Griftegård så står jag där och
lirar och folk sjunger med i låtarna och börjar grina. Det är fenomenalt. Det är ju klart att det är en
egotripp men samtidigt finns det något genuint i det, skulle jag vilja säga. Det är ju inte så att man står och
fnaskar på scen. Det finns något mer där.

Hur är det med tatueringsstudion, då? Är du en bra shopassistent?

Ja, absolut. Nej, men man kokar kaffe och läser böcker. Det är ju bara 4 timmar varannan lördag, så det är
ingenting som stör. Jag har ju jobbat på en fritidsgård också och sen jobbar jag på Securitas ibland, men det
är ju väldigt sällan. Det är alltid bra att ha några trådar utifrån. Jag är ju bara vikarie här (på IEGS, reds.
anm.) och det finns ju ingenting som säger att jag är kvar till nästa läsår. Då är det bra att ha lite livlinor, så
man får ta på sig ordningsmansbrickan och börja vifta med batongen. För musiken tjänar man ju inga
pengar på längre. Jaa, nästa fråga!

Hur hittade du fram till läraryrket bland allt det andra?

Det var ju ett tag sen jag hittade lärarbiten eftersom jag har pluggat till det i fyra-fem år. Jag jobbade ju som
vakt innan, och det tär jävligt mycket på psyket att aldrig veta vad som kan hända från en minut till den
andra. Plus att man går runt i uniformen hela tiden och är iakttagen hela tiden. Tillslut står det en upp i
halsen. Jag stod inte ut med det. Men nu försöker jag fostra ungar innan de kommer ut på gatan. En kväll
när jag satt hemma tog jag upp en gammal biologibok som jag snott från högstadiet och tänkte att ”biologi
har jag varit intresserad av länge, det verkar ju faktiskt kul”. Så då tänkte jag ägna mig till att bli engelsk-
och biologilärare.
Men nu är du svenskalärare?
Svensklärare heter det faktiskt! Men det låter bättre att säga svenskalärare, det är roligare. Men ja, på den
vägen är det. Jag är glad att jag hamnade här.

Tror du att det ger dig någon speciell säkerhet när ni är ute på turnéer att du har jobbat som vakt och
är van att ha människor omkring dig hela tiden?
Ja alltså man ser ju saker och tänker på ett mer analytiskt sätt i vissa situationer. Man är på sin vakt liksom.
Det kan ju också ha att göra med att jag inte dricker. Och min syn på folk har ju formats efter att jag har
jobbat i övervakningsbranschen. Både på gott och ont får jag säga. Men om du inte gillar människor borde
du inte jobba som lärare.

Och sist men inte minst: Vad behövs för att ett gig ska bli riktigt bra?
Det är väl kontaken. När man står på scen spelar man ju en speciell roll, och kan man inte göra det
helhjärtat utan står och tänker på det hela tiden; ”åh jag måste headbanga,” då är det inget värt, även om
folk uppskattar det. Man är för självmedveten. Det är väl när man inte är självmedveten som det går som
bäst. Ju mer man kan ge av sig själv desto bättre blir det. Och det är ju svårt att ge av sig själv på låtsas, det
måste vara genuint. Jag menar, om vi gör något annat än det som kommer inifrån så är det inte värt det,
och det går inte ihop med den gravstensmetallen vi spelar. Det finns inge utrymme för att vara hurtiga på
scen, vi står stilla och så är det. Det är så torrt det kan bli. De som gillar det gillar det, och det uppskattar
vi. e

Cissi,
Amanda,
Jessie,
Anna.

Griftegård. omas Jansson 4e fr.v. Foto taget från roadrunnerrecords.com

 Melodifestivalen – en enda stor musikfest eller platsannons?
Melodifestivalen började som en enda stor folkfest år 1958 med schlager ända ut i fingertopparna men har på de
senaste tio åren sakta börjat vändas till ett kommersiellt koncept där schlagern nu är ett minne blott. ABBA,
Carola, Charlotte Nilsson (numera Perrelli), Pernilla Wahlgren och Lena Philipson är alla kända ansikten som
börjat sin karriär i samband med Melodifestivalen och som gjort dem kända över en natt. Numera ser man dock
bekanta ansikten i TV-rutan när man följer den årliga musikfesten, och det är inte mycket som läggs fram på
bordet längre. Är Melodifestivalen numera bara ett sätt att marknadsföra sig själv på? Vi på RADIO diskuterar
saken med producenten och låtskrivaren Robert Olausson.

Året var 1958 och Alice Babs fick
äran att bli erbjuden att sjunga
Sveriges vinnarlåt i första
Eurovisionsfestivalen någonsin. År
1959 sändes den svenska
Melodifestivalen för första gången i
TV och då var det Siw Malmkvist
som vann svenska folkets hjärtan
med låten ”Augustin”. Man kan väl
säga att det är en hel del som har
hänt sedan dess. År 1999 var året då
Charlotte Nilsson (numera Perrelli)
tog Sverige och även resten av
Europa med storm med sin ”Tusen
och en natt” (”Take me to your
heaven”) och det var också samma
år som man bestämde att respektive
länder själva fick välja vilket språk
de ville sjunga på.
Robert Olausson är den rutinerade
låtskrivaren som hjälpt till att
komponera ihop bland annat
Shirley Clamps bidrag ”Att älska
dig” för festivalen år 2005 samt
rockbandet e Poodles bidrag
”Night of passion” år 2006. När
han får frågan över hur han tycker
att konceptet Melodifestivalen har
artat sig under alla dessa år så håller
han med oss på RADIO att det är
mycket som har förändrats:
”Idag handlar det mer om det
största forumet att nå ut med ny
musik än en tävling. Idag handlar
det om att använda de tre
minuterna man får i rampljuset så
optimalt som möjligt.” Robert
tycker dock att detta bara är en
fördel då fler och fler artister ser
Melodifestivalen som en chans att få
visa upp sig och sin musik istället
för att se alla deltagare som
k o n k u r re n t e r. ” In t re s s e t f ö r
tävlingen ifrån låtskrivare ligger på
en stabil nivå och genom att öppna
upp för amatörlåtskrivare genom
webbjokern tillför man ytterligare
en dimension”, tillägger han sedan.
Webbjokern infördes till tävlingen
våren 2010 då webbjokern
bestämdes genom en omröstning av
allmänheten på Melodifestivalens
hemsida. Detta moment infördes
för att ge oetablerade musiker
chansen till att brottas om en plats
på den hett eftertraktade schlager-
festivalscenen. Precis som
införandet av systemet med
deltävlingar år 2002 som höjde
både tittarsiffror och inkommande
bidrag till festivalen nästkommande
år så var detta ett smart drag av
SVT. Redan ett dygn senare kunde
man konstatera att 178 674 starter
fanns registrerade på SVT Play.
Robert Olaussons bidrag till
Melodifestivalen har blivit utvalda
flera år i rad och bidragen med bäst
resultat, än så länge, har hamnat
hos Shirley Clamp (2005) och e
Poodles (2006) som båda hamnade
på en ärde plats. Att Robert har
haft framgång i festivalen är något
man aldrig vänjer sig vid påstår han,
men tycker självklart att det är kul:
”Det är alltid kul att träffa alla
kollegor. Bakom scenen är det mer
stämningen av en stor gemensam
fest även om tävlingsmomentet
alltid finns där såklart.”
Om det nu är mer än fest än en
tävling går att diskutera. De svenska
bidragen i all ära, men är det
verkligen så att rätt låt vann? Av
Sveriges bidrag som vunnit den
svenska schlager-festivalen har fyra
bidrag även vunnit den européiska
festivalen. Trots att vinnarna har
varit stora namn som ABBA och
Carola så var den senaste vinsten för
Sverige precis innan sekelskiftet.
Roberts favoritlåt ur den svenska
festivalen genom tiderna är dock
Sonja Aldéns bidrag ”För att du
finns” (Ljunggren/Aldén) som tog
Sonja till en sjätteplats år 2007.
Vinnaren av årets upplaga av
Melodifestivalen blev nittonåriga
Eric Saade med låten
”Popular” (Kempe). Om detta nu
var rätt låt som vann eller bara ännu
ett sätt för redan etablerade artister
att synas ännu mer återstår att se. e
Anna Bojic.

Svenska vinnare i Eurovision Song Contest:

Mina topp 3 låtar i Melodifestivalen:
1974 – ABBA - ”Waterloo” (Brighton, Storbritannien)
1. Shirley Clamp, “Min kärlek” (2004)
1984 – Herreys - ”Diggilo Diggiley” (Luxemburg, Tyskland)
2. Sonja Aldén, “För att du finns” (2007)
1991 – Carola - ”Fångad av en stormvind” (Rom, Italien)
3. Carola, “Evighet” (2006)
1999 – Charlotte Nilsson - ”Tusen och en natt” (Jerusalem, Israel)
 Håll på med musik
Har du någon gång tänkt tanken att du borde starta band utan att kunna spela något instrument?
Eller vill du bara kunna imponera på kompisarna med grymma musikkunskaper? Ta då en titt på
följande musikutbildningar och –kurser och se om det finns något som passar dig!

