Att Finna Och Att Utveckla TalangRF

Att finna och att utveckla talang
- en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet
Per Gran Fahlstrm
FoU-rapport 2011:2
FoU-rapporter
2006:1 2006:2 2006:3 2006:4 2006:5 2006:6 Lrande och erfarenheters vrde (Per Gerrevall, Samanthi Carlsson och Ylva Nilsson) Regler och tvlingssystem (Bo Carlsson, Kristin Fransson) Fysisk aktivitet p Recept (FaR) (Annika Mellquist) Nya perspektiv p riksidrottsgymnasierna(Maja Uebel) Kvinnor och mn inom idrotten 2005 Utvrdering av den idrottspsykologiska prolen - IPS-prolen (Gran Kentt, Peter Hassmn och Carolina Lundqvist) 2006:7 Vgen till elittrnarskap (Sten Eriksson) 2006:8 Nridrott i skolmilj (Bjrn Forsberg) 2006:9 Kartlggning av det idrottspsykologiska omrdet med avseende p svensk elitidrott (Gran Kentt) 2007:1 Idrotten Vill - en utvrdering av barn- och ungdomsidrotten (Lars-Magnus Engstrm, Johan R Norberg och Joakim kesson) 2007:2 Sexualisering av det offentliga rummet (Birgitta Fagrell, Jesper Fundberg, Kutte Jnsson, Hkan Larsson, Eva Olofsson och Helena Tolvhed) 2007:3 Det sociala ledarskapet (Martin Brjeson, Johan von Essen) 2007:4 Frivilligt arbete inom idrotten (Lars-Erik Olsson) 2007:5 Varumrkets betydelse inom idrotten (Anna Fyrberg, Sten Sderman) 2007:6 Analys av trningstider inom freningsidrotten - en studie av sju lagidrotter sett ur ett lders- och knsperspektiv (Christian Augustsson, Gran Patriksson, Owe Strhlman och Stefan Wangsson) 2007:7 Mlstyrning och bidragsgivning inom svensk idrott (Johan Sderholm ) 2007:8 Ekonomiska styrmedel inom ideella organisationer (Erik Lundmark, Alf Westelius) 2007:9 Nridrott i skolmilj, etapp 2 (Josef Fahln, Bjrn Forsberg) 2007:10 Doping - personlighet, motiv och moral i idrotten (Jesper Thiborg, Bo Carlsson) 2007:11 Eliten eliten - men vxer. Frndrade perspektiv p elitidrott (Mikael Lindfelt) 2008:1 Doping- och antidopingforskning - En inventering av samhlls- och beteendevetenskaplig forskning och publikationer 2004-2007 (David Hoff) 2008:2 Idrottens anlggningar gande, driftsfrhllanden och dess effekter (Josef Fahln, Paul Sjblom) 2008:3 Idrottens roll i samhllet ll (Sara Sandstrm, Mats Nilsson) 2008:4 Vilka stannar kvar och varfr? (Britta Thedin Jakobsson, Lars-Magnus Engstrm) 2008:5 Medlemskapet i den svenska idrottsrrelsen - En studie av medlemmar i fyra idrottsfreningar (Torbjrn Einarsson) 2008:7 ldre en resurs fr idrottsrrelsen (Margareta Johansson) 2008:8 Mjliga tekniklsningar fr LOK-std, SISU verksamhet och antidoping (Kenneth Olausson, Stewe Grdare, Torbjrn Johansson, Mikael Wiberg, Oskar Juhlin) 2009:1 2009:2 2009:3 2009:3 2009:4 2009:5 2009:6 Kunskapsversikt: Styrketrning fr barn och ungdom (Michail Tonkonogi) Kunskapsversikt: Kost- och nringslra inom idrotten (Eva Blomstrand och William Apr) Varumrkets betydelse inom idrottsrrelsen - ett sponsorperspektiv (Anna Fyrberg och Sten Sderman) A Sponsors Perspective on the Swedish Sports Movement (Anna Fyrberg och Sten Sderman) Valuta fr pengarna - om frldrars kostnader fr barnens deltagande i tvlingsidrott (Krister Hertting) mnet specialidrott i gymnasieskolan - en utvrdering av mnet lsret 2008/09 (Magnus Ferry och Eva Olofsson) Vilka r idrottens valda makthavare? - Om rekrytering till styrelser inom svensk idrott (Jesper Fundberg)
STOCKHOLM APRIL 2011 | ANDRN & HOLM | FOTO: Bildbyrn
2010:1 Anvndning av idrottsanlggningar - en studie av tillgnglighet till och frdelning av tider i idrottsanlggningar ur ett jmstlldhetsperspektiv ( Christian Augustsson, Owe Strhlman, Gran Patriksson, Stefan Wagnsson) 2010:2 Idrottsutbildning och utbildningsreformer - en kartlggningsstudie av Sveriges gymnasiala idrottsutbildning och dess villkor i den nya gymnasieskolan (Stefan Lund) 2010:3 Utvrdering av RIG-verksamheten - ur ett SF och elevperspektiv 1999-2009 (Sten Eriksson) 2010:4 Etnisk mngfald inom svensk elitidrott - om frndring ver tid och en nulgesanalys (Jesper Fundberg, Lars Lagergren) 2011:1 Utvrdering av Riksidrottsfrbundets jmstlldhetsarbete mellan ren 2005-2010 (Gertrud strm) 2011:2 Att nna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet (Per Gran Fahlstrm)
Tryckta rapporter kan bestllas frn Riksidrottsfrbundets kundtjnst kundtjanst@rf.se Ladda hem rapporterna i PDF frn www.rf.se/dokumentbank. En komplett FoU-lista nns p www.rf.se.
Frord
Selektion och talangidentifiering r ett stndigt terkommande diskussionsmne inom idrottsrrelsen. Diskussionen om talangutveckling och utslagning lever stndigt svl inom specialidrottsfrbunden (SF) och idrottsfreningarna som i externa kanaler. I media framfrs olika synstt och vrderingar dr den ena ytterligheten sger att det krvs en tidig idrottsdebut och att verksamheten ska bygga p tidig och intensiv trning. Den andra ytterligheten dmer ut det synsttet och menar istllet att det handlar om att behlla s mnga som mjligt och s lnge som mjligt. Trots att frgan stndigt r aktuell finns ingen klar bild och verblick av hur talangverksamheten organiseras inom SF, vid vilka ldrar olika aktiviteter fr talangidentifiering och talangutveckling introduceras. Vi vet att det finns mnga olika utgngspunkter och perspektiv nr det gller talang och med stor sannolikhet ven mnga olika synstt inom bde lagidrotter och individuella idrotter. Fr att f frgorna belysta och skaffa mer kunskap fr vidare diskussion och tgrder, gav RF P G Fahlstrm, Fil.dr. och universitetslektor vid Linnuniversitetet i Vxj, i uppdrag att genomfra den hr studien. Syftet med studien r att kartlgga SF:s selektionsstrategier och selektionsniver. Antalet SF som medverkat i studien har, i samrd mellan forskaren och RF, begrnsats till 16 stycken. Det r vr frhoppning att rapporten bidrar till kad frstelse fr hur SF ser p begreppen talang, talangidentifikation och talangutveckling och att den stimulerar till en bred och initierad debatt men framfr allt att bde frbund och freningar ska ha nytta av den i den fortsatta diskussionen och det fortsatta arbetet med att utveckla sina talanger. Maja Uebel Chef Idrottsutveckling Riksidrottsfrbundet
Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet 3
Innehll
Frord..........................................................................................................................................................3 Sammanfattning ..........................................................................................................................................7
Ngra resultat i korthet ........................................................................................................................................................................7 Ngra nedslag i rapporten.......................................................................................................................................................................7
1. Inledning ................................................................................................................................................9
Talangbegreppet ........................................................................................................................................................................................10
2. Syfte - Frgestllningar .....................................................................................................................12

Avgrnsningar .............................................................................................................................................................................................12
3. Metod .................................................................................................................................................13
3.1 Deskriptiv underskningsansats ...............................................................................................................................................13 3.2 Kvalitativ underskningsmetod .................................................................................................................................................13 3.3 Urval av specialidrottsfrbund .................................................................................................................................................13 3.4 Tillvgagngsstt och genomfrande ....................................................................................................................................14 3.5 Analysens genomfrande ............................................................................................................................................................14 3.6 Bedmning av kvalitativa underskningar ..........................................................................................................................15 3.7 Kllkritik .................................................................................................................................................................................................15 3.8 Litteratur ...............................................................................................................................................................................................15
4. Tidigare forskning ...............................................................................................................................17

4.1 Vad r talang? ....................................................................................................................................................................................17
4.1.1 Deliberate practice ........................................................................................................................................................................................................17 4.1.2 Vad krvs? ...........................................................................................................................................................................................................................17 4.1.3 Den endimensionella och den multidimensionella talangen ..................................................................................................................19 4.1.4 En- och er-idrottstalanger .......................................................................................................................................................................................19
4.2 Nr och hur kan talanger identieras? .................................................................................................................................19 4.3 Effektiv talangutveckling ................................................................................................................................................................20
4.3.1 Coachens betydelse ......................................................................................................................................................................................................20 4.3.2 Fysiska kvaliteter ..............................................................................................................................................................................................................21 4.3.3 Mentala och knslomssiga kvaliteter .................................................................................................................................................................21 4.3.4 Framgngsfaktorer fr talangutveckling ..............................................................................................................................................................22
4.4 Long-Term Athlete Development LTAD .....................................................................................................................24 4.5 Ett annat perspektiv p talang och talangutveckling .....................................................................................................24
5. Specialidrottsfrbundens syn p begreppet talang......................................................................26

5.1 Talang nskvrd frmga? ........................................................................................................................................................26 5.2 Betydelsen av det medfdda ......................................................................................................................................................27 5.3 Tidig mognad .......................................................................................................................................................................................28 5.4 Miljns betydelse ...............................................................................................................................................................................29 5.5 Ambition Attityd ...........................................................................................................................................................................30 5.6 Den multidimensionella talangen .............................................................................................................................................31
6. Specialidrottsfrbundens syn p talangidentikation ................................................................32
6.1 Nr anser frbunden att talang kan identieras? ...........................................................................................................32 6.2 Hur anser frbunden att talang kan identieras? ...........................................................................................................34 6.3 Vilken kompetens krvs fr att identiera talang? ..........................................................................................................36 6.4. Fysisk mognad Relativ lder ..................................................................................................................................................37
7. Specialidrottsfrbundens syn p talangutveckling .......................................................................39

7.1 Rekommenderade trningsmngder och trningsinnehll i olika ldrar ...........................................................39 7.2 Utvecklande av talangtrappor ....................................................................................................................................................42 7.3 Frbundens syn p specialisering ............................................................................................................................................43 7.4 Strategier fr att samla upp sena talanger ....................................................................................................................46
8. Specialidrottsfrbundens syn p knsaspekter p talang ..........................................................49 9. Diskussion ............................................................................................................................................53

9.1 Resultatdiskussion..............................................................................................................................................................................53
9.1.1 Begreppet talang ..............................................................................................................................................................................................................53
9.1.2 Talangidentikation.......................................................................................................................................................................53
9.1.3 Talangutveckling ..............................................................................................................................................................................................................56 9.1.4 Avslutande reektioner utifrn resultaten .........................................................................................................................................................57
9.2 Diskussion utifrn litteraturen ....................................................................................................................................................58

9.2.1 10 000 timmar...................................................................................................................................................................................................................58 9.2.2. Andra perspektiv .............................................................................................................................................................................................................60
9.3 Utvidgad diskussion ..........................................................................................................................................................................60

9.3.1 Nationellt kontra internationellt ..............................................................................................................................................................................60 9.3.2 Vilken idrott ska vi anvnda vra resurser till? ..............................................................................................................................................61 9.3.3 Konsekvenser av minskad fysisk aktivitet ............................................................................................................................................................62
9.4 Avslutande reektion ....................................................................................................................................................................62
Referenslista .............................................................................................................................................64 Internet ......................................................................................................................................................67
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att studera den talangverksamhet som organiseras av specialidrottsfrbunden. Huvudomrden har varit: Specialidrottsfrbundens syn p talang Specialidrottsfrbundens syn p talangidentifikation Specialidrottsfrbundens syn p talangutveckling
Ngra resultat i korthet

Frbundens bild kan sammanfattas med att de anser att det nns ngot medftt som kan kallas talang men att detta nog inte r s viktigt. Denna talang utvecklas genom lngsiktig trning som krver stor vilja/ambition. Denna vilja frstrks och bevaras bttre om man nns i en stimulerande och ambitis milj. De menar ocks att om man identierar vissa av dessa talanger tidigt s r det ingen garanti fr senare framgng. Det r svrt att se vilka utvare som har frutsttningar att bli bra och nnu svrare att veta vilka som faktiskt kommer att ha den lngsiktiga uthlligheten att trna s mycket som krvs. I samtliga frbund pgr ett arbete med att ta fram nya talangprogram, ofta i form av talangtrappor. De esta frbunden frordar en relativt sen specialisering. De esta anger att nr utvaren brjar gymnasiet s krvs att man prioriterar en idrott eftersom den trningsinsats som krvs frn gymnasielder omjliggr aktivitet i ytterligare en idrott. Frbunden anger att deras talangprogram och resurser anvnds likadant fr killar och tjejer. Dremot kan det vara skillnad p sjlva innehllet i aktiviteterna. Frbunden har en mycket begrnsad kunskap om talangverksamheten i de olika freningarna.
Ngra nedslag i rapporten

Frbunden lgger stor vikt vid att finna talangerna tidigt trots att de verlag anser att talang inte r s viktigt, att det r svrt att se dessa talanger tidigt och att man inte har ngra skra kriterier att utg frn vid talangidentifiering. Det r lite motsgelsefullt och frgan kan stllas, varfr lgger man s mycket tid p att finna talanger om talangen inte r s viktig? En annan intressant notering r att frbunden ofta beskriver talangerna som unika. De utvecklas i olika takt, de har olika styrkor och svagheter som tillsammans gr dem framgngsrika. nd verkar de flesta vilja skapa en generell talangmodell, en talangtrappa som alla ska g. ven detta verkar paradoxalt och frgan r, varfr frsker man skapa generella modeller fr att finna unika personer? Dessutom r det intressant att frbunden i stor utstrckning genomfr utvecklandet av dessa talangtrappor var fr sig. Man samarbetar med Riksidrottsfrbundet respektive Sveriges Olympiska Kommitt men det tycks inte finnas ngot samarbete i dessa frgor mellan specialidrottsfrbunden. Varfr frekommer det inte mer erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan frbunden nr det gller talangverksamheten?
Frbundsfretrdarna framhller freningarnas roll och betonar att det r drute som stora arbetet sker. Trots detta finns p frbunden ganska liten kunskap om vad som faktiskt sker i freningarna. Frbundsfretrdarna anger att man har samma resurser och organisation nr det gller talangverksamhet fr tjejer respektive killar. Flertalet frbund menar dock att tjejerna utvecklas tidigare och att deras behov r annorlunda etc. Men nr det sedan kommer till deras organiserande av talangverksamheten t.ex. urval och talangtrappor s tar man mycket liten hnsyn till detta. Det finns skl fr frbunden att fundera ver mera individanpassade talangsystem skall det finnas flera olika talangtrappor? I den stndigt pgende debatten om ungdomsidrott och talangutveckling anfr mnga att vr verksamhet borde se ut som i de starka idrottsnationerna fr att vi ska bli lika konkurrenskraftiga. Dessa nationer har dock ofta mnga fler utvare att vlja mellan och har rd att bedriva en verksamhet som leder till att man tappar fler p vgen. Dessutom mste vi i frhllande till de framgngar vi vill ha stlla oss frgorna, hur vill vi att vr svenska idrott ska se ut, vilket pris vill vi betala fr internationella framgngar? Detta r ngra av de omrden som kommer att behandlas i denna rapport.
1. Inledning
Talang och talangutveckling r terkommande diskussionsmnen inom svensk idrott. I de stora msterskapen som OS, VM- och EMtvlingar jmfrs ofta de svenska deltagarnas insatser med andra lnders, bde vad gller resultat och organisering. Srskilt intensiva blir diskussionerna nr resultaten inte lever upp till de frvntade. Den svenska idrotten intar en stark position i dagens samhlle och idrottsframgngar, uppndda eller uteblivna, r i det nrmaste av nationellt intresse. Drfr frs denna debatt inte bara i en mindre krets. I radio, TV och tidningar, p central och lokal niv inom den organiserade idrottsrrelsen och i hem och p arbetsplatser bljar debatten. Mnga uttrycker sig ocks tvrskert om hur talangverksamheten borde se ut och hur vi br gra utifrn vad andra lnder gr. Trots att detta r en stndigt aktuell frga finns idag ingen klar bild och verblick av hur talangverksamheten organiseras inom specialidrottsfrbunden, i vilka ldrar frbunden inleder sina ambitioner att finna de framtida landslagsutvarna, vilka skillnader det r mellan olika idrotter, hur verksamheten ser ut fr killar respektive tjejer. Men nd uttalar sig mnga med stor skerhet om hur talangutveckling br organiseras, vad som menas med talanger, nr de kan identifieras och hur de br trna fr att utvecklas optimalt. I den massmediala debatten framfrs olika synstt och vrderingar. Den ena sidan r vertygad om att det krvs en tidig idrottsdebut och att verksamheten ska bygga p tidig och intensiv trning: att sga nej till detta r att sga nej till medaljerna.1 Den andra sidan dmer ut detta synstt och menar att det r fel att gallra ut barn i 10-rs lder. De anfr i stllet att det handlar om att behlla s mnga som mjligt s lnge som mjligt.2
1 Se t.ex. Sven Gustavsson Tidig start krvs fr OS-medalj. Dagens Nyheter 13 december 2007 och Linus Schrder Bra med tidig och intensiv trning. Svenska Dagbladet,14 december 2007. 2 Se t.ex. Jan Lewenhagen Behll spelarna s lnge som mjligt. Dagen Nyheter, 3 maj 2006, Tomas Lerner Fel av fotbollsklubbar att gallra bort tioringar. Dagens Nyheter 20 november 2007. och Linus Schrder Ung elitsatsning dms ut. Svenska Dagbladet 13 december 2007.
Diskussionen om talang och talangutveckling visar p mnga olika synstt och perspektiv. Somliga lyfter fram det medfdda som ngot ytterst viktigt, medan andra menar att det medfdda inte har ngon strre betydelse. De betonar i stllet att det handlar om den tid och energi individen lgger ner p seris och mlinriktad trning. Nr vi ser unga idrottare som presterar bttre n jmnriga kamrater s hyllar vissa de medfdda talangerna medan andra betonar att vi inte kan veta om det blir ngot frrn efter mnga r av ndamlsenlig trning. Oavsett vilket synstt man frordar s tycks dock de flesta vara verens om att det, oavsett tidiga framgngar eller inte, handlar om en lng process innan och att de tidiga segrarna inte med sjlvklarhet betyder framgngar i vuxen lder. Det finns allts mnga olika utgngspunkter och perspektiv nr det gller talang. Det r rimligt att anta att det finns mngder med olika synstt bde inom lagidrotter och individuella idrotter. De olika idrotterna ingr i internationella frbund. Drfr kan man anta att deras synstt ocks pverkas av den internationella idrottskulturen. Srskilt markant borde detta vara i idrotter som domineras av lnder vars idrottskultur r olik vr. Elitidrotten prglas idag av en kande ekonomisering och kommersialisering. Stora summor omstts rligen. Framfr allt de stora arenaidrotterna liknar i mnga stycken den internationella underhllningsbranschen.3 Samtidigt bygger den svenska idrottsrrelsen i grunden p en ideell folkrrelseverksamhet dr alla skall vara vlkomna och dr alla har rtt att delta p lika villkor.4 Idrotten i vrt land har flera hundra tusen ledare och funktionrer som jobbar helt utan ekonomisk ersttning. Totalt sett bestr denna folkrrelse av ver tre miljoner mnniskor och endast cirka
3 Tomas Peterson Idrotten och samhllet i Ingela Broberg m.. Perspektiv p Sport Management. Stockholm: SISU Idrottsbcker, 2004. 4 Idrotten vill Idrottsrrelsens idprogram. http://www. rf.se/ImageVault/Images/id_2473/ImageVaultHandler.aspx 2010-05-04
sju tusen av dem berknas vara elitidrottare.5 Den samlade resultatinriktade elitidrotten och talangverksamheten br sttas in i detta strre sammanhang. Sammantaget kan konstateras att det r en mycket liten andel av landets samtliga idrottsutvare och att deras prestationer fr mycket stor uppmrksamhet i massmedia och i det offentliga samtalet.
cerad och mlmedveten trning fr att dessa egenskaper ska kunna leda till framgng p absolut elitniv.8 I en svensk kontext har Rolf Carlson genomfrt studien Vgen till landslaget.9 Han strvade efter att kasta ljus ver varfr vissa unga idrottare lyckas ta sig upp p landslagsniv medan andra inte gr det. I studien underskte han individer frn sju olika idrotter. Carlson menar att en tidig fysisk mognad mnga gnger frvxlas med en talang. Av resultatet framgr att de flesta pojkarna i landslagsgruppen r fdda tidigt p ret. Femtio procent eller fler var fdda under frsta kvartalet p ret. Carlson menar att detta tyder p att den fysiska mognaden har varit mycket viktig vid urvalet av dem som bedms som talanger. Detta var srskilt utmrkande i idrotterna brottning, skidkning, handboll och fotboll. D tidpunkten fr puberteten skiljer frn person till person rder fljaktligen stora skillnader i den fysiska mognaden ven inom samma lderskull. Skillnaderna ses dock inte som lika signifikanta hos flickorna, i alla fall inte i frhllande till uttagningarna till landslagsgrupper. I studien pongteras att det inte finns ngra samband mellan tidig fysisk mognad och senare fysisk kapacitet. Men genom ett tidigt urval hamnar sledes de barn som inte utvecklas tidigt i skymundan.10 ven Tomas Peterson har uppmrksammat problematiken med att identifiera talanger. Hans studier har fokuserat p fotboll. Precis som Carlson kunde Peterson visa, att ett tidigt fdelsedatum r gynnsamt fr att bli uttagen till olika matcher och lger, t ex zonlger. Detta fenomen fljer frn pojklag och hela vgen upp till landslaget. Peterson menar att skillnaden mellan de som r fdda p frsta halvan av ret och resterande r hgst betnklig. ven om skillnad mrks redan i de allra yngsta ren blir de n mer tydliga nr det
8 Dean Keith Simonton, Origins of genius: Darwinian perspectives on creativity. Oxford University Press, 1999. 9 Rolf Carlson, Vgen till landslaget. En retrospektiv studie av framgngsrika ungdomar i sju idrotter. Stockholm: HLS frlag, 1991. 10 Ibid., 146-147
Talangbegreppet
Talangbegreppet har ocks behandlats p olika stt inom forskningen. Den ena ytterligheten menar att talang r ngot medftt, anlag och egenskaper, som r ndvndiga fr att n framgng.6 Andra menar att de medfdda egenskaperna vervrderas och att det enbart r den tid som individen avstter till seris och mlmedveten trning som r avgrande. Omrdet talang och talangutveckling r mycket komplext att underska. Det r mnga faktorer som pverkar och som skulle kunna pverka vem som blir framgngsrik i idrott. Idrottsforskare har ofta fljt en av tv vgar. Den frsta fokuserar frmst p ett deterministiskt synstt. Utgngspunkten fr detta perspektiv har varit att frutse vilka som kommer att utvecklas till idrottare p elitniv. Detta har gjorts genom att studera vilka beteenden, frdigheter, personligheter och egenskaper som pverkade de unga idrottsutvarna. Den andra vgen har istllet varit mer dynamisk i sin karaktr. Mjligheten att frutse tonas hr ner och istllet fokuseras processen som ger utvaren mjligheter att utvecklas. Hr diskuteras miljns betydelse fr att skapa ett positivt klimat fr idrottaren att utvecklas. Frhllningssttet r lngsiktigt och tillvgagngssttet varierar beroende p person och p milj.7 En blandning av dessa tv perspektiv fretrds av Simonton som definierar talang som ngot medftt men tillgger att det krvs kvalifi5 Riksidrottsfrbundet, http://www.rf.se/templates/Pages/ InformationPage____339.aspx, 2008-04-24 6 Talangutveckling, motiverande och mlinriktad trning fr barn och ungdom. Britta Riis & Per Boldt Jrgensen (red) Stockholm: SISU Idrottsbcker, 2006 7 Johan Fallby, Spelarutveckling, ett helhetsperspektiv Solna: Svenska Fotbollfrlaget, 2006, 19-20
nrmar sig uttagning till zonlger. Detta frstrks sedan ytterligare nr det blivit dags fr elitlger. Flickornas uttagningar prglas inte av detta i samma utstrckning.11 Det framfrs mnga sikter om hur svensk idrott ska gra fr att uppn en ttplats p den internationella arenan. Mnga tror sig veta hur en svensk modell skulle kunna se ut och menar att vi idag ligger efter mnga av vra konkurrenter. Andra menar att tidig specialisering och toppning i unga ldrar r vanlig frekommande i svensk idrott. Men egentligen finns ingen samlad kunskap om talangverksamheten inom den svenska idrotten. Freliggande rapport hoppas kunna utgra ett steg fr att tcka den kunskapsluckan.
11 Tomas Peterson (2004), Selektions- och rangordningslogiker inom svensk ungdomsfotboll, http://www.idrottsforum.org/articles/peterson/peterson.html, 2008-08-19
2. Syfte - Frgestllningar
Syftet med freliggande studie r att kartlgga selektionsstrategier och selektionsniver i verksamhet organiserad och initierad inom ett antal specialidrottsfrbund inom Riksidrottsfrbundet. Med selektionsstrategier avses, dels vilka aktiviteter t ex tvlingar, serier, msterskap, talanggrupper, trningslger, landslagsuppdrag etc. som frekommer, dels vilka vervganden som ligger bakom dessa aktiviteter och vilka mnster som kan ses i de av specialidrottsfrbunden initierade aktiviteterna. Med selektionsniver menas vid vilken lder dessa olika aktiviteter introduceras. Fr att besvara ovanstende syfte skall fljande omrden belysas: Specialidrottsfrbundens syn p talang: Hur talang definieras i frhllande till respektive idrott. Betydelsen av de medfdda egenskaperna i frhllande till tidig mognad, miljns betydelse etc. Specialidrottsfrbundens syn p talangidentifikation: Strategier fr att identifiera talanger. Nr och hur dessa talanger kan identifieras. Talang i frhllande till tidig mognad. Specialidrottsfrbundens syn p talangutveckling: Trning och tvling i olika ldrar. Frhllandet mellan trning och tvling. Frbundens syn p specialisering. Strategier fr att n individer med lngsammare utveckling late bloomers.
Badminton, Basket, Bordtennis, Brottning, Handboll, Fotboll, Friidrott, Gymnastik, Innebandy, Ishockey, Klttring, Lngdskidkning, Orientering, Simning, Sportskytte12 och Volleyboll. (Urvalet beskrivs nrmare i metodkapitlet.)
Avgrnsningar
Denna studie begrnsar sig till att studera 16 olika idrottsfrbund som valts ut i samrd med Riksidrottsfrbundet. De utvalda idrotterna r:
12 Svenska Sportskyttefrbundet ingr numera genom en sammanslagning med Frivilliga Skytterrelsen och Skytterrelsens Ungdomsorganisation i Svenska Skyttesportfrbundet
3. Metod
3.1 Deskriptiv underskningsansats
Studien har en deskriptiv ansats, vilket innebr en beskrivning av hur ett problemomrde har varit eller hur det r just nu. Ansatsen passar studiens syfte eftersom avsikten r att belysa olika svenska specialidrottsfrbunds talangverksamhet och deras syn p begreppet talang, talangidentifikation och talangutveckling. ven om teorigenomgngen (i nsta kapitel) visar p en del av forskningen p omrdet talang och talangutveckling s r forskningen om idrottens faktiska verksamhet mycket liten. Den forskning som finns p omrdet r framfr allt genomfrd i en internationell kontext ofta med en mycket normativ inriktning hur ska verksamheten organiseras fr att utveckla framgngsrika idrottare? Freliggande studie syftar dremot till att beskriva hur verksamheten ser ut idag fr att skapa en djupare frstelse fr omrdet. Den diskussion som frts p talangomrdet har ofta prglats av personliga vrderingar och tyckande medan den vetenskapliga grunden varit mera begrnsad. Denna studie kan bidra till att skapa en bred och beskrivande bild av omrdet och r drfr deskriptiv till sin karaktr utan att utg frn ngon specifik hypotes.13
I studien anvnds drfr intervjuer fr att f en djupare insikt i hur de utvalda idrottsfrbunden ser p omrdet talang- och talangutveckling. Metoden gr det mjligt att kommunicera med intervjupersonerna och p s stt f en djupare frstelse fr deras svar p olika frgor. Dessutom ges mjlighet att stlla fljdfrgor som ger mer utvecklade svar frn respondenten. D 16 olika idrottsfrbund studeras och att vart och ett av dessa kan ses som ett specifikt fall kan detta ses som ett exempel p vad Bryman kallar en multipel fallstudie.14 En kvantitativ inriktning t ex med hjlp av enkter skulle visserligen gett mjlighet att studera fler frbund, vilket i sig skulle ha varit positivt men nackdelen med detta upplgg hade varit att det frmodligen inte skulle ha gett lika uttmmande svar, vilket prioriterats i denna studie.
3.3 Urval av specialidrottsfrbund

