Kap1) Planerare vs skare Tv tragedier.

den frsta r att miljoner mnniskor lever i fattigdom och att miljoner barn dr i sjukdomar som ltt kunnat frebyggas. Den andra tragedin r att dagens bistnd r ineffektivt och trots sina hga summor inte lyckas f fram de billiga medicindoser som kunnat hindra malariadd hos barn. Planerarna r misslyckande skarna r framgngsrika. Fresprkarna fr det traditionella synsttet r planerarna och de med alternativa synstt r skarna. Gllande utvecklingsbistndet s har planerarna bra avsikter men motiverar inte ngon att frverkliga dem. Skarna finner lsningar som ven ger viss terbring. Planerna vcker frvntningar men tar inget ansvar fr att de uppfylls. Skarna tar ansvar. Planerarna planerar vad som ska tillhandahllas skarna tar reda p vad som efterfrgas. Skarna anpassar sig till de lokala frhllandena. Planerarna vet aldrig om hjlpen hamnat rtt skarna tar reda p om kunderna r njda. Planerna tror sig ha facit i frhand och ser fattigdomen som ett ingenjrtekniskt problem med lsning. Skaren hoppas finna lsningen p enskilda problem genom att prva sig fram. Skarna kan visa p bttre resultat nr en hg vilja att betala sammanfaller med ett lgt pris kommer skarna hitta ett stt att tillhandahlla varan till kunderna. Planerna har vertaget retoriskt d de utlovar storslagna planer: slutet p fattigdomen. De enda som talart emot r att de har orsakat den andra tragedin fr vrldens fattiga. Fattiga mnniskor dr inte pga omvrldens likgiltighet utan ocks fr att insatserna r fr ineffektiva. Stora problem stora planer. Efter 60 r av reformer och planer och 2.3 billioner dollar i bistnd har bistndsindustrin nnu inte lyckats uppn sina hgt stllda ml, som milleniummlen. Slutsatsen han drar r att stora planer aldrig kommer leda till att vackra ml gr i uppfyllelse. Att stta upp ml r bra fr motivationen men det r kontraproduktiv gllande utfrandet. Att lsa malariantsdistributionen. Skare gjode s att de lt mdravrdskliniker slja myggnt fr en liten summa och att de som slde fick en liten del av summan. I stderna dr folk har mer pengar sldes dem dyrare. Ledde till att fler barn sov under myggnt n nr de delades ut gratis. Den sociala ndringens filosofi. Vpnad intervention fr att strta onda diktatorer och fr och omvandla samhllen till spegelbilder terkoppling och ansvarighet. Det som fr skarna att lyckas men planerarna att misslyckas r terkoppling och ansvarighet. Skarna fr bara reda p om ngot fungerar nr folk p grsrotsniv har mjlighet att reagera. Drfr mste skare befinna sig p grsrotsniv, nra sina kunder istllet fr att styra och stlla frn ovan. Brist p terkoppling r planernas strsta problem. Resultaten frn bistndsorganisationerna redovisas nstan aldrig nmligen. De utomstende planerna har lite ansvar, de p insidan har mer ansvar och r drfr troligare skare. Varfr stora planer r s populra? Rika mnniskor krver stora planer fr stora problem. Ngonting grs t de stora problemen. Inneffektiva planer r fljden. Den vite mannens brda: historiska exempel. Brdan uppstod d vi vita sg oss som det utvalda vars uppgift var att frlsa resten av vrlden. Efter frsta vrldskriget upprttades stadgar som sa att om folk inte frmr att styra sig sjlva att dessa folks vlstnd och utveckling r en helig uppgift fr civilisationen. Det var bara f som tvivlade och sg detta som ett stt att underkuva folk och exploatera. Efter andra vrldskriget ndrades retoriken frn rasmssig verlgsenhet och vgledning av efterblivna folk kastades i papperskorgen. Ociviliserad blev underutvecklad och vilda folk ndrades till tredje vrlden. Utvecklingsbistnd uppkom som ord. Menar att de fattigas hopp ligger i att de sjlva blir skare som lnar ider frn vst nr de finner det lmpligt. Den enda stora planen r att lgga ner den stora planen.

