Hgskola och universitet

Att lsa p hgskola eller universitet I Sverige finns det idag 14 statliga universitet och 22 statliga hgskolor. Drtill tillkommer enskilda utbildningsanordnare, med rtt att ge grundlggande hgskoleutbildning och lrosten med enskild huvudman som har rtt att ge forskarutbildning, exempelvis Handelhgskolan i Stockholm och Chalmers i Gteborg. Sammanlagt finns det 61 hgskolor, universitet och enskilda utbildningsanordnare som ger akademisk utbildning i Sverige. Den strsta skillnaden mellan hgskola och universitet r att universiteten har rtt att utfrda doktorsexamen. Den frsta januari 2007 infrdes en ny utbildnings- och examensstruktur, fr att ka jmfrbarheten av hgre utbildning mellan olika lnder i Europa (enligt Bolognaprocessen). Nu r hgskole- och universitetsutbildning uppdelad p tre utbildningsniver: grundniv, avancerad niv och forskarniv. Varje utbildningsnivniv frutstter och bygger p att man har utbildning p tidigare niv(er), allts du mste ha lst utbildning p grundniv fr att kunna lsa utbildning p avancerad niv, exempelvis ett mastersprogram. Program och kurser All hgskoleutbildning r uppbyggd p kurser. Kurserna behandlar oftast ett enda mne och kan vara olika lnga, men det vanligaste r att de r 5-20 veckor. Flera kurser kan sammanfogas till ett helt utbildningsprogram, exempelvis Ekonomprogrammet. Utbildningsprogrammen har frbestmda kursplaner och leder oftast till en examen i huvudmnet. Om du vill kan du utforma din egen skrddarsydda utbildning, genom att sjlv vlja ut kurser. P det sttet kan du lsa dig till en generell examen, utan att lsa p program. Det finns dock vissa yrkesexamen, som exempelvis psykolog eller socionom, som krver att du lst rtt program. Hur lnga r utbildningarna? Hgskoleutbildningens lngd anges enligt ett pongsystem dr ett heltidsstudier p 40 veckor motsvarar 60 hgskolepong och en termin 30 hgskolepong. Hur mnga hgskolepong varje kurs motsvarar bestms utifrn den arbetsinsats som normalt krvs fr att uppn kursens ml. Ml och antal hgskolepong anges i den kursplan som hgskolorna formulerar till respektive kurs. Ett kandidatprogram r numera 180hp, allts tre rs studier. Helfart, halvfart, kvartsfart De flesta utbildningar p hgskolan krver att du lser p heltid. Heltidsstudier motsvarar cirka 40 timmar i veckan, allts en vanlig arbetsvecka. Mycket av studierna bedrivs dock, i regel, som sjlvstudier, varfr studietiden kan beskrivas som frihet under ansvar. Mnga kurser kan du lsa p deltid, till exempel p halvfart eller kvartsfart. D fr du frre hgskolepong per vecka. I gengld frvntas du ocks studera frre timmar varje vecka. Frelsningar och mten p deltidskurser ligger ofta p helger och kvllar, s att du kan kombinera studierna med att arbeta. Vad krvs fr att f lsa p hgskola eller universitet? Alla utbildningar p universitet och hgskolor krver frkunskaper, de kallas behrighetskrav. All hgre utbildning krver grundlggande behrighet. Utver grundlggande behrighet krver mnga utbildningar ytterligare frkunskaper, s kallad srskild behrighet.

Grundlggande behrighet Grundlggande behrighet krvs fr all utbildning p hgskolan. Du har grundlggande behrighet om du har: gtt gymnasiet och blivit godknd p 90 % av de kurser som krvs fr ett fullstndigt program samt lgst G i SvA och B/Sv2A och B, EnA och Ma A. lst gymnasial vuxenutbildning (till exempel komvux) och blivit godknd p minst 90 % av de kurser som krvs fr ett fullstndigt program samt lgst G i SvA och B/Sv2A och B, EnA och Ma A.. lst en utbildning p folkhgskola som ger grundlggande behrighet. en utlndsk motsvarighet till gymnasieutbildning. Srskild behrighet Mnga utbildningar krver mer n grundlggande behrighet. Det kan vara en gymnasiekurs som exempelvis Matematik C eller Naturkunskap B. Som vi nmnde tidigare krver alla utbildningar p avancerad niv att du redan har lst en grundlggande utbildning p hgskolan. Om du inte har grundlggande behrighet, s mste du frst komplettera genom att lsa p kommunal vuxenutbildning (komvux) eller p folkhgskolan. Vnd dig till din kommun fr att ta reda p vart du kan komplettera dina betyg. Meritvrdering och urval Nr du vet att du r behrig till en utbildning r det fritt fram och ska, men det r nd inte skert att du kommer in. P mnga utbildningar rcker inte antalet platser till alla skande. D mste ett urval gras. Dina meriter kommer d att vrderas. Med meritvrdet konkurrerar du sedan om utbildningsplatserna i urvalet. Urvalet sker i tv steg, urval 1 och urval 2. Du kan lsa mer om meritvrdering och urval p www.studera.nu Anskan Till de flesta utbildningsprogram och fristende kurser skter Verket fr hgskoleservice (VHS) antagningen. P www.studera.nu framgr vilka program som VHS skter antagningen till och dr kan du ocks anska till utbildningarna direkt p hemsidan. Sista anmlningsdatum fr de utbildningar som man ansker via VHS r 15 april respektive 15 oktober varje r. Sen anskan till restplatser Nr sista anmlningsdag har passerat kan du gra en sen anmlan till program, kurser och kurser inom program som inte blir fyllda. Om det finns eller uppstr lediga platser p utbildningen kommer behriga skande som gjort en sen anmlan att antas. P webbplatsen http://www.studieplatser.nu har hgskolorna och universiteten mjlighet att annonsera om sina lediga studieplatser. En sen anmlan behandlas endast i mn av tid. Skande som r behriga rangordnas efter det datum som den sena anmlan kommer in. Studiemedel Att studera p universitet och hgskolor r gratis. Studiemedel kan du f i hgst 240 veckor fr studier p universitet och hgskoleutbildning nr du studerar p heltid. Studiemedel bestr av en bidragsdel och en lnedel. Lnedelen mste du betala tillbaka nr du studerat frdigt. Bidragsdelen behver du dock inte betala tillbaka. Hur mycket studiemedel du fr beror p om du studerar p heltid eller deltid och hur mnga veckor du studerar. Fr mer information; www.studera.nu