• Sjung Nu
En stor kör med ca 1100 medlemmar. Kören leds av Putte Nelsson och Lasse Axelsson och träffas varje
måndag i Norra Reals aula. Repertoaren består av en blandning av gospel, pop och visa, och kören är
uppdelad i tre olika nivåer: Enkel, medel och avancerad. Priset ligger på 1000:- per termin.
o Läs mer: www.sjung.nu

• Kulturama
Kulturama erbjuder över 300 kurser i de flesta instrument, inklusive sång. Här finns även musikalkurser,
dansgrupper och kurser för dig som föredrar teater och konst. Kulturama erbjuder en provomgång på
alla kurser för dig som inte är helt säker på vad du vill hålla på med. Priserna ligger mellan 1000 och
3000 kronor, de varierar alltså ganska mycket beroende på vad det är man vill göra.
o Läs mer och hitta kursen som passar dig: www.kulturama.se

• Spelskolan
Spelskolan erbjuder brevkurser i piano, keyboard/orgel och gitarr. Kurserna bygger på CD-skivor och är
till för dig som vill lära dig spela musik hemma. Priset ligger på 99:- per kursbrev/CD, exklusive porto.
Totalt ska ca 100 olika melodier ingå i varje kurs, och låtarna är poplåtar blandat med visor och
evergreens.
o Läs mer: www.spelskolan.se

• Play Along
Play Along erbjuder videolektioner i ett tiotal olika instrument, inklusive gitarr, sång och piano.
Videorna, som finns online, är gjorda av ett tjugotal olika lärare både från Sverige och från utlandet.
Låtarna är för det mesta sådant man känner igen, vilket gör det intressantare att lära sig. I och med att
man kan bli medlem gratis på sidan kan man dessutom ta del av vissa saker utan att behöva betala. Vill
man däremot kunna se alla videolektioner (och få andra förmåner) kostar det mellan 69 och 99 kronor
per månad.
o Läs mer: www.playalongmusic.com

• Kulturskolan Stockholm
Kulturskolan erbjuder en mängd olika kurser för dig som är skriven i Stockholms stad. Det finns både
terminskurser och lite kortare kurser, och man har som medlem alltid möjlighet att delta i minst ett
evenemang per år. Kulturskolan håller både till i sina egna lokaler och i andra skolor runt om i staden.
Förutom musikinstrument och sång finns här även kurser i teater, dans och konst.
o Läs mer: www.kulturskolan.stockholm.se
 • Spela Piano
En internetsida full med pianoackord och -noter som finns till för dem som inte vill ta lektioner, men
ändå lära sig grunderna till att spela piano. Allting är gratis, och inget medlemskap behövs, så det är bara
att surfa in där och börja lära sig!
o Hemsida: www.spelapiano.org

• Rytmus
Vill du plugga musik på gymnasiet är Rytmus ett bra val, då det är en bra grund att stå på både om du
vill fortsätta med musik på en professionell nivå efteråt och om du vill syssla med något helt annat.
o För mer info: www.rytmus.se

• Gitarrlektioner
Gitarrlektioner över nätet där man kan utveckla sina gitarrkunskaper från grunden om man vill det, eller
på en lite mer avancerad nivå. Man kan välja en kurs på en månad för 49:-, tre månader för 129:-, sex
månader för 229:- eller ett år för 425:-. Tycker man att lektionerna (som består av både noter och
tabulatur) är svåra, finns hjälp att få via mail, och både akustisk och elgitarr kan användas. Dock
rekommenderas elgitarr till den mest avancerade kursen.
o Hemsida: www.gitarrlektioner.se

• Kör för alla

En kör ledd av Caroline af Ugglas. Om du vill sjunga olika sorters rock- och poplåtar ackompanjerade av
gitarr är detta något för dig. Carolines motto är som bekant att alla kan sjunga, och genom att
kombinera sångpedagogik och talpedagogik får alla som vill lära sig sjunga på ett nytt sätt. Man kan
börja när som helst på terminen och kören håller till i Filadelfiakyrkan i Stockholm kl 18.30-19.45 på
tisdagar. Ett klippkort på 13 gånger kostar 1100:-.
o Hemsida: www.korforalla.se/valkommen

Cissi Siljebrand.

Fotgoraf: Cissi Siljebrand

 BANDIT 106.3
Bandit Rock har vuxit till att bli en av Sveriges mest populära radiokanaler sedan den startades upp i Stockholm i
november 2004. Kanalen spelar det mesta i musikväg, det vill säga så länge det är inom gränsen för rock, metal och
punk. Programledarna är uppdaterade inom musikbranschen och morgonprogrammet ”För tidigt”, som sänds
mellan sex och tio varje morgon, leds av Martin Boman. Martin är mannen som alla bandit-fans avgudar, och som
denna morgon låter oss komma in i studion för att uppleva radio på riktigt.