Kap2) myten om den kraftiga knuffen de stora utopiska planerna har hmtat nring ur en gammal myt. Att vsterlandets insatser kan stadkomma lngsiktig utveckling. Ngot som punkterats med besked. Myten lyder: de fattiga lnderna r fngade i en fattigdomsflla som de inte kan komma ur utan bistndsfinansierad kraftig knuff. Med investeringar och tgrder som undanrjer alla hinder fr utveckling varefter de kommer att lyfta ur den och vxa p egen hand. Denna myt lg bakom bistndets tillkomst p 50 talet och som ligger bakom hjningar av bistndet idag. Myten del ett, de fattiga lnderna r fngade i en fattigdomsflla de inte kan komma ur utan en bistndsknuff. Har de lnderna som var fatigast 1950 suttit i en fattigdomsflla sen dess? Nej faktiskt inte. Mnga av de fattigaste lnderna d har kat sina inkomster. De fattigaste lnderna har faktiskt inte haft nolltillvxt. Och de lnder som ftt mer bistnd n genomsnittet har uppvisat samma tillvxttakt som de lnder som inte ftt mindre bistnd n genomsnittet. De fattiga lnderna ndras hela tiden, vissa tar sig ur den andra ker ner. Vilket inte heller kan vara ett bra bevis fr att det finns en fattigdomsflla. Den andra delen av myten r att varje gng fattiga lnder har dlig tillvxt s beror det p fattigdomsfllan och inte p vanstyre. Easterly menar att stagnationen som rder i fattiga lnder idag frmst beror p uselt styre n att de r fast i en fattigdomsflla. Easterly menar att demokrati ofta r positivt korrelerad till lngvarig tillvxt samt att det positiva sambandet mellan tillvxt och per capitainkomst frsvagas eller blir negativt nr kvaliteten p styre tas med i berkningen. De senare resultatet skulle kunna tyda p att fattiga lnder skulle kunna vxa snabbare n rika om de bara fr ett gott styre. Myten del tre r att om de fr en knuff s fr de ett lyft och kan utvecklas p egenhand. Visar en graf dr bistndet i Afrika har kat medan tillvxten minskat. Frmodligen r det s att den negativa tillvxten har kat bistndet, men det kade bistndet verkar inte ha lyckats hejda den nedgende tendensen fr bistndet. En ekonom vid namn Boone presenterade en studie dr han visade att bistndet finansierade konsumtion snarare n investering i de fattiga lnderna. Han dra slutsatsen att bistnd inte har ngon effekt alls p investering eller tillvxt. Beslutsfattarna vljer att tro p de rn som talar mest till frmn till den bistndspolitik de vill genomfra. Ngra andra skte ocks alternativa frklaringar till att bistndet inte tycks frmja tillvxt och hittade invndningen att det ofta r bundet tied. Vilket leder till att bistnd inte bidrar till srskilt mycket tillvxt i mottagarlandet. En annan studie pekar p ju strre bistndet var ju mindre effekt gav ytterligare bistnd p tillvxten. Detta gr stick i stv mot att det krvs en stor knuff och inte rcker med smsummor. Knuffen menar ju att ju mer omfattande bistndet r ju strre pverkan p tillvxten har det. Trots alla belgg fr att den inte leder ngonstans s lever myten kvar om den kraftiga knuffen. Nr de inte lyckats bota de fattiga lnderna kar de bara p medicinen i starkare doser.

Kap3) en marknad gr inte att planera Sen den kraftiga knuffen misslyckats har det lett till en sjlvrannsakan hos bistndsorganen. Paradoxal slutsats i kapitlet. Fria marknader fungerar medan marknadsreformer inte gr det. Fr att frklara paradoxen frklarar han varfr det inte r s ltt att infra fria marknader uppifrn. Marknader uppstr alltid oplanerat och spontat och lokalt anpassat inte tack vara reformer som utomstende ritat upp. Vsterlandet frsker planera marknader.

