Vous êtes sur la page 1sur 40

#1

Kvarter
BARNVAGNSKAF GPS-BARN JONAS KERNELL WINDOWFARMING LOPPISFYNDA GENUSKURS
Januari 2012 Pris 59 kr (inkl moms)

Fr frldrar i stan

HEMMA HOS MIG

Anna, Viktor & Sven

hur din stadsdel blir boho-chic

Gentrifiering

BLOMJORD, MUTTRAR & BETONG


NR CRAVINGS SPRAR UR

ANDREAS JOHNSSON:

Det r ett jvla spektakel

Ldvin utanfr boxen

Regnbgs
Kvarter

FAMILJEN
1
N Y TT M A G A N SI !

Intro

r G

i s! tt a

Det blev ett magasin!


utan koppling till barn. Sdant som r bara fr dig. I det hr frsta numret kan du lsa om schlageraktuella pappan Andreas Johnson, storfamiljen i Stockholm med tre pappor och en mamma, att hormoner fr gravida att ta blomjord och vad du mste veta innan du vljer frskola. En vild mix med andra ord. Trevlig lsning!

Att f barn frndrar mnniskan i grunden. Prioriteringar, vrderingar och ml byts ut ver en natt nr ens identitet pltsligt blir frlder. Borta r spontana vinkvllar, weekendresor ut i Europa och lugna middagar med Melissa Horn i hgtalarna. Eller? Mste allt invant bytas ut och var tar i s fall jaget vgen? Kvarter vill fnga upp den vilsna mamman och pappan. Den skra men nd ibland frvirrade frldern. Fr det r svrt i dag att som medveten och intresserad hitta rtt i djungeln av bulldozer-barnvagnar, hakklappar med sagobjrnar och barnmat med tillsatta E-formler. De leende frldramagasinen med ouppneliga drmmar p omslaget guidar dig heller inte alltid dit du vill. Drfr finns Kvarter! Ett nytt magasin fr storstadsfrldrar som r tnkt att inspirera och upplysa. Vi bjuder dig p spnnande trender, rak fakta och djupgende reportage. Allt fr att guida storstadsmnniskan genom livet. Vi skriver om frldraskap och barn, men lyfter debatten och utmanar utan att bli stelbenta. Vi hoppas ocks att du hittar material i magasinet

Chefredaktrer Henrik Kjellberg & Sofie Nustad

REDAKTIONEN
Ansvarig utgivare: Ulrika Tengby Holm Redaktionschefer: Henrik Kjellberg & Sofie Nustad Layoutansvarig: Daniel Allansson Formansvarig: Rebecka Wllgren Bildansvarig: Lillieanne Johansson Reportrar: Mira Hjort, Alexandra Karlsson, Amanda Petersson, Sebastian Orre, Klas Lignell, Emmeli Nilsson, Lillieanne Johansson, Rebecka Wllgren och Daniel Allansson Omslag: Foto: Sofia kerstedt Kvarter r ett magasin frn JMG, Gteborgs Universitet. Kontaktuppgifter: Seminariegatan 1, 413 03 Gteborg redaktionen@kvarter.se www.kvarter.se

Kvarter

Guide
Andreas Johnson

13

Schlagerstjrnan berttar om livet som pappa och varfr han gillar golf.

06 08

Rosa eller bltt?

S skapar de stora modefretagen knsroller genom frg och form.

Frn ruff till bohochic

Nr bryggkaffe byts mot latte blir din stadsdel gentrifierad.

16 19 20 33

06

Nya trenden 2012: ett eget ekosystem i fnsterkarmen.

Windowfarming

Regnbgsfamiljen

Anders Wallner och Anna Sderstrm r kompisarna som skaffade barn ihop.

Barn i mobilen

Detta br du tnka p om du vill vervaka barnen med GPS.

32 20

26

18

Mixen 4 Loppisfynd 18 Frskoleguiden 28 Cravings 38

Krnika 12 Boxtokigt folk 30

Hemma hos 13 Filmen om Kevin 27 Barnvagnskaf 32 Nytt & hnt 38

Jonas Kernell 26 Kropp&hlsa 36

Kvarter

mixen
Ovan fr.v. Klas Lignell, Amanda Petersson, Sebastian Orre, Sofie Nustad, Henrik Kjellberg, Lillieanne Johansson, Alexandra Karlsson, Emmeli Nilsson, Rebecka Wllgren och Mira Hjort. Foto: Emy Krger

re vlkomna! r Kvarter. Vi hlsar alla lsa Hej, det r vi som g

MNADENS KLIPP

Om ni inte redan sett den hr r den igen. Vi p Kvarter har fullstndigt frlskat oss i lilla Riley. P ett varuhus fr 4-ringen ett uppvaknande. Varfr mste tjejer ha rosa saker och killar bla? Det undrar vi ocks. Se! Sk p Riley on Marketing p Youtube.

Lego vill frnya men gr tvrtom


FESTIVAL!
ntligen startar Gteborgs International Film Festival en systerfestival fr de sm. Gteborgs Lilla Filmfestival drar igng den 21 januari med vrldspremir fr filmen Isdraken. Familjeventyret visas klockan 16 och sedan fljer flera dagar av filmer, roliga aktiviteter, gster och seminarier. S dra med ungarna p lite film!
Ibland undrar man om Gud tillverkade Lego p den ttonde dagen. Det knns i alla fall som att det har funnits fr alltid, bde fr killar och tjejer. Men sjlv tycker Lego att man med sina rymdskepp och poliser r lite vl grabbiga. Det hr vill man nu ndra p och har skapat det nya tjejkonceptet Lego Friends. Mer rosa, mjuka former och hststall ska locka fler flickor till fretaget. Hur ska detta fungera i politiskt korrekta Sverige? Kvarter r tveksamma.

Kvarter

Foto: Lego

29

gammal r i snitt dagens frstagngsmamma. Det r ungefr tv r ldre i snitt n sin frldrageneration.

Baka bullar eller blanda cement?


Duktiga flickor och tuffa killar r gamla stereotyper. Det tycker Yvonne hlin-Lagerstedt p Gteborgs Rddningsmission som vill bredda knsrollerna med kursen Ge ditt barn 100 mjligheter i stllet fr tv. Text och foto: Lillieanne Johanson Varfr ska man g den hr kursen? Jag tror att mnga unga frldrar knner att det r av stor betydelse att gra p ett annat stt. De vill bli bttre p att frhlla sig till sina barn s att det inte blir stereotypt. Men man kan inte alltid utveckla de hr tankarna i sitt vanliga gng. D kan det vara bra att ska sig ngonstans dr det blir lttare att prata om de hr frgorna utan att det blir s himla mycket motstnd. Kursen r baserad p boken med samma namn. Deltagarna lser en del i boken infr varje trff, fr att sedan diskutera och gra olika vningar ihop. Vi inspirerar till att trna pojkarna i att vara knsliga och att bli empatiska p ett stt som man vanligtvis inte gr med pojkar. Och att hjlpa flickorna att bli mer framt, att gra andra aktiviteter, sger Yvonne hlin-Lagerstedt. I vras deltog tio frldrar. Mnga hade ocks med sig barnen. Intresset fr kursen var s stort att det i nsta omgng kommer att finnas tv grupper, en daggrupp och en kvllsgrupp. Tips ur boken Ge ditt barn 100 mjligheter i stllet fr 2 av Kristina Henkel och Marie Tomicic: Prova att ge en och samma leksak olika innebrd. Leksaksspisen kan anvndas bde till att baka bullar och till att blanda cement. Lt Nicke Nyfiken bli en hon och rymdforskarna vara bde killar och tjejer. Lt framfr allt pojkar grta och hjlp dem att stta ord p sina knslor. Bertta att det r bra med trar eftersom det ledsna kommer ut och inte behver stanna i kroppen. Var restriktiv med ordet duktig, speciellt till flickor. De fr redan hra frn mnga hll att de r och ska vara duktiga. Kursen startar den 24 januari.

v. 7
brjar sportlovet fr Gteborg. Vecka 8 r det som gller fr Malm och stockholmarna fr vnta till vecka 9.

TT NY D! OR

FLIPPERFRLDER:
FRLDER SOM VGAR SLPPA I VG BARNEN OCH LTA DEM KLARA SIG P EGEN HAND, I MOTSATS TILL CURLINGFRLDER.