Tillsammans med fretrdare fr Riksidrottsfrbundets avdelning fr idrottsutveckling identifierades ett antal kriterier fr urval av frbund: Lag- respektive individuella idrotter Idrotter med lnga karrirer t ex precisionsidrotter Idrotter med tidig internationell genombrottslder Estetiska idrotter Idrotter med mnga kvinnliga respektive manliga utvare Sm respektive stora idrottsfrbund Idrotter dr Sverige har/har haft stora internationella framgngar Det idrotter som valdes ut utifrn de angivna kriterierna var: Svenska Badmintonfrbundet Svenska Innebandyfrbundet Svenska Basketfrbundet Svenska Ishockeyfrbundet Svenska Bordtennisfrbundet Svenska Kltterfrbundet Svenska Brottningsfrbundet
14 Alan Bryman, Samhllsvetenskapliga metoder, (Malm: Liber, 2002), 370-371.
3.2 Kvalitativ underskningsmetod

Studiens problemomrde gr det mjligt att argumentera fr svl en kvantitativ som kvantitativ ansats. Syftet krver svl detaljerade och exakta, svar som lngre och mera utvecklade frklaringar och resonemang. Eftersom de frgeomrden som behandlas r omfattande r risken stor att en renodlad kvantitativ metod, t ex en enktunderskning, skulle krva en stor mngd ppna frgor. Det skulle sannolikt medfra mnga ofullstndiga svar eller betydande internt bortfall, dvs. enkter dr frskspersonerna inte besvarar alla frgor.
13 Runa Patel och Bo Davidsson, Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomfra och rapportera en underskning, Lund: Studentlitteratur, 2003, 12-13 och Nathalie Hassmn och Peter Hassmn, Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU Idrottsbcker, 2008, 33.
Svenska Skidfrbundet/Lngdskidkning Svenska Handbollfrbundet Svenska Orienteringsfrbundet Svenska Fotbollfrbundet Svenska Simfrbundet/Simning Svenska Friidrottsfrbundet Svenska Sportskyttefrbundet Svenska Gymnastikfrbundet Svenska Volleybollfrbundet Urvalet av intervjupersoner har ocks gjorts i samverkan med RF:s kontaktpersoner. De rekommenderade vilka personer som skulle kontaktas p respektive specialidrottsfrbund. Efter kontakt har den anvisade personen/frbundet utsett den person som skall fra frbundets talan i underskningen. Respondenternas positioner i respektive specialidrottsfrbund varierade ngot. I ngra fall har det varit frbundskaptenen fr seniorlandslaget, i andra fall den ansvariga fr ungdomslandslag och i ytterligare ngra fall har det varit en person i ledande stllning gllande utveckling, talangansvarig, landslagschef etc. Dessa utvalda personer anges inte med namn i rapporten utan de har mandat att fra respektive frbunds talan. Drigenom r det den officiella stndpunkten som lyfts fram.
tid. P s stt fick respondenterna tid till frberedelse och mjlighet till att hnvisa vidare till annan lmpligare person. Nr en personlig kontakt var tagen skickades information om innehllet i intervjun till frskspersonerna fr att ge dem mjlighet att frbereda sig och vid behov rdfrga sina kollegor p frbundet fr att frska skerstlla att vi verkligen fick frbundens officiella sikter. Sjlva intervjusituationerna skilde sig lite beroende p respondenterna. I de flesta fallen genomfrdes intervjuerna p deras arbetsplats, i ngot annat fall p en idrottsplats, ett caf eller till och med i hemmet. Platserna valdes utifrn vad som passade respondenterna. Detta fr att de skulle kunna knna sig trygga och tillfreds med situationen. Alla intervjuer spelades in med hjlp av diktafon, lagrades som ljudfiler och skrevs ut ord fr ord.
3.5 Analysens genomfrande

Transkriberingen av intervjuerna kan ses som det frsta steget i bearbetningen infr den kommande analysen.16 Med detta menas att det r ett bra stt att lra knna det insamlade materialet. Det ger en grov bild av de svar som intervjuerna har gett och blir p s stt en frsta utgngspunkt fr bearbetningen. Svaren frn respondenterna delades in teman som utgick frn huvudomrdena i intervjuguiden. Under bearbetningen gjordes kopplingar till litteraturen fr att finna relevanta kopplingar till de freliggande svaren. Detta kan ses som en blandning mellan induktiv och deduktiv strategi. Denna blandning benmns ibland abduktion. Syftet med detta r att motverka lsningar och frutfattade meningar.17 Bryman menar att deduktiva och induktiva strategier har olika perspektiv men det deduktiva innehller dock ett visst mtt av det induktiva och det induktiva innehller ven deduktiva inslag.18
3.4 Tillvgagngsstt och genomfrande

Intervjuer kan benmnas som semistrukturerade. Med detta menas att intervjuerna utgr frn en utarbetad intervjuguide med givna frgor men att det finns utrymme att anpassa ordningen p frgorna efter vad som passar i den aktuella situationen. Dessutom lmnas spelrum fr att stlla fljdfrgor om s nskas. Intervjuaren fr mjlighet att g djupare in p de svar som kan anses srskilt viktiga.15 Vid inledningen av projektet skickades ett introduktionsbrev till de berrda specialidrottsfrbunden. Dr informerades kortfattat om underskningens syfte och att de inom kort skulle bli kontaktade fr bokning av intervju15 Ibid, 127.
16 Hassmn och Hassmn, 2008, 112. 17 Patel och Davidson, 2003, 23-24. 18 Bryman, 2002, 21-23
3.6 Bedmning av kvalitativa underskningar

Vetenskapliga underskningar kan bedmas utifrn olika kriterier. Bryman anvnder begreppet trovrdighet som kan delas in i fyra delar, tillfrlitlighet, verfrbarhet, plitlighet och konfirmerande. Att studien r tillfrlitlig innebr att forskaren behandlar sitt material p ett korrekt stt. I denna studie ska detta frsts som hur intervjumaterialet behandlas. Forskaren ska med andra ord strva efter att terge respondentens andemening p ett trovrdigt vis. Det andra delkriteriet, verfarbarhet, innefattar att ge en tydlig och korrekt beskrivning av den kontext som studerats. Det aktuella sammanhanget har drfr en signifikant betydelse av hur materialet kan tolkas. Det tredje kriteriet som ska uppfyllas r plitlighet. Detta innebr att det ska vara en tydlig redogrelse fr hur underskningen har bedrivits och att det finns mjlighet att granska de kllor som anvnts. I det hr fallet handlar det om att allt intervjumaterial sparas fr att kunna granskas och att studiens kllor tydliggrs. Det sista delkriteriet innebr att det ska vara mjligt att konfirmera resultatet. Detta innebr att det ska finnas mjlighet att styrka resultatet av underskningen. I denna studie r det drfr viktigt att strva efter objektivitet i den mn det r mjligt. Det r ocks viktigt att styrka tolkningarna med vetenskaplig forskning fr att de ska betecknas som trovrdiga.19
debatten i massmedia framfrs ibland kritik mot hur olika frbund bedriver sin verksamhet vilket naturligtvis kan leda till en viss frsiktighet i deras uttalanden. Kritiken har exempelvis handlat om tidig specialisering och om att prioritera tidig fysisk mognad nr man egentligen borde leta efter talang.20 Detta kan medfra att respondenterna blir ngot frsiktiga i sina svar p frgorna. Frbundens svar behver allts inte ndvndigtvis terspegla klubbarnas synstt. Det senare r dock inte syftet med denna studie. Sledes r freningarnas stndpunkter ngonting fr framtida forskning. Ytterligare en kommentar angende underskningsgruppen r att av 16 frbundsfretrdare var 12 mn och enbart fyra kvinnor. Detta svarar sannolikt mot verkligheten vad gller knsfrdelningen p poster som talangansvarig, landslagschef och liknande inom specialidrottsfrbunden. Knsfrdelning br dock noteras eftersom intervjusvaren kan antas pverkas av om den svarande r man eller kvinna t.ex. p omrden som likheter och skillnader mellan knen i talangverksamheten, syn p tjejers och killars talangutveckling etc.
3.8 Litteratur
Litteraturen som anvnds i studien representerar de centrala och mest frekventa kllorna som str att finna i referenslistor inom det aktuella omrdet. Vissa kllor kan tyckas gamla. De finns dock med, dels fr att de bygger p mycket gedigna studier, dels fr att de n i dag har stor relevans och intar en stark position inom forskningen p omrdet och ofta refereras. Vissa referenser terkommer i stort sett i alla artiklar och bcker p omrdet och kan betraktas som standardverk. Detta kan dock innebra ett problem d det kan ses som en brist att talangforskningen bygger p ngra f verk och att det finns ngra mycket domine20 Se t. ex. Jonas Arnesen, Kappvndarna skadar debatten. Svenska Dagbladet. 18 december 2007, Jonas Arnesen, Sluta hyckla om barnen, RF. Svenska Dagbladet. 1e december 2007, Tomas Lerner, 2007, Jan Lewenhagen, 2006 och Rosmarie Sdergren, Idrottsministern varnar fr tidig elitsatsning. Dagens Nyheter 13 december 2007.
3.7 Kllkritik
Respondenterna str fr ett officiellt perspektiv. De fr de utvalda specialidrottsfrbundens talan. Detta var ocks studiens syfte men det skall betonas att frbundens verksamhet ocks skulle kunna beskrivas av andra aktrer inom verksamheten. En frbundsstyrelseledamot, en klubbtrnare, eller en anhrig till en idrottsutvare skulle naturligtvis kunna beskriva frbundets verksamhet p ett annat stt, utifrn det perspektiv de har. Det br drfr betonas att de insamlade svaren har ett srskilt perspektiv, ett officiellt frbundsperspektiv. I
19 Bryman, 2002, 258-261
rande perspektiv. Mer om detta i diskussionen i slutet av rapporten. Fyra kllor terkom frekvent i referenslistorna. Dessa var Benjamin Blooms retrospektiva intervjustudie om talang och talangutveckling inom mnesomrdena idrott, musik, konst, matematik och vetenskap. Han studerade 120 framgngsrika personer fr att frska finna framgngsfaktorer fr en talang.21 Den andra ofta refererade kllan var Rolf Carlsons avhandling Vgen till landslaget, en studie om varfr vissa idrottsutvare tar sig till landslagsniv medans andra inte lyckas? 22 Den tredje kllan var The making of an expert, en artikel av K.A. Ericsson m.fl. som visar att exceptionell frmga inom ett specifikt omrde r resultatet av en stor mngd (minst 10,000 timmar) mlinriktad trning (deliberate practice) snarare n medfdda aspekter.23 Av samma huvudfrfattare The Role of Deliberate Practice in the Acquisition of Expert Performance.24 Den sista centrala referensen var Jim Browns Sports Talent, How to Identify and Develop Outstanding Athletes. Brukar ibland betraktas som en guide fr hur kvaliteter hos de som bedms som talangfulla kan tillvaratas och utvecklas. 25
21 Benjamin S. Bloom, red., Developing talent in young people. New York: Ballantine Books, 1985. 22 Rolf Carlson, 1991. 23 K. Anders Ericsson, Michael J. Prietula and Edward T. Cokely, The Making of an Expert, Harvard Business Review, (2007) 24 Ericsson, K., Anders, Krampe, Ralf T. & Tesch-Romer Clemens. (1993) The Role of Deliberate Practice in the Acquisition of Expert Performance Psychological Review, (1993): 6 (1993) 25 Jim Brown, Sports Talent, How to Identify and Develop Outstanding Athletes. Champaign, Illinois: Human Kinetics, 2001.
4. Tidigare forskning
4.1 Vad r talang?
Bloom definierar talang som an unusually high level of demonstrated ability, achievement or skill in some special field of study or interest.26 Men Bloom menar att det inte r tillrckligt fr att beskriva en talang utan han menar istllet att miljn har stor betydelse. Det krvs att individen genomgr en lrandeprocess inom det specifika mnesomrdet fr att utveckling ska ske. Exempel p vad som krvs r utbildning, en uppmuntrande omgivning och givetvis ocks trning.27 I hans studier, som fokuserar p mnga fler omrden n idrott, finns inga resultat som indikerar ett samband mellan IQ-niv och exceptionell skicklighet. I hans studier av idrottsutvare framkom dock signifikanta skillnader betrffande lngd och kroppsstorlek. Hans resultat visade att det i flera fall kan vara frdelaktigt att vara stor och lng.28 Att tilltron till den medfdda frmgan r lg framgr ocks av Ericsson och hans kollegor.29 De nmner t.ex. Wolfgang Amadeus Mozart, som enligt mnga fddes som ett musikaliskt geni. Frfattarna menar dock att man d glmmer bort att hans pappa, en bermd musiklrare, tidigt introducerade och utbildade honom i musik. Mozart, precis som andra exceptionellt skickliga personer inom olika flt, var inte fdd som en expert p musik, han blev expert. Ericsson och hans kollegor menar att en talang i frsta hand r ett resultat av en stor mngd fokuserad trning, i form av deliberate practice, som p svenska skulle kunna versttas som planlagd/mlmedveten.
krver begrnsar tiden till hur mycket individen i frga kan trna. F personer inom omrden som exempelvis idrott och musik klarar av att koncentrerat utva deliberate practice mer n fyra, fem timmar t gngen. Faktum r att de flesta bara orkar va ett par timmar t gngen. Fr att understryka vikten av att trna med koncentration berttar de om den knda violinisten Nathan Milstein som en gng i tiden blev ngslig av hur mycket andra trnade (ofta hela dagar). Han frgade d sin mentor, professor Auer, hur mycket han skulle va. Svaret han fick var att om du bara var med dina fingrar spelar det ingen roll hur mycket du var, det kommer aldrig bli tillrckligt. Om du dremot var med huvudet r tv timmar tillrckligt.30 Fr att maximera nyttan av deliberate practice fordras otroligt mycket av individen i frga, men ocks av omgivningen. Enligt Ericsson och hans kollegor krvs tid, energi och minst tio r av intensiv trning.31 Dessutom kan det komma att behvas tillgng till trnare, trningsanlggningar, utrustning och ngon som r villig att betala fr trningen. Det kan ocks finnas behov av att ngon kan skjutsa idrottaren till och frn trningar och tvlingar. Fr att maximera vinsterna med att trna lngsiktigt r det ndvndigt att begrnsa trningstiden. Om det r alldeles fr mycket trning kan det leda till utmattning, istllet rekommenderas att idrottaren fr chansen att terhmta sig dagligen eller tminstone veckomssigt. Idrottaren behver sledes hitta en balans mellan god och koncentrerad trning och vila/terhmtning.
4.1.2 Vad krvs? Enligt vissa forskare krvs det allts tiotusen timmar av intensiv trning innan utvare vinner internationella tvlingar.32 P vissa omrden kan det ta nnu lngre tid. Fr musiker kan det handla om femton till tjugofem r
30 Ericsson et al. 2007, 119 31 K. Anders Ericsson, Ralf Th. Krampe and Clemens TeschRomer, The Role of Deliberate Practice in the Acquisition of Expert Performance, Psychological Review, (1993): 6 32 Ericsson et al. 2007, 119-120
4.1.1 Deliberate practice Deliberate practice bestr av tv olika typer av lrande. Det frsta handlar om att frbttra redan inlrda frdigheter och det andra bestr av att lra sig nya. Koncentrationen som detta
26 27 28 29 Bloom, 1985, 5. Ibid., 5-6. Ericsson et al. 2007, 117. Ibid., 120.
av intensiv trning fr att n vrldsklass. Det r viktigt att komma ihg att detta r ngot som har ndrats ver tid. Tidigare var det mjligt att n yttersta elitniv med mindre mngd trning. Som exempel tar Ericsson upp maraton fr amatrer som idag har bttre tider n guldmedaljrer frn olympiska spelen tidigare har haft. Det verkar som om ribban fr att n yttersta eliten hela tiden hjs. ven om det idag finns undantag fr detta menar frfattarna, att det r nst intill r omjligt att n den allra hgsta nivn utan minst tio r av intensiv trning. En stor del av forskningen visar att medfdd talang inte r tillrckligt utan att det krvs en stor mngd relevant trning. Dessutom rcker det inte alltid med att arbeta hrt. Det kan vara ndvndigt att gra detta i en frhllandevis lg lder. Ericsson fick vid en frelsning frgan om det var mjligt fr en vuxen person att trna hrt och mlinriktat under tio rs tid och om det d skulle vara mjligt att ta en olympisk medalj. Svaret frn Ericsson var att som det ser ut idag skulle det i stort sett vara helt omjligt utan att ha den trningshistorik som dagens elit har, dr nstan alla har brjat tidigt. Enligt detta synstt fr mnga barn helt enkelt inte mjlighet att trna deliberate practice och missar drmed chansen att n olympisk niv inom sin idrott.33 Frfattarna skriver att fr att bli extraordinrt skicklig inom ett omrde krvs frmgan att kmpa hrt och att ha mycket tlamod, det finns inga genvgar.34 De tar upp tre kriterier som mste uppfyllas fr att man ska kunna anses vara en expert. Det frsta som nmns r att expertens utfrande ska vara p en hgre niv n andra inom samma flt. Det andra kriteriet r att prestera konkreta resultat. Som exempel p detta nmns hjrnkirurger. Det rcker inte att de r skickliga med sina instrument, utan resultatet fr patienterna mste givetvis ocks vara lyckat. Det sista kriteriet som nmns r att det ska kunna replikeras och vara mtbart i laboratoriemilj. Inom idrott r mtbarheten mycket tydlig. Utvarna tvlar mot varandra under gemensamma och frut33 Ericsson et al. 2007, 119-120. 34 Ibid., 116
bestmda regler. Standardisering gr jmfrbarheten mellan individer tydlig, speciellt sett under en lngre tid. Trots dessa kriterier tar frfattarna upp att det kan vara mycket svrt att mta skicklighet inom olika omrden. Det kan handla om att mnga r involverade inom samma omrde och kanske under flera rs tid. ven om det ibland kan vara mycket svrt med mtbarheten understryker de vikten av att hela tiden frska mta prestationer.35 Begreppet talang kan definieras p flera olika stt. Exempel som en speciell naturlig frmga kan frekomma i ordbcker men anses i detta fall inte relatera till idrott. Inom detta omrde menar frfattaren att vi kan diskutera olika typer av talang.36 Det r sledes flera olika faktorer som br tas i beaktande. Bland annat nmns tio olika fysiska kvaliteter, storlek, snabbhet, fart, rrlighet, styrka, power, koordination, positions/riktningsfrndringar, syreupptagningsfrmga och frmgan att ta in information med hjlp av synen (vision) som relevanta, beroende p vilken typ av idrott atleten utvar.37 Drtill kommer ocks ett flertal olika mentala aspekter som viljan att utva sin idrott verallt och nr som helst (drive), passion, stabilitet, mental tuffhet, positiv attityd, realism, fokus, anstrngning, envishet och tvlingsinstinkt.38 Den hittills redovisade forskningen betonar den lngvariga trningens betydelse och menar att medfdda anlag och frutsttningar, talang, har en begrnsad betydelse. Men det finns alternativa synstt. Andra forskare anfr alternativa stt att beskriva individers fallenhet att utveckla frmga och hur denna utveckling br g till (se 4.5 Ett annat perspektiv p talang och talangutveckling).
35 36 37 38
Ibid., 117 Brown, 2001, 3-4. Ibid., 9-22. Ibid., 29-35.
4.1.3 Den endimensionella och den multidimensionella talangen Den endimensionella talangen kan till exempel vara en sprinter eller hjdhoppare. Hr behvs fljaktligen inte alla fysiska kvaliteter men andra sidan krvs vissa speciella frutsttningar just i sprint och hjdhopp . Exempelvis r riktningsfrndringar av ringa betydelse fr en idrottare som skall springa rakt fram i hundra meter, medan explosivitet och snabbhet r helt avgrande. Uttrycket i sig syftar till att kvaliteterna endast avser en sak att springa snabbt rakt fram. Idrottare av denna typ rknas inte som en lgre klass av idrottare utan har samma status som den multidimensionella talangen. Denna typ av talang kanske inte springer snabbast rakt fram utan har ocks andra kvaliteter. De mste bland annat kunna ta snabba beslut, hantera en boll, springa, byta riktning, undvika motstndare och reagera p med- och motspelare.39
kan komma att bli framgngsrik vid tvling p hgre niv. Vidare gr han gllande att det inte handlar om att frutsp vilka som kommer att bli stjrnor utan snarare identifiera de som innehar kvaliteter utver det vanliga.41 Vidare menar Brown som mnga andra, att talang ltt vervrderas och att ordet ofta enbart frknippas med fysisk frmga. En del coacher och frldrar som ser barn med mycket frdelaktiga fysiska kvaliteter frutstter att talangen garanterar framgngar inom idrotten. Brown pongterar att detta r fel. Det ger dock ppningar fr mnga spnnande mjligheter. Hur det kommer att g handlar om vilka mjligheter och vilken vilja individen har till att utvecklas.42
4.2 Nr och hur kan talanger identifieras?

Talangfulla idrottare som utvecklas fre och kanske till och med r dominanta jmfrt med sina med- och motspelare str att finna p alla ldersniver. De kan vara strre, starkare, snabbare, ja helt enkelt bttre n de andra barnen. Dessa barn och ungdomar skall ses som just mycket duktiga idrottare i sin ldersgrupp. Men att de r bra p vad de gr just d betyder inte att de kommer vara bra fem eller tio r senare. Vidare visar forskningen, trots mngas frhoppningar, att det r mycket svrt att frutsp om dessa unga idrottare kommer att lyckas som vuxna eller inte. Det finns alltfr mnga variabler att ta hnsyn till. ven om exempelvis muskelfibersammansttningen r optimal fr en idrott kanske motivationen inte rcker hela vgen. Detta r en faktor som r mycket svr att frutse. Litteraturen drar fljande slutsats: ha roligt och njut av stunden utan att frvnta dig eller krva framgng. Ett barn behver inte vara en stjrna vid tta rs lder fr att bli det vid arton, finns talangen s visar den sig s smningom.43
41 Ibid., 6-8. 42 Ibid., 27. 43 Ibid., 6-8.
4.1.4 En- och fler-idrottstalanger Litteraturen skiljer ocks p en-idrottstalanger och fler-idrottstalanger. De frstnmnda innebr kortfattat att idrottaren endast r riktigt bra i en idrott medan den andra fljaktligen syftar till en idrottare som kan prestera p elitniv i flera idrotter. P grund av tidig specialisering och tvling ofta med inriktning mot de stora summor pengar som elitidrottare idag kan tjna tycks trenden g mot att utva en idrott, vilket flera etablerade amerikanska coacher menar r ett stort misstag. De tycks istllet vilja uppmana de som har denna kvalitet att hlla p med flera idrotter lngre upp i ldrarna. Denna erfarenhet kan de sedan ha nytta av om de slutligen vljer att specialisera sig p en idrott.40 Brown anvnder sig dock av uttrycket en talang utver det vanliga. Det syftar till idrottare vars idrottsutvande utan tvekan r ver medel i jmfrelse med andra i samma lderskategori. Likas potentialen att personen
39 Ibid., 4. 40 Ibid., 4-6.
4.3 Effektiv talangutveckling