Vi dyker upp nere i väntrummet
tillika lobbyn i MTGhuset (Modern
Times Group) på Ringvägen,
ungefär en kvart efter bestämd tid,
för intervjun med Martin ”Bollnäs-
Martin” Boman som ska äga rum i
studion ett par våningar ovanför våra
huvuden. Vakten ringer upp till
Martin som kommer ner och möter
oss, tre nersnöade och blöta
gymnasieelever, med ett leende på
läpparna. ”Förlåt för att vi är sena! Vi
hade tydligen inte riktig koll på hur
vi skulle ta oss hit…” säger jag lite
förläget. Martin ler sitt charmiga
leende, ”Nej men det gör ingenting,
det är väldigt lugnt här just nu. Följ
efter mig så ska jag visa hur man tar
sig igenom alla säkerhetskontroller.”
Och många säkerhetsåtgärder har
vidtagits: gör man inte rätt riskerar
man att fastna i en svängdörr till
exempel.
I säkerhet inne i studion slår det mig
att den inte alls var som jag tänkt
mig. Alla beskrivande ord från
programledarna i sändning som
”bunker” och ”håla” är helt klart
missledande: studion är ljus, relativt
stor och modern. ”Ja, så här ser det
ut, här sitter jag varje dag.” Martin
har jobbat inom radio i åtta år; sedan
han flyttade till Stockholm från
Båstad där han pluggade media. Alla
hans rörelser här inne ser ut att vara
rutin. Han lyssnar på oss och han
lyssnar på sändningen för att veta
när det är dags för honom att prata
ett par sekunder igen. Vi sätter igång
med att fråga Martin om hans syn
på svensk musik, vad svensk musik
är för honom, och märker snart att
han inte är kapabel till korta svar.
Det krävs en del eftertanke till våra
kluriga frågor. Trots att svaren är så
långa är de mer än tillfredsställande.
Till och från avbryts vi av att folk går
in och ut ur studiorummet för att
prata med Martin; folk från Bandit
(Chefen), NRJ (Hakim) och rent
administrativa människor som
”kräver hans tid”. Mellan själva
radiopratet, i reklam och låtpauser,
är det allting från allmänt skitsnack,
småtjafs med kollegor och
förberedelser inför nästa
programpunkt. Bortsett från allt det
här har Martin tid att prata med oss.
Man kan inte säga annat än att han
är en riktig mångsysslare. Och han
gör det dessutom galant och
problemfritt; han är ett äkta
radioproffs.
Fredrik ”Storstads-Fredrik”
Werner kommer in i studion,
också han full av energi. Martin
och Fredrik gör en förinspelning
av en programpunkt som ska
spelas upp lite senare. Den hätska
glöden mellan dem är så trovärdig
att man aldrig hade kunnat gissa
att de inte hatar varandra. Martin
ser våra frågande blickar och
förklarar: ”Ibland när vi har ont
om tid eller inte kan få ihop det
senare, då gör vi förinspelningar
som jag spelar upp på rätt tid.
Men allt det som Fredrik sa nu var
ju bara påhittat Det som är kul
med radio också, till skillnad mot
tv, är att man kan bygga så mycket
bilder i folks huvuden. Folk tror ju
på allvar att jag och Fredrik hatar
varandra.” Jag märker mer och
mer, allt eftersom, att mycket i
radio inte är som det verkar för
lyssnaren; eter n är mer
annorlunda än man tror. Det är
mer än bara vissa programpunkter
som är förinspelade för att enkelt
kunna spelas upp senare när det
passar, så som intervjuer (som
dessutom är nedklippta till en bra
längd, en 30 minuters intervju blir
till 4 minuter) och telefonsamtal
från lyssnare i tävlingar. Något
som inte görs på Bandit däremot
Fotograf: Jessie.
är censurering av fula ord. ”Det är
ju lite attityd, och folk använder
det i alla språk. Men det är upp till
varje kanal hur de gör med den
saken.” Trots att Bandit är en del
av MTG är det inte en typiskt
kommersiell kanal; de följer sin
egen väg, och de gör det bra. ”Vi
spelar vad vi vill”, som är Bandits
slogan, stämmer ganska bra, de
spelar för det mesta vad deras
lyssnare vill. ”Man gör ju faktiskt
musikundersökningar med 1500-
2000 pers ungefär, som får lyssna
igenom låtar och tycka att det här
gillar inte vi, den här funkar
fortfarande jävligt bra eller den
här är värdelös.”
Många radiostationer spelar s.k.
radioversioner av låtar (anpassade
nedkortade låtar), men Bollnäs-
Martin och de andra föredrar hela
låtar, albumversioner. Och det är
väl inte så konstigt med tanke på
att de flesta av dem som jobbar
här faktiskt är musiker också. På
frågan om hur det fungerar
tillsammans med insikten i media
svarar Martin: ”Om jag skulle
välja att starta ett rockband som
skulle bli kommersiellt så skulle
jag kunna göra det och använda
mitt namn på det och göra Green
Day-rock utan problem. Jag har
Fotograf: Kimmy.
valt att inte göra det, för det
utvecklar inte mig särskilt mycket
som musiker. Jag är mer noga
med att om jag vill göra konstiga
saker, då gör jag det liksom.”
Praktikanten Kimmy kommer in i
studion efter en stund och kör
radioprat tillsammans med
Martin. Även hon bidrar till
stämningen och med dryga
skämt, som nu börjar kännas
väldigt naturliga i den här studion.
Martin blir överlycklig när han i
sändning får ta emot presenter i
form av tre Kinderägg (inklusive
Kinder Surprises såklart), från
Kimmy. Det är med sorg i våra
hjärtan vi lämnar det euforiska
rummet som är Banditstudion. För
trots att det är så tidigt och vi alla
är trötta, känner vi att den här
dagen inte hade kunnat börja
bättre. Radio är bra när man
lyssnar hemifrån, på bussen eller
någon annanstans, men det är helt
klart ännu bättre när man är på
besök i studion. e
Jessie Rockström.
Vad ser du?
Språket är vårt största redskap för att kommunicera. Vi
använder ord, vi använder tonlägen och vi använder
kroppsspråk, allt för att få utomstående att förstå vad vi vill.
Om vi tar emot budskapen men gör något fel så skyller vi på
kommunikationsmissar; vi uppfattade fel på grund av att
någon sa fel, otydligt språk eller missvisande kroppsspråk.
Men hur blir det då om någon medvetet får dig att tro eller
göra fel genom att manipulera din uppfattning av språket?
Det är ju trots allt väldigt lätt, det är bara att mena en sak
men medvetet säga en annan. Sedan kan man ju diskutera Vi rekommenderar...
hur självmedveten man är i sin konversation. Men låt oss anta
att man är det till 100 %. Det här var något jag började tänka
på i Banditstudion; vi människor är i allmänhet så Ebba Grön - Kärlek och Uppror
oförsiktiga, godtrogna och därmed lättmanipulerade. Allt Ebba Grön är ett av de punkband som har
som krävs är att någon döljer en del av kommunikationens lagt grunden till dagens svenska
treenighet, så är vi helt lost. Genom radio kan vi inte se
punkmusik. Kärlek och Uppror kom ut
kroppsspråk, som är en mycket viktig del i förmedlingen av
ett budskap. Vi hör ord och tonlägen, det är vad vi har att gå 1982 och var bandets andra album, den är
på. Om vi hade kunnat se kroppsspråket på programledarna inte lika punkigt som det första albumet,
på radio hade vi lätt kunnat se hur uttråkade de blir ibland det ledde till att Ebba Grön fick en bredare
och att de, hur trovärdigt det än låter, bara fejkar ett bråk. publik. Albumet innehåller bland annat
Framför allt hade vi kunnat se hur lätt de placerar bilder i
några av deras stora hits som; ”800°”, som
våra huvuden.
många av dagens yngre generationer
Tänk dig att du pratar i telefon eller mailar med en människa känner till, samt låtar som ”mamma pappa
som du aldrig har träffat. Du bildar dig en uppfattning om barn” och ”Stockholms pärlor”.
den här personens utseende och personlighet genom rösten
och hur han/hon uttrycker
sig. Hur bra stämmer din bild överens med verkligheten? Det som är så speciellt med Ebba Grön är
Oftast gör den nog inte det alls. Det brukar i alla fall inte min deras texter, precis som mycket annan
göra. Jag har blivit chockad ett flertal gånger när jag träffat en svensk punk och proggmusik från 70- och
människa för första gången för att bilderna inte stämmer 80-talet har texterna en riktig mening och
överens. Inte nog med det; när man inte känner någon tar det
betyder något. Men vi får inte glömma
dessutom tid att lära sig läsa av kroppsspråket också. Man
kan ju tycka att det är något som skulle vara på ett ungefär Thåströms härliga och befriande röst, det är
lika för alla, som fåglar under parningssäsong, men så är det ingen röst som skulle gå vidare i Idol men
ju inte. Människor är betydligt mer komplexa och den är äkta. Albumet är härligt att lyssna på
komplicerade. om man vill få ur sig lite känslor samt för
att helt enkelt lyssna för musikens skull.
Kroppsspråk leder dessutom till fördomar människor
emellan. Medan djur faktiskt läser av energier och kan se Om man gillar Thåströms röst
förbi kroppsspråk, är det vad vi människor förlitar oss mest rekommenderar vi även Thåströms
på när vi inte litar på ord. Om man då är en riktigt godtrogen Imperiet samt den tid då när han blev
medmänniska som tror på allt och alla, då ligger man illa till soloartist.
inför framtiden. Då kan man bli hur lurad som helst, framför
allt av oärligt folk som lärt sig konsten att manipulera andra. Amanda Löfgren.
Får ni någon ordning på vad jag försöker få fram? Nej just
det, för ni ser inte mitt kroppsspråk, ni kan bara läsa av mina
ord med eventuella undertoner.
Lycka Till!

Jessie Rockström.
 TRE FRÅGOR
till Slagsmålsklubbens Björn och Joakim, Kristoffer Söderström från tAKiDA,
Jimmie Stimrell från Dead by April och omas Jansson, basist i två band och
lärare på IEGS.

Vad betyder svensk musik för dig/er?

Slagsmålsklubben: ”Typ Ulf Lundell och all musik som görs av svenskar även om de inte bor i
Sverige.”
Kristoffer Söderström: ”Väldigt mycket. Jag gillar ju Winnerbäck, och jag gillar Kent. Det finns
många stora svenska låtskrivare som har gjort mycket bra. Fast jag är nog mer inspirerad av
amerikansk musik”
omas Jansson: ”Det är svårt att säga. I den musik man exponeras för i Sverige är det inte
musiken som är centrum utan produkten, och det betyder ingenting för mig. Fast det finns bra
musik som kommer från Sverige också, och jag tror att den har högre status utomlands än i
Sverige.”
Jimmie Stimrell: ”Jag är faktiskt stolt över att vara svensk när det kommer till musik. Vi har
många väldigt bra låtskrivare och producenter i vårt lilla land. Max Martin till exempel har ju
gjort Sverige till ett av världens mest omtalade land i musikvärlden genom sina hits med stora
band och artister. Sen har vi ju väldigt många musiker som gjort stor succé i hela världen, till
exempel Roxette, ABBA, Ace Of Base, In Flames och At e Gates. Jag själv har ett norrländskt
band som heter Meshuggah som stora förebilder och har även lyssnat på In Flames.”

Hur viktigt är det med artistnamn? Vad kommer ditt/ert ifrån?

SMK: ”Johnny (medlem i bandet, reds. anm.) hade laddat ner Fight Club-filmen och bränt ner
den på skiva, och skrivit Slagsmålsklubben istället för Fight Club. Innan dess hette vi mur och
kakel. Man gick förbi en butik på väg till Johnny som hette Mur och Kakel, så då hette vi det.
Om han sen inte hade skrivit ner det där så hade vi nog fortfarande hetat det. Då hade det nog
inte gått lika bra för oss tror jag.”
Kristoffer: ”Det viktigaste är ju att man har bra musik naturligtvis. Men det är ju ganska viktigt
med namn också faktiskt. Att det inte är för invecklat är nog en liten fördel. Det är inte
avgörande, men det kan vara bra. Vårt namn kommer från en manga-serie som heter Silver Fang.
Det är en karaktär däri som heter Gohei Takeda. Det är något som Robban (sångaren, reds. anm.)
är intresserad av.”
Jansson: ”Jag spelar i en genre där tanke nummer ett inte är att nå ut till så många som möjligt,
utan att göra det som kommer från hjärtat. Namnet Griftegård (ett av banden han spelar i, reds.
anm.) funkar för att fansen söker en viss upplevelse. Då tror jag inte att det spelar någon roll vad
man heter. Fast jag tror att de tycker om namnet Griftegård eftersom det är ett annat språk.
Ovanligt och främmande.”
Jimmie: ”Jag tror att ett bandnamn som låter coolt och har en fräck logga kan göra väldigt
mycket för första intrycket hos folk som ser eller hör talas om bandet. Jag har personligen aldrig
tänkt så mycket på bandnamnet hos mina favoriter men jag vet att många andra gör det. Vårt
namn kom faktiskt som förslag från en gitarrist vi hade med i DbA precis i början, och han hade
tre stycken tuffa bandnamn nedskrivna. Alla tyckte att Dead by April passade helt grymt eftersom
Dead kunde stå för allt hårt och tufft i musiken medan April passade bra till det finare och mer
melodiösa i låtarna.