Fngat p Twitter:
maritbergman Marit Bergman Nr jag blev m barn blev jag s bldig fr djur+barn det r synd om. Sen blev det nnu vrre nr bbis kom. r det hormoner? Gr det ver? 4 jan JeppeF Jesper Folkeson @maritbergman det bli bara vrre. Gr inte att se barn p tv ens. Det kan ju vara synd om dom 4 jan Ioli8 Io @maritbergman Herregud, nej. Jag har till och med brjat stortjuta under en dokumentr om en missfrstdd mrdarhaj. Och jag avskyr hajar. 4 jan maritbergman Marit Bergman Den samlade klokskapen hr p twitter sger att bldigheten ej gr ver. Oj oj. Vilket liv man har framfr sig! 5 jan S hr lt det p Twitter. Hr av er till Kvarter om hur du blev efter att du fick barn! redaktionen@kvarter.se

Kvarter

Pappa p turn
Frn oknd kille med en one-hit-wonder till folkkr schlagerartist. Det har hnt mycket i Andreas Johnsons karrir. Kvarters Alexandra Karlsson har mtt en avslappnad tvbarnspappa.
Text: Alexandra Karlsson Foto: Klas Lignell

1999 BLIR GLORIOUS en hit runt om i Europa. Men i Sverige r personen bakom lten fortfarande relativt oknd. Det r ju den dr snubben som r knd utomlands liksom. S beskriver Andreas Johnson sjlv relationen till den svenska publiken nr Kvarter trffar honom i Gteborg. MEN MYCKET HAR frndrats p 13 r. Om Andreas Johnson 1999 var snubben som r knd utomlands r han 2012 nstan folkkr. Och den 18 februari ska han fr femte gngen stlla upp i det folkligaste vi har Melodifestivalen. Han sger att han trivs. Folkligheten r inte lngre ngonting som skrmmer. Fr tio r sedan var jag vldigt svart och vit i vad som var rtt och vad som var fel. Melodifestivalen var ett no-no. Men hade jag valt att st kvar och titta ner i marken och spela gitarr, d hade jag inte hllit p med det hr lngre. Jag r rtt njd med vilken plats jag r p just nu, p alla stt och vis. Familjen betyder oerhrt mycket ocks, det finns ju ingenting som gr fre den. FAMILJEN JA. Frutom att vara artist r Andreas Johnson ocks pappa. Tillsammans med frun Lisa Knapp har han tv barn, Ella 5 r och Tim 1 r. P frgan hur han fr allting att g runt funderar han en stund. Han jmfr med hur det var fr tio r sedan, d han jobbade utomlands och menar att det ger perspektiv. Nu jobbar han ju i alla fall i Sverige och inte flera hundra mil bort. Nr jag vet hur en turn ser ut s fr vi hitta luckor dr

Helt pltsligt kom jag gende med en gitarr i handen och ett barn runt brstet. Innan trodde jag att livet skulle frndras kapitalt.
det gr att pussla ihop. Men det r klart att det r slitigt ibland med all logistik och vi fr ju ta in lite extern hjlp. Vi har till exempel en barnflicka fr att f allting att g runt, sger han och kommer samtidigt in p sin egen uppvxt. Nr Andreas Johnson var liten var situationen densamma. Han fljde med sina turnerande frldrar p olika klubbar och spelningar. Och det blev ju ngonting av mig ocks, sger han och skrattar. Sjlv var dottern Ella bara ngra veckor gammal nr hon fljde med pappa p turn frsta gngen. Helt pltsligt kom jag gende med en gitarr i handen och ett barn runt brstet. Innan trodde jag att livet skulle frndras kapitalt. Och det gr det ju. Men det var nd som att livet bara pgick fast jag hade barn och det var en rtt skn knsla, att det fortfarande funkar. Tycker barnen att det r kul d? Ja, men det blir ju ocks en lite skev bild nr det r helt naturligt fr dem att springa bakom scenen. Nr vi ker till Globen tror de alltid att de ska f vara bakom scenen. Och d fr jag frklara att vi faktiskt ska titta p spelningen i kvll. Men, sger han och fortstter: De fr ju uppleva oerhrt mycket och jag tror att de fr med sig rtt mycket av alla mten. De r vldigt rttframma ungar och de r vana vid vuxna mnniskor. Alla har ju rtt till sin egen uppvxt och nu fr de hnga med p vr resa.

Andreas Johnson
lder: 41 r. Familj: Lisa Knapp, 38 r och barnen Ella, 5 r och Tim, 1 r. Aktuell: Medverkar i Melodifestivalen den 18 februari med lten Lovelight.

Kvarter

Andreas Johnson om...

Melodifestivalen: I grund och botten handlar det om min musik och mina ltar, men sen r det ju ett jvla spektakel och en tv-lek utan dess like. Det r ju tre minuter singback och sen r det fyrtio lpsedlar. Att bo i Stockholm: Jag och min fru kpte ett hus fr sju r sedan ute i skrgrden och tanken var att vi skulle bo dr permanent. Men det blev omjligt p grund av att vi behver den supporten som vi har i Stockholm, med alla som hjlper oss. Men sen s lskar jag Stockholm, jag vxte upp dr och uppskattar framfr allt musikklimatet. Vad han gr p fritiden: Jag spelar golf. Det r verkligen den bsta turnsysslan. Vi reser och kommer till en stad tidigt p morgonen. Om vi inte ska spela frrn p kvllen passar vi p att ka ut. Det finns ju alltid en jvla golfbana i nrheten s det r bara att sl ihjl ngra timmar. Mycket bttre n att ligga p hotellrummet och titta p Ricki Lake.

Kvarter

GENUSMRKT frn fdseln


Barnklder och knsuppdelningen av dem har varit ett hett mne det senaste ret. Varfr r det s viktigt att markera om tvringen r flicka eller pojke?
Text: Emmeli Nilsson Foto: Lillieanne Johansson Illustrationer: Anna Celinda Jonasson

Kvarter

T VNSTER: Rosa trjor med hjrtan. Glitter. En leende prinsessa. t hger: Svarta t-shirts. Snabba bilar. En tuff Spiderman. S hr ser det oftast ut p kldkedjornas barnavdelningar. Under det gngna ret har barnklder och den knsuppdelning som grs av plaggen diskuterats i flera medier. P Facebook finns gruppen Uppror mot knsspecifika barnklder, kpoch sljsajten Tradera har ndrat skningssystemet p barnklder till en knls variant och p internetforum som Familjeliv gr diskussionerna heta. MARCUS JAHNKE R doktorand vid Hgskolan fr Design och Konsthantverk i Gteborg. Han har arbetat mycket med design ur genusperspektiv och ser ett problem med tydligt uppdelade barnavdelningar. Fretag sger att man kan g ver till flickavdelningen om man vill ha mer frgglatt fr pojkar. Men det r ju problematiskt, fr det r s extremt. Det r helt verbelastat med rosa och glitter. Som examensarbete utvecklade han en barnkldeskollektion i samarbete med dagisbarn. Syftet var att skapa barnklder som var attraktiva fr konsumenterna, men samtidigt mindre knsstereotypa n det
Kvarter

vanliga utbudet p marknaden. Jag knde ju att utbudet var vldigt stereotypt fr barn och tnkte, finns det andra stt att jobba som inte r unisex? Normerna r inte s hrt satta hos barnen nr de r 5-6 r, enligt Marcus Jahnke. Pojkarna i barnkldesprojektet gick igng lika mycket som tjejerna p starka frger och rosa. Likas gillade tjejerna de mer funktionella plagg som de fick prova. Nr han i sitt arbete med att ta fram barn kollektionen pratade med pojkarna om rosa, sa de att det var en flickfrg. Men nr det rosa blandades upp med typiskt pojkiga tryck blev reaktionen mer positiv. Ett skrp med glitter p upplevdes som blingigt av en pojke. Gr man in och gr ngot glittrigt fr pojkar s fr det en annan betydelse n nr man gr det fr tjejer, sger Marcus Jahnke. Om killar fr uppleva glitter kanske det p sikt blir ett mindre problem. FRSKET GICK DRFR ut p att skapa klder dr det klassiskt pojkiga och flickiga korsades. Som t-shirten Glitterdino dr en huggtandad dinosaurie kombineras med hjrta, glitter och blommor.

Jag ville behlla det problematiska. Utstta pojkarna fr rosa ocks. Med unisex upplevde jag att de bara hade reducerat uttrycken. P temat tjejiga respektive pojkiga frger gr det inte att undg att nmna boken Rosa den farliga frgen av socialantropologen Fanny Ambjrnsson. Boken, som kom ut 2011 p Ordfront frlag, handlar om hur rosa den enda frg som r tydligt knskodad frmedlar budskap om samhllets vrderingar kring genus och sexualitet. Ambjrnsson konstaterar att det var frst p 1950-talet som rosa blev en kvinnosymbol i vstvrlden. Sedan mitten p 1990-talet r frgen laddad fr svenska barn och ingen pojke kan lngre kls i den utan att f reaktioner frn omgivningen. MEN DET R inte bara frg som skiljer barnklderna t. Lindex blev under hsten uppmrksammade i SVT:s Plus, d det visade sig att det skiljde 12 centimeter ver rumpan mellan byxor fr flickor respektive pojkar. Skillnaden fanns trots att bda byxorna har samma modell och centilongstorlek. Mnga bloggare har tagit upp fenomenet med olika storlekar beroende p kn. Ett exempel r PR-konsulten och skribenten Karin Jihde. r det rimligt att frldrar ska veta att de behver kpa minst en storlek, helst tv stor-

lekar, strre plagg frn tjejavdelningen fr att ha marginal bde fr knsroller och tvtt? bloggade hon bland annat p tidningen Mamas bloggportal. Stereotypa barnklder konserverar knsroller som inte r bra om vi ska ha ett jmstllt samhlle, sger Marcus Jahnke. Att bli betraktad som st snarare n aktiv, och s vidare. Alla designade objekt pverkar hur vi agerar. Vi fr std eller blir motverkade att handla p ett visst stt. F IFRGASTTER NUMERA den frlder som stter p sin flicka psiga jeans och en svart t-shirt med Batman. Att dremot kl sin pojke i rosa, glitter och kanske ve och fasa kjol, r betydligt mer kontroversiellt. Marcus Jahnke hller med och pekar p gamla maktstrukturer som lever kvar. Om pojkar skulle ta p sig rosa eller leka som flickor s snker det deras hierarki. En flicka r inget att efterstrva.