Ryssland exempel p marknadsmisslyckande. Hittade stt att komma runt och gra som de alltid gjort och att bankerna som hll i auktionen fr aktiebolag kunde sjlva lgga bud. Regeringen hindrade konkurrens. Livslngden har kat verallt men i Ryssland har den minskat. Sjlvmorden har kat med 50 % sen kommusammanbrottet. Frskte med chockterapi. Menade att hela det politiska systemet och ekonomin var en rra s man frskte gra om hela systemet i ett svep. Vad ekonomerna inte insg r att alla reformer r delvisa och det r omjligt att gra allt p en gng. Och ingen beslutsfattar har tillrcklig info fr att veta vad allting r. Frndringarna man bestmt p toppen stmmer ofta illa verens med verkligheten p botten. Chock terapin stod ofta i konflikt med dliga institutioner som inte frmdde att stta stopp fr korruptionen och de privata plundringstgen. De lnder som ftt strukturella anpassningsln har det gtt dligt fr enligt Eastely. De flesta Afrikanska lnder som beviljats dessa ln har haft ingen eller negativ tillvxt. Liksom de flesta kommunistiska lnder som beviljats ln. Inte heller i Latinamerika har omfattande ekonomiska reformer tfljts av ekonomisk tillvxt. Marknader. Frdelar resurser p bsta mjliga stt. marknader kan ocks skapa mjligheter fr handel som gagnar bda parter. Handel. Marknadens baksida. Inte mycket till fr folk som inte har pengar. Bedrgeri kan frekomma med kvalitet. Vi i vstvrlden har ngon att vnda oss till om leveransen inte kommer eller uteblivna betalningar. Det finns kreditupplysningsfretag, reklamationsnmnder och domstolar och garantier. I fattiga lnder finns inte dessa tjnster i lika stor utstrckning. Frsker komma runt bedrgeri p fiffiga stt genom att skapa ldersgrupper som frhindrar bedrgligt beteende hos sina medlemmar. Upprtta handelsfrbindelser dr den som inte skter sig blir utesluten. Kan ocks ing i ett ntverk som sanktionerar ens upptrdande och tjnar som referensklla nr man har med en tredje part att gra. Hur egendomsrtten r utformad har stor betydelse fr hur marknader fungerar. Egendomsrtten r ndvndig fr att jag ska kunna ackumulera kapital och lmna vidare till nsta generation och vga investera. Kan inte heller bara skriva om lagboken fr gandertt ver en natt fr det funkar inte. De stannar ofta p pappret och fr liten betydelse fr hur folk upptrder i verkligheten. Skapar ofta mycket mer byrkratiskt krngel som i Kenya. Lagens utveckling underifrn. Forskare har bevis p att lagstiftning som tar hnsyn till lokala frhllanden frmjar den ekonomiska utvecklingar mer n de som dikteras ovanifrn. Lagen ska utvecklas i takt med de faktiska omstndigheterna frndras och kan tillmpas p nya situationer som uppstr efterhand. Illusionen att kunna styra uppifrn. Att fresl omfattande reformer fr ett land fr att skapa goda lagar och institutioner som fr marknader att fungera krvs det en ingende underskning av de sociala normerna, ntverk och formella lagar som bst frmjar denna mlsttning. Filisofer som Popper menar att detta sociala samspel r s komplext att frska ndra p allt p en gng uppifrn gr mer skada n nytta. Det formella systemet kanske inte fungerar fullt ut utan mnga kanske fortstter enligt ntverksystemen ovan. D har man tv uppsttningar regler som ofta r vrre n bara en. En reform med gradvis infrande av formella regler som frstrker de existerande ntverken skulle fungera bttre. Marknadsekonomier som vxt fram underifrn r p vg att vinna mark i Afrika Latinamerika och fd kommustaterna. Den yngre generationerna utnyttjar mjligheterna att vidga sina horisonter att skaffa sig hgre utbildning. Unga har vuxit upp med marknadsek de vet inget annat. Och det finns hopp att de kommer f den att funka bttre n sina frldrar. Indikatorer p hur marknaden vxer underifrn r mobiltelefonanvndning enligt Easterly. Mobiler r ett tecken p hur fattiga mnniskor anammar ny teknologi utan intervention eller strukturanpassningsreformer.