Ericsson et al. menar att talangutveckling handlar om att trna p rtt stt.44 Trningen ska i frsta hand inrikta sig p att lra in nya saker och inte bara trna p det som individen i frga redan behrskar. Med andra ord ska trningen vara lagom utmanande. Detta ingr som en viktig ingrediens i deliberate practice. Det r ocks frdelaktigt med en coach som kan vgleda genom den hr typen av trning och lra utvaren att trna sig sjlv. Mnga tror p idn om att prestationer kan frbttras genom att bara slappna av och lyssna p sin intuition. Frfattarna menar visserligen att intuition kan vara anvndbart i dagliga rutiner och familjesituationer men att det i annat fall r resultatet av deliberate practice. Fr att bli exceptionellt duktig inom ett visst flt rcker det inte bara att trna fr all trning r inte bra trning.45 P liknande stt beskriver Bloom sina resultat. Alla exceptionellt framgngsrika i hans studier trnade mycket under lng tid. Det handlar om vad som grs och hur det grs. Vidare skriver han, att tid r en avgrande faktor i lrandeprocesser men det r i sig sjlvt inte sjlvklart att det leder till exceptionell expertis. Mnga gr saker otroligt mycket under lng tid utan att bli riktigt duktiga p det. Ett exempel p detta kan vara mnniskor som under otroligt mnga r lagar mat, nstan dagligen, utan att fr den skull bli exceptionellt skickliga p matlagning.46 Det som krvs fr att utveckla exceptionell expertis, inom olika flt, r att man lr sig saker som man tidigare inte kunde. Fr att exemplifiera detta tar frfattarna upp golf. Fr en nybrjare i golf kommer den frsta tiden sannolikt g t till att frska att lra sig grunderna med slagen och att undvika misstag som att trffa ngon person med bollen. Trningen kommer att handla om att putta p green, sl bollar p driving-rangen och spela rundor med personer som r p ungefr samma niv. P
44 Ericsson et al. 2007, 117. 45 Ibid., 117. 46 Bloom, 1985, 409.
ganska kort tid kommer spelaren troligtvis att lra sig att utveckla en bttre kontroll och p s stt frbttra spelet. Spelaren fortstter va och trna mer puttning, mer slag och fler rundor spelas. Efter ett tag automatiseras rrelserna och spelaren behver tnka mindre och mindre p varje slag. Nu handlar det mer om knsla eller intuition. Efter detta r det inte skert att spelet fortstter att frbttras i samma takt. Spelaren ligger kanske kvar p samma niv under en lng period. Anledningen till detta r att spelaren nu trnar annorlunda n i brjan. I stllet fr att st p driving-rangen och trna slag, korrigera tekniken etc. s spelas nu rundor ett slag t gngen. S att nu fr spelaren bara en chans, endast ett slag frn samma plats och fortstter inte att korrigera sina misstag. Trning av fem till tio slag frn exakt samma stlle, skulle medfra mer feedback p tekniken och drmed en fortsatt frbttring av spelet kad kontroll. Bloom anfr vidare att professionella spelare vanligen slr mnga slag frn exakt samma stlle under trningen och nr de ska spela in sig p en bana infr en tvling gr de likadant.47 Det handlar sledes om en medvetenhet frn utvarna. Innan de slr bollen planerar och bestmmer de exakt hur de ska sl bollen och var de vill att den ska hamna. Om bollen inte hamnar dr de tnkt sig analyserar de vad som gick fel fr att minska risken fr att gra samma misstag igen. De strvar hela tiden efter att frbttra svagheter.48
4.3.1 Coachens betydelse Brown visar att framtidens yttersta elit kommer att behva olika typer av coacher eller lrare under olika perioder.49 I brjan coachas de flesta av lokala lrare eller coacher. Personer som kan erbjuda mycket tid och uppmuntran. Efter ett tag kommer de behva hitta en mer avancerad coach som kan hjlpa utvaren att frbttra sina frdigheter. Till sist verkar det framgngsrikt att arbeta med coacher som sjlva varit p internationell niv inom fltet.50
47 48 49 50 Ibid., 410-411 Ericsson et al. 2007, 118 Brown, 2001. 57-71 Jfr den process som pgr inom AEHESIS-processen
Vidare menar Brown att lrandeprocessen gr snabbare genom att anvnda sig av experttrnare. Talangutveckling krver coacher som kan ge konstruktiv kritik, bde negativ och positiv. De som verkligen strvar efter att n elitniv r ytterst motiverade och sker den hr typen av kritik. De r ocks tillrckligt skickliga att veta nr och om trnarens rd fungerar fr dem. De personer som studerats visste vad de gjorde rtt och fokuserade p vad de gjorde fr fel. De valde medvetet coacher som var oknsliga, som kunde utmana och driva dem mot bttre prestationer. De allra skickligaste coacherna kunde ocks identifiera vad som behvde frbttras p nstkommande niv. ven om Brown tar upp frdelen med bra trnare, sger han ocks att det inte ska finnas en vertro till trnaren. Bara fr att det r en skicklig coach innebr det inte att individen som trnas kommer n absolut toppniv.51
4.3.3 Mentala och knslomssiga kvaliteter Med mentala kvaliteter menas i detta sammanhang individens frmga att fokusera p rtt tankar infr sin uppgift. I en konkurrenssituation mste individen kunna hantera information och ta rtt beslut, samtidigt som pressen frn motstndare och omgivning r stor. Brown betonar att detta inte handlar om intelligens utan om att kunna se en helhet inom idrotten och kombinera detta med de fysiska kvaliteterna fr att pverka resultatet.54 De mentala och knslomssiga kvaliteterna kan vara bde rvda och inlrda. Vissa utvare r redan frn brjan naturligt entusiastiska och positiva till idrotten. Detta kan ndras ver tid. En eller ett par negativa upplevelser kan medfra stora frndringar. Detta innebr att miljn ses som mycket viktig. Att coacher och frldrar r stttande och undviker att pressa barnen fr mycket och fr tidigt r avgrande enlig Brown. Vidare frvrvas och utvecklas denna form av kvaliteter p liknande stt som de fysiska kvaliteterna. Det krvs fortlpande trning och planering fr hur de mentala aspekterna skall utvecklas.55 Om pressen blir fr stor kan det leda till att barn och ungdomar slutar med idrott. Detta r ngot som bde coacher och frldrar br ta i beaktande. En verdriven fokus p att vinna kan leda till stress och oro. Drmed riskerar individen att tappa sin motivation fr att idrotta. Dock kan tvlingar och matcher ha en positiv inverkan genom sina inslag av spnning och att utvarna fr mta sina frdigheter mot andra.56 Det finns ven vissa kvaliteter som r mer diffusa n de tidigare tv. Dessa anses trots det vara viktiga i frga om idrottsprestationer. Det gr inte att mta dessa kvaliteter och inte heller lra ut dem men det gr att diskutera dem med utvarna fr att medvetandegra
54 Ibid., 29. 55 Ibid., 36. 56 Richard A. Cox, Sport Psychology: Concepts and Applications, (New York: McGraw-Hill Companies Inc, upplaga 5, 2002) 109-111.
4.3.2 Fysiska kvaliteter Att tvla p hg niv stller hgre krav p fysiska kvaliteter hos idrottaren. I t ex basket r det en frdel att vara lng ven om det finns exempel p undantag med kortare personer som lyckas p hg niv. Det anses dock vara svrt fr den kortare individen att lyckas p hgsta professionella niv och det krver ofta exceptionella kompenserande kvaliteter snabbhet, teknik, speluppfattning etc.52 Vi har alla olika frutsttningar fr olika idrotter beroende p vilka individuella frutsttningar vi har. Vi kan givetvis trna fr att bli snabbare och starkare eller skaffa oss bttre syreupptagningsfrmga men bara till en viss grns. Vi har genetiska begrnsningar men genom ett hrt och mlinriktat arbete kan vi allts frbttra vra frutsttningar fr den aktuella idrotten.53
betrffande kompetensbaserad trnarutbildning. 51 Ericsson et al. 2007, 120-121 52 Brown, 2001, 9-10. 53 Ibid., 22.
aspekternas betydelse. Detta i sin tur kan p sikt skapa frstelse och mjligtvis kan individen skapa en frstelse fr fenomenet. Hr avses bland annat frmgan att kunna prestera nr det gller, en positiv inverkan p lagkamraterna och frmga att anpassa sig till situationen. En annan aspekt som anses viktig r att kunna ta till sig instruktioner och rd frn till exempel trnaren. Det ptalas dock att individen kan lyckas utan att ta till sig coachens rd men mnga idrottare skulle ocks kunna bli stjrnor om de lyssnade i strre utstrckning. Istllet fr flertalet nja sig med medelmttighet i ondan.57
mer om skjuts till trningar och pengar fr att ha rd med sin satsning. Frn tidiga ungdomsren och upp i vuxen lder (16-17 r och ldre) bytte de terigen ofta coach, denna gng till en s kallad master coach. Fr att bli antagen av dessa coacher krvdes ngot speciellt och vanligtvis behvde de intresserade g p s kallade try outs. Inom de underskta flten kade kraven och frvntningarna ju ldre utvarna blev. Simmarna frvntades sl rekord, matematiker frvntades finna lsningar p problem som aldrig tidigare hade klarats ut.59 Blooms studie visade att sporten introducerades genom frldrar, familj, vnner eller grannar. Vanligtvis gnade de sig t aktiviteter inom talangomrdet p helger och semestrar. Det var just i detta sammanhang som barnen brjade utveckla enkla frdigheter. Om familjen exempelvis var p stranden eller vid en pool visade frldrarna saker som att flyta i vattnet eller att gra bensparkar. Ngon av familjemedlemmarna skapade spnnande utmaningar i en aktivitet de sjlva tyckte om och barnen blev hela tiden uppmuntrade av omgivningen. Detta gestaltades ocks genom att frldrarna tillhandahll material, instrument och sportutrustning med mera. Det handlade allts mycket om tillgnglighet. En frlder placerade exempelvis alltid ett leksakspiano i nrheten av dr dottern lekte, vilket ledde till att hon ofta anvnde pianot.60 Blooms studie visade ven att idrottarna och musikerna startade i organiserad form i genomsnitt vid sex, sju rs lder. Detta kunde ske genom att frldrarna hyrde en lrare frn lektion till lektion eller deltog de i specialklasser. Anledningen till detta var att frldrarna trodde att det skulle vara vrdefullt fr dem. Det var dock ingen uttalad tanke att de skulle bli exceptionellt duktiga, utan det fanns en tro att det skulle vara utvecklande fr barnen. Frldrarna ville sllan lgga allt ansvar p barnens instruktr. De ansg att trnaren var ansvarig fr bra instruktioner i en positiv milj men att de sjlva hade ett ansvar fr att barnet
59 Ibid., 510, 518, 523, 525. 60 Ibid., 447-448.
4.3.4 Framgngsfaktorer fr talangutveckling En av de mest framtrdande aspekterna fr talangutveckling r att det krvs ett stort std frn omgivningen. Samtliga av deltagarna i Blooms studie menade att stdet hade varit ndvndig fr deras utveckling. Bland atleterna kunde det exempelvis handla om uppmuntran, pengar och tid fr att trna och ven att ha bra lagkamrater att trna med.58 Bloom presenterar resultaten utifrn tre tidsperioder. Ngra framtrdande faktorer under den frsta perioden (upp till 12-13 r) visar att hemmiljn var mycket viktig och inom idrotten skulle fokus ligga p att ha roligt. Under den hr perioden beskrivs coachen som srskilt viktig fr att motivera och inspirera barnen. Att lra sig speciella frdigheter var vid den hr tiden inget som prioriterades utan det handlade istllet om att vcka ett starkt intresse. Gllande hemmiljn beskrev mnga av de intervjuade att de lrde sig attityden, att alltid gra sitt bsta oavsett vad de gjorde. Under yngre ungdomsren (12-13 upp till 16-17 r) hade man vanligtvis en ny coach som stllde hga krav och bedrev en vldigt mlinriktad trning. Vanligtvis valde coachen sjlv ut dem som han eller hon ville trna. Under den hr perioden behvde talangerna inte std frn frldrarna p samma stt som tidigare, nu handlade
57 Brown, 2001, 45-52. 58 Bloom, 1985, 140, 509.
skulle vara frberett fr trningen och att de deltog regelbundet. De ansg ocks att de var ansvariga fr att barnet skulle gra sitt bsta.61 Efter ngra r av strukturell trning med std frn frldrarna gick det bra fr deras barn.62 Vid denna tid, ungdomsren (12 17) var de vl frberedda fr trningar, hade hg motivation och utvecklades kontinuerligt. Bloom menar att frldrarna och talangerna blev uppmuntrade av framstegen och tyckte att det var roligt. Det kom dock en tid d frldrarna inte lngre bara sg talangomrdet som utvecklande rekreation, utan de brjade fundera p vad detta kunde leda till i framtiden och hur bra de skulle kunna bli med rtt frutsttningar i frga om exempelvis trnare.63 Fljden av dessa funderingar ledde, enligt Bloom, ofta till att frldrarna skte upp en ny, mer avancerad instruktr. Trningen blev lngre, mer avancerad och krvde mer av utvaren. Dessa instruktrer kostade vanligtvis betydligt mer n vad frldrarna tidigare hade betalat fr instruktion. Ofta fick de ka ganska lngt fr undervisning och de letade omsorgsfullt efter en trnare som skulle passa. I denna lder minskade frldrarnas roll i frga om trning. Dremot var de otroligt viktiga som ekonomisk uppbackning men ven som std fr barnen, allting runtomkring hjlpte frldrarna till med. I de senare ren av talangutvecklingen (ver 16 17 r) studerade individerna vanligen med en s kallad Master teacher. Vid den hr tiden ansvarade talangen sjlv fr sin utveckling, ven om stdet frn omgivningen fortfarande kvarstod.64 Utbildningsnivn, ekonomisk status, arbete och intressen varierade i hg grad hos frldrarna till talangerna. En gemensam nmnare fr dem var dremot att de var villiga att spendera tid, resurser och energi p att skapa de allra bsta frutsttningarna de frmdde fr att tillgodose barnens behov. Det fanns nstan ingen grns p vad de kunde tnka sig att offra fr barnens skull, om de trodde att
61 62 63 64 Ibid., 451, 453 Ibid., 459. Ibid., 459. Ibid., 461, 469-470.
det skulle leda till utveckling. Fr de flesta av dessa frldrar var det ytterst viktigt att vid alla tillfllen gra sitt bsta, att alltid frska lyckas. Deras vrderingar var tydliga gllande att arbeta hrt, att arbete gr fre lek och att de frvntade sig att barnen anammade den hr attityden. Att arbeta efter lngsiktiga ml var en sjlvklarhet. Nr ett barn intresserade sig fr ett talangomrde frvntades att de tog med sig samma vrderingar som i vriga livet. Att lyckas, att gra sitt bsta, att arbeta hrt och anvnda tiden konstruktivt kan inte nog understrykas.65 Frldrarna till de studerade idrottarna (simning och tennis) var intresserade av idrott och uppmuntrade barnen till att hlla p med en eller flera sporter. De trodde att barnen skulle kunna ha stor nytta av idrotten och frldrarna visste vanligtvis en hel del om sport. Flera av frldrarna hade sjlva varit aktiva idrottare eller s hade de under lng tid njutit sport som skdare. Frldrarna till dessa barn hade uppmuntrat dem till att idrotta mycket tidigt. Fljden av detta blev att barnen lrde sig, antingen formellt eller informellt, dessa idrotter tidigt.66 verhuvudtaget levde dessa familjer ett mycket aktivt liv. Istllet fr att vlja aktiviteter som inte krver aktivt deltagande (exempelvis TV), gnade de sig hellre t idrott, musik, lsning, fotografering, att snickra eller att resa. Det var srskilt ptagligt att de ville att barnen skulle lra sig att anvnda tiden produktivt och om de gjorde sitt bsta var det alltid tillrckligt.67
65 Ibid., 510. 66 Bloom, 1985, 511 67 Ibid., 440
4.4 Long-Term Athlete Development LTAD

I mnga lnder arbetar idrottsfrbunden idag utifrn en talangutvecklingsmodell en talangtrappa som kallas fr Long-term Athlete Development och som har introducerats av Balyi.68 Modellen r en normativ struktur fr vad, hur och hur mycket de idrottsaktiva br trna i olika ldrar. Modellen innehller fyra olika trningsfaser som Balyi kallar learning to train phase (8-11/12 r), training to train phase (11/12-15/16 r), training to compete phase (15/16-17/18 r) och training to win phase (17/18 r och ldre). Varje fas inleds och avlutas, enligt Balyi ngot tidigare fr flickor n pojkar. I modellen ingr rekommendationer fr trning av olika traditionella element som styrka, snabbhet, koordination etc. men ocks life skills som kost, att planera sin tid, vnja sig vid att resa till trning och matcher etc. LTAD-modellen r i dag en mall/utgngspunkt fr mnga lnders talangprogram, t.ex. i Belgien, Canada, Danmark, England, Nordirland, Skottland Wales, m.fl. I Danmark, som betecknar sin modell fr talangutveckling ATK, Aldersrelateret trningskoncept, r de olympiska idrottsfrbunden skyldiga att utforma sin egen idrottsspecifika ATK-modell fr att erhlla ekonomiskt std frn Team Danmark. Nr Danmarks Badminton Forbunds talentudviklingschef Bo mosegaard beskriver utgngspunkterna fr Badminton-ATK formulerar han sig s hr: Badminton-ATK skal give alle (badminton-) brn chancen for at udnytte deres fulde potentiale. Derfor skal de stimuleres og motiveres gennem hele opvksten gennem leg, fysiske aktiviteter og trning i attraktive miljer. Hvis man srger for at give dem denne ballast, s kan de selv med tiden beslutte, hvordan de
68 Se t ex Istvan Balyi, Sport system building and long-term athlete development i Canada. The situation and solutions, Coaches Report, 8 (2), (2001): 25-28 och Istvan Balyi & Ann Hamilton, Long-Term Athlete Development: Trainability in Childhood and Adolescence. Windows of Opportunity. Optimal Trainability. Victoria: National Coaching Institute British Columbia & Advanced Training and Performance Ltd, 2004.
vil bruge deres badminton alt efter evner og ambitioner. Men det er vigtigt, at de har fet den fulde chance fra start.69 Uttalandet av mosegaard antyder att han som fretrdare fr dansk badminton ser deras ATK som ett stt att skapa ett system som ger alla oavsett senare ambitioner en s god idrottslig grund som mjligt. Med andra ord ett synstt som tillmtesgr svl kravet p en god modell fr talangutveckling som ambitionen att skapa en barn- och ungdomsidrott som inkluderar alla. Det perspektivet kan vara intressant att ha i minne nr de svenska specialidrottsfrbundens verksamhet studeras.
4.5 Ett annat perspektiv p talang och talangutveckling

Litteraturgenomgngen har s hr lngt gett en ganska entydig bild. Det finns naturligtvis ngot som kan kallas fr talang. Den vara av vldigt olika karaktr.70 Men oavsett denna talang och nr den eventuellt kan identifieras s r den tydliga bilden att forskningen framhller den lngsiktiga, mlmedvetna trningen som betydligt viktigare n den specifika talangen. Man mste lgga ned minst 10 000 timmar av mlmedveten trning (deliberate practice) fr att utvecklas till en internationell mstare.71 Ofta terges ett citat av Herbert Simon dr han sger att it takes 10 years of extensive training to excel in anything, 72 grna med tillgget att han borde veta fr han har vunnit nobelpriset.73 Ericsson et al. menar att deliberate practice r en koncentrerad, specialutformad, relevant trning, ofta enformig och till och med trkig, som syftar till att kontinuerligt frbttra utvarens frmga. Detta r allts det dominerande perspektivet.
69 BATK Badmintons aldersrelaterede trningskoncept. Kpenhamn: Danmarks Badminton Forbund, 2008. 70 SISU, Talangboken, 2006. I boken anges olika aspekter p talang: antropometriska, fysiologiska, motoriska, psykologiska och sociologiska 71 Se t ex Ericsson et al., 1993. 72 Se t ex Balyi & Hamilton, 2004. 73 Herbert Simon erhll 1978 Nobelpriset i ekonomi, i huvudsak p.g.a. sin forskning om beslutsfattande i organisationer.
Men det finns andra perspektiv som inte ftt lika stort utrymme, i varje fall inte i Sverige. Jean Ct och hans kollegor delar den dominerande synen p talang med t. ex. Ericsson m. fl. och att det krvs en stor mngd trning fr att utveckla talangen, men de r inte eniga i synen p deliberate practice.74 Ct m. fl. menar att det i forskningen inte finns ngot tydligt std fr att en tidig specialiserad och systematisk trning skall vara den bsta vgen fr att utvecklas frn talang till hgt presterande idrottsutvare. Han myntar i stllet uttrycket deliberate play och menar med detta att det finns std fr att en bred, engagerad men lekfull, spelliknande trning r minst lika effektiv. Enligt Ct och hans kollegor br de tidiga idrottsren (upp till 11-12 rs lder) vara sampling years dr man provar mnga idrotter med i huvudsak lekfull trning. I lder 12-15 r minskas antalet idrotter och aktiviteterna bestr av ungefr lika delar deliberate play och deliberate practice. Denna period kallar de specializing years. Frn cirka 16 r talas om investment years vervgande systematisk trning och fokusering p en idrott. Ct och hans kollegor menar att detta upplgg r lika effektivt fr att utveckla talang. Dessutom menar de att det har frdelen att det leder till mindre skador och ett bestende idrottsintresse hos dem som vljer att inte satsa p en elitidrottskarrir och min i motsats till den mera systematiska trning som ofta leder till att mnga utvare sluta fr att aldrig tervnda tillbaka till sin idrott igen.75
74 Se t ex Jessica Fraser-Thomas, Jean Ct, & Janice Deakin, Youth sport programs: an avenue to foster positive youth development, Physical Education and Sport Pedagogy Vol. 10, No. 1, February 2005, 19 40, Jean Ct, Joseph Baker & Bruce Abernethy. From play to practice: A developmental framework for the acquisition of expertise in team sport. In Janet Starkes & K. Anders Ericsson (Eds.), Recent advances in research on sport expertise. Champaign, IL: Human Kinetics. 2003, Jean Ct & Jessica Fraser-Thomas. Youth involvement in sport. In Peter Crocker (Ed.), Introduction to sport psychology: A Canadian perspective. Toronto: Pearson Prentice Hall, 2007, Jean Ct & John Hay. Childrens involvement in sport: A developmental perspective. In John Silva & Dianne Stevens (Eds.) Psychological foundations of sport (pp. 484-502). Boston: Allyn & Bacon. 2002. 75 Se t ex Fraser-Thomas, Ct, & Deakin, 2005, Ct, Baker & Abernethy, 2003, Ct & Fraser-Thomas, 2007, Ct & Hay, 2002, etc
I diskussionen i slutet av rapporten anknyts till dessa tv perspektiv igen.
5. Specialidrottsfrbundens syn p begreppet talang
5.1 Talang nskvrd frmga?

Nr frbundsfretrdarna fr frgan vad r en talang i din idrott svarar de ofta inledningsvis p vad som faktiskt krvs fr att bli internationellt framgngsrik i respektive idrott. Allts inte i frsta hand om det r en talang utan vad som r ndvndiga frmgor fr att lyckas. Hr fljer ngra exempel: Man mste inte vara bst p allting men man mste vara vrldsbst p ngonting men man kan ha en svaghet eller mindre bra sida. (Badminton) Michael Jordan den optimala talangen. (Basket) r man 10 r och har talangen s syns det. Det handlar mycket om att ha fallenhet att kunna ta emot instruktion och omstta det. Och om man vgar det glms ofta bort. Du mste vga prova, lita p dig sjlv. (Gymnastik) Vi ser attityden/instllning som en viktig talang kanske den viktigaste. Denna talang i kombination med trningsvilja trningsambition. (Bordtennis) Perceptionsfrmga kan man inte vara utan. Fr att lyckas mste man kunna ta in och bearbeta mnga intryck vldigt snabbt. S det handlar om spelfrstelse och snabb uppfattning. Men ocks en kreativitetsvariabel. En bra spelare, jmfrt med en mindre bra spelare p denna niv, registrerar alla mjligheterna medan en lite smre utesluter fler handlingsalternativ tidigare. (Innebandy) Intrycket r att frbundsfretrdarna tycker att detta r ett komplicerat begrepp. Nr intervjuerna kommer in p omrdet s blir ofta svaren frsiktiga och funderande. Vi talar om The Billion Dollar Question.
Vad innebr det att vara eller ha talang? Flera av frbunden tar upp att faktorer som vilja att trna hrt och att strva efter utveckling r srskilt viktiga. Utan drivkraften spelar det ingen roll vilka frutsttningar som finns. verlag visar resultatet av intervjuerna att de flesta frbunden anser att de tre begreppen medfdd talang, milj och trning har betydelse. Det skiljer sig dock en del i synsttet kring dessa. Ngra av frbunden menade att det medfdda r av stor betydelse medan andra inte ansg att det spelade speciellt stor roll. Dessutom var det vissa skillnader i uppfattningen om vad som r medftt. Skidfrbundet menade exempelvis att den viktigaste talangen r viljan och drivkraften att trna hrt och att detta var medftt. Oftast nr man pratar om talang s r det ngon som har ltt fr ngon idrott. Ja bra bollsinne i fotboll, bra teknik i skidor och s vidare, ltt fr det. Men det r inte den talangen som det handlar om, inte i lngdskidor som r en tuff, hrd och krvande sport bde fysiskt och psykiskt. D r det den talangen, att man brinner tillrcklig fr det. Den hr viljan att bli ngonting. Att underkasta sig allt det hr och ha fullstndigt fokus p det du skall gra. Det r den viktigaste talangen. Och den r nog mest medfdd, pverkas utav miljn, kan ocks pverkas utav trning. Men i den ordningen skulle jag vilja stta det i alla fall. (Skidor) En liknande uppfattning framfrs av Friidrott: Talangen r mngfacetterad helt klart, fysiskt, mentalt, vilken drivkraft man har, hur man pallar trning utan att g snder, om man gr snder hur driven man r att komma tillbaka fort och gra det man skall nr det gller rehabtrning. (Friidrott) Orientering menar att det handlar om fysisk och en sorts strategisk frmga: Vi mste kunna springa fort, vi behver ha en bra fysik. Man behver kunna tekniken och en
hel del erfarenhet eftersom vr tvlingsarena r p s mnga olika platser. Man behver ocks en stark personlighet, tro p sig sjlv, vara trygg i sig sjlv. Gra det man bestmt sig fr och tro p det. (Orientering) Forskning visar att medfdda faktorer inte tycks ha speciellt stor betydelse. Analogt med detta menar flera av frbunden, att drivkraften r srskilt viktig.76 S sger t.ex. Fotbollfrbundet att drivkraften r nummer ett och att det medfdda har mindre betydelse. ... vi tror ju inte s mycket p det genetiska, det r klart att allting gr ju att lra sig om man bara r intresserad och brinner fr det. (Fotboll) Specialidrottsfrbunden tycks mena att det bde handlar om vilka faktorer som kan anses som medfdda och om dessa faktorer har betydelse eller inte. Gemensamt mellan de flesta frbunden var att miljn och trningen ansgs viktiga. Brottningsfrbundet menade att det sjlvfallet r bra om utvarna har positiva medfdda aspekter och en bra milj att trna i fr att f fram talang men att det i frsta hand r en individ som vet vad den ska trna, hur den ska trna och varfr den ska gra det. Det skulle vara jttebra om en individ hade talang, men min syn p talang det r ngon som har en mlbild. Det r ngon som vet vad och varfr och hur man ska trna. Jag tror oftare att det r de som rcker till mlet i slutndan n de kortsiktiga talangerna som har snabba framgngar. (Brottning) Detta synstt ligger vl i linje med det som Ericsson m.fl. fretrder. De betonar vikten av ett reflekterande och analyserande synstt i strvan efter utveckling i trningen. Det krvs allts bde talang och en sorts medvetenhet om vad som behver gras med denna talang.77
Flera av frbunden betonade att den tidigare dominerande uppfattningen var att s fort man talade om talang s handlade det om teknik. I t ex fotboll och ishockey var det individen med en god teknik som var den sanne talangen. Men idag ses detta som en aspekt, kanske inte ens den viktigaste jmfrt med mera betydelsefulla aspekter som drivkraft, vilja och ambition.
5.2 Betydelsen av det medfdda