Hall dr frldrar p stan!


Hur tnker ni nr ni kper barnklder?
Text och foto: Mira Hjort

Annelie Malmskld med dottern Thea, 2,5 r. Jag skulle inte kl en pojke i klnning, det tycker jag passar fr flickor. Men det hr med att samma storlek r olika stora r galet! Det borde inte vara ngon skillnad. Det ska vara bekvmt och rrligt fr tjejer ocks. Det r trkigt att det r s uppdelat mellan flick- och pojkklderna. Evelyn Velasquez och Andres Bulido med sonen Eduardo, 1 r. Evelyn: Jag skulle kunna handla p flickavdelningen men det gr jag inte. Jag skulle kunna kl honom i rosa, men inte i klnning. Det ser s feminint ut. Han r pojke s d tycker jag nd att han ska ha pojkklder. Men jag skulle kunna ta p honom strumpbyxor. Henrik Johansson med en son, 1 r och en dotter, 3 r. Vi knner inte att vi mste signalera kn med klderna. Men vi r absolut inte helt knsneutrala. En del tar ju det till sin ytterlighet och det r bra. Vi kanske ligger ngonstans mittemellan. Eftersom vi har tv barn s tnker vi ur arvsynpunkt, att det ska vara funktionellt p det sttet. Och det r kanske inte jttekul fr lillgrabben att rva en chockrosa overall, men han fr ha rosa ibland.

Kvarter

10

Vad sger kldkedjorna?


Sofia Wallin, chefdesigner och inkpare fr barnavdelningen p Kapp Ahl: Varfr har ni knsuppdelade barnavdelningar? Det r ngot vldigt vedertaget och till fr att underltta fr konsumenterna. Vi har vr Kaxskollektion som r helt unisex. Men vi har framfrallt uppdelat efter lder. Det r ju om de sm barnen som det har varit en genusdiskussion, fr ldre barn r det inte lika ifrgasatt att det r uppdelat. Har barn olika preferenser eller behov beroende p om de r tjej eller kille? Jag tror det. Det finns ju en prinsessperiod som de flesta tjejer gr igenom och inte s mnga killar. ven om vi har bl trjor fr tjejer s sljer de rosa bttre. Tror du att frldrar vljer barnklder fritt och inte utifrn rtt avdelning? Det str ju inte tjej eller kille i klderna. Och fr de sm barnen har vi Kaxs i mitten. Jag tror inte grnsen r s tydlig. Det pratas lite om att konsumenter faktiskt vill ha en rosa klnning p sin tjej. Vi mrker ju vad som sljer. Karina Lundell, chefsdesigner p Polarn och Pyret som valt en unisexprofil: Varfr har ni valt att sticka ut? Det finns ingen anledning att gra olika klder fr tjejer och killar. Upp till 12-rsldern r det ingen skillnad. Varfr tror du att de flesta kedjor har knsuppdelade avdelningar? Det finns en efterfrgan. Fr vuxna r det ju ingen som ifrgastter att det finns olika avdelningar fr tjej och kille. Tror du att flickor och pojkar har olika preferenser eller behov av frg och passform? Jag tror inte att de har olika behov, dremot olika preferenser. Det r hur vi vuxna styr dem, hur vi stter vra tankegngar i dem. Det r vldigt mycket upp till kunden. Kan man se ngon terkomst fr unisexklder? Nr vi terupptog unisexkonceptet fr 5-6 r sedan s fanns en kad popularitet. Men jag tycker konkurrenterna har backat ur ganska mycket sedan dess.

Kvarter

11

Rda Korset

krnika

& rrmokaren

Fo

to:

W illi

am

W arb

cenen har gtt i repris sedan 80-talet: Rrmokaren har ftt sitt livs vrsta snedtripp och verkar vara p dligt humr. Det knns som att han har skallat en tegelvgg. Han ter nnu en svamp fr att stilla smrtan. Svampen gr vrlden magisk igen. Rrmokaren knner sig genast tre gnger s lng, men nd mycket lttare. Snudd p overvinnelig. Fraktfullt ser han ner p den hjlplsa skldpaddan som krlar vid hans ftter. Its me, Mario! blir det sista den hr innan rrmokarens tunga kngor krossar dess kranium. Under tiden skrattar ett barn i soffan. Bde Mario och skldpaddan frblir fr evigt ovetande om att en ttaring har styrt deras de med en rektangulr handkontroll, liksom att det r en del av barnets plan att anvnda skldpaddans kvarlevor som tillhygge i mordet p nsta gulliga varelse. Men barnet hinner inte stta planen i verket frrn pappa avbryter. Maten r klar. ttaringen svarar: Jag ska bara d frst! Pappan fortstter att stlla fram salladssklen och Grna Anna-tallrikarna p kksbordet. Tanken slr honom aldrig att det kanske r ett slags mrkrets hrskare som sitter i hans soffa. En demon som har tagit kontrollen av en neddrogad rrmokare fr att g ut i ett korstg som skulle f djurrttsaktivister att grta blod. Tur r vl d att Rda Korset har huvudet p skaft. Den outtrttliga mnniskorttsorganisationen har nmligen kommit fram till att den ska utreda huruvida krigsbrott kan begs i TV- och datorspel. Spelfretag som stter landminor i hnderna p spelaren, och kanske i frlngningen sdana som uppmuntrar smbarn att stampa ihjl allt som lever, riskerar drmed nnu en rejl utskllning. Men barnet i soffan har frsts ingen tanke p det. Och bara hon ter upp sina rtor s fr hon fortstta sin ddsmarsch genom snedtrippen med sin faders vlsignelse. Fr ingen vill vl tro p en vrld s ljlig att hon vid nsta generations Nrnbergrttegng stlls till svars fr sin barnlek och livet p sex miljoner digitala skldpaddor.

Sebastian Orre

Kvarter

12

urbant&boende

Hemma hos oss


- Kvarter lter sig inspireras av vardagen
Anna Haraldsson Jensen och Viktor Jensen bor tillsammans med sonen Sven i Hsthagen i Malm. I den lilla trean p 55 kvadratmeter har familjen skapat en blandning mellan praktiskt och personligt.
Berttat fr: Alexandra Karlsson Foto: Hanna Berko

Kvarter

13

VI BOR GANSKA LITET och drfr har vi frskt att gra det s praktiskt som mjligt. Att stta upp hyllorna var ett stt att lsa frvaringen.
Hr i vardagsrummet blandas saker som vi ftt av vnner med saker vi hittat. Tanken r att det ska vara praktiskt men nd hemtrevligt och personligt.

JAG HJLPTE TILL p en loppis i Grimss som ligger vid Fis dr jag vxte upp. I slutet av dagen var det massa saker ver och d kunde jag ta den hr stolen. Jag visste inte riktigt vad jag skulle gra med den. Min frsta tanke var att mla den i olika mnster, men sedan insg jag att jag inte var tillrckligt bra p att mla fr ett sdant projekt. S d kom jag p att jag kunde kl in den i papper i stllet. Jag valde ett japanskt papper som r lite tjockare fr att det skulle svlla lite. Sedan har jag lackat den i flera omgngar och kltt om den.

Vi som bor hr
Anna Haraldsson Jensen, 29 r, arbetar med hllbarhetsoch miljfrgor. Viktor Jensen 32, r, forskningsassistent. Sven Jensen, 1 r

Kvarter

14

MIN MAMMA KNDE en ldre farbror som


var hobbysljdare och hon fick fglarna av honom. Och jag har i min tur ftt dem av henne. Nr jag vxte upp hade vi fglarna hemma s det knns vldigt fint att de nu hnger hr i hallen.

JAG HAR HAFT som projekt att lra mig spela gitarr under
mammaledigheten. Jag har lrt mig ngra fler ackord men jag kan nog inte sga att jag spelar gitarr nnu.

JAG HADE SETT


den hr lsningen p olika lgenhetsvisningar och tnkte att det var ett effektivt stt att f loss ytor. Under bnken har vi kyl, frys och sopsortering. En annan sak som r bra med att ha kylskpet under arbetsbnken r att fldet av ljus in i lgenheten blev mycket bttre.