Vad har språket för betydelse när man gör musik? Blir det några skillnader beroende
på vilket språk man skriver på?
SMK: ”Vi har ju nästan bara instrumental musik. Det bara på en som Frej rapar, men annars har
vi inte gjort några med sång. Fast ju har ju remixat några.”
Kristoffer: ”Sjunger man på ett annat språk så blir det en annan frasering i allting. Men musiken
vi gör är ju liksom det som kommer. Man gör ju inte musiken efter vilken språk man sjunger på.
Däremot tror jag det kan påverka publiken. Det är många som inte alls kan lyssna på
svenskspråkig musik och tvärtom.”
Jansson: ”Jag tror att så fort det är på svenska så blir det mer intimt på något sätt, det blir mer
pinsamt liksom. Att säga ”I love you” betyder inte ett skit, ens om den man pratar med har
engelska som modersmål, medan om man säger ”Jag älskar dig” så är det en helt annan grej. Jag
har många gånger funderat på hur människor som har engelska som modersmål upplever engelska
texter. Upplever de dem som jag upplever dem, eller upplever de dem som jag upplever svenska
texter?”
Jimmie: Vi valde att sjunga på engelska eftersom det kändes bäst helt enkelt. Vi tycker att det
alltid låter bättre att uttrycka sig på engelska och det ger en större chans att lyckas internationellt.
Om vi hade skrivit på svenska hade vi kanske blivit ett riktigt folkkärt band! Haha! Nej men jag
tror inte att det hade fungerat riktigt.”

Cissi Siljebrand.
Här för att stanna!
Under de senare åren i mitt liv har jag börjat
utforska musikvärlden i större utsträckning än vad
jag gjort förut. Jag har utvecklats på så sätt att jag
har hittat nya genrer som tilltalar mig och min
pappa har alltid visat mig musik från hans tid som
Vi rekommenderar...
jag har kommit till att uppskatta både när jag var
yngre men som även har satt sin prägel till mitt Nationalteatern – Livet är en fest
nutida jag, musik som jag i princip har gillat
Nationalteatern var i begynnelsen en
under min egen utveckling.
teatergrupp grundad av Lundastudenter
Trots att jag har förändrats så tycker jag men som efter ett tag började med små
fortfarande om den musiken. På så sätt slog det spelningar som blev allt större med åren.
mig, jag lyssnar på musik som min pappa lyssnade Idag är bandet en del av den svenska
på när han var ung, musiken är alltså från 60–70- musikhistorien inom progg. Albumet Livet
talet samt att pappa även lyssnar på samma musik
är en fest gavs ut 1974 och räknas som
idag som då, det fascinerade mig. DÅ kom jag på
att musikindustrin idag inte skapar musik för att deras största album. Den var klassad som
finnas kvar om 40 år eller inte ens om kanske ett drogpropaganda, då texterna i låtarna hade
år, för det kommer de inte! Det är som att ställa hintar om detta. Anledningen till det var
sig frågan vilken låt var Lady Gagas första hit? Det att en del av musiken kom ifrån teatern
skulle kunna bli att Google åker upp för att man ”Livet är en fest” som behandlade
ska kunna komma på svaret, idag verkar det inte
ungdomar med narkotikaproblem.
som den samma genuina känslan finns kvar i
musikens skapande. Nationalteaterns musik är erkänd för att
vara politiska, vilket gruppen var väldigt
Mycket mer har blivit väldigt techno/electro kända för; deras kommunistiska politiska
inriktat och texten är inte längre lika viktigt för ställning. Detta album har låtar som;
många artister som ett exempel skulle man kunna ”Livet är en fest”, ”Speedy Gonzales” och
nämna Duck Sauce´s låt Barbra Streisand, där
”Hanna från Arlöv”. Albumet har ett
texten består just av namnet Barbra Streisand.
Vilken hit det blivit på dansgolvet! Och det finns spann från ganska starka, rockiga låtar, där
absolut låtar som har det som jag tror har en riktig mycket ilska utspelar sig, till relativt lugna
mening, det är väl den musiken jag har dragits till. låtar. Den här musiken kanske inte är
Detta har också lett till att jag inte lyssnar på något som passar till alla tidpunkter men
radio, hur många kanaler spelar sådan musik? Men den kan vara väldigt njutningsbar att
det kanske är alldeles för mycket att begära…
lyssna på vid rätta tillfällen.
MEN om jag fick leva i en dröm värld skulle jag
höra meningsfulla låtar på radion och
dansgolvsmusiken skulle få stanna på dansgolvet. Amanda Löfgren.
Det är vad musikvärlden behöver för att bli lika
underbar igen!

Amanda Löfgren.
 Recensioner
Vad vore en musiktidning utan några recensioner av aktuella albumsläpp? Förmodligen inte
särskilt bra. Därför har även vi rättat in oss i ledet och skrivit några själva.

Oskar Linnros – Vilja bli

Oskar Linnros är killen som gick från rap till solosång. Med sitt förflutna som ena halvan i hiphopgruppen
Snook valde Oskar Linnros en ny väg kan man tycka. Egentligen så är detta vad Oskar alltid har varit.
Solodebuten ”Vilja bli” känns som en uppföljare av hitlåten ”Kommer ifrån” som Oskar producerade i
Snook. Bland fiolstråkar och pianoklinkande blir Oskar som en svensk Mark Ronson och levererar mer än
bara simpla låtar. Med väl genomtänkta texter delar han med sig av historier där ex-flickvännen Veronica
Maggio inte känns långt ifrån anledningen till alla hjärtkrossande låtrader. Om ”Från och med du” hade
varit en plats så hade det varit dit alla de med brustna hjärtan skulle vallfärda till, till skillnad från identiskt
melodiska låten ”25” där kärleksförlusten övergår till en känsla av befrielse. Med hatkärlek hyllar Oskar
även sin barndomsförort Sundbyberg och sjunger om att han aldrig kommer bli som dom från stan; en fras
som kommer stå till allsång många kvällar framöver. Tre mellanspel har även fått sin plats på skivan, men
det är bara ”Ulla och Åke” som imponerar mig och lyfter fram Oskars musikaliska talang; för talang, det
har han.
4/5

Anna Bojic.

Daniel Adams-Ray – Svart, vitt och allt däremellan

Daniel Adams-Ray, kanske mer känd som Danne från hiphopgruppen Snook, gick även han från rappare
till solosångare. Med solodebuten ”Svart, vitt och allt däremellan” har Daniel återigen vunnit svenska
folkets hjärtan. Att jämföra Daniel med sin f.d. kollega Oskar Linnros är inte ovanligt, med tanke på
omständigheterna; de splittrade Snook och valde att gå skilda vägar, men ironiskt nog hamnade de båda på
samma plattform. Daniel lyckas ändå briljera och visar att han klarar av att stå på egna ben. Först och
främst så är titeln på albumet klockren, med tanke på den osäkerheten Daniel har kring vilken nationalitet
han tillhör. Från att först ha varit uppvuxen i Afrika och sedan flyttat runt och bott i andra länder så
hamnade han till slut i Sverige. Daniel är svart, vit och allt däremellan. De afrikanska rötterna speglas
främst i låten ”Vitt” då takten av trummorna för mina tankar till filmen Lejonkungen och den svala
skönsången får mig att gunga till musiken. Det känns dock inte som att Daniel har gett upp rapp-genren
riktigt; ”Lilla lady”, ”Gubben i lådan” samt ”Dum av dig” är alla tre låtar med snabba låttexter som
tungvrickar. Daniel saktar dock ner tempot i låten ”Förlåt för att jag aldrig sagt förlåt” och tar fram sin
känsliga sida, i kontrast till den lite mer aggressiva och ivriga sida han visar på resten av albumet. I
jämförelse till Oskar känns dock Daniel som lillebrorsan av dem två, han är inte riktigt ”där” än, men han
är på god väg.
4/5
Anna Bojic.
 Säkert! - Facit
Annika Norlin är frontkvinnan i sitt eget band Säkert! och på skivan Facit sjunger Norlin popiga låtar med
sin norrländska stämma. Även om låtarna kanske inte känns så märkvärdiga när man lyssnar på dem som
helhet så är det texterna som berör; det är naket, det är äkta. Låten ”Får jag” är den enda låten som riktigt
berör mig på djupet och träffar mig rakt i hjärtat. Det känns som att texten är hämtad direkt ur mina
tankar som dansar på en lite lätt melankolisk melodi. Resten av albumet imponerar mig dock inte utan
lämnar mig med en känsla av likgiltighet. Låten ”Riot” låter mer som en dålig kopia av något som skulle
kunna liknas till åström och ”Köttet är svagt” får bara Norlin att framstå som en rebellisk tonåring.
Detta gör mig frustrerad då många av hennes texter verkligen har potential, men de försvinner tyvärr
bakom musiken. Om Norlin istället hade låtit texterna stå i rampljuset lika mycket musiken hade resultat
blivit träffsäkert.
1/5
Anna Bojic.