De flesta frbunden verkar allts tycka att det medfdda har betydelse. Dremot gr meningarna isr nr det gller hur viktigt detta r och vad som faktiskt r medftt. Det medfdda kan vara att man har en bra byggd kropp s att anlagen passar fr brottningen. Man har en bra kontroll p sin kropp och vad gller trningen, som jag nmnde frut, att man lr sig vad man ska trna, hur man skall trna och varfr. (Brottning) Nr det gller medfdda egenskaper s framhlls ofta olika fysiska faktorer som storlek, muskelfibersammansttning etc. Detta fr ocks std i litteraturen.78 Dr betonas att forskning har lyckats identifiera gener som har betydelse fr uthllighet, styrka, maximal syreupptagningsfrmga och fr trningsbarhet. Detta kan allts innebra att ngon som vljer att syssla med exempelvis en sprintgren i friidrott, men har en mindre andel snabba muskelfibrer, r det inte speciellt sannolikt att denne utvare nr upp till vrldselit i vuxen lder. Individen i frga kan utvecklas och gra enorma framsteg i frhllande till sin egen potential men gentemot konkurrenter med hg andel snabba muskelfibrer r det fga troligt att personen kan komma att konkurrera p toppniv. P samma stt kan det eventuellt vara med ngon som vljer att satsa p en sport som lngdskidkning. Den idrotten krver hg syreupptagningsfrmga och om det inte finns
78 Se t ex SISU Idrottsbcker, Talangutveckling, 2005, 17.
76 Se tex Ericsson, Prietula & Cokely, 2007, 117 och 120 och Bloom, 1985, 5-6. 77 Ericsson m.., 2007.
goda anlag till att kunna frbttra den kommer det troligtvis vara svrt att konkurrera med vrldseliten. Forskning visar nmligen att en del kan frbttra sin syreupptagningsfrmga avsevrt medan andra endast kan frbttra den lite.79 Med detta i tanke kan det tnkas vara mycket svrt att kunna hvda sig mot andra skidkare som kan ha extremt hga vrden. Drfr r det intressant att skidfrbundet inte i frsta hand framhll medfdda fysiska faktorer utan menade istllet att den viktigaste talangen i lngdskidkning r viljan, Det handlar om att ha en enorm vilja att underkasta sig all hrd trning och ha fullstndig fokus p det som skall gras och dessutom tla den oerhrt hrda trningen. Det r den viktigaste talangen och den r nog mest medfdd men pverkas utav miljn och kan ocks pverkas utav trning. I den ordningen skulle jag vilja stta det, i sdana fall. (Skidor) Denna uppfattning fr std av andra frbundsfretrdare. Du har lite med dig innan fdseln, det tror jag. Men du kan bli pverkad av din nrmilj, mamma, pappa, kompisar. Efter det blir det i en frening dr du kommer att spendera vldigt mycket tid. (Ishockey) Ishockeyfrbundet sger att de som oftast blir bst r de som alltid gr det lilla extra. Om trnaren exempelvis sger att de ska gra tio repetitioner av en vning, gr de kanske tolvtretton istllet, de har den inre drivkraften. Andra idrotter r inne p samma linje. I vr sport r trningsviljan, vilja att lyckas det viktiga. Drfr r det mycket svrt att utesluta ngon p grund av bristande talang. I vr sport kan man kompensera lite smre sidor genom att vara jttebra p andra. (Badminton) Samtidigt som den lngsiktiga trningen betonas av flera frbundsfretrdare anfrs
79 Ibid., 17
ocks att det inte bara rcker med att trna. Du mste, precis som Badmintonrepresentanten sger, ha ngonting extra: De kan ju inte kunna allt frn brjan, det kan vi inte krva Men vissa kan mer frn brjan, har ett bra skott eller s, men har dlig spnst som de d fr jobba med. (Handboll) Till en viss niv kan man lra sig. Att bli SMgymnast tror jag att man kan trna sig till det beror mycket p vad man sjlv vill. Men fr att n det yttersta, perfektionismen s krvs ngot extra. (Gymnastik) Sammantaget s tycks frbunden mena att det finns medfdda egenskaper. Oftast anges hr olika fysiska aspekter som storlek, muskelfibersammansttning etc. men ocks ambition, vilja och hngivenhet. De allra flesta frbunden framhller dock att de menar att det medfdda r av mindre betydelse n det som uppns genom lngvarig trning. Dessutom r det svrt att se vad som r medftt eller tidigt utvecklat.
5.3 Tidig mognad

Precis som ofta inom forskningen p omrdet s framhller frbunden det faktum att tidig mognad eller relativ lder pvekar bedmningen av vad som r medfdd talang och vad som r tidig utveckling. Fretrdaren fr simning ger en bra bild av detta: Jag tror att man mnga gnger frvxlar talang med fysisk mognad. I vr idrott blir det vldigt, vldigt tydligt att nr man r tio, elva, tolv och storvuxen s klarar man sig vldigt bra p den hr storleken och styrkan som man har ftt. Mnga frvxlar nog det med talang fr de gr ofta lngt i tvlingar och msterskap. Sen kommer det en dag nr de r femton, sexton och de andra har vuxit ikapp. D str de dr med sin urusla teknik, som de mnga gnger har. Medan andra har utvecklat en bttre teknik drfr att de var tvungna att gra det. (Simning)
Att talang mnga gnger misstas fr fysisk mognad r ngot som ocks forskningen visat. Tidig fysisk mognad medfr inte sjlvklart en hg fysisk kapacitet i vuxen lder men det leder till att barn som r sena i utvecklingen frbises. Det finns omfattande forskning p detta omrde. Olika studier, idrottsspecifika och generella, nationella och internationella, har visat p svrigheten med att gra jmfrelser mellan olika individer innan de alla passerat sin tillvxtperiod.80 Detta kommer att behandlas ytterligare i nsta kapitel. (Talangidentifiering)
Basket framhll till och med att det kan vara miljn som gr att en talangfull ung tjej eller kille vljer, och blir bra, just i en specifik idrott. Ta systrarna Eldebrink, de valde rtt frldrar, valde rtt postnummer fr i Sdertlje fanns det en positiv basketmilj. Sanna och Jenny Kallur kunde inte bli lika bra i basket i Falun men hade ungefr samma familjebakgrund. Tv tvillingpar med unik idrottsbakgrund. Det finns baskettalanger och idrottstalanger verallt men de mste vxa upp p rtt stlle: bor man i Sdertlje blir det i basket men i Trnaby blir det slalom. (Basket) Miljn kan vara den avgrande faktorn nr en idrottande kille eller tjej vljer om de ska satsa, och utveckla sin talang, eller inte. Vi tror att miljn r viktig. Om en spelare som r 13-14 r och r lite loj och r i en milj som r loj r risken stor att han inte kommer att f ett bttre beteende att skrpa till sig lite. Men har han trningskompisar runt sig som har rtt fokus s kan det absolut vnda. Men det som kan pverkas mest r att stta honom i en milj dr han har bra serisa kompisar omkring sig, som trnar bra, som snackar pingis p ett bra stt och som pverkar den hr killen. Men vi vill ocks utbilda trnare och frldrar i rtt instllning. (Bordtennis) Men man behver inte fdas i rtt milj man kan vlja milj: Det kan vara att flytta till ett idrottsgymnasium dr det finns bra trnare. Man blir en i mngden, man fr inte samma uppmrksamhet men bra sparring, planering, upplgg etc. En elitmilj, bra ldre spelare som inspirerar, bra trnare/kompetens. (Badminton) Fotbollfrbundet uppger att miljn och stdet fr utvarna r mycket viktigt. Det handlar om mer n att bara spela fotboll. Std hemifrn, trnare, frmga att hantera motgngar r bara ngra av de aspekter som kan vara viktiga fr
5.4 Miljns betydelse

I samtliga intervjuer framhlls att miljn r av stor betydelse. Friidrottsfrbundet uppgav att miljn var exceptionellt viktig och nmnde saker som en stdjande frening med bra trnare och att det finns fredmen i trningsgruppen. Samma uppfattning framfrs av andra frbund: ... fr en talang r det sjlvfallet lttare om individen i frga har tillgng till en god milj i form av en bra klttringsvgg och kompisar att trna med, men det r nd det medfdda som r avgrande. (Klttring) Miljn r oerhrt viktig, nstan a och o. De hr simmarna, trnar ju ganska mycket frhllandevis tidigt. De lgger ner vldigt mycket tid. Simning r inte heller i sig s jkla socialt nr man ligger i vattnet, men lite fre efter och mellan passen. En bra trningsgrupp dr de trivs tillsammans, har kul ihop och trivs, har kul med trnaren, det r allst skillnaden mellan att lgga av och fortstta. (Simning)
80 Carlson 1991, 146-147 och Peterson, 2005. Se vidare Carling Christopher, le Gall Fabrice, Reilly Tom & Williams A Mark. Do anthropometric and tness characteristics vary according to birth date distribution in elite youth academy soccer players? Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports. 2009 Feb; 19(1):3-9, Delorm Nicolas, Boich Julie & Raspaud Michel. The relative age effect in elite sport: The French case. Research Quarterly for Exercise & Sport, 2009 80(2): 336-344 och Helsen, Werner F., Van Winckel Jan & Williams Mark. The relative age effect in youth soccer across Europ, Journal of Sports Sciences, June 2005; 23(6): 629 636
utvecklingen. De flesta frbund ser detta som ytterst viktiga faktorer i frga om talangens utveckling. Men om individen r stark i sig sjlv kanske miljn har mindre betydelse: Miljn r alltid viktig men ju tryggare personen r i sig, desto mindre betydelse har miljn. D gr han eller hon sin egen vg oavsett (Orientering) Sammanfattningsvis betonar nstan alla frbundsfretrdare miljn. Citaten ovan r bara ngra exempel p detta. De framhller ocks att miljn r komplex, frldrar, kamrater, klubb, trnare, skola, lrare, etc. Men dessutom ppekas att miljn p olika stt kan pverkas, byta klubb eller trnare, flytta till annan ort, pverka frldrar, lrare och trnare etc. Miljns betydelse fr ocks std av forskning p omrdet. Bloom menade exempelvis att en uppmuntrande omgivning med std frn bland andra familj och trnare r extremt viktigt. De studerade idrottsutvarna sa till och med att utan stdet frn omgivningen hade de aldrig blivit s framgngsrika som de blivit. Std kan naturligtvis fs p ett flertal olika stt. Det kan exempelvis handla om tid fr trning, bra trningskompisar, uppmuntran och pengar.81
serad. Har man inte det intresset s kommer man aldrig bli ngot. (Fotboll) Instllning r viktigt menar frbunden, oavsett om ambitionen och viljan r medfdd eller inte, en talang eller inte. Vi ser attityden/instllning som en viktig talang, kanske den viktigaste. Denna talang i kombination med trningsvilja trningsambition. (Bordtennis) Det rcket inte bara med talang man mste vilja trna ocks: Drivet mste finnas dr. Det ser jag. De som har blivit bst r de som har trnat fr det, de som har bestmt sig. Det finns en bra beskrivning: man lever som skytt 24/7. Det r skyttet som gr frst, men det r viktigt att se p alla delar i livet man mste nd f in det hr med flickvn och pojkvn och familj och sdana saker. Man mste f tid med allt men det r nd skyttet man prioriterar. (Skytte) Man ser det tidigt men dremot s kan de utvecklas olika beroende p den inre drivkraften, viljan. En tidig talang kanske inte vill kmpa lika mycket. Medan en med lite mindre talang med kmpagld kan lyckas. Man ser talang till en viss niv. (Gymnastik) I attityden ingr ocks att man sjlv bidrar till att skapa en prestationsmilj som pverkar andra positivt. Rtt instllning till trning nr det r trning s trnar man och man vilar nr man ska. Rtt snack man pratar om trning p rtt stt, positivt. Tycker om att svettas och trna hrt. Bra kompis, snackar inte skit, unnar andra framgng. (Bordtennis) Sammantaget visar resonemanget sdant att det (eventuellt) finns ngot som r talang men att denna talang r mer eller mindre viktig. Talangen utvecklas genom lngsiktig trning,
5.5 Ambition Attityd

Precis som miljn framhlls s betonas betydelsen av rtt instllning. Uttryck som attityd, ambition, commitment, vilja etc. anvnds. Hr kommer ngra exempel p detta: Man mste ha karaktr, inre drivkraft och frmga att vara i ett kollektiv det r ju en lagsport. (Basket) Sedan rcker det ju inte att sticka ut som 15-ring, man mste orka hela vgen, det r extraordinary personer. Det r ju vrldsstjrnor vi r ute efter. (Handboll) Intresse. Det r den absolut frsta egenskapen. Fr att orka trna och orka vara foku81 Bloom, 1985, 140-141, 214
en lngsiktighet som krver stor vilja/ambition. Denna vilja frstrks och bevaras lttare om man finns i en milj som stimulerar ambitis trning. Men om det nu finns ngot som kan kallas talang. r den generell eller specifik? Kan man vara talang i bara en idrott eller kan man vara en mera generell talang?
det stlls dremot hga krav p de kvaliteter som har med snabbhet att gra.82 En av egenskaperna som fotbollfrbundets fretrdare tar upp som srskilt viktig r utvarnas koordination dvs. hur den egna kroppen hanteras. Denna frdighet gr enligt fotbollrepresentanten att trna upp men olika personer behver olika mycket trning: Det r klart att om ngon har lite ltt fallenhet fr koordination och ltt att uppfatta s kanske denne behver hundra timmar p sig fr att jonglera till trehundra medan jag kan behva tusen timmar. Det gr ju s klart att lra sig till sist. (Fotboll)
5.6 Den multidimensionella talangen

Fotbollsrepresentanten diskuterar betydelsen av de medfdda egenskaperna och frdigheterna. Fotboll innefattar s pass mnga olika kvaliteter att det medfdda inte har speciellt stor betydelse. S hr beskrivs det: Fotboll r en komplex idrott. Det handlar om att uppfatta situationer och positioner, att man spelar p olika positioner och r fysisk p olika stt. En fotbollspelare ska vara uthllig, snabb, explosiv och ska kunna hoppa hgt vilket gr att det blir vldigt komplext. Jag brukar sga att om man inte har ngon av de hr kvaliteterna, ingen har ju alla kvaliteter, s kan man kompensera det genom att vara jttebra p ngot annat. Om jag inte r s snabb s kan det kompenseras av att jag har bra speluppfattning, d lser jag in situationen och tjuvstartar lite i alla situationer och s kanske jag vinner mot dig nd. (Fotboll) Detta kan anknytas till vad Brown kallar den multidimensionella talangen, att ha mnga kvaliteter men att det kanske inte r ndvndigt att ha extremt mycket av allting. En talang av den hr karaktren kanske kan ta snabba beslut, byta riktning, undvika motstndare och hantera en boll otroligt bra men tillhr inte de snabbaste p att springa rakt fram. I ngon annan idrott kanske det istllet krvs en endimensionell talang, att ha extremt mycket av ngra f kvaliteter, som exempelvis en sprintlpare, att vara exceptionellt snabb p att springa en frhllandevis kort strcka. Fr den hr utvaren stlls inga krav p att hantera en boll eller att gra riktningsfrndringar men
82 Brown, 2001, 4.
6. Specialidrottsfrbundens syn p talangidentifikation

Nr frbundsfretrdarna anvnder begreppet talangidentifikation betyder det ibland att man frsker identifiera de viktiga egenskaperna (talangerna) och ibland att man frsker finna de individer som har en potential att bli framgngsrika (de talangfulla). I detta resultatkapitel kan drfr begreppet talangidentifiering ha bda dessa betydelser.
att de ven menar att de kan upptckas senare. Den allmnna uppfattningen som framkommer i intervjuerna fr ocks std i forskningen. Brown skriver att det alltid finns de barn och ungdomar som r bttre n andra. Detta betyder dock ingenting gllande om de kommer bli framstende idrottare i vuxen lder. Det kommer alltid att finnas barn som r bttre n andra barn i samma lder men det indikerar inte ngot annat n att de r bttre n andra barn i samma lder vid den specifika tidpunkten. (egen versttning) 83 Men vad tittar man d efter vad r det man kan se? Vi tittar mycket p instllning och attityder. Spelarna ska ha rtt fokus p match och p trning. Det r svrt att ta ut spelaren p 12-rsnivn det r mycket enklare nr det gller 15-ringar. De har varit med lngre och har mognat mer. D knner vi dem bttre som personer. (Bordtennis) Man frsker se om de sticker ut i sitt lag, om de passar p sin position, r det en spelare som r utvecklingsbar i den positionen. S det r en typ av bedmning. Sticker du ut i ditt lag, Har du fysiska frutsttningar, r du tvvgsspelare, etc: spelare, position och utvecklingsmjlighet. (Handboll) P vissa kan man nog se vldigt tidigt, p deras naturliga rrelsemnster i vatten, vattenbalansen, hitta lge, om man tar den hr simmssiga talangen. P andra kan man inte se det, utan det kommer sen, men de kan ju ocks lra sig, liksom det hr med tekniken. (Simning) Gymnastik framfr en annorlunda uppfattning. De menar att man kan se mognad, koncentrationsfrmga och frmga att frst instruktion, tidigt. Mognad mrker man oerhrt snabbt. Om man fr ett gng 7-ringar s r det nstan det som r det avgrande. Att man kan lyssna och
83 Brown, 2001, 6-8
6.1 Nr anser frbunden att talang kan identifieras?

Nr det gller frgan om talangidentifikation har de flesta frbund en reflekterande och problematiserande syn. Med det menas hr att de ser p frgan ur olika perspektiv. Den allmnna uppfattningen r att de relativt tidigt kan se om en person har frutsttningar att kunna bli bra och p det sttet skulle de d kunna benmnas som talanger. De talanger som, enligt frbunden, kan uppfattas tidigt handlar vanligtvis om kroppsuppfattning och koordination och egenskaper av liknande karaktr. De betonar dock att detta inte borgar fr att de blir framgngsrika som vuxna. De flesta frbund menar att man inte kan se detta med skerhet frrn i 15 19 rs lder. Ishockey sger att det kan drja upp till 15 22 rs lder innan det r mjligt att se vem som kan bli en spelare p hg niv. Ja, vi har ju camper fr U15 och d tycker man ju att man skulle kunna sga ngot men det knns vldigt oskert. Vi har ngra spelare i U18-landslaget som spelar i elitserien och klarar sig bra men det r ingen garanti fr hur det kommer att se ut nr de blir ldre. De r lngt fram, men det beror p hur var och en utvecklas. S ngonstans mellan femton och tjugotv kanske man kan veta. (Ishockey) Samtidigt som man eventuellt kan identifiera talang relativt tidigt s tycks den allmnna uppfattningen vara att man nd mste vnta och se. Det r egentligen bara klttring som sger att de kan se om det r en talang redan nr utvaren r tio r. Det skall dock tillggas
sedan gra det. Sedan r det vl s hr: en del passar inte fr det. De vill springa omkring. Andra tycker om ordning och reda fr det r det i gymnastiken. (Gymnastik) ven Innebandys fretrdare anfr andra faktorer n t.ex. tekniska och fysiska: Man gr p innebandykvaliter, sociala kvaliter och ngot som vi skulle kunna kalla personliga egenskaper. (Innebandy) Medan Skyttefrbundets representant menar att man ibland kan se tidig talang men att det egentligen inte betyder s mycket eftersom man inte vet om de kommer att ha rtt ambition trningstalangen. Vi har exempel p en skytt som kommit fram som 12-ring. Normalt ser man det inte frrn i 15 16 rs lder. Vid 13 14 r gr de ver frn sittande till stende sedan tar det ngra r. Det r vl dr i 15 16 rs lder man kan brja se det. Det man kan se d r om det r en skyttetalang. Man kan ju inte se om det r en skytt som till slut kommer att lyckas, om det r en trningstalang. (Skytte) Ofta sammanblandas kanske framgng p grund av tidig lngdtillvxt med talang. Volleyboll diskuterar detta: Det viktiga r egentligen inte kroppslngd utan hur hgt hoppar du. Om du r 207 s har du frdel nr det gller att hoppa hgt framfr en som r 180 cm. Det tar mer kraft och tid fr den som r kortare. S lngd ger dig frdel. Men samtidigt r det s att vrldens bste spelare r 191. Men han r extremt snabb och har enorm spnst. (Volleyboll) Det verkar allts finnas en allmn uppfattning att man kan se olika medfdda eller tidigt utvecklade frdigheter och egenskaper men att dessa inte garanterar senare framgng. Men handlar det om talang eller intresse? Fotboll menar att talang r relativt oviktigt. De menar att det avgrande r intresse och hn-
givenhet. Intresse mste utvaren ha hela tiden och det r sedermera det som avgr om spelaren kommer att bli framgngsrik. De menar vidare att de kan se dem som r duktiga just nu men, sger ocks, att det inte betyder att de kommer bli bra lngre upp i ldrarna. Brottning, som menar att talang handlar om att lra sig hur och vad som skall trnas samtidigt som det finns en tydlig mlbild, anser att de som har kortsiktiga framgngar i unga r inte r speciellt intressanta. De menar att det handlar om en lngsiktig process som gr att talangerna identifieras nr de r mellan femton och tjugo r. Dessa idrotter menar, som flertalet andra, att det rr sig om ett intresse som gr att individen utvecklas till t.ex. fotbollsspelare eller brottare. P frgan om nr man kan se en talang svarar de: Det kan man gra vid vldigt tidig lder p vissa. Det finns flera som man kan se bara p rrelsemnster och kontroll p kroppen att de skulle nog kunna bli duktiga brottare. Men att identifiera totalt s skall de ha kommit upp en bit, s att de r ngonstans mellan 15 och 20 r fr att verkligen blomma ut ordentligt som talang. (Brottning) Enligt frbunden tycks intresse och hngivenhet spela strre roll n medfdd talang. Men r det i s fall viktigt att brja tidigt, eller kan till och med tidig respektive sen start pverka vr syn p om en individ r talangfull eller inte? De flesta frbunden menar att man br brja tidigt utan att exakt precisera nr. Friidrott skiljer sig lite genom att de uppger att det r mnga som inte brjar frrn de r runt 13 r. Detta kan ses som relativt sent. Men trots detta r de i 18 19-rs lder redan bland de tio bsta juniorerna i vrlden eller Europa. Vidare menar de ocks att styrke- och distansgrenarnas utvare i regel slr igenom senare n exempelvis sprint- eller hoppgrenarnas utvare.
I sprint s r man snabb redan frn brjan, r man inte snabb frn brjan s blir man inte det heller. Och d frn brjan menar jag femtonsexton d kanske s syns det att talangen finns dr p ett eller annat stt. Man behver lngt ifrn vara bst men man mste vara med i alla fall. (Friidrott) Enligt Friidrott r det vanligt att utvare som inte r s bra som 14 15-ringar nd kan bli mycket framgngsrika. Som exempel p detta nmner de Christian Olsson och Karolina Klft som inte sgs som stjrnor i yngre tonren. Denna erfarenhet har ocks std i forskning p omrdet. Brown menar att hur mycket trnarna n skulle vilja, gr det inte att frutsp framgng i vuxen lder. Det finns helt enkelt allt fr mnga aspekter att ta hnsyn till.84 I resonemanget om talang ligger bde en absolut och en relativ aspekt. De kan handla om att bli s bra som mjligt utifrn sina frutsttningar absolut eller att bli s bra som mjligt i frhllande till andra relativ. Detta kommer att tas upp senare i detta kapitel men nmns hr eftersom ngra av frbunden snuddar vid detta i sina svar. Friidrottsrepresentanten menar till exempel att hur grna man n vill s kan man inte bli en sprinter p yttersta vrldsniv utan rtt sammansttning av muskelfibrerna. Likas gller det att ha rtt frutsttningar fr uthllighetsidrotterna. Kvaliteterna r dock trningsbara och kan frbttras men endast till en viss grns: ... r du fdd med dlig kondis s blir du inte ngon vrldslpare. (Friidrott) Likas menar Friidrottsrepresentanten att vissa fds starkare n andra och har ltt fr att just utveckla detta. ven Ishockey och Skidor uppger att det genetiska spelar en viss roll. Skidor anser vidare att du mste ligga p en viss niv gllande syreupptagningsfrmgan fr att vara bland de bsta p msterskapen.
84 Brown, 2001, 6-8
ven de mentala aspekterna r, enligt litteraturen p omrdet, i de flesta fall trningsbara.85 De kan vara bde rvda och upptrnade. En del r mycket intresserade av idrotten redan tidigt medan andra kanske blir det. Dock ppekas att det kan svnga snabbt om barnen/ungdomarna utstts fr negativa upplevelser. Detta gr att miljn ses som viktig del av dessa frgor. Brown uppger att det mentala krver planering och trning fr att det skall utvecklas. Vidare menar han att det finns ytterligare diffusa perspektiv i dessa frgor som att lyckas prestera i pressade lgen och kunna pverka sina medspelare i en positiv riktning. Dessutom r coachbarheten viktig, det vill sga att utvaren lyssnar p och tar till sig trnarens rd. Dessa frgor hnger samman med bde miljn och instllningen och fr anses viktiga i frga om talangens utveckling.
6.2 Hur anser frbunden att talang kan identifieras?

Utifrn de olika idrotterna kan vi se att olika faktorer ses som viktiga eller mindre viktiga fr en talang. Friidrott till exempel mter det mesta i tid, centimeter och meter. I uttagning av olika trningsgrupper etc. s kan olika typer av lngsiktiga vrderingar gras men inte vid msterskap. Nr det gller lger, sammandragningar och utvecklingstrffar i en grengrupp under hsten och vren kan man ta med ngon som kanske inte gjort resultat men som man tror p i framtiden. Eller p intag till friidrottsgymnasium dr de r 16-17. Men nr det gller till msterskapen r det strikt p resultat frn internationella frbund och har man inte klarat det s kan man inte anmla de helt enkelt. Dr r det strikt resultatmssigt. (Friidrott) Kvalgrnserna bestms inte av frbundet utan det r den internationella organisationen som styr detta. De inblandade fr en omedelbar feedback p om deras prestation r bra eller dlig. Det blir en form av naturligt urval till
85 Ibid, 45-52
fljd av detta. De pongterar dock att alla fr vara med men att de som inte r s bra tyvrr ofta trttnar. Friidrottens trningsgrupper bestr av bde killar och tjejer, aktiva p olika niver och frn olika rskullar. Det r intressant att jmfra simning och friidrott d dessa idrotter kan tyckas ha liknande utformning. Exempelvis handlar simningen och lpgrenarna om samma sak, att ta sig frn start till ml inom ramarna fr gllande regler. Simning uppmanar dock till att tona ner tidsfixeringen medan friidrottsfrbundet anvnder sina mtningar. Bda idrotterna menar dock att det r viktigt att ha roligt och att de aktiva kan vnta med beslutet om en eventuell elitsatsning. Det svenska laget frn friidrottsVM 2005 hade en snittlder p tretton nr de brjade trna friidrott. Det kan ses som relativt sent men de slog dessutom igenom relativt tidigt. Detta skulle kunna bero p att de sysslat med andra idrotter som gjort att deras fysik har kommit att bli vl lmpad fr friidrotten. Inom mnga frbund pgr diskussioner om uttagning utifrn aktuella resultat eller utifrn bedmning om framtida utveckling. Mnga frbundsfretrdare ser detta som ett dilemma. De menar att klubbar och ledare/frldrar ofta fredrar uttagningar utifrn ranking, resultat, skytteligor etc. medan de sjlva hellre skulle vilja se det lite mera lngsiktigt. Det blir jttemycket kritik frn trnare, klubbar, spelare, frldrar. Det r klart tryggare att g p resultaten. Det r accepterat att g p resultaten. De man tar ut fr inspiration, motivation etc sjlvuppfyllande profetia. (Badminton) Fotboll och Ishockey menar att andra aspekter r viktiga. P grund av dessa idrotters utformning kan utvarna kompensera sina smre kvaliteter med andra som r bra. Exempelvis kan brist p snabbhet kompenseras med spelfrstelse. Det vill sga att deras frmga att frst medfr att de kan vara p rtt plats vid rtt tillflle. Detta medfr att de kan vara fre
sin kanske snabbare motstndare.86 Fotbollfrbundet menar att det inte gr att se om ngon kommer att bli en stjrna. Det gr att se att individen har bra frutsttningar fr att bli bra. Utvarnas instllning framhlls i mnga fall som viktig fr att individen skall kunna bli framgngsrik. Skidfrbundets representant pratar om att kunna ta sig igenom ven trning som r monoton och kanske till och med trkig. Ishockeyfrbundet menar att individen med bra instllning gr det som krvs ven om trnaren inte tittar fr tillfllet. Vissa frbund uttrycker specifikt instllning medan andra talar om intresse. Speciellt Skidfrbundets fretrdare visade med tydliga exempel hur de menar att detta r viktigt. Vid uttagningar till skidgymnasierna har de djupgende intervjuer med de skande. Detta fr att faststlla hur stort deras intresse egentligen r. Anledningen uppges vara att de till exempel vill eliminera risken att de hller p fr att deras frldrar gillar skidor. Badmintonrepresentanten pongterar ett annat perspektiv vanan att ta instruktion, vanan att trna beroende p trningsbakgrund: r de bra p att ta in information, lra sig fort? Det r svrt att upptcka p ett 2-3dagars lger. Antingen r de vana att vara i en trningsmilj, vana att ta instruktion och att lra sig. De som inte r vana att f instruktion kan d se smre ut. Tycker de om att trna? Detta har en del med mognad att gra, svrt att utesluta ngon som trnar dligt ibland, men det kanske inte r en intressant spelare just nu. (Badminton) Fretrdaren fr Volleyboll stter med ngra ord fingret p ett frestande och mycket svrt dilemma: Om man har tv kandidater, en som r 197 med smre motorik och en kortare men som r snabb som en skllad rtta, s r det klart att den dr lnge r ganska intressant. Fr mjligheten att han blir en stjrna bara fr att
86 Jmfr Browns, 2001, resonemang om multidimensionell talang
han r lngre r s mycket strre. Det r ett jobbigt dilemma. (Volleyboll)
6.3 Vilken kompetens krvs fr att identifiera talang?