Kap4) planerare och skurkar Som om det inte rckte med problemen med marknaderna s har fattiga lnder ocks problem med dligt styre. Ett gott styre skulle enligt Easterly lsa mnga av problemen han beskrivit tidigare. Nr det gller dligt styre har planerna tv lger att vlja mellan de som tycker att styren r frfrliga i fattiga lnder och att man br vara tuffa mot dessa lnder och stta frndringar som villkor fr bistnd (IMF, WB och USAs regering) medan det andra lgret menar att styret inte r fullt s uselt och att man ska lta lnderna sjlva vlja utvecklingsstrategi ( FN och jeffery Sachs. ) Temat i kapitlet r att demokrati fungerar men att frska infra det uppifrn funkar inte lika bra. Nr marknadsreformerna misslyckats blev nsta sten p den vita mannens brda att befrmja goda institutioner. Kan staten bygga ett gott samhlle? Akilleshlen r att ett samhlle som r starkt nog att skydda sina medborgare frn rvare r ocks tillrckligt mktigt fr att sjlv bli en rvare. Demokratis svar p vem som vaktar vkterna r alla. Fria medborgare kan sjlva rsta bort makthavare som utnyttjar sin stllning i egen vinning. En frdel med demokratin r terkopplingen vljarna har till politikerna. De vet vem som gjort vad och kan krva ansvar annars rstas de bort. Demokrati r ett system som pverkar underifrn. Varfr demokrati inte r s enkelt. Lika lite som fria marknader r demokrati en snabbkur fr fattiga lnder. Vgen till stabil demo r mer knagglig n den till fria marknader. Mste komma underifrn och bygga p regler och rent spel och vara lngsam! Ngot som kallas fr demokratins paradox r att vljarna sjlva kan vlja att avskaffa demokratin. Kanske fr att garantera en majoritets styre och en viss politik. Stabila demokratier har ofta grundlagar som frskrar att alla har rstrtt. Minoritetsrttigheter r srskilt viktig i fattiga lnder med stor etnisk mngfald. Studier som visar p att demokrati minskar majoriteters frtryck av minoriteter. Egendomsrtt och demokrati. Demokratin betraktades lnge som ett hot mot privategendomen. Fr att en fattig majoritet kunde rsta igenom en omfrdelning av den rika minoritetens rikedomar. Nr den amerikanska konstitutionen skrevs s sg det detta som ett bekymmer och skrev drfr med att privat egendom inte kan bervas utan rttslig prvning och inte heller tas i ansprk fr allmnt bruk utan stor kompensation. Oligarki, demokrati och revolution. I en bok menar A.robinsson att demokrati r fljden av en uppgrelse mellan den rika minoriteten och den fattiga majoriteten. De rika vill helst slippa demo eftersom det medfr risk fr omfrdelning. Men ett nnu allvarligare hot r om de fattiga gr revolution och gr sig kvitt eliten helt. Drfr kan fattiga hota med revo fr att f demokratiska eftergifter. I en demo mste skyddet fr de rikas intressen vara stort nog. r det fr litet kommer de inte acceptera r det fr stort gr det fattiga revo nd. En stndig oligarki (med en liten del rika) r mer trolig i ojmlika jordbrukssamhllen n i n i jmlika gruvsamhllen. Bnder r lttare att kuva med vld n avlnade industriarbetare. Studier har visat att demokratin har en starkare stllning dr en stor del av inkomsterna gr till medelklassen. Det omvnda har ocks antagits att demokrati leder till strre medelklass. Olikratier vars rikedomar vilar p rvaruutvinning som olja r vldigt demokratifientliga. Oljans roll fr att frhindra eller undergrva demokratin r beryktad. Att omfrdela oljeinkomster r enkelt varfr en rik elit har mycket att torska p om demo infrdes. Oljans negativa effekter kan vara en av de viktigaste mekanismerna bakom de som kallas fr rvaruserursernas frbannelse. En situation dr rvarufynd fr inkomsterna att skjuta i hjden men samtidigt ger negativa effekter p den lngsiktiga ekonomiska tillvxten.