Håkan Hellström – 2 Steg Från Paradise

Ingen kan ha trott att det var möjligt – men inget hinder verkar vara för högt för poppojken från
Göteborg. Med sin nya skiva inte bara fortsätter han producera svensk indiepop i världsklass; han ger oss
någonting som ännu en gång toppar allt han tidigare gjort.
Kritikerna älskar den. Fansen älskar den gränslöst – ni som var på eller utanför Bengans den 14 oktober
förstår vad jag menar (avspärrade ingångar och folk tryckta mot fönstren för att få en glimt, och lite senare
stå i kö i x antal timmar för att få 2 Steg Från Paradise Signerad). Och det är ju självklart; det finns
ingenting med skivan som inte tål att älskas. Den dansvänliga popen, passande vilken festival som helst,
finns där, de vemodiga balladerna om livets tunga sidor finns där. Och alla är de mjukt präglade av Håkans
röst och känsla för musik – en känsla som få artister kan förmedla lika övertygande som han.
För ingen slår Håkan Hellström – förutom, uppenbarligen, Håkan Hellström själv.
4/5
Cissi Siljebrand.

Vilja bli

Svart, vitt och allt

däremellan

Facit

2 steg från
Paradise

Skank-a-tronice
punkadelica

Above and Beyond

 Vad ska du göra i sommar?
Inga planer än? Då har vi på Radio några tips på hur du ska fördriva din tid
på bästa sätt i Sveriges sommarvärme, FESTIVALER! Vi får inte glömma
den kultur som verkligen blommar ut under sommartiden i det avlånga
landet lagom. Under sommarhalvåret åker människor i alla åldrar runt om i
hela Sverige för att besöka festivaler i alla storlekar och genrer. Med tanke på
att Sverige ändå är ett stort land när det kommer till att göra musik så är
utbudet stort även när det kommer till festivaler. Många av dessa
tillställningar använder sig av de svenska talanger som finns på hemmaplan
men även av internationella artister som ofta är inbjudna på evenemangen.
Vi på Radio har listat 10 av sommarens festivaler. Det är bara att njuta och
skriva ner sommarens schema i din kalender och sedan få uppleva den bästa
sommaren i ditt liv.
Way Out West
2011 kommer att vara femte gången festivalen
sätts igång. Varje år har festivalen varit en
storsuccé och haft helt slutsålt. Första året
bestod publiken av 18  000 och senaste året
hade publiken växt till ca 25  000 pers. Way
Out West är en internationell festival som har
besökts av svenska artister som Laleh, e Ark,
Salem Al Fakir, Laakso och Broder Daniel samt
internationella artister såsom Kanye West, Fleet Fotograf: hittad på sanningenljuger.devote.se
Foxes, and the Stooges, NERD och många fler. Åldersgränsen går vid 13-årsålder. Ifall ni vill infinna er på
festivalen bör ni hålla till i Göteborg 11-13 augusti. Några av årets artister är; Robyn, åström, Pulp och
Twin Shadow. Ett festivalpass som gäller alla dagar (fredag och lördag samt alla klubbar tors- lör) går på
1345 kr + serviceavgift. Om man är under 18 år kostar det 1045 kr + serviceavgift (dock ingår ej
klubberbjudandet pga. av åldern). Endagsbiljett för vuxna respektive ungdom kostar 900 kr respektive
775 kr + serviceavgift.

Emmaboda
Första Emmaboda festivalen tog plats 1988 och redan från början klassades festivalen som indie och pop
festival. Den första uppsättningen av festivalen var en dag med en artist som medverkade. De har nu
utvecklats till en tredagarsfestival med ca 50 artister. Biljetter till festivalen kan köpas via Nortic till priset
av 945 kronor + förköpsavgift. 2011 har man även som besökare val att köpa endast Lördagsbiljett för
450 kronor (vid förköp, priset höjs om man vill köpa biljett på plats). Emmabodafest 2011 kommer att
äga rum 28/7-30/7, men portarna öppnas redan den 27 juli klockan 12.00. Det tar ca 20 min från
tågstationen till festival området för er som kommer inresandes. Spelschema och vilka artister som ska
uppträda kan ni finna på den officiella hemsidan, Two Door Cinema Club och Sebastian är två artister
som ska uppträda på festivalen.

Peace and Love

1999 hölls den första Peace and Love festivalen. Namnet på festivalen står för dess budskap som är
Mångfald, Gemenskap och Förstålelse. Peace & Love ska vara till för alla som tillsammans vill arbeta för
att skapa en fredligare och mer kärleksfull värld. Budskapet lyfts fram genom ett nytt tema varje år.
Festivalen håller på i 6 dagar varav de tre första är temadagar då workshops, debatter, föreläsningar och
mycket annat tar plats och de tre resterande dagarna är festivaldagar. Tidigare artister som stått på scen på
festivalen är Mötley Crüe, Babyshambles, Mando Diao, m fl. Inför årets festival har bland annat artister
som All Time Low, e Sounds, Kings of Leon, Håkan Hellström, 30 seconds to Mars, Oskar Linnros
och mustasch bokats. 2010 såldes det 42 000 biljetter, vilket var ett nytt publikrekord och samma år vann
festivalen en rockbjörn i den nya kategorin ”Årets Festival”. 28 juni till 2 juli (dock öppnar campingen 27
juni och stänger 3 juli) bör man hålla till i staden Borlänge om man vill besöka Peace and Love 2011.
Siesta
Siesta gick av stapeln för första gången 2003 och har ända sen början hållits i staden Hässleholm.
Festivalen har besökts av ca 7000-10 000 personer varje år och åldrarna brukar variera från 13-60 år, den
brukar även inte bara dra till sig svenskar utan även Norrmän och Danskar. Festivalen brukar ta plats sista
helgen i maj, men 2011 drar festivalen igång 2 juni och pågår i 3 dagar. Från och med det år du fyllt 15
får du gå utan målsman (under 12 går man gratis). Man får inte medta alkohol på festival området (på
campingen gäller 20 år). Artisterna brukar bestå av en blandning av Sveriges artistelit till lokala band från
Hässleholm där festivalen håller till. För att följa med under hela festivalens gång dvs. under tre dagar och
se alla konserter går biljetten på 555 kr +
förköpsavgift (10 kr). Endagars biljett släpps ca 1
månad innan festivalen drar igång.

Sweden Rock Festival

2008 var Sweden Rock festivalen uppmätt till
Sveriges största festival (men har nu blivit omslagna
av Peace and Love). 1992 var första året festivalen
sattes upp, har sedan dess dock ändrat namn 2
gånger, 1999 var året namnet ändrades till det Fotograf: hittad på sanningenljuger.devote.se
nuvarande namnet. Festivalen har hålls i staden Norje i Sölvesborg (det senaste 12 åren) under 3-4 dagar,
oftast i början av juni och där är det ingen större skillnad från tidigare år, 2011 Sweden Rock hålls från
och med den 8 juni till den 11 juni. Musiken som spelas är allt från blues, via AOR, heavy metal och till
det hårdaste/mörkaste black metal. Festivalen har besökts av otaliga antal artister, i år är till exempel
artisten och legenden Ozzy Osbourne bokad, även band som Helloween, Judas Priest och e Haunted.
För att komma in på festival området utan målsman måste man ha åldern 15 inne.

Rockstad: Falun
3-4 juni 2011 i Falun är när och var denna festival kommer hålla hus. Nytt för i år är bl.a. egen
festivalcamping, större scener, längre och bättre speltider för alla etablerade band mm. Som namnet
avslöjar så är festivalens genre fokuserad på rock. Rockstad fokuserar inte bara på stora artister utan de har
även lyft intresset för oetablerade band. Band som är bokade till sommaren är Deals Death, Scar
Symmetry, Sabaton, Raubiter och Helloween. Du måste ha fyllt 16 år för att kunna gå på festivalen utan
målsman. Biljetterna kommer säljas i tre steg, första festivalpassen 495 kr, sen blir de en aningen dyrare;
595 kr och när de biljetterna är slutsålda kommer biljetterna hamna på 666 kr (dock är det gratis för barn
under 13). Endagsbiljetter släpps i vår.

Ölands Roots
Ölands Roots är en Reggaefestival som har hållit igång sedan 2004 och är en av det tre största
reggaefestivaler i Sverige. Publiken har legat på ca 2300 och har varit slutsåld varje år. Artister som har
uppträtt är bl.a. Peps Persson, Michael Rose, U-Roy och Kalle Baah och Hoffmaestro & Chraa. Artister
som kommer uppträda 2011 är bland andra; Glesbygd´n, Mark Wonder, Jah Turban och Queen Omega.
Det finns endast 2 dagars biljetter och de finns bara tillgängliga för att köpas som förköpsbiljetter, så ifall
du kommer dit utan biljett kommer du inte in. Barn under 12 kommer in gratis (med målsman), man
måste ha fyllt 16 år för att entra festivalen utan målsman. 2011 kommer festivalen hålla till 15-16 juli och
som tidigare år hålls festivalen på öländska orten Stora frö.