Det tycks vara svrt att veta vilka utvare som har frutsttningar att bli bra och nnu svrare att veta vilka som faktiskt kommer att ha den lngsiktiga uthlligheten att trna s mycket som krvs. Vem kan d se detta, vilken eller vilka kompetenser krvs fr att finna talangerna? I lagidrotterna finns ofta scouter som, fr klubbar eller frbunds rkning eller i egen regi, fljer sin idrott i ett visst land eller landsdel etc. Deras uppgift r att frska kartlgga talanger och gra bedmningar av deras utvecklingsbarhet och framtidsutsikter. Men ven i andra idrotter, i andra frbund, pgr scoutingverksamhet. Det kan t.ex. handla om landslagledare/kaptener som besker lger, cuper, tvlingar etc. fr att kartlgga aktiva infr uttagningar till lger eller trupper eller t.ex. att trnaren i det ledande lokala fotbollslaget kommer ut och tittar p matcher/spelare i en ungdomscup i fotboll. Men det tycks allts vara svrt att bedma detta. Vilka r det som gr dessa bedmningar? Vilka kompetenser behvs fr detta? Ja, kompetensen att identifiera talang tycks vara svr att beskriva. Det som framkommer vid flera intervjuer upprepade tillfllen r att det handlar om bra trnare med god mnniskoknnedom och med frmgan att se vilka som kan bli ngot. Jag tror att duktiga trnare har enklare fr det. De har ofta ett ga fr att se vilka som skulle kunna bli bra. (Friidrott) Det trnade gat fr ju en viss erfarenhet. Att se vem som r med i landslaget om tv r gr nog bra men att sia om vem som r landslagsspelare om 10 r det r svrt. (Basket)
Det tycks vara svrt att beskriva hur bedmningen scoutingen egentligen gr till. Uttryck som god mnniskoknnedom, fingertoppsknsla, blick fr det anvnds ofta. Ishockey sger att det handlar om att vara god mnniskoknnare. Andra kvaliter som nmns r kunskap om barns och ungdomars utveckling p det fysiologiska planet (Simning), stor erfarenhet av sporten man ska ha varit med p mnga tvlingar (Klttring) kunna se det som sticker ut (Handboll). Mjligtvis kan skillnaderna bero p de olika idrotternas karaktrer. Flera idrotter framhller den egna erfarenheten av respektive sport medan Ishockey sger att mnga scouter sjlva har en spelarkarrir bakom sig men inte alla: Den scout som av mnga anses vara frmst i Sverige, han har ju inte ens spelat ishockey s ja det r vl inget hinder i vgen om man kan spelet hockey, men god mnniskoknnare tror jag. Kunna knna igen dem som har drivkraft och ambition. (Ishockey) Ishockeyns fretrdare menar vidare att det framfr allt r de dagliga trnarna som kan se potentiella talanger. De har mjlighet att se alla delarna, hur de ter och trnar i vardagen, deras instllning ver tid och s vidare. Denna uppfattning delas av Friidrott som menar att det r ute i klubbarna som talangidentifikationen sker. ven Badminton och Bordtennis r av uppfattningen att det krvs terkommande observationer och kontakter fr att kunna bedma eventuell talang: Det gller att ha verblick ver grupperna. Fr att kunna flja utvecklingskurvorna. Om man har koll s ser man vem det r som utvecklas och den tar man med. Men om man inte har koll s r chansen stor att man tar den som har bst resultat. (Badminton) Vi har trnare som r ute mycket p tvlingar. De har en dialog med flera trnare ute i landet. Vra talangansvariga vljs ut med omsorg. De ska ha bra dialog ntverk. (Bordtennis)
Ett liknande synstt har Skidor: Innan de skall brja p skidgymnasiet s har de en veckas lger, eller kanske tv p rad, fr att se instllningen nr det r tuff trning och s vidare. Eller om det r lite monotont och trkigt att de klarar av det Det mste vara s ibland. Fr att det skall bli resultat. De som d str pall fr det dr, kan man identifiera att det finns en talang, att klara av det hr. (Skidor) Skidfrbundet har ocks bedrivit ett projekt dr de fick mer djupgende kunskaper gllande intervjuteknik. Det r viktigt att kunna genomfra intervjuer och kunna prata med de hr ungdomarna s att de ppnar sig. Vi krde ett projekt fr ngra r sedan och fick lra oss erfarenheter av personer som jobbat med intervjuer vid uttagningar till olika utbildningar, pilotutbildning, balettakademin, lrarutbildning etc. Det dr var lrorikt tycker jag. S just det hr med intervju och liksom komma innanfr skalet det r en viktig bit. (Skidor) Simning anser att mnga kompetenser r viktiga. Bland annat handlar det om barns och ungdomars utveckling p det fysiologiska planet. De menar vidare att detta bara r en del av problemet, det handlar ocks om yttre faktorer. Kltterfrbundet uppger att det handlar om att ha stor erfarenhet av sporten. Kort sagt behver personen ha varit med p mnga tvlingar och ha knsla fr idrotten. Detta kan tyckas g emot Ishockeys resonemang. De sger att deras bsta scout aldrig har spelat ishockey. Samtidigt finns det scouter som inte r speciellt bra trots att de har stor erfarenhet frn sporten. Mjligtvis kan skillnaderna bero p de olika idrotternas karaktrer. Ishockey framhller ven att det frmst r trnarna p hemmaplan som kan se potentiella talanger. De har mjlighet att se alla delarna, hur de ter och trnar i vardagen, deras instllning ver tid och s vidare. Detta r ocks ngot som friidrottsfrbundet uppger. Med andra ord r
det ute i klubbarna som talangidentifikationen sker.
6.4. Fysisk mognad Relativ lder

Rolf Carlsson har visat p tydliga indikationer p att tidig fysisk mognad pverkade uttagning till olika trupper och ungdomslandslag. I hans avhandling ingick idrotter med olika karaktr, brottning, lngdskidor, handboll och fotboll. Hans resultat visade att mer n femtio procent av landslagutvarna i ungdomslandslagen var fdda under det frsta kvartalet p ret.87 P senare r har Tomas Peterson88 p liknande stt pvisat att problemet r sledes att man letar efter talang men finner fysiskt mognad. (s 10) Liknande uttryck anvnds t ex i internationell forskning: dont confuse maturity with talent blanda inte ihop mognad och talang (egen versttning).89 Basketrepresentanten menar att tidig lngdtillvxt ocks kan vara till nackdel: Om man r lng tidigt s r man kanske inte s bra av motorikorsaker och d fr man inte vara med dr missar vi spelare eftersom fr mnga coacher r pokaljgare. (Basket) Frbunden r dock vl medvetna om denna problematik. Flera av dem nmner mnet och i vissa fall erknner de till och med att de har problem med att komma tillrtta med denna frga. Flertalet frbund nmner att det naturligtvis inte r s att fler talanger r fdda tidigt p ret jmfrt med den senare halvan. De menar att det vore bttre att anvnda sig av den biologiska ldern istllet fr den kronologiska. De tillgger dock att de inte vet hur de skall g tillvga fr att gra det. Drmed gller den kronologiska ldern ven i fortsttningen. Men de frsker i dag vara med observanta p denna problematik.
87 Carlson, 1991, 146-147. 88 Se t ex Peterson, 2004. 89 Se t ex Carling m.. 2009, Delorm m.. 2009 och Helsen m.. 2005.
Som tidigare nmnts finns omfattande forskning som visar p the relative-age-effect. Tidigare har Carlsons och Peterson svenska forskning nmnts.90 Ett annat exempel frn internationell forskning r Helsen med flera som studerade europeisk ungdomsfotboll och konstaterar: Resultaten visade en verrepresentation av spelare fdda under frsta kvartalet av urvalsret (januari till mars) i alla nationella trupper mellan 15 och 18 r. Spelare med hgre relativ lder har strre chans att bli identifierade som talanger beroende p fysiska frdelar i frhllande till sina jmnriga (egen versttning). 91
90 Carlson, 1991 och Peterson, 2005. 91 Helsen m.. 2005, 629.
7. Specialidrottsfrbundens syn p talangutveckling

7.1 Rekommenderade trningsmngder och trningsinnehll i olika ldrar
Inledningsvis kan konstateras att frbunden r i frd med att ta fram olika nya talangprogram. De kan kallas talangtrappor, trningsmallar, kravprofiler etc. men innebr i samtliga fall mer eller mindre preciserade rekommendationer fr trningsinnehll och trningsmngd i olika ldrar. De befintliga rekommendationerna fr vad och hur mycket de aktiva ska trna i olika ldrar skiljer sig markant mellan frbunden. De strcker sig frn att en del freslr ett visst antal trningspass varje vecka, som r olika beroende vilka ldrar det gller, till frbund som inte har rekommendationer fr varken barn, ungdomar eller elit. Generellt sett kan det sgas att det frn 16 17 rs lder stlls betydligt hgre krav n fr de yngre. Dremot r mnga frbund frsiktiga med att ange rekommendationer i form av timantal. En del av frbunden uttrycker att de vill att utvarna ska trna s mycket som mjligt medan andra har mer specifika frslag. Noterbart r allts att flera frbund inte rekommenderar speciellt mycket trning frrn i 15 17 rs lder, vilket skiljer sig markant mot vad som anfrs av forskare p fltet. Ericsson m.fl. menade att det ofta r ndvndigt att ha trnat mycket i relativt lg lder fr att ha chans att konkurrera p toppniv i vuxen lder. De hvdar till och med att utan minst 10 000 timmar av mlinriktad trning r det i stort sett omjligt att n internationell toppniv, bortsett frn ngra f undantag.92 Detta fr ocks std av Bloom som skriver att det vanligtvis tog deltagarna i hans studie mellan tio till femton r att n den allra hgsta nivn.93
Riksidrottsgymnasierna (RIG:en) r i mnga idrotter den frsta tydliga officiella kontakten mellan frbund och aktiva. Om inte annat s r det hr man kommer in i frbundens verksamhet i en trning som styrs/pverkas av respektive specialfrbud. I de flesta fallen lggs mycket tid och kraft p uttagningar till RIG:en, det handlar om (upprepade) observationer, tester, samtal med de aktiva men ocks med deras frldrar och klubbtrnare. Senast i och med gymnasielder s har de aktiva vanligtvis valt sin huvudidrott. Nu kar trningsmngden och intensiteten. Mnga frbund menar att det idag finns mnga goda lokala och regionala alternativ till RIG:en och att de bsta i varje rgng inte alltid finns p samma stlle. Flera frbund arbetar ocks med certifierade regionala gymnasier. Hur ser d frbunden p mngden trning som krvs fr talangerna? Har man ngra rekommendationer om trningsmngd och trningsinnehll? Ishockey berttar att de inte har specifika rekommendationer men sger att de grna ser att utvarna hller p s mycket som mjligt. Hr betonas, precis som av mnga andra frbund, vikten av allsidighet. Det kan handla om att trna tv, tre pass i veckan och att det d kan innefatta bde ishockey men exempelvis ocks fotboll och golf. Nr de sedan r 16 17 r frndras trningsmngden en hel del, speciellt fr dem som brjar p ett hockeygymnasium. Det r fortfarande viktigt att trningen r rolig men det krver ocks att utvarna r redo att trna klockan tta p morgonen i kanske en timme fr att sedan g av isen och kra ett fyspass p fyrtio minuter. Ishockey rekommenderar att spelare i gymnasieldern varje vecka trnar tre pass p is under skoltid och dessutom fyra pass med klubblaget, Drtill kommer en eller tv matcher per vecka. Det r med andra ord relativt mycket trning vid den hr tiden och enligt frbundet trnar eleverna p ishockeygymnasierna ofta
92 Ericsson, Prietula & Cokely, 2007, 119-120 93 Bloom, 1985, 537
fr mycket i frhllande vad de klarar av att ta och sova. Av den hr anledningen handlar det ofta om att bromsa utvarna och att det i princip inte finns ngon som trnar fr lite vid den hr tiden. ven Badminton sger att de idag saknar skrivna rekommendationer. Men de kommer i framtiden ha tydliga riktlinjer med rekommendationer. Det mste finnas en utveckling i mngd och intensitet och sedan ska man vara uppmrksam p vissa perioder dr man r mera mottaglig fr viss trning, bra tekniktrningsperioder, nr man brjar med styrketrning, uthllighet, snabbhet etc. Ambitionen r att ha ett sammanhang, en rd trd, i den nationella strukturen frn det att man kommer in i 12 rs lder. Det ska finnas en lngsiktig plan: Det fr inte vara s att om man gr bra tvling s blir man uttagen men s fort man gr en dlig s ker man ut igen. Det mste finnas en lngsiktighet, ett sammanhang. Om man redan som 17-ring fr vara med p ett seniorlger eller fr komma ut p touren s underlttas vergngen frn junior till senior. (Badminton) P samma stt r Volleyboll p vg att ta fram rekommendationer en utvecklingsmodell. Volleyboll r en trningssport. Det krvs ett stort antal timmar men mnga pass r inte s intensiva s man kan trna mycket. Men det rder stndig lokalbrist. (Volleyboll) Frn 15 rs lder trnar man tre pass per vecka, tv timmar per gng samt en eller tv matcher. Frn 17 rs lder br man helst spela bde junior- och seniorlag. Handboll menar att det inte r s ltt med talangtrappor och kravanalys i en s komplex bollsport som handboll. Vi har gjort en kravanalys som tittar p ja rena fysiska test, coopertest etc., var du br
ligga fr att vara vrldsklass. Sedan har vi brutit ned det i positioner, som vad ska en hgerkantspelare ha fr fysik? Du behver inte vara stor och stark. P linjen behver du kanske inte vara snabb men stark i stllet. andra sidan, fr att vara vrldsklass s mste du kanske ligga hgt p alla vrden var du n spelar. En sdan kravspec har vi gjort men inte att du redan d eller d skall ligga s eller s. Fr det skiljer s mycket under ungdomsren. (Handboll) Ett av frbunden med tydliga rekommendationer r Friidrott. De innefattar trning en till tv gnger i veckan mellan sju och tio rs lder och tre till fyra gnger i veckan i tretton, fjorton rs lder och sedan kar det hela tiden ju ldre de blir. I de lgre ldrarna r det dock inte ndvndigt att alla trningar r friidrott, det kan exempelvis vara tv trningspass friidrott och tv trningspass fotboll. Det r sledes mer en frga om att trna generellt n att trna ngot specifikt. Sedan blir det sjlvklart skillnad nr de blir ldre, om de vljer att satsa p friidrotten. De flesta elitfriidrottarna trnar nio till fjorton pass i veckan, men d r de som regel halvprofessionella, de studerar eller arbetar halvtid. Skidor anvnder sig av generella rekommendationer. Det finns inga tydliga krav i form av att de aktiva ska ka skidor i ett visst antal timmar. Istllet uppmanar frbundet till att, i ungdomsren, vara s fysiskt aktiva som mjligt. Det kan handla om vilka aktiviteter som helst bara de r aktiva. Skidfrbundets representant berttar, att om de skulle anvnda sig av timrekommendationer skulle de i dagslget ange fler trningstimmar n tidigare. Anledningen till detta r att spontanaktiviteten har minskat och att fljden blir att den totala fysiska aktiviteten blir mindre. Skidfrbundet menar att detta pverkar negativt och deras fretrdare sger fljande: Jag vill pst, som vi har sett och frskt jobba med ett tag, att de som sker in idag till skidgymnasierna, generellt sett har klart smre
fysisk status n vad man hade fr femton-tjugo r sedan. Klart smre fysisk status. Och det mste de ju komma ikapp med ngon gng om de ska hamna dr de hoppas att n. S det r en bit man mste jobba med. Men det r samhllet som blivit s. (Skidor) ven Basket gr en lite mildare vg: Vi vill inte peka med hela handen. Dremot vill vi plantera in vissa tumregler, t ex inte mycket mer n 50 matcher/12 mnadersperiod, 1-2 matcher/vecka. Det ska vara ret runt sex dagar i veckan frn 15-16 rs lder. Vi vill att de ska ut ur grenen, trna annat och trna fysik. (Basket) Till skillnad frn de andra frbunden stter Fotboll sina trningsrekommendationer utifrn hur mnga matcher utvarna spelar. De vill komma ifrn att en del bara spelar matcher och vill drfr att de ska trna dubbelt mot hur mnga matcher de spelar. Det rr sig drfr om tv till fyra trningar i veckan eftersom det vanligen r match en till tv gnger i veckan. Det innebr i frlngningen att de rekommenderar utvarna att spela fotboll tre till sex gnger i veckan, matcher inrknat. Bortennis har ett elitutvecklingsdokument med specifika rekommendationer men menar att det r fr dligt frankrat i Pingissverige. Hr finns riktlinjer fr hur mycket man br trna ja idrotta frn man r 12 r och upp till senior. Nr det gller tvlingar sger vi att det ska vara mera individuellt. I detta dokument anges att 12-ringar: 3-5 gnger per vecka organiserad trning men ocks grna andra idrotter, 13-15 r: 4-6 gnger per vecka, gymnasielder 1-2 pass per dag, femdagar i veckan inklusive fyspass. Eftersom man menar att tendensen r att unga pingisspelare tvlar fr mycket och i stllet br hoppa ver en tvling och trna i stllet rekommenderar de att man av fyra helger ska tvla under tv helger, vila en helg och trna en.
Gymnastik har en tydlig struktur med planerad progression i sin talangverksamhet. Frn rskurs 1 fljs en stege. Man mste hinna lra moment innan man gr vidare. Grunderna skall vara rtt det r som att lra alfabetet: frst bokstver, drefter ord och sedan hela meningar. (Gymnastik) Frn 10 rs lder r det svrt att kombinera med annan idrott eftersom du mste trna 10 15 timmar per vecka. Dremot har tvlingsmomentet inte s stor betydelse. Vi tvlar mindre n andra idrotter, kanske en gng per termin. Du fr feedback hela tiden. Du behver inte ka till ngon tvling fr det. Fr du tvlar hela tiden mot dig sjlv. Nr du har tvlat d vill du hem och trna igen, en massa nya vningar. Du vill frbttra dig till nsta tvling. (Gymnastik) Man brjar nr man r 7 r s man hinner bli en juniorgymnast nr man r 13 r och seniorgymnast nr man r 16 r. Det tar 10 r. I tonren handlar det om minst 20 timmar trning i veckan. Kravprofilen har ppnat upp gonen fr den hr systematiken. Det ska bli spnnande att flja detta och se vad det blir fr resultat. Det r klart att vi vill f fram vrldsstjrnor men det r d viktigt att f upp den nationella bredden. Det r SOK som har tagit initiativ och som krvt att vi ska ha en modell. Det har varit otroligt bra att gra det fr vi har varit tvungna att ta tag i saker, diskutera saker som vi kanske inte annars gjort. (Gymnastik) Klttring sger att de inte har rekommendationer fr varken de yngre, ldre eller fr de som lyckas ta sig till elitniv. De berttar att eliten vanligen trnar ett par pass om dagen, fem till sex dagar i veckan men att det inte finns ngra bestmda rekommendationer fr hur mycket de ska trna. Brottning anvnder sig inte heller av detta utan pongterar vikten av att ha roligt. Dremot sger de att i takt med lder och kunskap kas trningen. De bert-
tar att de allra yngsta kanske trnar en till tv gnger i veckan medan de individer som ingr i landslaget trnar runt tta pass i veckan. Simning anvnder sig endast av rekommendationer fr vad som kan vara gynnsamt att trna i olika ldrar. Skytte har ett annorlunda upplgg. De hller p att utforma kravanalyser och trningsrekommendationer. Vi pratar inte om ngra ldrar utan det handlar om frn nr man kommer in i trningsgruppen och hur mycket och vad ska man trna r ett, r tv, r tre osv. S man gr saker i rtt ordning. Likadant tnker vi kring skyttegymnasium och ren drefter. S vi pratar om trningsgrupper, inte ldrar. Vi rekommenderar dem att hlla p med annat t ex fotboll eller innebandy. Eftersom skyttetrningen r s monoton och ensam. (Skytte) Innebandy har en bredare, mindre elitinriktad utgngspunkt. Vi vill gra bredare rekommendationer n en elitplan. Vi tycker att det r fr smalt. S det blir bredare rekommendationer oavsett prestationsniv kan man sga. Men nd mera detaljerat n de beskrivningar som finns i vra ledarutbildningar idag. Det kommer skert att kunna handla om vilka tester som r relevanta fr innebandy, t ex startsnabbhet. Det gr vi inte idag utan vi har mera breda beskrivningar. (Innebandy) Talangverksamheten r under uppbyggnad och det handlar om testverksamhet och testverktyg. ven mer utbildningsmaterialet blir mer detaljerat. I hela den processen kommer man att brja fundera p om det system som finns idag r det bsta. Men ett problem innebandy har r att man r bst: P landslagsniv kommer det nog inga frndringar lika fort fr det finns inte samma underlag. Vi vinner det mesta idag vilket p ett stt r ett dilemma. Det r ett problem att vi r fr f uppe p toppen. (Innebandy)
Orientering har ingen landslagverksamhet och inga trningsrekommendationer fre gymnasielder. Tvrt om s uppmuntrar man till utvande av flera idrotter ven hgre upp i ldrarna. Sammantaget framtrder en mycket heterogen bild vad gller specialidrottsfrbundens trnings- och tvlingsrekommendationer. Vissa frbund har mycket allmnna riktlinjer och uppmuntrar till deltagande i mnga idrotter medan andra har en mycket strukturerad plan frn cirka sex rs lder. Dremot kan konstateras att frn 15 16 rs lder stller idrotterna strre och mera formella krav p de aktiva.
7.2 Utvecklande av talangtrappor

De flesta av frbunden uppger allts att de fr nrvarande hller p med att ta fram nytt utvecklings- och utbildningsmaterial. Detta sker i samarbete med RF respektive med SOK. Ambitionen r att frbunden ska utforma sina modeller fr talangutveckling, frn rekrytering och nybrjarverksamhet till vrldselitniv. Dessa ska innehlla trningsmngd, trningsinnehll, stegring och progression med rekommendationer fr de olika ldrarna men ocks rekommendationer betrffande kost, smn etc. S hr beskriver ngra av frbunden processen. Brottning arbetar med att ta fram en ny utvecklingstrappa dr det detaljerat ska framg vad som krvs i de olika stegen. Skidor berttar ocks, att de hller p att ta fram material fr de yngre utvarna och sger att de redan har material fr de lite ldre. Frn 15 16 rs lder har de klara riktlinjer p vad och hur mycket de ska trna och anvnder sig av ett framtaget utbildningshfte. Gllande de yngre ren hller de fr nrvarande p med att ta fram ett utbildningsmaterial och berttar, att inriktningen kommer att ligga p den tekniska utvecklingen och att det terigen r frga om att vara mycket fysiskt aktiv inom olika idrotter.
Simning anvnder sig av en utvecklingstrappa som r kopplad till en kravprofil, dr det finns rekommendationer fr p vad fokuseringen br ligga i olika utvecklingsfaser. Det handlar sledes om att trna de kvaliteter som r gynnsamma i specifika ldrar. Som exempel nmns att klubbtrnarna inte ska lgga tid p konditionstrning fr barn vid en tid nr de nd inte kan tillgodogra sig den typen av trning. Med hjlp av ett gediget utbildningsmaterial hoppas de att utvarna kommer att ha bttre frutsttningar. Framfrallt hoppas de kunna frbttra utvarnas teknik, eftersom de tror att denna kvalit ofta har stora brister. De sger, att: det r bttre att simma frre meter med riktig teknik n att sa en massa meter med fel teknik. (Simning) Friidrott har byggt upp sin trnarutbildning genom att ha en allmn del upp till fjorton rs lder fr att sedan ha ett mera specifikt innehll fr ldern 14 17 r. I den frsta delen frsker de allts gra trningen s allsidig som mjligt, vilket innebr att man trnar mnga av friidrottens grenar. I ldern 14 17 r vljer utvarna ofta en grengrupp som exempelvis hoppgrenar och d trnar de lngdhopp, hjdhopp och tresteg. Nr utvarna r 17 18 r specialiserar de sig vanligen p en eller tv grenar. Friidrotten vill med andra ord vara s bred som mjligt s lnge som mjligt. P liknande vis har ocks Fotboll och Ishockey valt att gra. Ishockeyn anvnder sig av en s kallad Ishockeyns ABC och fotbollen har Spela, lek och lr, som r deras utbildningsmaterial. Ishockeyns ABC finns i olika steg upp till femton rs lder. Efter den ldern anvnds materialet Vgen till elit i olika steg. Utbildningsmaterialet ges ut till alla freningstrnare som gtt steg ett och om de inte har genomfrt denna utbildning fr de inte heller trna ngot lag. Ishockeyn beskriver att deras ABC lroplan r nivanpassad, vilket innebr att materialet tar upp vad som br trnas i olika ldrar och i vilken utstrckning.
Ishockey menar att om trnarna anvnder detta material s har det en god chans att gra ett bra jobb men inser samtidigt, att det skert finns de som inte anvnder det. P liknande stt r i stort alla frbund i frd med detta utvecklingsarbete. De ovan redovisade frbunden fr ses som exempel p detta. Orientering har inte samma syn p talangtrappor: Vi kommer inte att g in p detaljer t ex trningsmngd och sdana bitar. Fr att vi har sett att nr vi tittar p de allra bsta i vrlden s ser det vldigt olika ut. Nr det gller trningsmngd, innehll osv. Dremot kan vi se andra bitar, nycklar, som de har gemensamt. D pratar vi inte trning, d pratar vi inte hrdvara utan vi pratar mer mjukvara, egenskaper, viljan, drivkrafter, att de genomfr ngot som de bestmt sig fr, att de tror p det de bestmt sig fr. Men jag ser inte en talangtrappa framfr mig. (Orientering) En stilla reflektion r att det r anmrkningsvrt att frbunden tycks gra detta arbete, visserligen tillsammans med RF och SOK, men nd var fr sig utan samarbete med andra frbund. Hr skulle den ofta anvnda klichn att uppfinna hjulet var fr sig verkligen kunna anvndas.
7.3 Frbundens syn p specialisering