Icke liberala demokratier. I ett samhlle utan skydd fr minoriteters rttigheter kan en majoritet utnyttja en minoritet. En annan freteelse som inte matchar med demo r korruption. Ett land kan ha fria val men behver inte vara fritt frn korruption. Problemregimer. Det finns ett samband mellan demokrati och inkomst. Det kan tnkas att rikare mnniskor krver mer politiska rttigheter att sambandet gr t andra hllet ocks. Bistndsarbetare har aldrig kommit underfund med hur man ska handskas med dliga styren. Ett exempel dr bistnd lett till gott styre n botswana. Nya studier har visat p ett bistndets frbannelse. Dr stora bistndsanslag till nationella regeringar gynnar politiska insiders , ofta korrupta, som motstter sig en demokratisering i landet. Ngra studier visar faktiskt att bistnd kan inskrnka demokratin och bidra till smre styre. Bistnd har hjlp att frbttra utbildningen och ls och skrivkunnigheten. IMF och WB har varit dliga p att hantera skurkar. De daltar med skurkar som just brjat kallas sig sjlv fr regering. FN har inte lyckats hantera dliga styren bttre n IMf och WB. Kap5) den rike har marknader den fattiga byrkratier Kap9) att invadera de fattiga Kap 11) Det vsterlndska bistndets framtid Frfattaren frordar att man gr mer gradvis fram, med delvisa reformer i de utsatta lnder som idag tar emot utlndskt bistnd. Det officiella bistndet. De utopiska planerna har avlett uppmrksamheten frn behovet av att hlla bistndsorganisationerna anvariga fr genomfrbara tgrder. De utopiska synsttet har lett till kollektivt ansvar fr de mnga uppgifter som varje bistndsorgan tagit sig, det vrsta incitamentsystemet p lnge. Att villkora bistndet funkar inte om man vill ndra p en regims beteende. Vstlandet br gra sig kvitt frestllningen att man r bttre p att lsa andra mnniskors problem n de sjlva r. Sluta villkora bistndet och hlla ondiga mten och gra luftiga reformplaner. Mlsttningen borde vara att enskilda mnniskor ska f det bttre, inte stpa om regimer och samhllen. Br rikta uppmrksamheten att ge de fattigaste tillgng till vaccin, antibiotika, nringstillskott, utsde, konstgdning, brunnar, vgar, bcker och sjukskterskor. Detta r inte det samma som att gra fattiga mnniskor beroende av allmosor. Mycket av bistndet ska utg i form av projekt som ovanstnde. Men det finns ven andra omrden dr bistndsorganen har komparativa frdelar som att srida praktisk kunskap om hur ett banksystem eller aktiemarknad funkar, att ge rd i makroekonomiska frgor. Menar inte att det r ltt att genomfra. D skulle det redan prvats. De beror p en social komplexhet som gr det svrt fr de enklaste tgrder att fungera men ocks p andra faktorer som kan ndras. Rika lnder lgger tillexempel inte tillrckligt vikt vid att utforma bistndet s att det verkligen hjlper de fattiga utan gnar sig istllet fr utopiska planer som inte fungerar. Beror delvis p att ingen kan hllas ansvarig fr att denna insats fungerar. Hans lsning r att alla bistndsinsatser ska granskas kritiskt och utvrderas i efterhand. Han vill ndra p ett incitamentsystem som leder till kollektivt ansvar fr mnga och olika uppgifter och i stllet skapa ett individuellt ansvar fr individuella uppgifter. Lt bistndsorganen specialisera sig p de omrden och lnder dr de kan gra strsta nytta. Lt sedan bistndsorganen ansvara fr sina resultat efter att ha utsatts fr granskning. Freslr ven utomstende oberoende granskning. Om bistndsorganen koncentrerar sig p ett litet antal uppgifter och har ett hot om oberoende

granskning hngande ver sig s blir de kanske mer bengna att prva andra lsningar p problem tills de finner ngot som fungerar. Specialisering gr att makt verfrs frn planerare till skare. Finns dock risk fr att bistndsorganen skummar grdden av mjlken, de vljer ut de mest lovande projekten, till och med snna som mottagarlandet skulle genomfrt nd, fr att kunna visa upp resultat. D fr landet pengar ver som satsat p ngot smre som armen. Funglible. PROGRESA Lyckat projekt i Mexico dr frldrar fick en liten summa kontanter fr att skicka sina barn till skolan. Den gruppen jmfrdes sen med en kontrollgrupp utan kontanter. Vetenskapligt. Och resultaten var bra. Strre nrvaro, lngre och friskare barn. En lrdom r att de som vill reformera bistndet r att en kombination av fritt val och vetenskaplig utvrdering kan skapa std fr ett bistndsprogram, dr de verksamheter som visar sig fungera snabbt kan byggas ut. Kontanter och skolgng kan, om det anpassas sig till lokala frhllanden, exporteras till andra lnder i betydligt strre skala. Lrdomen frn andra frsk r att vissa tgrder finkar medan andra inte gr det. organisationerna mste stndigt experimentera fr att komma fram till tgrder som fungerar och drefter verifiera resultatet med vetenskapliga metoder