Ukulelefestivalen
Ukulelefestivalen är en festival som anordnas vartannat år och har hållits igång sedan 1997.
Ukulelefestivalen sätts upp i Göteborg och är en tvådags festival som kommer ta plats den 27-28 maj
2011. 2009 började festivalen med en parad efter avenyn där ca 100 personer deltog och sedan bar det till
Flunsåsparken där publiken bestod av ca 3000 pers och blev en stor succé. Likaså kommer 2011 ha ett
liknande schema som 2009 bjöd på. Festivalen i sig är känd för att vara intim och mysig, dessutom är det
helt gratis för den som vill komma och se, picknickkorg rekommenderas att tas med, samt eran ukulele
som ni kan använda när det gemensamma allspelet.

Metaltown
Metaltown utfördes för första gången 2004 och har sedan dess utvecklats till en tvådagarsfestival samt har
det nu blivit tre scener. Platsen 2011 har flyttats från tidigare destination; Frihamnen i Göteborg till
Göteborg Galopp, festivalen ska självklart inte genomföras PÅ galoppbanan utan intill, denna flyttning
sker främst för att publiken har vuxit. Konserten startar den 17 juli och håller på till den 18 juli, biljett
kostar 1500 och finns endast för båda dagarna, åldersgränsen är 13. I år gästas festivalen av band som
System of a Down, Korn, Volbeat och Cradle of Filth. Det finns inget boende i samband med festivalen
men på Metaltown´s hemsida hänvisas man till Goteborg.com. Från centrala Göteborg finns det olika
former av kommunikationsfordon till festivalområdet, man kan åka med spårvagn, buss samt
festivalbussen (som även finns för längre sträckor).

Arvikafestivalen
Arvikafestivalen är en festival som har hållit igång sedan 1992 och tar plats i staden Arvika. De senaste
åren har dock festivalen lidit av en rejäl nedgång och har drabbats av rejäla lån men kommunen tror på
detta kulturmöte som tar plats i staden varje år och tycker att det är värd en chans. Festivalen är
arrangerad ideellt av arrangörsföreningen Galaxen och hålls detta är 14-16 juli. Festivalen har haft ett
publik spann mellan 15 000 till 22 500 som mest (2009), festivalen i sig gjorde sig tidigt känd för att ha
mycket synth musik och har haft band som Kraftwerk men på senare år har festivalen blivit en aning mer
mainstream och har därmed haft band som e Knife, Moneybrother, Lars Winnerbäck, Kent, Depeche
Mode, BabyShambles och In Flames uppträdandes, i år är band som Kite, THE GIRL AND THE
ROBOT, ELL-ER och Code 64 bokade. e

Amanda Löfgren.