Samtliga frbund r positivt instllda till att hlla p med flera idrotter samtidigt under barndomen och de tidiga ungdomsren och att drmed inte specialisera sig p en idrott tidigt. Sedan skiljer det sig en del betrffande i vilken lder som anses lmpligt att specialisera sig. De flesta anger vergngen frn grundskola till (idrotts-) gymnasium som en tidpunkt d trningsmngden hjs och d val av idrott blir ndvndig. Skidor anser exempelvis att specialisering definitivt inte ska ske frrn mjligtvis nr de har kommit in p ett skidgymnasium medan
simningen menar att en viss specialisering i barnaren r ndvndig. att vara i vatten ofta, det har betydelse och d kan man sga att det r en sorts typ av specialisering. (Simning) Dremot menar Simning att om du aldrig ens har badat och brjar med simning i femton rs lder r det troligtvis mycket svrt. Men om du har motionssimmat med dina frldrar ett par, tre gnger i veckan klarar du dig frmodligen ganska bra. De menar allts inte att utvarna ndvndigtvis mste trna jttehrt hela tiden nr de r sm utan det handlar om att rra sig i rtt element. Om utvarna rr sig i vatten ofta ser de positivt p att ocks utva andra idrotter. I intervjun med simningen framgr att frbundet inte har ngon officiell stndpunkt kring detta, men berttar att en vanlig uppfattning r att utvarna behver tillbringa mycket tid i vatten. Simning r en av de f idrotter dr forskning visar p frdelar med en inte allt fr sen specialisering. Carlsons retrospektiva studie visar exempelvis att de framgngsrika simmarna som han intervjuade hade specialiserat sig tidigt, redan i elva rs lder. I de andra idrotterna hade de frst specialiserat sig i 15-16 rs lder.94 ven badminton frordar aktivitet i flera idrotter men pekar ocks p ett problem i detta: I unga r skall de allts hlla p med mnga aktiviteter/idrotter eller ha badmintontrnare med bred kompetens. Det svra r att skapa ett system fr detta. Man vill ju grna ha spelarna i badminton men ska man d sga Det ocks r jtteviktigt att ni gr och trnar med gymnastik- eller friidrottsklubben. Sen fr ni komma tillbaka och bara kra badminton.. (Badminton)
Att brja vid 10 r r fr sent. Du kan inte bli vrldsmstare men du kan bli en bra SMgymnast, det tror jag. Men det viktigaste r ju att freningarna har mjlighet att ta hand om dem. D handlar det om ledare och lokaler. Frn 10 r, svrt att kombinera med annan idrott. (Gymnastik) Inom Friidrott verkar det vara omvnt, mer effektivt att brja sent. En studie gjordes p alla svenska deltagare infr friidrotts-VM 2005. Den visade att genomsnittliga ldern d deltagarna hade brjat trna friidrott var 13 r. Kring denna genomsnittslder fanns dock ett spann frn att brja vid tta rs lder till att brja s sent som vid sjutton r. Alla hade dock hllit p med andra idrotter tidigare. Friidrottsfrbundet har en tydlig stndpunkt i denna frga och har till och med inskrivet i sitt utbildningsmaterial att det inte ska vara ngon tidig specialisering varken p att inrikta sig p enskilda grenar inom friidrott eller p att bara trna friidrott. Andra frbund r inne p samma tankegngar. Om det handlar om 10 000 timmar fr att bli bra s skjut dem framt. De timmarna kan hellre innehlla gymnastik och friidrott i tidig lder n basket. Det r jtteviktigt att det r fysiskt och koordinativt frberedda. Bolltrning r bra tidigt men det behver inte vara basket. (Basket) Stora frdelar med folk som hllit p med andra idrotter. Gymnastik och Friidrott r fantastiskt bra grundidrotter. I landslaget har vi en f.d. friidrottare som inte hllit p s mnga r. Han hoppar hgt och slr hrt. Han har p fyra fem r utvecklats till landslagsspelare. Jag tror att de dr 10 000 timmarna kan innehlla mnga olika delar. Om man har spelat handboll s har man mnga saker i bagaget. Om man d r mottaglig fr att ndra lite och lra nytt s har man ju ocks gjort en massa timmar och byggt. (Volleyboll) Skidor sger att de flesta som blivit framgngsrika inom lngdskidkningen har specialiserat sig sent och har hllit p med alla
Gymnastik betonar dremot vikten av att brja tidigt.
94
Carlson, 1991, 148
mjliga idrotter. Nr utvarna kommer upp i seniorldern kan de inte hlla p med mnga idrotter eftersom skidkningen krver enormt mycket trningstid. Definitivt ingen specialisering frrn mjligen nr de kommer in p ett skidgymnasium. D har man lite valt vad man satsar p men de kan fortstta hlla p med ngon kompletterande idrott ven d, det kan de gra. Men sen nr de kommer upp som senior d fr de bara ha ngon annan idrott som lite komplement p sommaren eller ngot sdant. Orientering r t.ex. ngot som passar bra att hlla p lite med. (Skidor) Pingis r en tekniskt svr sport. Drfr r det bra att lra in tidigt. Vi vill uppmuntra den egna viljan spela/trna sjlv. Deras egen vilja skall leda till specialisering de ska inte styras dit. Vi ser idag att det r vldigt f europeiska spelare som nr vrldstopp innan de r 25 r gamla. Fr 20-30 r sedan kunde en spelare i 19-20 rsldern vara i vrldstopp. I dag r det s mycket mer att lra sig. (Bordtennis) Brottning menar att specialisering frst r aktuellt nr det brjar bli frga om landslagsplatser men att det innan dess frmst ska fokuseras p att ha roligt. ven orientering r tveksamma till tidig specialisering: Erfarenheten tycks ju visa att tidig specialisering inte gynnar de som ska bli bst. Och det stmmer vldigt vl p orientering. Man mste vga trna brett. Om du fr en allsidig trning kommer du att kunna hlla p lngre. (Orientering) I Skytte finns ingen anledning att verka fr tidig specialisering. Tidig specialisering r inget problem fr oss. Fr vissa tar det bara tre r frn det att de brjat trna hrt. Fr andra kan det ta sju r. Det r s olika. Det beror nog p vilken trningsbakgrund man har: har man trnat p rtt saker, har man en duktig trnare som ser till att man bearbetar rtt saker. (Skytte)
Klttring har en speciell attityd frmodligen mest beroende p idrottens utformning. De pongterade vikten av att lta var och en syssla med det som han/hon tycker r roligt. De framhll sen specialisering fr att inte motivationen skulle tryta och att utvarna annars ltt kan tappa intresset. Jag tycker man ska hlla p med lite annat ocks, s att man inte tappar intresset. Jag tror att de ofta har provat en massa andra idrotter och inte tyckt att de var kul. Sedan upptcker de klttring d. Ofta sdana som kanske inte tycker det r s kul med lagsporter Dom har fastnat fr klttring. Man skter sig ju lite mer sjlv. Om man rknar som fotboll s r det inte lika ordnat i klttring. Det r ju inte massa olika trningstider, man skter ju det mesta sjlv. (Klttring) Att begrnsa sitt idrottsutvande till endast en idrott i yngre r kan ha inverkan p motivationen och fr ocks std av litteratur. Balyi skriver exempelvis att specialisering innan tio rs lder ofta leder till att utvarna tappar intresset och slutar att trna och tvla. Han skriver ocks att det finns andra stora frdelar med att syssla med mnga olika idrotter i barnren. Det framgr nmligen att mellan nio och tolv rs lder r det en srskilt viktig period fr att lra sig grundlggande frdigheter ssom att springa, kasta, hoppa, riktningsfrndringar, snabbhet, balans och koordination. Den hr tiden lgger grunden fr utvarnas frmga under senare r. Genom att trna mnga olika idrotter i unga r lrs olika rrelsemnster in och anses drfr ha mycket god effekt. Bayli menar vidare att detta r av sdan dignitet att om den grundlggande motoriska frmgan inte trnas i denna lder kommer individen i frga inte kunna tillgodogra sig detta senare i livet. Koordinationen kan visserligen frbttras ven senare men det rder en stor begrnsning i hur pass mycket den kan frbttras i hgre lder.95
95 Istvan Balyi, Sport System Building and Long Term Athlete Development in British Columbia, Canada: SportsMed BC, (2001)
Fotboll ser ocks frdelar med att syssla med flera idrotter tidigt och att de inte har ngra problem med dem som vljer att gra det. Dremot tar de upp vikten av att f en viss mngd fotbollstrning i kroppen. De tar exempelvis upp att i tio-tolv rs lder r det frdelaktigt att trna en hel del teknik fr att skapa en god grund fr fotbollen. Ishockey pongterar ocks vikten av allsidig trning och menar att specialisering har kommit att bli ett problem i deras idrott. De vill inte ha tidig specialisering men sger samtidigt att utvecklingen nd leder mer och mer mot detta. De menar vidare att det inte r ngra problem med att lra ut de rent tekniska sakerna som att tacklas, passa och skjuta men knslan och timingen i idrotten blir smre fr dem som specialiserar sig tidigt.
Brottning uppger att de inte har strategier fr det hr, men menar att fr deras del r det ndvndigt att frska ta till vara p alla aktiva, eftersom brottning r en liten idrott i Sverige. Skidor sger att de inte har ngon strategi fr att samla upp sena talanger men anser dremot, att det r mycket viktigt att hlla drrarna ppna ven fr de som kommer fram sent. De berttar, dels att det finns ungdomar som utvecklas senare, dels att det finns de som inte har ngot stort tvlingsintresse i yngre r men menar att detta ibland ndrar sig nr de blir ldre. Flera av dessa kare kan vara stora talanger och kan mycket vl bli intresserade av att tvla framver och drfr ska det hela tiden vara mjligt att brja ocks sent. Fr att locka dessa ungdomar finns numera Ungdomsvasan. Den hr tvlingen r inte i frsta hand till fr de tvlingsinriktade utan riktar sig mer mot de ungdomar som bara tycker att det r roligt att ka skidor. Fr att inte g miste om talanger menar frbundet att det r oerhrt viktigt att vara flexibla. De berttar exempelvis att nr de varit tveksamma och valt att inte ta med ngra skidkare till ett skidgymnasium har de fortsatt att hlla koll p de personerna. Om det visar sig att de utvecklas och gr framsteg plockar de ut dem ret efter, eller ytterligare ett r senare. Det r drfr inte p ngot vis fr sent fr dem som utvecklas senare. Skidfrbundet sger att de r medvetna om problematiken med att vlja ut i kronologisk lder och sger att de egentligen skulle vlja utifrn biologisk lder, men vet inte hur detta skulle g till. De sger att i mnga idrotter vljs mnga fler ut som r fdda under frsta halvan av ret och menar att det sjlvfallet inte finns fler talanger som r fdda tidigt p ret. Det tyder snarare p att det handlar om en tidigare mognad snarare n den verkliga talangen. Detta fr ocks std av forskning. I studien Vgen till landslaget framkom att i idrotterna skidkning, fotboll, handboll och brottning var ungefr femtio procent av de som blev uttagna till landslagsgruppen fdda under det frsta kvartalet p ret, srskilt pfallande verkar
7.4 Strategier fr att samla upp sena talanger

Av intervjuerna framgr att ett flertal av frbunden har strategier fr att samla upp sena talanger. Andra r medvetna om att vissa utvecklas senare men av olika skl anvnder de sig inte av srskilda aktiviteter/strategier fr att fnga upp dem. Drmed inte sagt att de inte frsker ta vara p de sena talangerna. Alla frbund verkar vara medvetna om ungdomars olika utveckling och flera av dem uttrycker svrigheter med att vlja ut ungdomar ldersbundet d det till stor del handlar om deras mognadsgrad snarare n hur talangfulla de r. Petersons studie angende fotboll visade exempelvis att det mnga gnger r den fysiska mognaden som r avgrande i uttagningar, vilket i frlngningen innebr att fdelsedatumet kan komma att bestmma ens framtidsutsikter i fotboll. Intressant nog finns det belgg fr att den sent utvecklade mnga gnger blir bttre n den tidigt utvecklade i vuxen lder men att risken r stor att de som utvecklas sent tappar motivationen innan dess.96
96 Peterson, 2004, 7
detta ha varit bland pojkar. D pubertetens intrde skiljer sig frn person till person kan det skapa stora skillnader i den fysiska mognaden. Carlson menar ocks att det inte finns ngot samband mellan tidig fysisk mognad och vilken kapacitet individen kommer att ha i vuxen lder och drar drfr slutsatsen att barn som utvecklas sent riskerar att frbigs.97 Fr att inte g miste om talangerna som utvecklas senare n de flesta andra anvnder sig Ishockey av ett s kallat late bloomer camp. Detta vnder sig till spelare i 19 rs lder och syftar i frsta hand till att fnga upp de som inte var med vid 15 18 rs lder. Ishockeyn sger att de av erfarenhet vet om att en del tar lngre tid p sig fr att utvecklas, ibland med anledning av ett senare intrde i puberteten. Trots dessa tgrder menar de att ngra talanger nd frbigs. Det r ocks knt att somliga inte heller r redo vid nitton rs lder. Det finns en hel del som kommer med i landslaget frst vid tjugofem-tjugosex rs lder. Frbundet menar ocks att ven om de inte kommer med p ngot av lgren i unga r s sker nd den viktigaste utvecklingen ute i freningarna och de har drfr mjlighet att avancera i alla fall. Om freningarna gr ett bra arbete och ger s mnga som mjligt chansen finns alla mjligheter. P liknande stt genomfr Badminton regionala dammsugarlger dit alla r vlkomna att anmla sig. Dessa lgers syfte r att ge spelare, som frbundet eventuellt missat, en chans att visa upp sig fr de ungdomsansvariga. Medvetenheten om ungdomars olika utveckling gr sig gllande ven i Fotboll. De sger att det inte bara handlar om den fysiska mognaden i frga om kroppsstorlek, det r ocks den mentala och sociala delen som ska utvecklas. Det finns femtonringar som r som en trettonring i kroppen men som har mycket god koordination medan det finns de som r stora, som fullvuxna, men som inte mognat mentalt. De vet exempelvis inte hur de ska bete sig i en grupp.
97 Carlson, 1991, 146-147
Fr att inte g miste om de talangerna som utvecklas sent anordnas fotbollslger dit det finns mjlighet att bli utplockad, ven om de inte ftt chansen till detta tidigare r. Hr finns ett frdigt utbildningsprogram som innebr att de som blir utvalda senare har mjlighet att komplettera utbildning under resans gng, bortsett frn den praktiska fotbollstrningen som sjlvfallet inte gr att ta igen. De flesta som r med p lgren ingr i ngot som kallas Tipselitprojektet som syftar till att strka juniorverksamheten. Fr de som inte r med dr finns ytterligare en aktivitet. Distrikten fr nmligen bidrag av frbundet fr att ha spelarutbildare ute i landet. Dessa har till uppgift att hlla koll p spelare som inte varit med p lgren och som inte heller ingr i tipselitprojektet. Klttring anvnder sig av en srskild rekryteringsgrupp fr bde juniorer och seniorer. Den hr gruppen vljer ut dem som verkar lovande fr att tvla internationellt. I den hr sporten finns chansen att bli uttagen till landslaget, oavsett lder. De berttar att bste svensk vid det senaste vrldsmsterskapet i grenen bouldring var 39 r. Annars sger de att det verkar som att talangerna visar sig i lgre ldrar nu jmfrt med tidigare, vanligen vid fjorton rs lder som det ser ut nu. Konkurrensen hrdnar hela tiden och de som fr nrvarande r bst p ungdomssidan har brjat med klttring tidigt. Friidrott menar att eftersom deras idrott r individuell och till stor del handlar om mtbara resultat s r det mjligt att sl sig in i stort sett i vilken lder som helst. Som exempel nmner de Mustafa Mohamed som inte brjade med friidrott frrn han var sjutton r och bara tv r senare tog medalj p ett internationellt juniormsterskap. Om de har en god grund r det mjligt att konkurrera ganska tidigt. Frbundet beskriver friidrotten som lite unik i frga om att nybrjare och vrldsstjrnor kan ing i samma trningsgrupp utan komplikationer. Dremot menar de att ven om det mnga gnger r frdelaktigt och rttvist att utg frn resultat kan det ocks vara negativt och leda
till tidig utslagning. Anledningen till detta r att om de exempelvis springer hundrameterslopp och alltid r trettio meter efter de andra r det inte speciellt roligt. Den egna kapaciteten i frhllande till de andra i trningsgruppen blir hgst ptaglig och utvarna blir drmed mycket utsatta. Simning skiljer sig markant mot de andra frbunden p s stt att det fr bara ngra r sedan ansgs omjligt att simmarna skulle kunna utvecklas mer efter tjugors lder. De sger att det r frst p senare r som det blivit ett accepterat synstt att man kan utvecklas efter tjugo rs lder i simning. Fr bara ngra r sedan var det vedertaget att efter den hr ldern blir inte utvarna bttre utan klarar maximalt att behlla sin tidigare niv. Det hr synsttet stmmer ocks verens med Blooms forskning dr de studerade simmarna menade att det fanns ytterst sm chanser att stanna kvar p toppen och att de visste att de skulle simma p elitniv i en ytterst begrnsad period i livet. Intressant nog uppgav de att detta verkade som motivationsfaktor till att satsa nnu hrdare, det skulle nd bara ske under en kort period.98 Nufrtiden motbevisas detta i form av att nya personliga rekord stts av ldre simmare och mnga hller p betydligt lngre n frut. Svenska Simfrbundet sger att det nu gller att implementera detta nya synstt ute i freningarna: det handlar inte om lder utan det finns alla mjligheter att utvecklas ven senare. Sledes r det frst nu som simfrbundet behvt ta stllning till hur de ska ta tillvara p sena talanger. Orientering ser inte senare utveckling som ngot stort problem: Jag brukar tnka s hr. Om den hr individen har ftt mnga chanser tidigare, har det skett ngot sedan dess? Har det inte det s r det tveksamt att ta med denne i fortsttningen. Men om den hr personen inte varit prvad
98 Bloom, 1985, 179-180
tidigare, s att sga, utan kanske varit med som junior fr lnge sedan eller haft en senare utveckling d r det sjlvklart att prva dem. (Orientering)
8. Specialidrottsfrbundens syn p knsaspekter p talang