Kvarter

15

urbant&boende

Nr fint folk flyttar


Gentrifiering, s funkar det!
Text: Alexandra Karlsson

Spelets regler
Stder r precis som vi mnniskor. De frndras. Inom forskningen har det en lngre tid talats om begreppet gentrifiering. Ordet kommer frn engelskans gentry som betyder fint folk och det myntades av den brittiska sociologen Ruth Glass p 60-talet. Men vad betyder det egentligen? Enligt nationalencyklopedin r gentrifiering en social frndringsprocess som bestr i att individer med hg socioekonomisk status flyttar till stadsdelar som traditionellt har dominerats av individer ur lgre sociala klasser eller frn etniska minoriteter. Frndringarna leder ofta till att bostadspriserna kar, vilket trnger ut lginkomsttagare frn omrdet. Med andra ord, tidigare arbetarkvarter invaderas av medelklassen och frvandlas till boho-chica stadsdelar med bostadsrtter i miljon klassen vilket resulterar i att de som frst bodde i omrdet inte lngre har rd att bo kvar. Den hr frndringen hnder inte ver en natt, utan r en process som sker stegvis.

START

De nyinflyttade krver en viss service och annat utbud. Affrer som tidigare funnits i omrdet trngs ut d hyrorna hjs. Nya verksamheter blomstrar fr att tillgodose den nyinflyttade medelklassens vanor. Pltsligt blir sm designbutiker och kafer med egenrostade bnor vanliga inslag i stadsbilden.

1 7 6
Hr r det nedgnget och billigt att bo. De frsta att upptcka omrdet r konstnrer, designers och arkitekter. Man lskar miljn och att den knns kta och lite ruffig. Konstnren ser husen som perfekta renoveringsprojekt och brjar fixa och dona. De gillar ocks att omrdet r oupptckt, d det fr dem att knna sig speciella.
yx la L eta B ska tt
Norrmalmstorg

Nu har omrdet frndras s pass mycket att den vlutbildade medelklassen upptcker det. Ekonomiassistenter, administratrer och pampar inom finanssektorn flyttar in.

Centrum

Kr.

20

00

Kr. 7000

Kr. 8000

Norra Station

Dipl

oma

tsta

den

Kr. 4000

Hyresrtter som det frut fanns gott om r nu omvandlade till dyra bostadsrtter. Mnniskorna som frst bodde i omrdet har nu flyttat. D de inte lngre har rd att bo kvar.

Kr. 6 400

Kvarter

8 91
Det som tidigare var ett oupptckt kvarter med lga hyror och en mngfald av mnniskor r nu en attraktiv stadsdel med ett utbud skrddarsytt efter medelklassens vanor.

16

in

Nu brjar det bli motsttningar mellan de som bodde i omrdet frst och de nya som kommit hit. De nya vill ha helt andra saker och tar med sig en livsstil som de som tidigare bodde i omrdet inte knner igen.

2 3 5 4
Det brjar bubbla och fler mnniskor upptcker omrdet.
Cha ns Allm nn ing

Det tar dd p livet i staden.


Elisabeth Lilja r docent i kulturgeografi vid Stockholms universitet. Hon utkom 2011 med boken Den segregerade staden Tre kvarter i Stockholms innerstad. Dr undersker hon hur gentrifieringsprocessen sett ut i olika kvarter i Stockholm.
Foto: Stockholms Universitet

Nu skapas ett rykte om stadsdelen. Det har blivit hippt att bo hr. Media skriver artiklar och ger omrdet ett coolt namn. Det medfr att upprustningen av omrdet tar fart. Fasader putsas och renoveringar avlser varandra.

En ny typ av mnniskor brjar se omrdets potential och vill ha en del av kakan. Fastighetsgare och spekulanter ser vad som hller p att hnda och passar p att investera i bostder. De planerar inte sjlva att bo hr, utan ser det som en ren investeringsmjlighet.

Vad fr gentrifieringen fr konsekvenser? Oftast har ursprungsbefolkningen inte rd att bo kvar fr att priserna gr upp s pass mycket. Gentrifiering betyder ett slags undantrngnings effekt. Och just den effekten kan jag se vldigt tydligt nr jag har kollat p statistiken. Jag har kollat p inkomster och utbildning och kan se att det skett en halvering av lginkomsttagarna i de hr kvarteren p tio r, mellan ren 1995-2005. S det r ju dramatiska frndringar. Samtidigt som 50 procent av lginkomsttagarna frsvunnit har hginkomsttagarna bde fyr- och femdubblats. Gr den hr utvecklingen att stoppa? Det som kan hlla mot den hr utvecklingen r fr det frsta att hyresrtten finns kvar. Det kan bjuda motstnd. Ombildningarna frn hyresrtt till bostadsrtt har helt klart drivit p processen. Fr om hyresrtten finns kvar s kan ju ven lginkomsttagarna bo kvar. D fr du ocks en strre blandning av mnniskor. Fr det r ju det som r hotet med den hr processen, att det blir en likriktning av mnniskor i kvarteret. Att de som bor kvar blir vldigt lika varandra. P vilket stt blir det ett problem? Det blir vldigt trkigt helt enkelt. Det tar dd p livet i staden. Jag tycker att det ska vara en blandning och integration av mnniskor och kulturer.

Drottninggatan

Kr. 6000

10
Priserna p bostder ligger p flera miljoner. Den gamle skomakaren r borta och ersatt med en italiensk kafferostare.

ML
Kvarter

17

urbant&boende

Handeln med begagnade varor fortstter att sl frsljningsrekord. Det tycker vi p Kvarter r bra. Vi guidar er till fynd och tipsar om vad du ska leta efter fr att hitta de dr guldkornen som gmmer sig i ldor p vinden och i second hand-butiker.

STRIKT saftglas designat


av Bengt Orup fr Johansfors glasbruk. Mnga misstar de hr glasen fr att vara vaser. Ett glas kan kosta upp till 500 kronor. De ingr i en servis med samma namn.

Foto: Privat

REDAKTIONENS FYND:
Vi p Kvarter blev strlande glada nr vi hittade den hr lampskrmen i akryl av den finske designern Yki Nummi (1925-1984). Den har namnet Kuplat som betyder bubblor och designades fr Stockmann-Orn r 1959. Nummi formgav ett hundratal lampor under sin tid vid StockmannOrns armaturfabrik. Han anses vara en av de mest knda skandinaviska formgivarna av sin tid. Vi fyndade men rkna med att f betala upp till 2 000 kronor i vlsorterade antik- och vintagebutiker.

JORDGLOBEN har ftt ett uppsving i popularitet. De sljer blixtsnabbt i second hand-butikerna och vi har sett exemplar som inredning i hippa kldbutiker. Storlek, lder och hjd p fot bestmmer priset ju strre, ldre och hgre desto dyrare. 350 450 kronor.

VR LILLA STAD frn JIE Keramik. Design av Anita Nylund


Burkarna finns i mnga fantasifulla varianter och sljer alltid bra. De har namn som till exempel Frits Friska Fisk och Majas Mejeri. Priset varierar frn 150 400 kronor beroende p skick, om locket finns och om den r signerad.
ys.se

knoto Foto: te

TELLUS
blomkruka designad av Ewald Dahlskog fr Bo Fajans. Dahlskog var mlare, grafiker och konsthantverkare. Krukan r oansenlig fr de flesta men samlare kan ge upp emot 500 kronor fr ett exemplar. Leta efter mrkningen ED Bo Fajans.
Foto: Ann a-Lena Norrbin

Fot

o:

ie Lill

an

ne

Jo

an s

so n

Klas Lignell

Foto: Klas Lignell

Loppisfynden

Kvarter guidar till

designredaktr

Kvarter

18

Vxthuseffekt

urbant&boende

Bygg din egen windowfarm i lgenhetsfnstret.


Klyftan mellan de som odlar maten och vi som konsumerar blir allt strre. Detta ville miljentreprenren och New York-bon Britta Riley rda bot p. Problemet var att hon bodde i en trng lgenhet utan balkong. LSNINGEN BLEV ett hngande och helt vattenbaserat system av petflaskor i fnstret en windowfarm. Frsket lyckades och Riley startade The Windowfarms Project vars ider nu sprids ver ntet. Hur fungerar d en windowfarm? Odlingen bestr helt enkelt av lodrtt upphngda plastflaskor som fungerar som vxthus i miniformat. I stllet fr jord s vxer plantorna i lerkulor som sitter i en ntkorg. Genom en timer aktiveras en pump som d och d pumpar runt nringslsning frn en behllare lngst ner. Vatten och nringsmnen som inte absorberas samlas upp i behllaren och pumpas upp igen. Mellan bevattningsomgngarna hller lecakulorna kvar en blandning av nringslsning och luftbubblor kring plantornas rtter. DET GR ATT KPA frdiga kit ver internet eller bygga ihop sin egen windowfarm. Drefter r arbetsinsatsen minimal: Vattnet ska bytas en gng i veckan och hela systemet rengras en gng i mnaden. Inspiration, tips och mer bakgrund om projektet finns p www.windowfarms.org. Den extra intresserade kan dessutom frdjupa sig i Urban odling och windowfarming vid Folkuniversitetet i Stockholm, med start den 6 mars.