Vi rekommenderar…
Cornelis Vreeswijk - Guldkorn Från
Mäster Cees Memoarer
Cornelis Vreeswijk är en av Sveriges
mest kända trubadur. 1987 dog han
redan som 50-åring, men han hann
sätta sina spår i det svenska musiklivet,
han har blivit hyllade många gånger,
ännu en gång skada inte. Därför vill
även vi upplysa om hans underbara
musik. Han sjunger visor med allt från
fina ballader till grova texter med
blues influenser. I Guldkorn Från
Mäster Cees Memoarer finner man
många av hans mest kända visor som;
”Sommarkort”, ”Somliga går med
trasiga skor” och ”Turisten Klagan”.
Musiken är både bra som
bakgrundsmusik som är lätt att ta in,
samtidigt som texterna är
samhällsengagerande, det är helt
enkelt ett album som kan spelas vid
alla tillfällen. Detta är en samling av
Cornelis behagliga visor och dess
sköna låttexter. Dock är inte alla hits
med, men det är en bra mjukstart in
till Cornelis musik, vi rekommenderar
detta varmt.
Amanda Löfgren.
Tills döden skiljer oss åt...
Gångerna man som barn eller ungdom får höra att man är för liten
för att förstå, göra eller bestämma någonting är förmodligen alldeles
för många för att räkna. Och i vissa fall är det helt rätt, för ofta är det
helt sant. Det finns saker som det inte är meningen att man ska göra
när man är yngre.
Jag är en av de som just nu befinner mig i någon slags
övergångsperiod. De saker som jag är för liten för att göra blir allt
färre, och de konkreta exempel som finns kvar när jag skriver det här
är väl ungefär beställa sotare och handla på systemet. Och gå i
pension då.
Men för att kompensera för detta verkar sakerna som jag är för
gammal för att göra bli allt fler. Det är som att vissa saker bara är för
de som är yngre, och att så fort man kommit upp i den åldern när
man ska ta ansvar (för just ansvar verkar vara ordet som definierar
livet som vuxen) så måste man lägga av med dessa saker. Det gäller
till exempel att sitta uppe hela natten och spela tv-spel, att dricka
alkohol för att det är kul, och att spendera alldeles för mycket pengar
på saker som man egentligen inte behöver. Som att livet måste bli
tråkigare bara för att man får mer ansvar över det.
Visst är det kanske inte så ”ansvarsfullt” att lägga massa pengar på
Hello Kitty-leksaker, eller att stänga av ”Zelda – Ocarina of Time”
klockan två en tisdagskväll när man ska upp fyra timmar senare. Men
det måste väl ändå vara upp till mig att göra vad jag vill med mitt liv,
så länge jag beter mig ansvarsfullt i de situationer som kräver det, typ
skolan?
Jag tycker det i alla fall. Men jag har sett många exempel på folk som
inte håller med. Och en sak som verkar vara särskilt förbjudet när
man närmar sig den heliga Vuxenåldern är konserter. Och festivaler.
Ja, band och artister som spelar live över huvud taget. Särskilt
festivaler verkar vara helt förbjudna för folk över 23. Försöker man
sig på det senare än så blir man direkt stämplad som patetisk. Kanske
tror folk att man har någon form av livskris. Eller att man är raggare.
Hur som helst så är det inget positivt att vilja njuta av livemusik när
man är för gammal, om man inte har sittplatser till Bruce
Springsteen i Globen eller så.
Hoppas att jag har fel om det här. Jag gillar inte riktigt känslan av att
börja bli ”för gammal” för något annat än högstadiet och ortisposer
vid nitton års ålder. Fast det spelar kanske ingen roll förresten.
Känner jag mig själv rätt kommer jag att vara en av de som får den
där stämpeln i pannan ändå om några år. ”Patetisk” kommer det att
stå. Med röda bokstäver i fetstil. Men det är nog värt det ändå om jag
kan fortsätta se mina favoriter live. Tills det är döden som skiljer oss
åt, och inte åldern.
Cissi Siljebrand.
Fotograf: pressbild
Hoffmaestro och Chraa är ett svenskt band som spelar
Skank-a-tronisk Punkadelica musik, som bandet har
döpt sin genre till. Bandet har varit rejält kritiserade av
kritiker ända sedan början av sin resa, men älskade av
publiken. Bandet startades upp 2005 men medlemmar
har kommit och gått ur gruppen sedan dess. Idag är det
elva personer som kallar sig för Hoffmaestro och
Chraa. De spelar runt om i hela Sverige och idag är
bandet känt för den otroliga energi som de för med sig
ut på scen. Filmen Stockholm Boogie som hamnade på
Vår första fråga: Vad betyder svensk musik för dig?
- Svensk musik betyder väldigt mycket för mig, för jag har
lyssnat, jag har lyssnat mycket på musik alltid, men jag har
lyssnat jättemycket på svensk musik sen jag var liten. Jag har
lyssnat på enormt mycket Cornelis Vreeswijk, som jag
tycker är den överlägset största vi har haft. Jag lyssnar
väldigt mycket på Ebba Grön och hans grejer, Imperiet,
Thåström (alltså, liksom Thåström när han är sig själv). Så
att… Vad fan är det mer? Jag har börjat lyssnat, den senaste
tiden har jag faktiskt börjat lyssna mycket på Håkan
Hellström. Jag vet inte varför jag är sist med att göra det,
svensktoppen blev grunden till bandets genombrott då
musiken i filmen består av upp till 80 % av deras egen
musik samt att det var bandet som skrivit manus och
regisserat filmen. Det blev ett underlag till deras första
album The Storm som kom ut 2008. Idag, nästan två år
senare, träffar vi Jensa precis efter att bandet har haft en
spelning och signering på Bengans Skivbutik på
Drottninggatan i Stockholm för att fråga honom om
hans tankar kring framgången.
men jag har börjat lyssna väldigt mycket på honom nu
senaste året här.
Okej, så du lyssnar mycket på svensk musik alltså.
- Ja absolut, och Peps får man ju inte glömma! Peps är en av
våra största också tycker jag, han är grym.
Okej, och vad innebär det då att vara svensk musiker
och alltså bidra till svensk musikproduktion?
- Ja, vad det innebär… Alltså för mig har det egentligen
alltid bara varit att jag vill spela. Men jag hoppas ju att vi i
alla fall gör någonting som känns någorlunda nytt och
fräscht i alla fall. För jag tror att om man bara gör som alla
andra så händer det ingenting, och oftast så brukar det
behövas att man sticker ut hakan lite för att få det att flyga,
för att få igenom någonting som känns nytt och fräscht
liksom. Och jag hoppas väl att vi kan bidra med det i alla
fall.
Hur länge har ni hållit på som band, ungefär?
- I den här formationen har vi hållit på i kanske fem, fyra år
någonting. Men sen har vi ju, vi har liksom haft ungefär
samma band, fast vi har rört på oss, det har kommit
medlemmar in och ut.
Så ni har varit lite Ebba Grön och Imperiet alltså?
- Ja, precis, jamen det blir ju lite så. Allas liv kanske inte följs
åt sådär exakt; någon kanske får barn och det blir
annorlunda och sådär. Men vi har alltid varit egentligen ett
kompisgäng från början som har hållit ihop. Så det är
egentligen bara polare in och ut.
Hur är det att jobba 11 stycken tillsammans?
- Alltså det fungerar väldigt bra. Istället för att det blir en…
Istället för att det blir liksom såhär på turnén blir något bråk,
så jag menar, spelar man i ett band som är fyra pers så kanske
det blir tre mot en till exempel och då blir det jävligt jobbigt
för den som är utsatt eller den som har betett sig eller vad fan
det nu kan va. Medan i det här gänget blir det aldrig ett gäng
mot någon, man aldrig så ensam; det finns alltid ett gäng
som vill festa, eller ett gäng som vill ta det lugnt eller ett gäng
som vill sporta eller vad fan man nu väljer att göra.
Jag personligen tror att det är enklare, förutom att det blir
jävligt mäktigt när man ska stanna på en mack och köpa
grejer och det tar 45 minuter för folk att köpa en dricka, och
tvillingarna går alltid och bajsar i sista sekund.
Men hur är det med allas viljor?
- Det är ganska enkelt egentligen; alltså, såhär, vi kör en
handuppräckning när det är viktiga beslut som ska tas, och
det blir ju alltid en, i och med att vi är 11 så blir det ju alltid
en majoritet på ena sidan.
När vi gör musik så gör vi oftast det i mindre sättningar. Jag
till exempel spelar, skriver en hel del själv, och ibland så
skriver jag, eller att tvillingarna ringer (Karl-Uno och Johan
Lindgren) och säger ”lyssna på det här!” så håller de på och
spelar något på gitarr och så får man höra i telefon och så
säger man att man träffas imorgon och kollar på det och sen
Fotograf: pressbilder (hoffmaestro.com)
skriver man något där ifrån. Det går till på väldigt många
olika sätt, men oftast skriver vi, vi tre i en liten grupp, kaliffa
har börjat hoppa in mycket på senaste tiden. Och sen tar
man ned det i replokalen och då lägger alla på sin magi och
då blir låten ändå något annat än vad vi skrev. Det är alltid
lika intressant att se var låtarna tar vägen sen när man tar in
det till bandet.
Hur fungerar det när ni skriver texter? Inspirations-
källorna som du nyss nämnde skriver oftast på svenska,
och er majoritet är ju på engelska.
- Ja, absolut. Nej jag vet inte varför egentligen jag började
skriva på engelska. Jag började rappa när jag var yngre, på
engelska, och jag har alltid velat få komma ut i världen och
lira. Det är en av mina drömmar att få komma ut och spela
lite varsomhelst, så då tror jag att det är en fördel att skriva
på engelska. Men med det sagt så tror jag absolut att jag
kommer skriva en hel del på svenska också, för att det är
mitt modersmål och man är mycket friare i språket och så
eftersom man kan uttrycka nyanser i språket som man inte
alltid kan på engelska. Vi får se när det blir av. Man får ta
dagen som den kommer och spela in det som faller en in.
Du sa att du vill spela lite överallt, siktar ni då
internationellt?
- Ja, vi kommer börja spela lite utomlands nu. Vi börjar i
Norge och sedan kommer vi spela i Tyskland och Holland
till en början, och vi vill absolut ut och spela internationellt!
Och då kan man liksom lyxa lite med det att man väljer att
göra de grejer man gör i Sverige, förhoppningsvis så blir det
bra utomlands. Och då har man mycket fler länder att åka
till.
Vilket, i Sverige blir det så att om man spelar ett år här så har
ju folk sett oss, och då måste man ta lite tid av för att göra
något nytt och sedan komma tillbaka.
Och vi gillar ju att spela mycket, så då kan man ju passa på
att spela någon annanstans, och då kan man passa på att
göra liksom färre och större grejer, och det är väl det vi
kommer satsa på att göra. Så att det inte blir såhär som det
blev på Grönan, det är så jäkla trist när folk inte kommer in,
för det är så trist när man vet att folk verkligen vill gå och
sådär.
Hur känns det att vara så pass stora så att de måste
spärra av så att alla inte kommer in? Och recensioner,
hur tar ni det? Ni jobbar ju faktiskt i grupp och har tagit
er upp hit.
- Nej men det gör det ju aldrig. Jag personligen tror att man
vinner väldigt mycket på att det inte händer över en natt.
Jag tror att man får en viss vana på scen och liksom man får
bygga upp en
relation med sin
publik som man
liksom inte bara
kan göra över en
natt. Men visst,
det är mycket
möjligt att man
sätter låt som
smäller, och alla
älskar dig, över en
natt, men då
måste du
upprätthålla det
där med att liksom
” s m ä l l a” h e l a
tiden. Medan om
man är ute och
spelar nära folk Fotograf: pressbilder (hoffmaestro.com)
och liksom kommer ut till varenda liten småstad så visar vi
att vi bryr oss om er och vi kommer dit ni vill att vi
komma, så kommer vi och spelar liksom. Vi skiter i om det
är en dansbana mitt ute i skogen med en massa raggare som
lever rövare; vi spelar och liksom kommer dit folk vill att vi
ska spela. På det sättet bygger man upp en relation som
liksom blir personligare och som liksom betyder mer än
bara den där senaste hitlåten. Och jag tror att folk vet att vi
bryr oss, och då blir det enklare för folk att bry sig om oss
också. Så jag tror att den grejen är väldigt positiv när man
”bygger upp sig”.
Sedan vad kritiker tycker och sådär, det kan man aldrig styra
över. De gör sitt jobb och vi gör vårt på något sätt, och så
har det alltid varit. En vacker dag så kanske alla tycker att
det är skitbra. Och då får man vänta på den dagen.
När man går på galor och får nomineringar och får
recensioner när man kommer ut med nya album. Alltså,
påverkar det er eller är det bara att det… är?
- Nej men alltså jag ska inte ljuga. Det är klart att det är
mycket roligare om alla älskar en, det är ju klart. Men
samtidigt så är det så här också att det är inte därför man
gör musik. Jag tror att om du sitter och gör musik och
tänker på hur folk ska bry sig eller ”vem kommer tycka om
det här” när du skriver och sådär, då tror jag att du är du fel
ute från början. Jag tror att man måste göra det man
känner för, och sen får man helt enkelt se om det flyger.
Alltså, jag kan egentligen inte… Jag bryr mig ju självklart
om vad vår publik tycker men jag kan inte sitta och tänka
på det när jag skriver. Jag kan inte sitta och tänka att ”Åh nu
jävlar det här kommer just de att gilla, det här kommer gå
hem”, utan man gör det man känner för. Oftast så funkar
det för oss att när vi står och gör musik ibland så liksom vill
man göra någon seriös låt och då tar man sig verkligen tid,
och vissa låtar går av bara farten för att man står och garvar
och bara har kul när man gör det. Så det är väldigt olika
faktiskt.
Ja, ni kommer ju med väldigt stor energi varje gång ni
spelar någonting live, så är ni ju väldigt…
- Ja, vi har lagt ner väldigt mycket tid på att få till vår live-
akt att bli en
väldigt energirik
akt, och det ska
hända mycket,
framför allt vill vi
att publiken ska
vara med i akten.
Vilket gör att jag
tror det blir liksom
såhär, man går inte
och tittar på en av
våra konserter,
utan man är med.
Det är lite det vi
vill att folk ska
känna, vi vill att
det ska finnas en
gemenskap där
folk känner att de
är med och gör den här konserten; det är vi allihop som gör
det här tillsammans. Vilket jag tror blir mycket mer en
”smittande” grej än om man ska stå och titta på någon
liksom.
Jag tycker man kände det väldigt bra. I alla fall när vi
stod och tittade här utanför och det var så fullt här inne.
Trots att det var en så liten scen och vi stod utanför, så
kände man att man vill digga med!
- Vi kan ibland vara väldigt mycket bättre på små scener än
vad vi är på stora. Jag kan älska att spela på en trång liten
klubb med 300 pers och det är verkligen jättetrångt och alla
står och svettas och det bara droppar kondens från taket.
Det är också skitballt. Det sitter egentligen i hur energin är;
känner man att allt bara sitter en kväll och alla har så jävla
roligt, då är det inte så mycket att jiddra om liksom.
Vad tror ni hade varit annorlunda om ni sjungit på
svenska istället för engelska?
- Jag tror att då hade väl… Vi hade nog talat lite mer direkt
till folk, och jag tror att liksom ibland blir det väl svårt för
folk som inte kan tillräckligt bra engelska så blir det svårt att
förstå vad vi säger, och då hade ju såklart varit lättare att ta
till sig svenska. Men samtidigt, vi har alltid bara fastnat i att
skriva på engelska på något sätt och framför allt liksom för
att jag apar efter mina idoler så mycket när jag var liten så
stod jag liksom och såhär sjöng på låtsasengelska för att man
inte förstod ett ord av vad de sa. Så nånstans, jag tror att det
sitter väldigt mycket i språket, men också i melodin och
energin och i rytmen, och det finns alltid någonting att ta
fasta på ändå. Jag lyssnar jättemycket på västafrikansk musik
och liksom fransk, spansk musik och fattar inte ett jävla ord
av vad de säger. Jamaicanerna fattar man ungefär hälften av
vad de säger men det spelar ingen roll för att man känner
fransk, jamaicansk musik, hur mycket influerar det ni sådan där låt som man kanske inte riktigt vill ha med men
skriver? som hänger med på skiva ändå. Det gäller att våga bara göra
- Jättemycket. Jag har ju extremt… Jag har ju varit väldigt det, för man får inte vara rädd och, nu kommer vi tillbaka in
mycket inne på liksom, dansmusik kanske är fel att säga, men på det här, man får inte sitta och tänka så mycket på vad folk
jag har alltid gillat liksom sen jag var liten har jag gillat ska tycka. Gör först och sen får man se vad som händer
hiphop och techno och liksom.
dancehall och sådana På tal om skivor, ni
här grejer som är släppte er första
ganska dansant, eller skiva 2008, och
ganska rytmisk sedan den nya nu för
musik. Jag började ju några dagar sedan.
som trummis Hur är skillnaden
egentligen, vilket har mellan första och
gjort att jag kan sitta andra albumet?
och lyssna på musik - Den här skivan har
för att jag tycker att vi mycket mer lugnt
jävlar alltså vad material på, och det
trummorna sitter bra, beror ju på att vi har
och så. Men det har gått igenom olika
format oss grejer i livet. Vi har
jättemycket, framför till exempel haft,
allt så tror jag att om några av oss har haft
man lyssnar på vår ganska rejäla
musik så är det så Fotograf: pressbilder (hoffmaestro.com) heartbreaks och långa
här… Det är jävligt förhållanden har tagit
ösigt och energirikt, men det är inte hårdrock på det sättet. slut och sådär. Vilket har hamnat på skivan, samtidigt som i
Vi försöker ändå hålla det ganska dansant och melodiskt så stort sett hela skivan är gjort under en enda lång turné. Vi har
att man liksom kan sjunga med och dansa med och sådär. varit ute och turnerat egentligen nonstop det senaste året,
Du har ju nämnt ibland känns det som
ganska många att vi har varit lika
egenskaper nu som mycket borta som
krävs för att man hemma. Den har
ska bli framgångsrik gjorts mycket på
hos sin publik. Vad resande fot; ena
tror du mer krävs dagen sitter man och
för att man ska försöker jobba i
kunna slå igenom? studion och andra
- För det första så dagen står man uppe
måste du, man måste på scen och det har
lägga in sina timmar varit så omtumlande
brukar jag säga. Man hela vägen, så då blir
måste lägga tid på det liksom, den har
allting; man måste formats enormt
lägga tid på mycket av efter hur vi
låtskriveriet. Du har levt. Och det har
måste våga, det är ändå tagit lite extra
nästan det svåraste Fotograf: pressbilder (hoffmaestro.com) tid av den
tycker jag med det här, du måste våga skriva ur dig skiten anledningen att vi har varit ute och spelat så mycket också.
också. Det finns bara några få människor som kan sätta sig Spelar ni på några festivaler i sommar?
ner och bara skriva jättebra grejer hela tiden. Bob Marley till - Jag tror faktiskt inte vi kommer göra så mycket festivaler
exempel, om man kollar på hans låtalster så känner man sig nästa år, vi kommer vara ganska fokuserade på att spela
nästan hopplös för att det där går liksom aldrig att bli. Och utomlands. Men vi kommer göra några egna grejer i Sverige,
det är klart att inte alla kan bli så bra, men jag menar man så som konserter som man absolut kan gå och se om man
måste våga skriva ur sig skiten också. De dåliga låtarna följer vill! e
oftast de bra. Så om du skriver tio låtar så kanske två är bra,
resten är okej, och tre av dem är rent av pisslåtar som man
aldrig egentligen vill ska se dagens ljus. Det är alltid någon Amanda, Anna, Cissi, Jessie.
 Samla poäng
Vem/vad är det vi söker?