Inledningsvis r det vrt att pminna om att 12 av de 16 frbundsfretrdarna var mn och vid vrderingen av frbundens svar s kan det naturligtvis pverka synen p talang och talangutveckling fr tjejer respektive killar. Frbunden diskuterar om talanger och talangutveckling utan att skilja nmnvrt p killar och tjejer. Det r frst p specifika frgor som de kommenterar detta. Genomgende menar frbunden att deras talangprogram och resurser anvnds likadant fr killar och tjejer. Det gller t.ex. landslagsorganisationen, platser p riksidrottsgymnasier, resurser till lger etc. Mnga frbund uttrycker sig ungefr med samma ord som handboll: Nr vi pratar landslag s r det exakt samma organisation och villkor. Vi lgger exakt lika mycket pengar, hela vgen fram. (Handboll) samma upplgg, samma frutsttningar. (Orientering) Innebandy ser det som en policyfrga: det finns ett tydligt jmstlldhetsperspektiv frn frbundet: det ska vara lika mnga platser p RIG, de ska behandlas p samma stt. De tv instruktrerna p RIG jobbar mycket tillsammans, ibland med mixade grupper och min uppfattning r att de jobbar med samma kriterier. (Innebandy) Dremot anger flera frbund att flickors tidigare utveckling samt internationella regler och ldersindelningar gr att landskamper, internationella msterskap och landslagsgrupper organiseras lite olika. Skillnaden mellan killar och tjejer upplevs ocks i den dagliga trningen. I de flesta fall r trningsmodeller upplagda efter killarna och deras biologiska utveckling. Tjejerna borde ligga ett eller tv r fre. Tjejerna i U15 borde egentligen trna som
killarna i U17. Men i praktiken r det svrt p grund av bristande resurser. Tjejerna r lngre fram i utveckling och vi kan och borde gra lite annorlunda fr dem. Man ser nog nd normalt killar och tjejer som ganska lika. (Badminton) Svender diskuterar det faktum att man i de (mansdominerade) idrotterna lyfter fram behovet att anpassa idrotten fr att bttre passa ickor. Utgngspunkten r hr att ickor inte r som pojkar och att srskilda insatser, i form av anpassning av den bentliga idrottsverksamheten.99 P samma stt menar Grahn att pojkar och mn utgr utgngspunkten och att flickor/ kvinnor presenteras i jmfrelse med denna utgngspunkt.100 Bordtennis diskuterar en annan problematik: Tjejer spelar inte pingis som killar gr: P tjejsidan r det mer skerhetsspel, kontrollspel. Frsvarsspel r viktigare och backhandspelet. Detta pverkar synen p talang. Mnga trnare kanske formar tjejerna till att spela som tjejer ska spela. (Bordtennis) Gymnastik dremot ser det annorlunda: Pojk- och flicksystemet r precis lika men frskjutet. Killarna har ngra grenar som krver mera styrka. Men sjlva grundtnket med att bygga klossar, bygga bokstver till en mening som man kan lsa, det r precis detsamma. (Gymnastik) Skidor, Friidrott och Simning betonade att puberteten ndrar frutsttningarna, framfrallt fr tjejerna. Tjejer har ju i allmnhet bttre koordinationsfrmga och motorik och r tidigare utvecklade just nr det gller den delen n vad
99 Jenny Svender. (2009) Idrottsrrelsens satsning p ickor en kontraproduktiv tgrd? Svensk Idrottsforskning. 2009: 1, 34-37. 100 Karin Grahn. (2009) Att lra om ickor och pojkar hur genus skapas i trnarutbildningens lromedel. Svensk Idrottsforskning. 2009: 1, 38-41.
killar r. Det r fler tjejer som simmar med bra teknik tidigare n vad det r killar och det gr nog att man r lite snabbare att utse tjejerna till talanger n vad man r med killarna. (Simning) I takt med att tjejernas kroppar frndras i samband med puberteten s ndras tyngdpunkten och flytlget i vattnet. Det kan leda till att de tycker det r jobbigt och att det inte r lika roligt lngre. Skidfrbundet uppger att nr tjejernas underhudsfett kar s blir det tyngre fr tjejerna att ka. Det leder till att vissa drabbas av tstrningar. Frbundet ppekar att det r mycket problematiskt p grund av att de fr en positiv feedback i brjan nr de gr ner i vikt. Inom friidrott har man erfarenheten att tjejerna kan frsvinna frn idrotten under en period. Vissa av dem kommer sedan tillbaka medan andra lmnar verksamheten fr gott. ... tjejerna kan visa sig som talanger vldigt tidigt. Sen kommer de in i puberteten vid 15-16 och frsvinner ett tag. Efter det fr man se om de orkar igenom den perioden. (Friidrott) Generellt menar de dock att killarna utvecklas positivt i samband med puberteten. Anledningen till detta menar frbundens representanter bland annat r att de blir starkare (fr mer muskler) och att detta positivt pverkar deras resultat. Ishockey och fotboll uppger ocks att verksamheten kan se olika ut innehllsmssigt. Ishockeyn menar att tjejernas instruktrer har en mer allmn kunskap om sporten och att de inte r s rkunniga p allting. Men i takt med att damishockeyn vxer och utvecklas och nivn blir hgre kommer det att se annorlunda ut. Fotbollen menar att det finns skillnader mellan upplggen fr killar och tjejer. Det r olika personer som jobbat med det, det passar liksom kanske inte riktigt, sen r de ju lite olika rent fysiskt ocks, p olika niver. Tjejerna har sin utvecklingskurva, killarna en annan. Sen skiljer det vldigt mycket, men det
kan vara lite tradition ocks. Vi arbetar mot en ganska likriktad verksamhet. (Fotboll) Badminton ger en tankevckande kommentar: En intressant observation r att vi sllan vljer ut fel tjej. Om vi vljer ut en tjej i 10 12 rs lder s gr de oftare hela vgen igenom talangverksamheten. Dremot kommer vldigt f tjejer in sent. Om vi vljer ut tjejer vid 10 r har vi hyfsat rtt men med killarna finns det inte en chans. Man kan ju sga att tjejerna r lite ldre n sin jmnriga killkompisar och har drfr kommit lngre i utveckling vilket gr det lttare att hitta rtt. (Badminton) Denna kommentar r intressant. Tidigare har i rapporten konstaterats att ambition och mlmedvetenhet ses som vikiga egenskaper fr att bli bra p lng sikt. Dessa egenskaper hnger intimt samman med individens utveckling. Eftersom flickor utvecklas tidigare n pojkar kommer det att vara lttare att hitta rtt bland flickor n bland pojkar i samma kronologiska lder. Om man vill vlja ut pojkar utifrn mlmedvetenhet och ambitioner s mste man frmodligen vnta ytterligare ngra r fr att vara sker. Simfrbundet r inne p ett liknande resonemang. De diskuterar skillnader i koordination och motorik. De uppger att tjejerna r tidigare utvecklade n killarna gllande dessa kvaliteter. Detta gr att de har lttare att tillgodogra sig tekniktrningen vilket medfr att de ser tjejernas talang tidigare n killarnas. D killarna ofta r starkare menar simfrbundet att de anvnder kraft snarare n teknik. Flera frbund diskuterar att det, trots lika resurser, r (ganska stora) skillnader p att bedriva talangutveckling fr tjejer respektive killar. Friidrott menar att det r skillnad p hur de jobbar med killar och tjejer. De uppger att det sociala r viktigare fr tjejer n fr killar. I vissa fall har enorma talanger slutat med friidrotten fr att deras kompis trttnat. Mer konkret menar de att det inte r idrotten i sig
som driver dem i brjan utan snarare andra faktorer som t.ex. syskon eller kompisar. Med detta som utgngspunkt ppekar de vikten av att veta vilka behov barnen och ungdomarna har i olika ldrar. Ofta kan de trnare som frstr dessa behov skapa ett klimat som lyfter upp flera olika talanger inom friidrotten. Simning instmmer: Skulle man generalisera s tror jag absolut att tjejerna r mer beroende av gruppen, att de har socialt kul och trivs medan killarna kan vara lite mer insnade och st ut med en del som inte funkar bara fr att de har bestmt sig fr att de skall bli bst i vrlden. Men det r grovt generaliserat, det finns t alla hll. (Simning) Olofsson menar att det finns en utbredd uppfattning att flickor r beroende av gemenskap fr sitt idrottande.101 Hon ppekar att senare tids forskning har visat att elitidrottande flickor och kvinnor menar att gemenskap r en viktig komponent i deras idrottskarrir. Hon tillgger ocks att forskningen samtidigt visar att behovet av gemenskap inte r ngot specifikt kvinnligt. ven manliga idrottare framhller gemenskap som en viktig del i deras idrottande.102 ven lngdskidkningen upplever att de sociala faktorerna r viktigare fr tjejer n fr killar. Gruppen ses som mer viktig fr tjejerna d de uppges vilja knna tillhrigheten den kan erbjuda. Detta mrks inte minst nr de gr ut skidgymnasiet. D frsvinner mycket av deras sociala trygghet. De brjar fundera p om de kommer lyckas med sin skidkning. De som kommer in p skidhgskolan har fortsatt goda trningsfrutsttningar men det r bara fyra till tta personer som kommer in varje r. Killar uppges i mycket strre utstrckning chansa och satsa p idrotten och jobba lite extra eller studera p deltid och liknande.
101 Eva Olofsson. (2006) Fotbollfrbundet och Handslaget. Utvrderingen av tjejsatsningen delrapport 2. Ume: Ume universitet, Pedagogiska institutionen. 102 Ibid. s. 13.
Frbundets mlsttning r att fler skall kunna f mjlighet att studera vid skidhgskolan. Orientering anfr en avvikande uppfattning: Kanske att tjejerna r lite mer beroende av varandra och vad andra tnker och tycker och sger och gr. Fast hos de allra bsta ser man inte den skillnaden s mycket dr r det sm skillnader i s fall. Det r mera p vgen upp. (Orientering) Lund och Olofsson diskuterar utifrn Bourdieus begrepp habitus tjejers och killars mjlighetsrum.103 Med habitus menas att vi har ett slags praktiskt frnuft som styr vrt stt att orientera oss i omvrlden. Utifrn habitus kan vi frst relationerna mellan sociala uppvxtvillkor, vardagliga situationer, mjlighetsrum och praktiska utfall i termer av att tnka, vrdera och handla. Lund och Olofsson menar att skillnader i killars och tjejers beteende t.ex. att vlja att satsa p en elitidrottskarrir eller inte, kan ha sin frklaring i det idrottsliga mjlighetsrum som finns fr pojkar respektive flickor. Utrymmet fr att kunna skapa en tillvaro som framgngsrik idrottare r helt enkelt strre fr pojkar n fr flickor, vilket sannolikt medfr att mlsttningen framstr som mer realistiskt fr pojkarna. Nr frbundsfretrdarna menar att killar och tjejer har samma organisatoriska och resursmssiga frutsttningar s handlar detta om de yttre ramarna. Men val av karrir studier, arbete och/eller elitidrott styrs ocks av uppfattningar om vad som r mjligt, rimligt och kanske accepterat. Om vi i samhllet har olika syn p vad som r typsikt och specifikt fr tjejer och killar s pverkar det svl idrottens syn p killar och tjejer som talanger som killarnas och tjejernas eget frhllningsstt och syn p sig sjlva som potentiella elitidrottare. Bland svaren framtrder mnga frestllningar om skillnader mellan tjejer och killar vad gller konkurrensinriktning, sociala faktorers
103 Stefan Lund & Eva Olofsson. (2009) Vem r idrottseleven? Idrottsprolerad gymnasieutbildning och selektion. SVEBIS rsbok 2009. Lund: SVEBI.
betydelse, tjejers och killars olika behov och preferenser etc. Dessa frestllningar riskerar att upplyftas till sanningar som kommer att styra utformningen av verksamheten och p s stt ocks befsta frestllningarna.
9. Diskussion
Diskussionskapitlet har delats in i tre delar med en efterfljande avslutning. Frst diskuteras resultaten utifrn syftets vergripande frgestllningar i avsnittet resultatdiskussion. I den andra delen, diskussion utifrn litteraturen, diskuteras de olika teoretiska perspektiven som redovisats i rapporten i frhllande till varandra och i frhllande till underskningens resultat. Den tredje delen utvidgad diskussion behandlar talangverksamheten i ett vidare perspektiv. I kapitlets sista del, avslutande reflektion diskuteras den betydelse rapporten kan f och intressanta omrden fr vidare forskning.
9.1 Resultatdiskussion
9.1.1 Begreppet talang I syftet stlls frgan hur frbunden ser p begreppet talang. Srskilt med hnseende till aspekter ssom arv, milj och trning. Det r intressant att notera att synen p vad som r medftt och vad som frvrvats genom trning skiljer mellan frbunden. De varierande svaren tyder p omrdets komplexitet. Finns det ngot medftt och i s fall vad? Hur stor betydelse har dessa faktorer i s fall? I vilken utstrckning r de trningsbara? Vad r viktigast talang eller trning? Om det medfdda saknar betydelse och att allt handlar om den milj i vilken individen vistas och den trning som genomfrs dr s kan ju diskussionen om arv och milj avslutas. Dock menar mnga frbund, vilket forskningen ocks stdjer, att vi har vissa anlag som r medfdda, exempelvis muskelfibersammansttning, anlag att bli lnga etc. Utan att ha rtt anlag kan du inte bli t.ex. en framgngsrik sprinter. Utan att ha bra frutsttningar fr att trna upp en hg syreupptagningsfrmga blir du inte en internationell maratonlpare eller olympisk mstare i lngdskidkning. Om diskussionen tas ytterligare ett steg och vi tar hnsyn till de olika idrottsgrenarnas skilda
karaktrer s kan det tnkas att det r hr vi kan finna en mjlig frklaring till oenigheten mellan frbunden. Om vi exempelvis tnker oss en sprinter s handlar det ju om att i maximal fart springa en given strcka. En fotbollspelare ska ocks ibland lpa maximalt men ska dessutom samtidigt anpassa sig till boll och motstndare och tillsammans med sina tio lagkamrater agera p ett stt s att de gr fler ml n sina motstndare med lika mnga spelare. De ska sledes frska verlista motstndarna som samtidigt aktivt strvar efter att gra detsamma fr sitt lag. I motsats till vad som gller fr sprintern s finns det p fotbollsplan motstndare som frsker hindra honom eller henne frn att springa snabbare. Detta medfr att det finns ett utrymme fr fotbollslagen att anvnda olika taktiker och strategier fr att vinna ver motstndarlaget. Sprintern har dremot bara en mjlighet att vinna att springa snabbare n samtliga deltagande motstndarna, lagkamrater eller inte. Oavsett synen p vad som r medftt och vilken betydelse det har s r det en stor enighet mellan frbunden nr det gller betydelsen av individens egen drivkraft. Aspekter som intresse, drivkraft, ambition, hngivenhet etc. anses av frbunden vara betydligt viktigare n eventuellt medfdd talang. Utan denna drivkraft r det, enligt frbunden, inte troligt att idrottarna blir framgngsrika i vuxen lder, oavsett vilka medfdda frutsttningar de har. Detta synstt kan naturligtvis ocks handla om att frbunden, till sina idrottare, vill frmedla att attityd till idrotten r otroligt viktig och drmed inspirera fler till att utva sin idrott helhjrtat. Det spelar sledes ingen roll hur pass skicklig du har frutsttning att bli om du inte visar vilja till att trna hrt och mlinriktat eftersom individen i frga inte anses ha ngra mjligheter att n elitniv utan denna trningsvilja.
9.1.2 Talangidentifikation
Nr en talang kan identifieras verkar oerhrt svrt att avgra. Om man frsker finna
talangerna i tidigare r kan vissa tyckas vara mer talangfulla n om man skulle ha gjort urvalet i samma grupp vid ett senare tillflle. Om man exempelvis utgr frn att den som presterar bst resultat i frhllande till andra r en talang innebr det att det r frnderligt ver tid. Det r inte skert att det r samma person som presterar bst resultat lngre fram. Utifrn detta resonemang r det frsteligt att man ibland kan hra uttryck han var en talang tidigare eller den fre detta talangen. Om synsttet istllet hade varit att talangen r den som kommer att n elitniv i vuxen lder blir det desto mer komplicerat att, i unga r, sga vem som r talang. Av intervjuerna framgr att skillnaderna mellan nr frbunden anser att talanger kan identifieras skiljer sig, allt mellan cirka 10 rs lder till en bit ver tjugo r, ibland lngre. Med utgngspunkt frn ovanstende resonemang r det mycket viktigt att alla fr ett gott std i sin nrmilj. Genom att stimulera intresset hos individerna borde chanserna att de skall fortstta idrotta ka, trots vikande eller varierande resultat. Drmed skulle det rimligtvis ocks vara mindre risk att potentiella stjrnor frsvinner p grund av att de inte ftt rtt std. D det finns mnga individuella skillnader i vilken form av std olika personer behver stlls ocks stora krav p ledarna och trnarna ute i freningarna. Av forskningslitteraturen framgr att det r ytterst oskert att avgra nr talanger kan identifieras. De olika egenskaperna som idrotter krver kan gra sig gllande i mycket olika skeden. En del utvecklar tidigt kvaliteter som den specifika idrotten i frga krver medan det fr andra tar mycket lngre tid. Ett ofta refererat exempel p detta r basketspelaren Michael Jordan. Han anses av mnga vara den bste basketspelaren genom tiderna men bedmdes inte som ngon talang i unga r. Som sjuttonring blev han exempelvis petad frn sitt collegelag eftersom han helt enkelt inte var tillrckligt bra.104 Med detta i tanke r det
104 SISU Talangutveckling, 2006, 22-23.
oerhrt viktigt att frska behlla s mnga som mjligt s lnge som mjligt, eftersom man inte skert kan veta vilka som kommer utvecklas till att bli exceptionellt skickliga. Detta fr ocks std av Carlson som bland annat drog fljande viktiga slutsats: ... det r viktigare att ska hitta vgar och ge den tid som behvs fr att utveckla talang istllet fr att frska finna frdiga talanger.105 Vad som ocks talar fr att arbeta fr att skapa mjligheter fr fler r, att de som bedms som talanger i ungdomsren oftast inte r samma personer som r framgngsrika i vuxen lder. Petersons studie visade, precis som mnga andra liknande studier, att bland uttagna fotbollspelare i juniorsammanhang r det betydligt strre andel som r fdda p frsta halvan av ret. Men i seniortrupperna ser det annorlunda ut. Dr r fler som r fdda p det senare halvret n p det frsta. I ungdomsren gynnas allts de som r fdda tidigt p ret medan de som utvecklas sent riskerar att frbigs, trots att dessa individer kan vara de som blir bst som vuxna. Denna risk blir strre ju tidigare urvalen grs. Anledningen till detta anses vara faktorer som att den tidigt utvecklade har det lttare i ungdomsren till fljd av sin storlek och fysik. Nr de andra sedan vxer ikapp fr de tidigare framgngsrika det desto svrare och de tappar ofta motivationen. De som dremot utvecklas sent beskrivs ofta som vana vid att alltid f kmpa hrt, att inte ta framgng fr given och nr de sedan kommer ikapp i utvecklingen hjs motivationen. Dessa har kanske just drfr ocks utvecklat den attityd till trning som bedms som s viktig. Tyvrr r det dock ganska troligt att mnga av de som utvecklas sent slutar innan de kommer till denna period. Drfr r det n viktigare att finna vgar fr att kunna behlla alla spelare som har intresse, drivkraft och trningsvilja.106 Av intervjuerna framkom att aspekter som drivkraft, instllning och intresse ansgs som mest betydelsefulla att leta efter hos idrottare.
105 Carlson, 1991, 150. 106 Peterson, 2005, 9-12.
Flera frbund anger att detta r ngot som verkar ha frndrats ver tid. Tidigare prioriterades ofta tekniska frdigheter och fysisk mognad medan den egna attityden, instllningen idag ses som mest betydelsefull. Detta synstt borde d pverka frbundens stt att ska framtida stjrnor eftersom bde erfarenheten och forskningen visar att motivation och drivkraft inte gr att identifiera s tidigt utan oftast visar sig i (de senare) tonren. Frbundens resonemang om ambitionens betydelse kan naturligtvis ocks frsts s att de tar de tekniska frdigheterna fr givna men att det ocks mste till ett gediget intresse fr att de skall kunna utvecklas till framgngsrika elitutvare p seniorniv. Vissa idrotter vljer ut sina talanger utifrn resultat. I idrotterna dr resultaten mts i tid och centimeter r detta lttare och tydligare n i andra idrotter som innehller fler dimensioner. I bollsporterna, har man svrare att vlja ut sina talanger p samma grunder. En fotbolls- eller badmintonspelare kan, som tidigare nmnts, kompensera en smre kvalitet med en bttre. Det finns flera olika roller i ett lag och en badmintonmatch kan t.ex. bde vinnas med offensivt spel och med lnga uttrttande dueller. Detta medfr att det idrottsliga sammanhanget spelar roll fr hur talanger kan identifieras. Flera av bollsporterna vittnade dock om problemet med att klubbar, trnare och frldrar ofta argumenterar fr olika kvantitativa grunder fr uttagning till landslag och grupper s som rankinglistor, skytteligor, DM-segrar etc. Frbundens bild r att de frsker st fr ett mera lngsiktigt synstt men att detta inte alltid fr std p lokal och regional niv. Hr ska dock bara konstateras att denna underskning riktar sig till frbundens fretrdare och att en underskning fokuserande p freningarnas syn kanske hade gett en annan bild. Ett stndigt verskuggande problem vid talangidentifiering r de stora variationerna i fysisk och psykisk mognad, s.k. relativ lder. Trots medvetenheten om detta faktum anser
frbunden att det r mycket svrt att hantera detta. Det r en frga om kronologisk och biologisk lder. Den kronologiska ldern r otvetydig och drfr som bekant mycket ltt att flja, t.ex. ldersindelningar i fotbollslag, tennisturneringar etc. Den biologiska ldern stller till mer bekymmer och framfr allt ppnar den upp fr olika typer av (subjektiva) bedmningar. Svrigheten bestr bland annat i att avgra den biologiska ldern. Det kan ocks vara mycket knsligt att, som frbundsrepresentant eller klubbtrnare, sga till en femtonring eller hans och hennes frldrar att man trots goda resultat frmodligen inte kan bli bra p lngre sikt. Det r nog inte heller lttare att, om biologisk lder tillmpas istllet fr kronologisk, ge beskedet att en femtonring mr bttre av att trna i tolvrsgruppen. D r det skert lttare att motivera en individ som r tidigt utvecklad att trna med de ldre. Att dremot bli nedflyttad till dem som r ett par r yngre, eller tillbakaflyttad efter att ha varit uppflyttad, kanske inte medfr att motivationen kar. I frga om vad som krvs fr att identifiera talang menar frbunden att det handlar om mnniskoknnedom, trnat ga, erfarenhet etc. En egen aktiv idrottsbakgrund r bra men inte ett krav. Underskningen ger exempel p bde goda och dliga scouter med eller utan egen betydande idrottsbakgrund. Frutom att frst den aktuella idrotten handlar det ocks om att frst de behov som olika individer har. Att identifiera en person med fysiska talanger kanske inte krver lika mycket som att ha tlamodet och kunna ge rtt form av std och att planera lngsiktigt fr att utvaren skall lyckas i det lnga loppet. Hr har coacher och trnare ett mycket stort ansvar. Det handlar med andra ord inte i frsta hand om vad frbunden gr p landslagssamlingar och liknande. Det rr sig snarare om hur verksamheten ute i klubbarna bedrivs. Det r dr det stora jobbet grs fr att fostra talangerna. Det kan d handla om att bidra till att motivera och inspirera alla. Inte bara de som kanske fr tillfllet r de mest framgngsrika.
ven om klubbarna gr det stora jobbet fr att fostra vra talanger kan inte frbunden luta sig tillbaka och titta p. De har naturligtvis ett ansvar att ge ramar, utforma rekommendationer, utbilda och vgleda klubbarna i deras arbete, utveckla sina utbildningar och strva efter fortbildning i alla led. Med andra ord br frbunden hela tiden strva efter att ka sin kunskap och frmedla den till sina klubbar.
vara att strvandena efter tidigare specialisering r en strategi fr att muta in de talangfulla ungdomarna. Fr att frska skapa ett vertag ver sina konkurrenter. Vi terkommer till detta senare i diskussionen. Vi mste dock hr skilja p frbundens syn p talang och andra krafter som pverkar den idrottsliga verksamheten. Det r ju t.ex. skillnad mellan frbunden och deras syn p talang och de marknadskrafter som ocks styr. ven om talangscouter och liknande givetvis tillhr den aktuella idrotten har de till uppgift att hitta spelare som kan generera frdelar gentemot konkurrerande lag och drmed ocks generera pengar till klubben och talangscouten. P samma stt kan ju en coach/frlder ha en annan agenda fr sitt talangfulla barn n vad klubben eller frbundet har. Det r ocks intressant att diskutera de, av frbunden, rekommenderade trningsmngderna i frhllande till den mest citerade forskningen p omrdet. Inget av frbunden har rekommendationer som ligger i nrheten av 10 000 timmar under tio rs tid. Visserligen sa ngra av frbunden att de vill att utvarna trnar s mycket som mjligt och detta kan ju teoretiskt sett innebra den trningsmngden. De flesta frbunden har dock rekommendationer som i ungdomsren motsvarar 10 15 timmar per vecka. Om man bara rknar in trningen i den specifika idrottsgrenen s ligger detta klart under de 20 timmar per vecka som blir dosen om man (fr att uppn 10 000 timmar p 10 r) ska genomfra 1000 per r. Hela detta resonemang r dock mycket oklart bland annat eftersom 10 000 timmars-modellen ofta citeras och anvnds som argument p ett mycket oinitierat och vrdslst stt. Denna diskussion utvecklas senare under diskussion utifrn litteraturen. Fr att komma upp i en trningsmngd av tiotusen trningstimmar p tio r behver utvarna allts trna tjugo timmar i veckan ret om, vilket fr betecknas som en mycket stor trningsdos. I denna studie r det enbart Gymnastik som har rekommendationer som ligger i nrheten av detta.
9.1.3 Talangutveckling Vad betrffar specialisering finns det vissa skillnader mellan idrotterna. Ett ftal av idrotterna argumenterar fr en tidigare specialisering. De flesta idrotterna r dock relativt verens om att en senare specialisering r att fredra ven om de anser att det r bra om man r aktiv frn unga r i den aktuella idrotten. Det anmrkningsvrda r att det trots detta verkar som om tidig specialisering blir vanligare bde i Sverige och internationellt. Detta har ocks uppmrksammats av forskare som talat om att idrotten och andra fritidsaktiviteter barnifieras.107 Denna utveckling kan sammankopplas med en kad elitinriktning och professionalisering som har flera ptagliga effekter p talangutvecklingsomrdet. Fr det frsta fr idrotten en hgre status och mer exponering och drmed mer vxtkraft. Fr det andra kan detta leda till att de idrottande tidigare vljer att rikta in sig p endast en idrott istllet fr flera. Detta trots att mnga menar att det r mindre gynnsamt n om idrottaren utvar flera idrotter. De ekonomiska faktorerna kan sledes medfra en strvan efter att identifiera talanger tidigt. Som nmnts tidigare menar bde forskningen och idrotterna att det inte gr att frutsp vilka som kommer att bli framgngsrika i vuxen lder. Trots en medvetenhet om svrigheterna med att identifiera talanger tidigt s tycks utvecklingen g t det motsatta hllet n det som idrotterna, i varje fall officiellt, i mnga fall strvar efter. En tanke kan ju
107 Se t.ex. Lennart Nylund. (2006) Han ck rtt dagens fritid. Brus 2006:1. http://www.ungdomsstyrelsen.se/brus_ art/0,2440,6157,00.html 2010-04-19.
Blooms studie visar att de framgngsrika simmarna han intervjuade trnade 12 16 timmar i veckan upp till 12 rs lder och drefter i genomsnitt 25 timmar i veckan. Detta innebr att de amerikanska simmarna mycket vl kan komma upp i tiotusen trningstimmar p tio r.108 Simfrbundet menade att det inte skulle vara mjligt med denna trningsmngd i Sverige och sa att krav p s stor trningsmngd troligtvis skulle innebra att de flesta skulle sluta med simning. Simfrbundet menade att anledningen till att amerikanerna kan trna s mycket r att det finns s mnga utvare inom amerikansk simsport s att om ngon slutar finns det nd gott om ungdomar som str i k fr att vara med. Dessutom har verksamheten redan frn brjan ett tydligt elitinriktat syfte och behver inte ta hnsyn till andra aspekter som utslagning, minskande fysisk aktivitet bland unga etc. Det verkar allts finnas en stor attitydskillnad i frga om idrott mellan t.ex. USA och Sverige. De studerade amerikanska idrottarna sger nmligen att de ville trna mycket eftersom de mrkte att det gav resultat. I takt med att de gjorde framsteg i simlagen blev det med tiden en allt mer seris idrottssatsning. Det verkar inte heller ha varit frga om att frldrarna nskade att deras barn skulle bli elitidrottare. Istllet framgr aspekter som att de ansg att idrott r en meningsfull sysselsttning och att de drfr ville uppmuntra till detta.109 Skulle ngon i Sverige trna i den omfattningen i lgre ldrar skulle det troligtvis ifrgasttas om detta r ngot individen vill eller om det r ptvingat av omgivningen. Det r viktigt att ter pminna om att frbundens rekommendationer inte ndvndigtvis fljs av freningarna ute i landet. I vissa freningar kan de vilja att barnen och ungdomarna ska trna mer eller annorlunda medan det p ngot annat stlle kan vara omvnt, att det r tmligen lite trning som frordas. Med anled108 Bloom, 1985, 151-153, 166. 109 Bloom, 1985, 155-156.
ning av detta vore det oerhrt intressant att studera freningar i olika idrotter fr att ta del av hur det verkligen ser ut.
9.1.4 Avslutande reflektioner utifrn resultaten Underskningens resultat franleder ngra summerande reflektioner. verlag s anser frbunden att talang inte r s viktigt. Det medfdda, vad det nu r, r inte lika viktigt som ambition, vilja, attityd, commitment. nd lgger man stor vikt vid scouting, att finna talangerna. Detta trots att man ocks sger att man inte har ngra skra kriterier att g p nr man observerar de eventuella talangerna. Man hnvisar till blick, ett trnat ga etc. Detta r en sorts paradox. Talang r inte s vikigt nd sker man dem! Varfr? r det fr att man alltid gjort det? Fr att alla andra gr det? Fr att vi inte har ngot bttre stt? Fr muta in de potentiella stjrnorna s att ingen annan tar dem En annan intressant paradox, r att man pratar om talang som ngot individuellt men frsker fnga alla dessa i en generell mall. Frbunden beskriver ofta talangerna som unika, annorlunda, extra-ordinary people etc. Dom utvecklas i olika takt, de r inte varandra lika utan har olika sammansttningar av styrkor och svagheter som tillsammans gr dem framgngsrika. nd verkar nstan alla frbund efterstrva en generell talangmodell, en talangtrappa som alla ska g. Det r vldigt motsgelsefullt. Man talar i termer av trappor som de hr talangerna ska g p i en utveckling mot ngot som i varje fall coacherna redan vet hur det ska se ut. D kan man ju fundera s hr, vet man exakt hur de hr individerna ska vara, hur de ska prestera nr de r som bst. Vet man att det bara finns en vg dit? Man kanske, i stllet fr talangtrappa, gra liknelsen vid att g uppfr en hjd. Det finns mnga bra vgar till toppen inte bara en. Det handlar om att bde veta vilket ml man har och trna p ett ndamlsenligt stt som passar den enskilda individen.
Om planerna r strikta och strukturerade kommer mnga att uppleva dem som bra och vlplanerade. Men ju mer preciserade och fasta mallarna r desto fler kommer inte att passa in. andra sidan, ju mer flexibel planen r, desto mer osker och flummig kommer den att verka. Frgan uppstr d, vljer man ut talanger som man tror kan bli framgngsrika eller vljer man dem som passar in i och vill g i trappan vi utformat. Hr kan det vara skl att minnas till Rolf Carlsons ord, det r viktigare att ska hitta vgar och ge den tid som behvs fr att utveckla talang.110 En tredje reflektion gller talangutveckling fr tjejer. Frbundsfretrdarna sger att de satsar samma resurser p tjejer som killar, samma antal spelare i olika trupper, samma landslagsupplgg etc. Men med detta sagt s sger de ocks att tjejernas utveckling inte ser likadan ut som killarnas. Tjejerna utvecklas tidigare. Deras spelstil, t.ex. i badminton och bordtennis r annorlunda, mera skerhetsinriktad och kanske ocks mera defensiv. De upplevs ofta stlla strre krav/ha strre behov, nr det gller sociala faktorer, trivsel, sammanhllning kompisar etc. Men i talangverksamheten, scouting, talangtrappor etc. tar man mycket liten (ingen?) hnsyn till detta. Man utgr ofta frn mannen som norm. Tjejerna fr haka p killarnas upplgg. I stllet fr att sga att de ska han en annan tidsplan, deras tidsaxel ligger i fas, fast fre, killarnas. Drfr kanske flickor ska vljas ut vid andra tillfllen/tidigare. De kanske ska ha andra trningsupplgg etc. Ska de spela som killar eller ska de utveckla sitt eget typiska spel? Hr krvs att frbunden och kanske ven RF och SOK, gr en ordentlig omvrdering av hela detta omrde.
9.2 Diskussion utifrn litteraturen