Det hr behver du: PET-flaskor, luftpump/akvariepump, backventiler fr att vatten inte ska kunna rinna tillbaka till pumpen, ntkorgar att ha vxterna i,vxtnring anpassad fr vxter som fr all nring genom vatten,lerkulor/lecakulor, kulkedja att hnga upp anordningen med, kulls, PH-mtare fr extra koll p vxtmiljn Odla grna: Grnkl, sallad, basilika, dill, mangold, jordgubbar, krasse, rtor. Undvik: Rotsaker och vxter som r fr lnga fr att f plats i flaskorna.

Text: Emeli Nilsson Foto: www.windowfarms.org


Kvarter

19

Hur mnga frldrar har Abbe?


Kvarter

20

Vi bildar oftast familj med en krlekspartner. Men det r inte alla som tycker att det r sjlvklart. Kvarter har trffat kompisarna som valde att skaffa barn ihop.
Text: Mira Hjort Foto: Sofia kerstedt

Kvarter

21

Pappa, sger Abbe och strcker sig mot Gustav. Sedan vnder han sig mot Anders. Pappa! Ja dr r pappa, sger Gustav. Mamma, ropar Abbe till Anna. Det r onsdag kvll p Miljpartiets kansli vid Hornsgatspuckeln i Stockholm. Anna Sderstrm, Anders Wallner och Gustav Frykholm r p sprng till mten och diskuterar familjelogistiken. Jag har gjort ett inlgg p Storfamiljen, sger Gustav till Anders medan de klr p Abbe en overall och frsker f ner honom i vagnen. Storfamiljen r deras gemensamma sida p Facebook. Mycket ska klaffa fr att f ihop livet om man r frldrar mitt i karriren, och nr inte alla bor under samma tak krvs det extra samordning. Frutom att ses p familjemiddag en gng i veckan s skter de mycket av kommunikationen via ntet, och nr de som hr ses fr att lmna ver Abbe mellan sig. Jag frstr inte hur andra frldrar som bara r tv hinner, sger Anna Sderstrm. ALLT BRJADE SOMMAREN 2004. Anna Sderstrm och Anders Wallner hade jobbat med Stockholm Pride och var p vg till en middag. De hade knt varandra bara en mnad, men inledde redan den hr sommarkvllen det samtal som sedan skulle resultera i sonen Abbe. Anders: Vi konstaterade mest att vi hade en liknande syn p frldraskap och hur man skulle kunna ha familj i framtiden. Och d sa vi vl mest p skmt: Nr r det lagom d? 2007, 2008 kanske? Vi hrs d! I brjan var planerna inte s serisa. Men de pratade vidare om hur det skulle kunna bli att skaffa barn ihop och hur de sg p frldraskap i allmnhet.

D sa vi vl mest p skmt: Nr r det lagom d? 2007, 2008 kanske? Vi hrs d!

Anna: Anders bodde i Malm d s jag brukade skicka bcker ner till honom om frldraskap och ta med mig nr vi sgs.Ls det hr, vad tycker du om det hr? Vi brjade pejla av p en mer allvarlig niv. De diskuterade igenom allt, frn nr barn ska brja ta godis till pottrning till hur de sg p att skaffa barn med en kompis. De tror att de r bttre rustade fr konflikter eftersom de har pratat s mycket om hur de vill ha det. Anna: Vi har ju sett exempel runt oss p nr det har blivit konflikter i frldraskapsrelationer, bde bland par och inte par. D r orsakerna ofta att man faktiskt inte har grundat beslutet och inte varit helt rlig med vad man vill. DET SKULLE TA drygt fem r frn den dr promenaden till att Abbe fddes. Genom ren har bde Anna och Anders haft partners som inte varit helt bekvma med deras planer p att skaffa barn med ngon annan. Men 2008 pbrjade de inseminationsfrsken. Efter tre mnader trffades Anna och hennes nuvarande sambo Gustav. Fr honom var det inte s svrt att acceptera. Han ser sig sjlv som Abbes frlder och tycker inte att det knns s viktigt att ha biologiska barn. Nr Anna blev med barn nio mnader efter frsta inseminationen hade Anders nyligen trffat sin pojkvn, som inte r med under intervjun och inte vill figurera med namn.

Namn: Gustav Frykholm lder: 35 Yrke: Webbutvecklare

Namn: Anna Sderstrm lder: 28 Yrke: Pressekreterare p Fretagarna

Namn: Anders Wallner lder: 28 Yrke: Partisekreterare fr Miljpartiet

Kvarter

22

Eftersom Anna Sderstrm och Anders Wallner har knt varandra lngre n de andra s har de tyckt att det varit viktigt att utjmna relationerna i gruppen, s att alla knner sig delaktiga. Den gemensamma Facebook-gruppen fungerar s. Det blir alla fyras relation som kan byggas. S att det inte bara blir Anders och jag som bestmmer saker och sedan vidarefrmedlar det till Gustav och Anders pojkvn, sger Anna Sderstrm.
Kvarter

23

Anders: Vi hade bara trffats ngra mnader nr jag fick ta en diskussion kring hur han sg p barn och familj. Och sedan bertta hur jag tnker kring familj. Och sedan att jag faktiskt redan hade brjat inseminera Han fick ju ta stllning till att det r det hr han gr in om han gr in i relationen. Nyheten avsljades p en middag fr vnner och familj. Anders hade precis kommit fram till att han och hans pojkvn var s pass serisa att han skulle f komma. Fr att det inte skulle bli en chock ringde Anders och berttade i frvg. Anders: D sa han: Okej. Var det klockan sju man skulle vara dr?

Vad sger lagen?


Ett barn kan inte ha fler n tv juridiska frldrar. Det borde de kunna, tycker Anna Singer som r professor i civilrtt vid Uppsala universitet. Hon menar att det utifrn banrs rttigheter borde finnas en mjlighet att erknna fler n tv frldrar. I praktiken har barn ofta fler n tv frldrar. Men vxer man upp med styvfrldrar och om ngot hnder s kan inte styvfrldern behlla sin stllning som barnets frlder, sger Anna Singer. Det spelar allts ingen roll ens om alla inblandade r verens. Anna Singer berttar om en situation dr ett barn bodde med sin mamma, en styvfrlder och halvsyskon. Nr mamman dog s var den biologiska pappan och styvpappan verens om att det var bst fr barnet att bo kvar. Men det gick inte. Det r de ursprungliga frldrarna som sitter med trumf p hand. Tar man barnets intresse till utgngspunkt borde man kunna tnka sig att vidga frldraskapet, sger Anna Singer, HON MENAR ATT det skulle vara krngligt att ge s mnga som fyra frldrar vrdnadsskap eftersom man d mste lsa bestmmandertten mellan s mnga. Men ven om det inte gr fr en styvfrlder att bli vrdnadshavare, s finns det faktiskt en liten mjlighet att f rtt att trffa barnet. Socialtjnsten kan dma till umgngesrtt fr en annan vuxen som str barnet nra. Regeln r frn brjan tnkt fr mor- och farfrldrar. I realiteten blir det sllan s fr styvfrldrar. Om det uppstr en konflikt s grs ofta bedmningen att ett framtvingat beslut inte lnge r till barnets bsta. S man r vldigt restriktiv.

De reaktioner som kan ha kommit har varit just det hr: Ska det inte vara ngon du vill leva med? Men det hr r precis det fr mig.
ALLA TRE PONGTERAR att skillnaden mot att g in i en relation med ngon som r separerad och har barn egentligen inte r s stor. Det som blev annorlunda var att det handlade om ett barn som nnu inte fanns. Gustav: Men ni var ju vldigt inkluderande. Jag var med nr frsket lyckades. Jag var med vid graviditetstestet, hos barnmorskan och vid frlossningen. Och det var Anders pojkvn ocks. I dag r Abbe 1 r och 9 mnader. De tv paren delar p umgnge och ansvar. Nr det gller vardagssaker har alla lika mycket att sga till om. Men de medger att det ligger underfrsttt att Anders och Anna har sista ordet nr viktiga saker stlls p sin spets. Jag undrar om de har funderat p vad som skulle hnda om det tog slut mellan ngra av dem. Gustav: Vi har pratat om det. Och visst har jag tnkt att det skulle vara sknt om jag hade ngon juridisk rtt. Men jag knner ganska stor tilltro till att Anna och Anders skulle vilja bevara min relation till Abbe. Anna: Det kan lta klyschigt att jag s tvrskert sger att Gustav skulle f finnas i Abbes liv. Men vi har inte varit ihop hela den hr perioden, och ven nr jag var skitarg och helst inte ville se Gustav s lt jag honom trffa Abbe. S jag vet att jag skulle det. ANNA, GUSTAV, ANDERS och hans pojkvn har ftt vervgande positiva reaktioner p familjekonstellationen. En del har haft lite svrt att frst hur allt hnger ihop. Anna har precis bytt jobb och dr tror mnga att hon och Anders har varit ihop, separerat och vldigt tidigt hittat nya partners. Abbes frskola har ocks varit positiva. Anna: Acceptansen blir ju strre och strre verallt. Men s gr han ju p en frskola p Sdermalm i Stockholm.