En person
5. Personen vi söker är född
den 20 mars 1957.
4. Han har med bandet Peace,
Love and Pitbulls varit en stor En låt
inspiration för bland andra 5. Låten är producerad av
Marilyn Manson. låtskrivaren själv tillsammans
3. Han heter Joakim och har med Michael Ilbert. En musikgenre
kallats Pimme, men är idag 4. Den kom ut i september år 5. Mott the Hoople
mer känd under sitt efternamn. 1996 och tog sig aldrig in på 4. Genren växte fram som en
2. Fan, fan, fan! Svensktoppen, men låg på motreaktion mot den
1. Tänk Ebba Grön. Och Trackslistan ett tag. progressiva rocken och
Imperiet. 3. Det är en av popkungarna lättsamma popen under 70-
Gyllene Tiders stora talet.
sommarhits. 3. Genren har använts som
2. Gessle sjunger bland annat uttrycksmedel för den
om att han ”räknar varje utsatthet som finns hos dem
sjunde våg, och svävar i en med annorlunda sexualitet.
guldträdgård” 2. Musiker som anses höra
1. Efter mars, april och maj till genren utmärker sig ofta
kommer…? med stort hår, extrema
sminkningar och färgglada
satinkläder.
Ett band 1. Genren kallas ibland även
5. Lördagkvällsmotor. för glitterrock.
4. Tre av bandets låtar
finns med i soundtracket
till 90-talsfilmen
Fucking Åmål. Festival
3. Bandet upplöstes år 5. Festivalen hade 7500
2008 efter en av betalande besökare på
medlemmarnas plötsliga premiäråret.
bortgång. 4. Hit ska Björn åka och
2. Indiepojken Håkan skrika sig hes.
Hellström har bland 3. Har räknats som den
annat spelat trummor tredje största
och körat i bandet. rockmusikfestivalen i
1. Förkortas ofta BD. Sverige.
2. Festivalens tre största
scener heter Hawaii,
Pampas och Sahara.
1. Festivalen ställdes in
2010 och begärde senare
konkurs.
 Låttiteln
Dessa låttitlar har blivit översatta och omgjorda. Kan du lista ut vilka det är?
Röra sig till musik med någon kropp

Motorvägskillen

Frukta inte någon avsaknad av ljus, du unge person som lovats

Vad kan grejen med detta vara?

Säker linje hopsatt

Jag dansar utan någon annan

Vuxen person av manskön och ej vuxen person av manskön

Vem var det egentligen som sjöng?

Kan du para ihop artisterna med rätt låtar?

Noice Krama dej

Pugh Rogefeldt Blinkar blå

Hoola Bandoola Band En kväll i tunnelbanan

Nationalteatern Livet är en fest

Ted Gärdestad Titanic

Björn Skifs Inatt är jag din

Gyllene Tider Eiffeltornet

Mikael Wiehe och Kabaréorkestern Vem kan man lita på?

Tomas Ledin Dinga linga Lena

Adolphson och Falk Flickan i en Cole Porter-sång

 Den felande länken!
En av låtarna i varje grupp ska bort. Vilken och varför?
1:
Cotton eye Joe
I won’t let the sun go down
Fiskarna i haven
Vandraren
Öppna landskap
2:
Chrissie, hur mår du?
Sommartider
En kväll i tunnelbanan
Puls
Flickorna på tv2
3:
Be Mine
Glorious
Lät du henne komma närmre?
Ba ba ba
Happyland
4:
Min Kärlek
När vindarna viskar mitt namn
Kom ihåg mig
Den vilda
Alla flickor
att göra huvud gen- Föda ej ramla amerik
någon -sak ljud nåbar ansk
frisk elektriskt preside
motstånd nt

bli 1
förbisedd

rytm i kan göra i Ett

musik tand

avgränsad
del i huset

kvinnlig 24 maj
artist

indie- 2
klubb i
Sthlm
krälar

vatten- 3 Koag
rörelse ulera
de
sur 5
mjölk

ge och... 6 4

thai- Magnus
valuta

storstad i pirate- Förse

Sverige bay med

drygt rot 8
svar och ...
avdrag 9

snurre Rom
eller
11 skiva

mun 10

Melodifest
ival-
vinnaren,
Eric...

1. Läran om vägen 2. Följs av aller eller faire 3. Gammal militär enhet 4. Gnagar art 5. Tredje skalan i durskalan
6. Skrika eller väsnas 7. Hönan eller flicknamn 8. Till för alla att följas 9. Tidningarna telegrambyrå 10. TV 11. Spänstig