Vad r det som fungerar? Effektiva insatser har varit att dela ut avmaskningsmedel, nringstillskott och info om kondomanvndning, besprutning inomhus mot malaria. Bistndsorganisationerna mste ocks lta sina arbetare att vara ute p fltet och skaffa sig tillrckligt med info om ett omrde och ett visst problem och sen lta dem anvnda sina insikter om vad som fungerar och inte. Istllet flyttas de runt fr ofta och fr bara generella kunskaper och ingen lokalknnedom eller specialistkunskaper. Freslr ven att man ska lta en grupp engagerade granskare stlla organisationen ansvariga fr resultaten ka det demokratiska trycket p organisationen genom att lmna utrymme t frisprkiga fresprkare fr de fattiga. Frska frm de rika lndernas politiker att inse att en negativ utvrdering av en viss bistndsinsats r ngot man kan dra lrdom av, inte en urskt att skra ner bistndet. Dina ider r galna men r de tillrckligt galna? Whittle och kuraishi har spnnande nya ider. De freslr att centralplaneringen erstts med en marknadsplats ett slags ebay fr utvecklingsbistndet. De kan tnka sig tre typer av aktrer. 1) sociala entrepenrer som str de fattiga nra och som kan komma med frslag till projekt som tillgodoser deras behov 2) individer och institutioner med tekniska och praktiska kunskaper 3) givare med pengar som de vill sknka bort. De ser framfr sig en decentraliserad marknad med mnga aktrer inom varje kategori som letar efter en samarbetspartner och som spontant bildar par. Alla aktrers rykte skulle bygga p tidigare uppndda resultat. Aktrerna skulle interagera via internet, telefin och personliga mten. Mottagare berttar vilka projekt de behver pengar till och givare kan vlja vad de vill ge. Shoppa fr det som behvs till projekten. Knyter ihop givare och mottagare som underlttar samordningsproblemen. Man gr frbi den trnga administrativa tratten i mottagarlandet. Kallas fr global giving.

Utvecklingscheckar Utvecklingscheckar r ett annat stt. Dr bistndsorganen avstter en del pengar till en fristende checkfond dr de fattiga sjlva kan bestmma vad de vill ha och vilket organ eller organisation som ska utfra det och betala med checken. Leverantren kan lsa ut checken i checkfonden i utbyte mot

pengar. D de fattiga fr vlja sjlva vilken organisation som ska utfra s kommer de knna press att utfra bra resultat. En bistndsorganisation som inte levererar skulle se sin budget minska. Skulle ocks kunna tnka sig utvecklingscheckar stllda till en hel by dr de fr rsta om vad pengarna ska g till. r experiment som br prvas i liten skala som kan granskas och utvrderas.

terkoppling till de fattiga Vi i vst ska inte freta oss ngot t folks vgnar utan att frst lta dem veta och hlla oss ansvariga fr vad det vi gjort fr dem faktiskt resulterar i. skulle kunna utvrdera genom enkter och frga de fattiga.

Tillbaka till rtterna de stora organen skulle fungera mycket bttre om de hade blygsammare mlsttningar och vara mer ansvariga fr att dessa verkligen uppns. Men inget r det slutliga svaret p fattigdomen. Det enda svaret r att det inte finns ngot slutgiltigt svar. De grundlggande principerna r mycket lttare att rkna upp n att frverkliga, bistndsorganen mste ges incitament fr att frska komma p fungerande lsningar p de fattigas problem. Vill man hjlpa de fattiga br man: 1) Se till att utfrarna hlls enskilt ansvariga fr enskilda insatser med syfte att hjlpa de fattiga att hjlpa sig sjlva. 2) Lta dessa utfrare anvnda sig av sina erfarenheter inom sina respektive omrden fr att fundera ut lsningar som kan tnkas fungera 3) Lt dem sedan experimentera 4) Utvrdera insatserna med hjlp av terkoppling frn de tilltnkta mottagarna och vetenskapliga testmetoder 5) Belna framgng och bestraffa misslyckande. ka pengarna till de som funkar och stryp till de som inte funkar.