Gustav: Ja jag tror inte alls att det skulle vara samma sak i Ume till exempel. Det r en ganska ovanlig hllning att vilja skaffa barn med ngon som man inte r ihop med. Mnga tnker att barn r produkten av ett krleksfrhllande. Hur tnker ni kring det? Anna: Abbe R produkten av ett krleksfrhllande. Men visst, jag tycker inte att det r ndvndigt att vara ihop fr att skaffa barn. Det r ett ganska nytt pfund att man ska vara kr fr att skaffa barn. Gustav: Och att man ska vara tv frldrar. Anna: De reaktioner som kan ha kommit har varit just det hr: Ska det inte vara ngon du vill leva med?. Men det hr r precis det fr mig.

Kvarter

24

Fr mig r inte biologi jtteviktigt. Jag har s stor inverkan p Abbe och hans liv nd. Jag sg ett program p tv dr man myntade begreppet psykologisk frlder, och jag knner mig som frlder till Abbe.

Kvarter

25

lyssna&titta

Gammalt
blir nytt
Nygamla bcker

I januari och februari fr det gamla nytt ljus. En brittisk filmklassiker spelas p teaterscenen, klassiker dansas p balettscenen och litterra msterverk ges ut p nytt.

Rebecka Wllgren kulturredaktr


Bonnier ger ut fyra nya titlar i sin klassikerserie. Omslagen r illustrerade av Tzenko Stoyanov och de r definitivt ngot som ska st synligt i bokhyllan. Utkommer den 18 januari.

Baletternas balett
Kungliga baletten gstar Malm med Svansjn. Detta r en ljus och klassisk tolkning som Kungliga Baletten r ensam i vrlden om att dansa. Malm opera den 23 25 februari.

Passion i skuggan av kriget


Noel Cowards filmklassiker Kort mte frn 1945 stts upp p Stockholm stadsteater med Helena Bergstrm och Jakob Eklund i huvudrollerna. Spelas den 10 februari 22 april.
Foto: Carl Bengtsson

Sjlvportrtt Jonas Kernell, ur Breakups. Bilden r beskuren.

Jonas Kernell
INTERVJU
I februari kommer Jonas Kernells soloprojekt. Under namnet The Kernel slpper han en skiva i bokform dr musiken ackompanjeras av bilder. Kvarter har pratat med en ivrig Jonas Kernell full av visioner. DU VET KANSKE inte om det, men du har frmodligen sett honom frut. Jonas har spelat med en hel rad Gteborgsband. Jag har ju spelat med hela 90-talsvgen av musiker. Frsta bandet hette Planet Caravan, drifrn vidare till Broder Daniel och Sludge Nation som senare blev Her majesty med Timo Risinen. Sedan spelade jag med Incka, efter det Hkan Hellstrm och sedan Mattias Hellberg. Oj nu glmde jag sga Kingston Airforce, sger han. Efter en lng paus frn musiken r han tillbaka och den hr gngen r det med ngot helt

Kvarter

26

RECENSION

Vi mste prata om

KEVIN
Boken blev prisbelnad och omdiskuterad. Nu har den blivit film, Kvarter har sett den kritikerrosade Vi mste prata om Kevin.
Ngonting r fel frn brjan. Eva skrattar och ler mot sitt spdbarn men anar hur han ser rtt igenom henne. Hon gav upp sin karrir och flyttade till ett drmhus i en tillrttalagd, barnvnlig frort. Allt fr lille Kevins skull. Men Eva hatar huset och de stora modersknslorna som alla mdrar frvntas ha infinner sig inte. Relationen mellan henne och Kevin r kall och Kevin vxer upp till en intvnd och manipulativ tonring. Nr han r 15 r begr han ett fruktansvrt brott. Vi mste prata om Kevin r filmen om Evas knslor och skuldknslor efter att hennes son skjutit ihjl sju skolkamrater och tv av skolans anstllda. Den hr tragedin r obehaglig men samtidigt rlig och vacker. Den reser stora och mrka frgor om frldraskap. Hur mycket ansvar har man fr sitt barns handlingar och kanske den viktigaste frgan; mste man lska sitt barn? Det stillsamma fotot fr publiken otckt nra karaktrerna och musiken r frvirrande kck. Sorg, skuld och desperation, alltihop speglas fantastiskt av Tilda Swinton som vunnit flera priser och ftt mnga fina nomineringar fr sin tolkning av rollen som Kevins mor. Den hr filmen stller frgor som f andra vgar stlla och den klamrar sig fast i huvudet lngt efter dess slut. Filmen r baserad p Lionel Shrivers roman frn 2006. Den har biopremir den 17 feb.

eget. Break-ups r en bok/skiva med berttande fotografier och lgmlda popballader som alla handlar om uppslitande avsked. Men trots att det r ett soloprojekt r han lngt ifrn ensam. Break-ups gstas av Matilda Sjstrm frn Steget, Kristoffer strm, Mattias Hellberg, och Therese Johansson frn Lowood som sjunger varsin av de fem sngerna. Den femte str Jonas sjlv fr. FOTOGRAFIERNA SOM Jonas har tagit berttar historier som hr samman med musiken. De r fyllda av frger och knslor och har terkommande karaktrer som vi fljer i boken. Jag ville f med s mnga bitar av kultur som mjligt. Frr satt man ju med LP-konvolutet medan man lyssnade och ngonstans vill jag tillbaka till det, nr man lg i soffan och blddrade i bilder till musiken. Idn att skapa ngot helt eget sjlv kom frn insikten om hur musikbranschen frndrats sedan 1990-ta-

let nr han sjlv spelade som mest. Frn att ha varit en fungerande musikbransch blev det i stllet ett evigt tvlande och skande efter dagsfrska artister. Idol tar fram en vinnare som slpper skiva lagom till jul och sedan ska man hitta ngon ny till Melodifestivalen. Jag tror att folk har ett behov av att utvecklas med ett band eller en artist i stllet fr att hela tiden hitta ngot nytt. Och d ploppar den dr idn upp om att gra allting sjlv. BOKEN KOMMER UT i februari och nsta r redan p gng, ven den med stora och spnnande namn bland sngarna. Jonas berttar ivrigt om hur bckerna ska bilda en fljetong dr vi fr flja karaktrerna i fotografierna. Full av ider sger han ocks att karaktrerna kanske kan f ett teaterstycke i framtiden.
Text: Rebecka Wllgren Foto: Jonas Kernell

Kvarter

27

Vlja frskola:

Vad i hela vrlden ska man tnka p?


Nu r hjlpen hr! Kvarter har trffat experterna som fr bitarna i frskolepusslet att falla p plats.
Text: Sebastian Orre

Hur vet jag att en frskola r bra? Mnga frskolor kan ha en relativt god kvalitet, dr personalen r trevlig och det finns ett vldigt engagemang och vrme. Men man kanske nd inte ger barnen de utmaningar och mjligheter att lra som frskolor med hg kvalitet gr, sger Sonja Sheridan som r professor i pedagogik och forskar om kvalitet i frskolan. Skillnaderna kan vara svra att upptcka fr det otrnade gat, men det finns ngra saker som gr det lttare. En av dem r att tala mycket med personalen. Studier har visat att hur bra personalen kan frklara verksamheten hr samman med hur bra de r p att bedriva den. Frskolor som hade en hg kvalitet kunde ocks bertta om sin verksamhet p ett helt annat stt n en frskola med lgre kvalitet, sger Sheridan och tillgger: Men det hr med att kunna uttrycka sig och att omstta orden i handling behver inte vara samma sak. Drfr r en annan sak hon rekommenderar fr att f en bra bild av frskolan att vara med under ngra dagar, inte bara under inskolningstiden. Ngra saker att titta och lyssna efter r om personalen pratar mycket med barnen och stller ppna frgor, om de r nra barnen och om barnen sjlva fr uttrycka sig. Knn av bde klimatet i gruppen och vad man har fr innehll. Det fr inte vara fri lek hela tiden, precis som det inte bara fr vara lrarledda aktiviteter. Det ska vara en balans mellan att barn kan ta initiativ och att vuxna initierar. Var i stan ska frskolan ligga? Det finns skillnader mellan frskolor i innerstderna och frorterna. Det r vanligare att hitta vlutbildad personal och bra utrustning i hginkomstomrden n i fattigare. Men det innebr inte ndvndigtvis skillnader i kvalitn p verksamheten. Ibland kan det vara s att de som arbetar i fattigare omrden har lgre utbildning, men det kan ocks vara s att de riktiga eldsjlarna sker sig dit, sger Sonja Sheridan. Hon menar drfr att man inte behver oroa sig fr att stta barnen i nrheten av dr man sjlv bor, oavsett stadsdel. Vanligen vljer frldrarna frskolor som ligger s nra som mjligt. Det tycker Sheridan r bra. Det gr det mjligt fr barnen att bygga relationer med varandra p ett annat stt nr de kan trffas och leka ven efter dagis. Frdelen att ha nra d man ska lmna och hmta vger ocks tungt.