9.2.1 10 000 timmar I rapportens teoriavsnitt berrdes ngra olika perspektiv p talang och talangutveckling. Det finns anledning att anknyta till dem igen fr en frdjupad, vrderande diskussion. Ett dominerande perspektiv i talanglitteraturen r 10 000 timmarsregeln. Den beropas i stort sett i alla bcker och artiklar och har ftt sdant genomslag att nr olika fretrdare fr idrotten t.ex. sger forskningen har visat att det krvs tidig intensiv trning s gr det tillbaka till detta perspektiv och ofta just KA Ericssons artiklar. En grundlggande utgngspunkt r KA Ericssons 10 000 timmars regel. I samband med denna hnvisas ofta till Herbert Simon, med tillgget han har vunnit nobelpris s han borde veta. Men han var ju inte nobelpristagare i talangutveckling utan i ekonomi. Simon sger att it takes 10 years of extensive training to excel in anything medan Ericsson talar om att n internationell toppniv. Detta r visserligen tv liknande men nd olika stt att beskriva vad som krvs. Simon talar om vad som krvs fr att bli excellent medan Ericsson talar om att vinna. Det frsta r ett absolut uttryck, att bli bra medan det andra, att vinna, bli bst r ett relativt uttryck. Det r ganska stor skillnad p dessa formuleringar. Men lt oss nd anta att det krvs 10 000 timmar fr att jag ska utveckla min potential t.ex. i tennis att bli s bra som jag kan ett absolut uttryck. Om detta sedan rcker till att ens bli bst i familjen det relativa uttrycket det beror ju p hur bra de andra r, hur mycket de har trnat, vilken potential de har. Detta r en oklarhet i resonemanget. Alla som har trnat i 10 000 timmar vinner ju inte. Dessutom r det frmodligen s att om mina konkurrenter trnar 10 000 timmar s kanske jag mste trna 11 000 timmar, det sker en upptrappning.111 Fr det kan ju inte vara s att nr
111 Jmfr Heinills, 1982, totaliseringsteori.
110 Carlson, 1991, 150.
man har trnat 10 000 timmar s kan man inte bli bttre, inte planar vl kurvan ut d? Bilden av upptrappning av kraven ptalades ju ocks tidigare av Bordtennis: Vi ser idag att det r vldigt f europeiska spelare som nr vrldstopp innan de r 25 r gamla. Fr 20-30 r sedan kunde en spelare i 19-10 rsldern vara i vrldstopp. I dag r det s mycket mer att lra sig. (Bordtennis) Ericsson talar om vad som krvs fr att vinna och Simon om att utveckla excellent frmga. Den svenska simmerskan Sarah Sjstrm slog den 26 juli 2009 vrldsrekord p 100 fjrilsim, 56.44. Hon var d 15 r gammal och var, den dagen per definition, vrldens bsta simmerska ngonsin p denna distans. Men hon hade naturligtvis inte hunnit trna 10 000 timmar fjrilsim fre det rekordet. Det finns s mnga liknande exempel s att man bestmt kan tillbakavisa pstendet att det krvs 10 000 timmar fr att vinna. Dremot kanske uttalande skulle verka mera rimligt om vi byter fr att vinna mot fr att uppn excellens. En annan komplicerad faktor kring Ericssons teori r den retrospektiva aspekten. Kan man lra och ta efter framgngsrika utvares stt att trna och i s fall hur? Ska man trna som de bsta? Lt oss se p tv exempel. Donald Thomas som p drygt ett r gick frn att vara collegespelare i basket till vrldsmstare i hjdhopp och Rebecca Romero som avslutade en roddkarrir p grund av skada 2006 och vann OS-guld i bancykel 2008. Per definition var de vid sina msterskap bst. Men hade de trnat i 10 000 timmar? Ja kanske, men i s fall i vad? I varje fall inte i sina msterskapsgrenar Kan man lra av det och sga att s br/ kan/ska man trna? Eller var det vad som just passade dem? Kan vi sga att basket respektive rodd r bra trning fr att vinna msterskap i hjdhopp respektive cykel. Och kan vi i s fall rekommendera detta fr andra att ta efter: trna basket s blir du bra i hjdhopp. Vad r det som man ska trna i de 10 00 timmarna? Ericsson svarar deliberate practice. Mlmed-
veten, rationell trning. Vad r d det om jag vill bli bra i tennis 10 000 timmar forehand, 10 00 timmar matchspel, 10 000 timmar rusha mot nt etc. Detta gr hela resonemanget oklart. Men man kan se det som en metafor, en bild som vill frklara att det minsann tar mycket lngt tid att bli riktig bra p ngonting. S det krvs mycket trning under lng tid, men vad ska ing i trningen, hur ska den organiseras? Ofta tas exempel ocks frn andra omrden, schackspelare, violinister etc. Bloom beskriver exempelvis hur framgngsrika musiker, akrobater och schackspelare inlett organiserad trning redan vid 5-6 lder.112 I vr underskning sger t.ex. Gymnastik att vid 10 r det frsent. Inga av dessa erfarenheter kan motsgas men r de generella. Finns det inte mnga som brjat trna s tidigt som inte ntt excellens? Finns det skickliga utvare som gtt andra vgar? Mnga skickliga rockmusiker r sjlvlrda. De har visserligen trnat gitarr i mnga timmar men inte i planlagd organiserad form utan ofta sjlva eller tillsammans med musicerande kamrater. De skickligaste utvarna inom brdkulturen, skateboard, snowboard, r extremt skickliga men har ofta enbart trnat tillsammans med andra utvare. De har vat i timmar, observerat, videofilmat och hrmat. Det handlar om enormt mnga timmar men det kan inte kallas deliberate practice fr det handlar oftast om lekfull, helt deltagarstyrd aktivitet. Vi mste kanske modifiera till att det handlar om omfattande trning men att det kan vara deliberate practice, joyful practice, eller kanske deliberate play.113 Det r inte s att det ena har ersatt det andra utan kanske mera att trningens utformning beror p tradition och kultur i respektive nation och region, inom respektive idrottsgren/ aktivitet och kanske ocks betroende p lder/ generation. I dag ser vi dessa olika typer existerande samtidigt, i asiatiska kampsporter med disciplin och struktur sida vi sida med skate board-kare som gr trick i en skateboardpark de sjlva byggt.
112 Bloom, 1985. 113 Cot, 2003.
I 10 000 timmarsmodellen ligger ocks antagandet att det r en frdel om man kan klara av dessa timmar i s unga r som mjligt. Men detta kan man verkligen ocks ifrgastta. Anta att vi skulle kunna brja trna mnga timmar per vecka med barn i 8-9 rs lder s att de trnat 10 000 timmar nr de r 18-19 r. Det r frgan om det r en frdel att ha gjort detta s tidigt nr de kanske inte fysiskt r fullt utvecklade och klara fr toppprestationer. Ur utvecklingssynpunkt skulle man kunna argumentera fr att det r bttre att inte ha fr brttom med dessa 10 000 timmar. Fr det finns ingen forskning som visar att man blir bttre fr att man slagit igenom tidigt. Det finns inte heller ngon forskning som visar att de strsta talangerna slr igenom frst. Men det ligger i resonemanget, mer eller mindra uttalat, att dessa timmar skall gras s tidigt som mjligt. Man menar att det r en nackdel att vra idrottsutvare slr igenom efter kineser eller amerikaner, de ligger fre oss. Men i sjlva verket r det inte klart utrett om det r en frdel att sl igenom tidigt eller inte. P samma stt r det oklart vad som kan/ ska rknas in i de 10 000 timmarna. r det enbart trning i den specifika idrottsgrenen som rknas eller kan ocks trning i andra idrottsgrenar, annan fysisk trning och till och med idrottstimmarna i skolan rknas in?
I diskussioner kring olika trningsupplgg anvnds ibland uttrycket att alla vgar br till Rom men jag kan en. Men det innebr ju d ocks att bara de som gillar den vgen ska knna sig kallade. Men om man vill att mnga ska ha mjlighet att komma till Rom s mste man kanske lta dem ta olika vgar. Mot begreppet deliberate practice stller Jean Cot ett annat perspektiv och ett annat begrepp deliberate play. Han menar att man ska brja tidigt men man ska inte trna s vldigt ensidigt. Utan han talar om sampling years d man ska prova mnga olika idrotter, fr att senare specialisera sig. Han menar att om man fljer den typiska mallen med tidig specialisering s kommer ngra att ta sig igenom systemet och bli bra, riktigt bra. Men mnga kommer att sls ut och mnga kommer att drabbas av skador p grund av ensidigheten, redan frn unga r.114 Cot rekommenderar en annan vg dr man tidigt hller p med mnga idrotter, bedriver deliberate play fr att specialisera sig senare. Genom detta system nr man eventuellt den excellenta nivn ngot senare. Dremot leder det till frre skador och fler kommer att utveckla ett bestende positivt idrottsintresse. Som motbild mot tidig specialisering med tidigt val av en idrott vill vi i stllet lansera begreppet tidig generalisering. Brja tidigt men med mnga olika idrotter och aktiviteter.
9.2.2. Andra perspektiv Ett viktigt perspektiv som pverkat svensk idrott inte minst utformandet av utvecklingsprogram, talangtrappor etc., r Istvan Balyis utvecklingsmodell LTAD Long Term Athlete Development. LTAD r nrbeslktad med och har konkretiserat Ericssons resonemang om trningsbarhet. Man ska trna lderanpassat, mlmedvetet, steg fr steg fr att bli s bra som mjligt (jfr deliberate practice). Man skapar en utvecklingstrappa utifrn genomsnittliga variabler. Problemet med trappan r att den mjligen passar ett genomsnitt i en viss idrott men det genomsnittet kanske inte motsvaras av en enda specifik individ.
9.3 Utvidgad diskussion

9.3.1 Nationellt kontra internationellt I svaren framkommer bde skillnader och likheter i hur frbunden resonerar och agerar i frga om talang. Mnga av frbunden uttrycker mera tydligt att de strvar efter att behlla sina utvare lnge och frsker se till att de har roligt fr att de skall stanna kvar i deras idrott. Detta resonemang visar p ndvndigheten av att talangverksamheten frsts och utformas utifrn vrt lands och varje specifik idrotts speciella kultur och frutsttningar. I debatten framfrs ofta jmfrelser med andra starka
114 Se t.ex SISU Talangboken, 2006.
idrottsnationer, USA, Kina, Korea m.fl. som har andra kulturella och ekonomiska frutsttningar. Vi vill grna konkurrera med de bsta nationerna, lra av deras trningsmetoder men delar vi deras mnniskosyn och vrderingar? Vilken idrott vill vi ha? Hur hrt kan vi/vill vi driva vra barn? r det hos oss acceptabelt att 12-ringa flyttar (lngt) hemifrn fr att trna 30-40 timmar per vecka? Vilket pris r vi beredda att betala fr internationella framgngar? Ovanstende kan ligga till grund fr en frstelse fr hur frbunden resonerar angende talang. Frbund med f utvare kanske mste gra vissa avsteg frn sina ambitioner och till exempel att trna lite mindre och inte stlla lika tuffa krav fr att utvarna skall stanna kvar hos dem. De stora idrotterna kanske kan ha lite hrdare krav eftersom de nd har folk som vill vara med. Dessutom r det kanske lttare att stlla hgre krav nr idrotten kan vara en attraktiv yrkeskarrir. Fretrdesvis gller detta fr killarna i de stora lagidrotterna. Jmfr vi sedan mellan Sverige och andra lnder s kan det skilja sig mycket inom samma idrott. I kanadensisk ishockey finns 10 gnger s mnga herrspelare som i Sverige och nsta 20 gnger s mnga kvinnliga spelare. Detta medfr att de kan selektera mer och hrdare eftersom de har mnga fler utvare och det inte blir samma konsekvenser om ett antal utvare frsvinner lngs vgen. Med mer trning p hgre niv i tidigare ldrar kommer frmodligen ocks resultaten tidigare. Ishockeyfrbundet menar att det r en mycket stor skillnad i mognadsgrad p de svenska sjutton-artonringarna som ker ver fr att spela mot sina amerikanska motsvarigheter. De sistnmnda beskrivs ofta som mn som stlls mot vra svenska pojkar. Detta kan frmodligen ocks frklaras av att de som tl tidigt hrd trning r de som r tidigt utvecklade. Med detta i tanke kan man frst att vra utvare nr hg internationell niv senare n utvare i mnga andra lnder. Men det kan ocks innebra att andra lnder vars utvare
trnar mer n vra, kommer n bttre resultat n vad vi gr. De framgngsrika idrottsnationerna som vi grna vill utmana, har annorlunda idrottssystem. De har vanligen mnga fler utvare att vlja mellan. De har drfr rd med ett strre svinn n vi. ter str vi allts infr frgorna, Vilken idrott vill vi ha? Vilket pris r vi beredda att betala fr internationella framgngar? Dessutom kan man som ledare och frlder stlla sig frgan vem som vljer att ett barn ska trna 30 timmar per vecka? r det barnet, trnaren eller frldrarna? En slutsats skulle kunna vara att vi aldrig kan utmana de stora lnderna med stora resurser och stora mngder aktiva. Vi kan inte trna mer n vad de gr. Vad vi dremot kan gra r att trna smartare utifrn vra frutsttningar. En utmaning fr svensk idrott r sledes hur vi kan bli framgngsrika utifrn vra kulturella, ekonomiska och sociala frutsttningar? Vilka r vra konkurrensmssiga frdelar? Hur anvnder vi dem bst?
9.3.2 Vilken idrott ska vi anvnda vra resurser till? Nr det gller talang och selektering finns det mnga olika aspekter att ta i beaktande. En r hur vi bst anvnder de samlade idrottsresurserna. Det kan rra sig om tillgngliga hallar eller planer, trnare och liknande. Ett lag fr bara innehlla ett visst antal spelare vid matchtillfllet. Detta leder d i vissa fall till att alla som vill inte kan vara med. Resultatet av det kan bli att folk trttnar och slutar med idrotten. ven hr kan vi dra paralleller till professionaliseringen och de ekonomiska krafterna som pverkar idrotten. Mera framgngar kan leda till sponsorer och pengar. Problemen kommer nr elitens verksamhet kopieras till barn- och ungdomsidrotten. Genom att ge fler mjlighet lngre upp i ldrarna skulle vi kunna f flera positiva effekter. Bland annat skulle motivationen fr att vara fysiskt aktiv kunna behllas lngre upp i ldrarna och det kan i sin tur leda till en bttre hlsa fr individen. Dessutom kan
de som mognar lite senare f mjlighet till deltagande och drmed en fortsatt utveckling. Resursfrgan kan vara en av faktorerna som spelar roll ifrga om hur barn- och ungdomsidrotten resonerar i frga om selektering. I mnga freningar r det flera lag och grupper som skall samsas om trningstiderna. Ofta krver seniorgrupperna mer trningstider och vid relativt bra tidpunkter och detsamma gller fr juniorerna. D skall alla de vriga lagen samsas om resten. Om det r en populr frening kan vi ocks tnka oss att det r mnga som vill vara med. Resultatet av detta kan bli att de mste vlja vilka som skall f vara med p grund av att efterfrgan r fr stor. Detta skulle kunna innebra att idrottens selektionsstrategier inte bara har idrottsliga grunder, utan de kan snarare baseras p tillgngliga resurser. En viktig frga som man inom den svenska idrotten mste diskutera r ocks hur halltider, trnarresurser etc. ska anvndas. Om man inom talangverksamheten, som mnga vill, ska dubblera eller tredubbla trningen i yngre ldrar s gr ju det, med givet antal tillgngliga halltider och trnartimmar, att kad trning fr de talangfulla, gr att andra inte att fr plats. P s stt hnger elit- och talangverksamheten intimt samman med hela den samlade idrottsrrelsens verksamhet och frgan vad/vilken idrott ska vi anvnda vra resurser till?
har smre vrde frn brjan s r det logiskt att det kommer att ta lngre tid, du kommer att vara ldre, innan du uppntt nskvrd niv. Skidor ptalar att ven Finland och Norge har noterat liknande resultat men inte i samma utstrckning. Frbundens talangverksamhet syftar till internationella idrottsframgngar men det finns andra faktorer som kanske r viktigare. Om de ungdomar som hller p med idrott r smre trnade nu, hur ser det d ut med dem som inte r aktiva? Rimligtvis r dessa nnu smre trnade. Detta anses av mnga redan i dag vara ett vxande folkhlsoproblem. Vi kan redan nu hra och se i media om den kande fetman och sjukdomar som stts i samband med den. Hela detta komplex hnger samman med en framgngsrik talangverksamhet. Om alla skolbarn skulle f en bttre lrarledd trning i motorik, koordination, kondition etc. s skulle vi frhoppningsvis f en bttre generell fysisk hlsa samtidigt som vra vlfrdssjukdomar skulle kunna minska. Det skulle dessutom kunna leda till bttre underlag fr kommande idrottsliga framgngar.
9.4 Avslutande reflektion

Denna studie kan frhoppningsvis bidra till en kad frstelse fr hur specialidrottsfrbunden ser p begreppen talang, talangidentifikation och talangutveckling. Kanske kan den ge en inblick i svrigheterna med talangarbetet och drmed stimulera till en bred och initierad debatt inom idrottsrrelsen. Eftersom idrottsrrelsen r en stor del av samhllet i vrigt kan ett arbete av den hr typen ha betydelse fr mnga. Frhoppningsvis kan ocks specialidrottsfrbunden inom RF de deltagande och vriga ha nytta av vad som hr framkommit. I resonemanget om vad som r talang mrks tydligt att de flesta frbunden r vl inbegripna i vad forskningen tagit upp som betydelsefullt. Frbundens ambition att tillgodogra sig relevant forskning kan ge goda effekter p lng sikt. Mjligtvis kan det hr vara en positiv kon-
9.3.3 Konsekvenser av minskad fysisk aktivitet Flera frbund ppekar att spontanidrotten har minskat i Sverige. Det har lett till att den fysiska statusen hos de idrottande allmnt r betydligt smre idag jmfrt med fr 15 20 r sedan. Konsekvenserna av detta kan bland annat bli att det ur ett idrottsligt perspektiv tar lngre tid att uppn resultat i internationell jmfrelse d startpunkten ligger p en lgre niv n tidigare. Skidfrbundet gr t.ex. gllande att fr att ta en medalj i ett internationellt msterskap mste du ligga p en viss niv i frga om syreupptagningsfrmga. Om du
sekvens av de senare rens ganska hrda kritik till olika idrottsfrbunds talangverksamhet. Det r dock viktigt att frbunden/frbundsfretrdarna sjlva stter sig in i forskningen p omrdet och frsker att sjlva ta sina beslut p s god grund som mjligt. Det som framkommer i denna studie r frbundens perspektiv, p talang, talangidentifiering, talangutveckling. Hur det ser ut i klubbarna vet vi inte. Som gng p gng anfrts i rapporten s bedrivs den avgrande talangverksamheten i klubbarna. Frbunden kan bara i begrnsad omfattning pverka detta. En intressant fortsttning p denna studie skulle drfr vara att g vidare p regional och lokal niv. Hur bedrivs verksamheten dr? Vilka vrderingar och attityder styr verksamheten? Finns det klubbar/framgngsrika miljer dr idrott utifrn s mnga som mjligt s lnge som mjligt kan fungera tillsammans med en framgngsrik resultatinriktad talangverksamhet? Det r bara ngra frgor som vckts under arbetet med denna studie.
Referenslista
Annerstedt, Claes och Gjerset, Asbjrn. (1997) Idrottens trningslra. Stockholm: SISU Idrottsbcker. Arnesen Jonas. (2007) Kappvndarna skadar debatten. Svenska Dagbladet. 18 december 2007. Arnesen, Jonas. (2007b) Sluta hyckla om barnen, RF. Svenska Dagbladet. 19 december 2007. Balyi Istvan. (2001) Sport System Building and Long Term Athlete Development in British Columbia, Canada: SportsMed BC Balyi, Istvan. (2001) Sport system building and long-term athelete development in Canada. The situation and solutions, Coaches Report, 8 (2), (2001): 25-28 Balyi Istvan & Ann Hamilton. (2004) Long-Term Athlete Development: Trainability in Childhood and Adolescence. Windows of Opportunity. Optimal Trainability. Victoria: National Coaching Institute British Columbia & Advanced Training and Performance Ltd. BATK Badmintons aldersrelaterede trningskoncept. (2008) Kpenhamn: Danmarks Badminton Forbund. Bloom, Benjamin S. (red) (1985) Developing talent in young people. New York: Ballantine Books. Brown, Jim. (2001) Sports Talent, How to Identify and Develop Outstanding Athletes. Illinois: Human Kinetics, 2001. Bryman, Alan (2002) Samhllsvetenskapliga metoder. Malm: Liber. Carling Christopher, le Gall Fabrice, Reilly Tom & Williams A Mark. (2009) Do anthropometric and fitness characteristics vary according to birth date distribution in elite youth academy soccer players? Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports. 2009 Feb; 19(1):3-9. Carlson, Rolf. (1991) Vgen till landslaget, En retrospektiv studie av framgngsrika ungdomar i sju idrotter. Stockholm: Gotab. Ct Jean, Baker Joseph & Abernethy Bruce. (2003) From play to practice: A developmental framework for the acquisition of expertise in team sport. In Janet Starkes & K. Anders Ericsson (Eds.) Recent advances in research on sport expertise. Champaign, IL: Human Kinetics. Ct Jean & Fraser-Thomas Jessica. (2007) Youth involvement in sport. In Peter Crocker (Ed.) Introduction to sport psychology: A Canadian perspective. Toronto: Pearson Prentice Hall. Ct Jean & Jay John. (2002) Childrens involvement in sport: A developmental perspective. In John Silva & Dianne Stevens (Eds.) Psychological foundations of sport (pp. 484-502). Boston: Allyn & Bacon. Cox, Richard A. (2002) Sport Psychology: Concepts and Applications, (New York: McGraw-Hill Companies Inc.
Csikszentmihalyi, Mihaly, Rathunde, Kevin & Whalen Samuel. (1993) Talented teenagers: The roots of succcess & failure Cambridge: Cambridge university press. Delorm Nicolas, Boich Julie & Raspaud Michel. (2009) The relative age effect in elite sport: The French case. Research Quarterly for Exercise & Sport, 2009 80(2): 336-344. Edholm, Conny. (2010) Hur skapas en mstare? Paddling 2010:1, 30-32. Ericsson, Ingegerd (2003) Motorik, koncentrationsfrmga och skolprestationer. Malm: Holmbergs. Ericsson, K., Anders, Krampe, Ralf T. & Tesch-Romer Clemens. (1993) The Role of Deliberate Practice in the Acquisition of Expert Performance Psychological Review, (1993): 6 Ericsson, K, Anders, Prietula, Michael J. & Cokely, Edward T. (2007) The Making of an Expert, Harvard Business Review, Jul/Aug 2007. (85) 7/8: 114-121. Fallby, Johan. (2006) Spelarutveckling, ett helhetsperspektiv. Solna: Svenska Fotbollfrlaget. Franzn, Mats & Peterson, Tomas. (2004) Varfr lmnar ungdomar idrotten? En underskning av fotbollstjejer och killar frn 13 till 15 r. RF, FoU-rapport 2004:3. Stockholm: RF. Fraser-Thomas Jessica, Ct Jean & Deakin Janice. (2005). Youth sport programs: an avenue to foster positive youth development, Physical Education and Sport Pedagogy Vol. 10, No. 1, February 2005, 19 40, Grahn, Karin. (2009) Att lra om flickor och pojkar hur genus skapas i trnarutbildningens lromedel. Svensk Idrottsforskning 2009: 1, 38-41. Gustavsson, Sven. (2007) Tidig start krvs fr OS-medalj. Dagens Nyheter 13 december 2007. Hassmn, Nathalie och Hassmn, Peter. (2008) Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder, Stockholm: SISU Idrottsbcker. Heinil Kalevi. (1982) The Totalization Process in International Sport: Toward a theory of the Totalization of Competition in Top-level Sport Sportwissenschaft, 12 (3), (1982): 235-253. Helsen, Werner F., Van Winckel Jan & Williams Mark. (2005) The relative age effect in youth soccer across Europ, Journal of Sports Sciences, June 2005; 23(6): 629 636. Idrotten vill Idrottens idprogram. Stockholm: RF: 2009. http://www.rf.se/ImageVault/Images/ id_2473/ImageVaultHandler.aspx Larsson, Hkan. (2001) Iscensttningen av kn i idrott. En nutidshistoria om idrottsmannen och idrottskvinnan. Stockholm: HLS frlag. Larsson, Hkan. (2009) Idrottens knsmnster varfr finns de? Vad handlar de om? Svensk Idrottsforskning 2009: 1, 11-15.
Lerner, Tomas. (2007) Fel av fotbollsklubbar att gallra bort tioringar. Dagens Nyheter 20 november 2007. Lewenhagen, Jan. (2006) Behll spelarna s lnge som mjligt. Dagen Nyheter, 3 maj 2006. Lund Stefan & Olofsson Eva. (2009) Vem r idrottseleven? Idrottsprofilerad gymnasieutbildning och selektion. SVEBIS rsbok 2009. Lund: SVEBI. Nylund, Lennart. (2006) Han fick rtt dagens fritid. Brus 2006:1. http://www.ungdomsstyrelsen. se/brus_art/0,2440,6157,00.html 2010-04-19. Olofsson, Eva. (1996) Guldmedaljer p kvinnors vis. Arbetsrapporter frn Pedagogiska institutionen nr 116. Ume: Ume universitet, Pedagogiska institutionen. Olofsson, Eva. (2006) Fotbollfrbundet och Handslaget. Utvrdering av tjejsatsningen delrapport 2. Ume: Ume universitet, Pedagogiska institutionen. Patel, Runa och Davidsson, Bo. (2003) Forskningsmetodikans grunder. Att planera, genomfra och rapportera en underskning. Lund: studentlitteratur. Peterson, Tomas. (2004), Selektions- och rangordningslogiker inom svensk ungdomsfotboll, http://www.idrottsforum.org/articles/peterson/peterson.html, 2008-08-19 Schrder, Linus. (2007) Bra med tidig och intensiv trning. Svenska Dagbladet. 14 december 2007. Schrder, Linus. (2007) Ung elitsatsning dms ut. Svenska Dagbladet 13 december 2007. Simmons, Craig & Paull, Geoffrey. (2001) Season-of-birth bias in association football, Journal of Sports Sciences, 19 (2001), s. 677-686. Simonton Dean Keith. (1999) Origins of genius: Darwinian perspectives on creativity. Oxford University Press. Svender, Jenny. (2009) Idrottsrrelsens satsning p flickor en kontraproduktiv tgrd? Svensk Idrottsforskning 2009: 1, 34-37. Sdergren, Rosmarie. (2007) Idrottsministern varnar fr tidig elitsatsning. Dagens Nyheter 13 december 2007. Talangutveckling, motiverande och mlinriktad trning fr barn och ungdom. (2006) Stockholm: SISU Idrottsbcker.
Internet
Rebecca Romero, http://www.rebeccaromero.co.uk/biography3.htm, 2008-10-30 Resultatlista OS, http://results.beijing2008.cn/WRM/ENG/INF/GL/92A/GBR_T.shtml, 2008-1030 Resultatlista OS, http://results.beijing2008.cn/WRM/ENG/INF/SW/C95/SW0000000.shtml, 2008-10-30 Riksidrottsfrbundet, http://www.rf.se/templates/Pages/InformationPage____339.aspx, 2008-04
Idrottens Hus, 114 73 Stockholm Tel: 08-699 60 00 Fax: 08-699 62 00 E-post: riksidrottsforbundet@rf.se Hemsida: www.rf.se

Att Finna Och Att Utveckla TalangRF

Transféré par

Informations du document

Copyright

Formats disponibles

Partager ce document

Partager ou intégrer le document

Options de partage

Avez-vous trouvé ce document utile ?

Ce contenu est-il inapproprié ?

Droits d'auteur :

Formats disponibles

Att Finna Och Att Utveckla TalangRF

Transféré par

Droits d'auteur :

Formats disponibles

Att finna och att utveckla talang

- en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet

Per Gran Fahlstrm

STOCKHOLM APRIL 2011 | ANDRN & HOLM | FOTO: Bildbyrn

Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet 3

Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet 4

2. Syfte - Frgestllningar .....................................................................................................................12

4. Tidigare forskning ...............................................................................................................................17

5. Specialidrottsfrbundens syn p begreppet talang......................................................................26

6. Specialidrottsfrbundens syn p talangidentikation ................................................................32

Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet 5

7. Specialidrottsfrbundens syn p talangutveckling .......................................................................39

8. Specialidrottsfrbundens syn p knsaspekter p talang ..........................................................49 9. Diskussion ............................................................................................................................................53

9.2 Diskussion utifrn litteraturen ....................................................................................................................................................58

9.3 Utvidgad diskussion ..........................................................................................................................................................................60

9.4 Avslutande reektion ....................................................................................................................................................................62

Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet 6

Ngra resultat i korthet

Ngra nedslag i rapporten

Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet 7

Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet 8

Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet 9

Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet 10

Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet 11

Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet 12

3.3 Urval av specialidrottsfrbund

3.2 Kvalitativ underskningsmetod

Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet 13

3.5 Analysens genomfrande

3.4 Tillvgagngsstt och genomfrande

Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet 14

3.6 Bedmning av kvalitativa underskningar

Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet 15

Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet 16

Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet 17

Ibid., 117 Brown, 2001, 3-4. Ibid., 9-22. Ibid., 29-35.

Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet 18

4.2 Nr och hur kan talanger identifieras?

Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet 19

4.3 Effektiv talangutveckling

Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet 20

Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet 21

Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet 22

65 Ibid., 510. 66 Bloom, 1985, 511 67 Ibid., 440

Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet 23

4.4 Long-Term Athlete Development LTAD

4.5 Ett annat perspektiv p talang och talangutveckling

Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet 24

I diskussionen i slutet av rapporten anknyts till dessa tv perspektiv igen.

Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet 25

5. Specialidrottsfrbundens syn p begreppet talang

5.1 Talang nskvrd frmga?

Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet 26

5.2 Betydelsen av det medfdda

Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet 27

5.3 Tidig mognad

Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet 28

5.4 Miljns betydelse

Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet 29

5.5 Ambition Attityd

Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet 30

5.6 Den multidimensionella talangen

Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsfrbundens talangverksamhet 31

6. Specialidrottsfrbundens syn p talangidentifikation