Kvarter Kvarter

28 1

Reggio... vad?
Hur vljer jag en jmstlld frskola? Enligt frskolans lroplan ska barnen p alla frskolor f samma mjligheter, oavsett kn, hrkomst eller socioekonomisk bakgrund. En svrighet med att uppn det mlet r att uppdelningar kan ske undermedvetet. Genusforskaren Maria Hedlin undervisar blivande lrare p omrdet. Hon menar att det r vanligt att kunskaperna om genus r ngot som personalen p frskolorna tar fr givet att de kan, trots att deras kunskaper i sjlva verket r begrnsade. Man mste hlla sig uppdaterad om vad ny forskning sger. Mnga sger att de inte behandlar barnen olika efter kn, men gr det i alla fall, sger hon. Det viktigaste, som Hedlin ser det, r att personalen har en hg medvetenhet och kunskap om genus. Drfr tror hon att det kan vara bra att vlja de srskilda genusinriktade frskolorna som finns. Men trots att det finns flera frskolor som aktivt arbetar med genusfrgor, s finns det ingen srskild, enhetlig pedagogisk inriktning som handlar om genus. Frskolorna jobbar utefter sina egna kunskaper och ider. Hur vljer jag pedagogisk inriktning? Det finns mnga pedagogiska inriktningar och profiler. Ingen av dem kan ses som en kvalitetsstmpel sger Sonja Sheridan. Det finns bra och dliga frskolor inom alla pedagogiker. I stllet br man tnka p iderna bakom pedagogikerna och om det r ngot man sjlv vill se mer av. Om en pedagogik har ngot srskilt som man som frlder tycker r viktigt ska man vlja pedagogiken p grund av det. Men om man vljer den fr att man tror att den r bttre s kanske man blir besviken, sger hon. Utver frskolor som har uttalade pedagogiska inriktningar s r det vanligt med srskilda profiler, s som musik. Det r en sdan sak som en frlder kan se mervrde i, menar Sheridan. Hon anser samtidigt att man inte ndvndigtvis behver krngla till det med en srskild pedagogisk inriktning om man inte sjlv tror starkt p den. Jag tycker att den vanliga svenska frskolan med sitt innehll r vldigt bra. Den har ett vldigt varierat utbud.

Fyra inriktningar du br knna till

REGGIO EMILIA en av de absolut vanligaste pedagogikerna bland de svenska frskolor som har en uttalad inriktning. Utvecklingen av den inleddes i Italien i brjan av 1960-talet, som ett efterkrigssvar p fascistiska ider frn Mussolinidiktaturen som varit rdande inom den italienska frskolan. I Reggio Emilia-pedagogiken fr barnen ofta arbeta med bilder och teman. Alla frskolor har en egen atelj och srskild teckningslrare. Det hnger ihop med att man anser att det r viktigt att barnen lr sig att uttrycka sig i mnga former. Bland annat s att de blir mer sjlvstndiga gentemot reklam och medier. Lr dig mer: http://www.reggioemilia.se WALDORF inriktningen har rtterna i antroposofi, som efterstrvar en frstelse av vrlden som r fristende frn sinnesintryck. Den har dessutom sin grundare Rudolf Steiner gemensamt med antroposofin. Han ansg att knslo- och viljelivet r lika viktigt att utveckla som intellektet. I Waldorfpedagogiken, nr den riktar sig till yngre barn, erstts lrobcker i hg utstrckning av till exempel sagor och fabler som ska vcka fantasin. Att arbeta med estetiska uttryck, s som att mla, sjunga eller att spela teater r ocks ett naturligt inslag i pedagoiken. Lr dig mer: http://www.waldorf.se I UR OCH SKUR det r Friluftsfrmjandet som ligger bakom den hr pedagogiken, dr barnen ska f vara ute s mycket som mjligt. Delar av verksamheten bedrivs dock inomhus. Lrandet r upplevelsebaserat och gr till stor del ut p att barnen fr hitta sina egna leksaker och utmaningar i naturen. Personalens roll i Ur och Skur r att vara med och lotsa barnen genom det de upptcker och upplever. Norsk forskning har visat att barn i de hr frskolorna mer sllan blir frkylda. Lr dig mer: http://www.friluftsframjandet.se MONTESSORI en italiensk inriktning skapad av Maria Montessori. Hon byggde pedagogiken utifrn uppfattningen att barn hela tiden anvnder sin omgivning fr att lra sig nya saker. Montessori kopplade barnens utveckling till psykologiska teorier om knsliga perioder. Pedagogiken r individualistisk. Barnen ska f ta personlig stllning, lra sig att arbeta sjlvstndigt i sitt eget tempo och lsa problem. Lrarnas roll r att lra knna barnens mognad och ge dem handledning utifrn vad de behver. Lr dig mer: http://www.montessoriforbundet.

Kvarter Kvarter

29 2

gaffel&glas

Design fr ett boxtokigt folk


Vin p lda har skapat nya mjligheter till frpackningsdesign. Borta r vingrdar, druvor och namn som klingar av vinets ursprungsland. P Systembolagets hyllor hittar vi nu apor, designervskor och krlekshistorier.Vi stllde oss frgan vad tnkte de p?
Text: Klas Lignell & Mira Hjort

Apkonster!
Tre Apors omslag pryds av en tecknad avbildning av den klassiska symbolen med de tre aporna som inte ser, inte hr och inte talar. Varfr? Vi tyckte att vldigt mycket redan var gjort i bag-in-box-vrlden. Vi tyckte att det blev lite trkigt. Vi ville ge oss p ett koncept som inte har ngot med sjlva vinet att gra. Vi har tagit en knd symbol och gjort en modern och humoristisk bearbetning av den, sger Erik Hjort produktchef p Wine and Spirits som producerar Tre apor. Det r oftast lgprisviner som har annorlunda utformning. Varfr det? Nr ett vin kostar runt 80 kronor och uppt har kunderna ofta frvntningar p att det ska vara en autentisk produkt. De vill veta mer om druvsort och liknande. Nr vinet blir billigare r kparna ibland inte ens intresserade av vilket land det kommer frn, sger Erik Hjort.

Vem r Tania?
Photos by Tania lockar kunder genom bilder p ett solglittrigt Stockholms skrgrd. En bild p en kvinna och namnet fr oss p Kvarter undra om det finns ngon fotograferande Tania i verkligheten? Det finns ingen Tania. Tanken r att vi ska kunna byta ut bilderna med jmna mellanrum och ndra designen. S att man knner att det r en levande produkt som knns frsch, sger Anette Wyrn, produktchef fr Tania. Vad vill ni kommunicera med omslaget? Vi frsker frmedla sammanhangen dr man njuter av produkten. Till exempel nr du r med dina vnner, nr du mr bra, nr du r ledig. Men ven om det knns trevlig att ha den p bordet. Design p vinboxar r viktigare n man tror. Givetvis spelar ven priset in. Men designen r det frsta man mts av i butiken, sger Anette Wyrn.

Kvarter

30

Boxvin r som strumpor


Har den lustiga designen p ldvinerna med vr vinkonsumtion att gra? Ja, faktiskt. Sverige r ett ovanligt vindrickarland, och drfr har vi ocks ovanlig bag-inbox-design. Det hvdar Hkan Larsson som jobbar p Allt om vin och r ordfrande i Vinskribenternas frening. Han berttar hur det hnger ihop. Boxvinet utgr 55 procent av den totala frsljningen. Jag tror inte att det finns ngot annat land dr man dricker lika mycket boxvin. Alla importrer vill ha en eller flera boxar som sljer bra. Eftersom marginalerna per sld box r sm s mste frsljningen vara hg fr att det ska bli lnsamt. Det gr att konkurrensen r mrdande. Boxvinerna r ofta enklare viner som r framtagna fr att tilltala s mnga som mjligt. Det gr att mnga smakar nstan likadant. Man kan inte sga att det smakar bttre eller annorlunda, fr det gr inte det. D blir designen ett konkurrensmedel. BOXARNA R DEN vardagliga sidan av vinet. Som strumpor. En strumpa r en strumpa r en strumpa. Hur sljer man dem? Jo d klcker grabbarna p Happy socks idn att man gr roliga mnster. Fortfarande bara en strumpa inte bttre, men ser kul ut. S fungerar vin. Att designen och namnet ibland inte har med vin att gra r en ren marknadsfringsgrej. Jag knner mnga av dem som importerar och de har bitvis rtt galen humor. Tre apor speciellt har gjort det dr lite till sin grej tror jag. Och Vernissage har vunnit flera internationella designpriser. De har varit innovativap annorlunda former. Jag pratade med en vinmaHkan Larsson kare frn Nya Zeeland som ocks har mycket boxvin. Han tittade p designen och utformningen och sa att han aldrig hade sett ngot liknande galet, skoj, innovativt! EN ANNAN SAK som ocks spelar in r att vi har en lagstiftning om annonsering. Man kan inte marknadsfra sig med en hftig kampanj eftersom utformningen mste vara terhllsam. Det fr inte frekomma ngra hftiga miljer eller annat som glorifierar alkoholen. D mste man marknadsfra sig i butik i stllet. Och fr bara tio r sedan fanns det fortfarande mnga butiker som inte hade sjlvbetjning. Nu har nstan alla det. Kunderna gr runt och plockar sjlva och d gller det att sticka ut.

VERNISSAGE r en bag-in-box i form av en vska. Vernissage har vunnit ett internationellt designpris fr sin innovativa frpackning som de skojfriskt kallar ett bag-in-bag-vin.

UNTOUCHED toppar Systembolagets


frsljning av rosvin. Multibev som producerar vinet har anvnt sig av boxens sidor fr att bertta en historia i fyra bilder. Exakt vad berttelsen handlar om r oklart. Fretaget har i alla fall fortsatt med samma koncept

10 EURO UND GUT.


Vinproducenter och importrer i resten av vrlden sneglar avundsjukt p Sveriges bag-in-boxmarknad och nskar att deras var likadan. I mnga andra lnder anses nmligen vin p lda endast vara av lgre kvalit medan det fr de svenska konsumenterna bara r vin i en annan frpackning. Kanske r 10 Euro und gut ett frsk att ndra p de tyska konsumenternas negativa instllning till frpackningen.

Kvarter

31

gaffel&glas

Fika med barnvagnen


Trtt p att knna dig onskad och i vgen nr du gr p kaf med barnvagnen? Kvarter vet vilka stllen du ska beska.
Text & Foto: Daniel Allansson

i Gteborg

Le Pain Francais

Vallgatan 35

ETT STORT KAF p tv vningar mitt i stan. Gr man frn Kungsportsplatsen s hller man hger vid hotell Avalon. Hr samlas alla, unga som gamla. Pappor med barnvagn och Nike air max-skor blandas med tonrsflickor som dricker vatten och pensionrspar som frdriver tiden. Kaft erbjuder ett stort utbud av mackor, sallader och ngra f varma rtter. Bestller man svart kaffe, s fr man det i en hrlig pressobryggare som man tar med till bordet. Barnstolar finns och mjlighet till att vrma barnmat. Dremot s r barnvagnar frbjudna mellan klockan 11 och 15. Det hr r ett mysigt caf i den strre skalan med snygg inredning. Sm svarta bord, soffor lngs vggarna som r drnkta i sammet och takkronor i rtt och orange.

Cafe con Leche

Plantagegatan 15

TROTS ATT DET R i den mindre skalan vlkomnar Cafe con Leche barnvagnar med ppen famn. Kaft ligger en bit bakom Hagakyrkan om man str p Linngatan, alldeles i nrheten av Fjrde lnggatan. Cafe con leche har en mer hemtrevlig knsla i jmfrelse med Le Pain Francais. Vitmlade tegelvggar prydda med stora fotografier ringar in lnga trbord, barstolar vid fnstrena som vetter mot Oscar Fredriks kyrka och mysiga ftljer. Cafe con leche stoltserar med att allt p deras meny r hembakat, och allt fr ett verkomligt pris. Enligt ryktet samlas snygga pappor hr p helgerna med sina barnvagnar, s ta en kaffe med mjlk p Cafe con leche och glm inte att prova deras hallonpaj, den r ljuvlig!

Caf Zenit

Allmnna vgen 11

OM DU FLJER Allmnna vgen frn Stigbergstorget s hamnar du p Caf Zenit barnvagnskafernas Rolls Royce. Zenit renoverades i november frra ret och r nu mysigare n ngonsin mnga sittplatser och mycket plats fr barnvagnar. Kring lunch trngs 10-15 barnvagnar och stmningen r p topp. Bst r Zenit p vren och sommaren, nr deras stora uteservering r ppen. Uteserveringen ligger i anslutning till en lekpark, s Zenit passar ven frldrar med lite ldre barn. Zenit har ett stort vegetariskt utbud och p helgerna s serveras en hrlig frukost. ven om ni inte bor i Majorna s r Caf Zenit vrt resan.

Kvarter

32

prylar&form

Generation smartphone:

GPS-barn i mobilen
Du sjunker ner i soffan fr fredagsmyset och slnger ett getga p mobilen fr att se var dina barn befinner sig. Med frnyad trygghet om dina nra och kras frehavanden kan du lugnt terg till P spret. Ett toppenerbjudande du borde sl till p? Kvarter lter en kritiker ge dig ngot att tnka p innan du Text & Foto: Klas Lignell gr ditt val.
UNDER HSTEN HAR media rapporterat om kad popularitet fr sprningstjnster via mobil. Med hjlp av mobilen eller datorn kan frldrar som kper tjnsten positionera sitt barns mobiltelefon p en karta. De marknadsfrs som ett bra stt fr att ka din trygghet och ge din familj strre frihet. En av de strsta aktrerna p marknaden uppger att de har 10 000-tals kunder vrlden ver. Ntaktivister och forskare har hjt sina rster mot tjnsten. En del varnar fr att vi inte har ngra garantier fr att fretagen inte sljer information vidare till tredje part. ELZA DUNKELS R lrarutbildare och forskare vid Ume universitet. Hon har skrivit boken Vad gr unga p ntet? Hon driver ven forskningsbloggen Ntkulturer om barns och ungas ntkulturer, barns rttigheter, lrande och IT. Hon r kritisk till sprningstjnster och viljan att luta sig mot tekniska lsningar p mnskliga problem. Livet r komplicerat och d r det ltt att frlita sig p tekniska lsningar. De verkar vattentta eftersom mnniskor har brister medan maskiner alltid fungerar felfritt s lnge de har batterier. Men det r en falsk trygghet. Systemet gr att lura. Ungdomarna kan ta av sig jackan eller byta mobil med en kamrat. I stllet menar Dunkels att den bsta informationen fr vi genom att frga ungdomarna sjlva hur de mr och vad de ska gra. Risken med tekniska lsningar r att man slappnar av och slutar stlla dessa frgor. Det kan ocks vara en reaktion p en relation som har raserats. Hon mlar upp en bild dr vi tar bort mobilen som sprningsverktyg och i stllet tnker oss en frlder som letar efter sitt barn med hjlp av en GPS-sndare i barnets klder. D har vi ju en frlder som smyger p sitt barn. Det ger ju en bild av en familj i kris dr frtroendet har brustit totalt. I SVERIGE HAR VI en tradition av att se ungdomar som mnniskor med en viss rtt till autonomi. Vi anser visserligen att de behver mer skydd n vuxna men de har ocks rtt till ett privatliv. De flesta frldrar tvingar till exempel inte sina barn att ha drren till sitt rum ppen om de har kompisar p besk. Hon tror att nr vi presenteras fr en teknisk lsning som sprningstjnster s agerar vi ibland utan att fundera p om vi bryter mot vr egen vrdegrund. Helt pltsligt kan vi tnka oss att vervaka och spionera p vra barn. P EN FRSKOLA i Borlnge har barnen utrustats med gula reflexvstar med GPS-skare. Om ngot barn lmnar dagiset larmas frskolelrarna. Personalstyrkan r lika stor som innan vstarna infrdes. Dunkels tycker ocks hr att vi br fundera p vad resultatet av investeringarna kan bli. Risken finns ven hr att teknik fr erstta mnsklig kontakt. Det ppnar upp fr neddragningar. Ledningen sger oftast att Det hr gr vi inte fr att dra ner p personal. Varfr gr man det d kan man frga sig. Vi mste komma ihg att det r vldigt naturligt med neddragningar i samhllet i dag. Teknikinvesteringen kan anvndas som ett argument fr att dra ner p personal.

Kvarter

33

kropp&hlsa

CRAVINGS
ett modernt phitt?

75%
av gravida kvinnor har cravings. Hr r ngra vanliga:
Choklad, glass, stsaker, kryddstark mat, syltld, tropisk frukt, curry, munkar, jordntssmr, potatis och ntter.

Och hr r lite mer OVANLIGA:


Is, kol, tandkrm tvttsvamp, lera krita, tvl, tndstickor, gummi.

Kvarter

34

Tydligen r det skillnad p folk och folk. r man gravid kan man stoppa i sig svl betong, som skolkritor och blomjord utan att ses som konstig. r man dremot inte gravid men nd har ett rasande sug efter lite blomjord eller rengringsmedel kan man nstan uteslutande garanteras en vrdplats.
Text: Amanda Petersson Foto: Lillieanne Johansson

EFTER ATT HA lyssnat till en smtt illamendeframkallande historia frn en gravid vn som hade klmt i sig en hel kaviartub under en cravingattack, brjade jag fundera. Om inte gravidsug nrmast kan likna pica en personlighetsstrning som ger ett starkt behov att ta saker helt utan nringsvrde, som muttrar eller servetter. Fr ibland r det hpnadsvckande historier man hr om kvinnor om blivit s sugna p underligheter och helt enkelt mste stilla begren. Ngon som smugit upp p ntterna fr att ingen skulle se nr hon grvde upp jord fr att ta. En annan som bara mste tugga p en skolkrita, eller ngon som inte kan lta bli att gnaga p en tvttsvamp. OCH DET R INTE bara vad man ter som r mrkligt, utan ocks omstndigheterna. Visst har alla hrt historier om gravida kvinnor som kastat ut sin partner till bensinmacken mitt i natten bara fr att kpa en chokladkaka? Eller de kvinnor som varit vegetarianer hela livet och sedan helt pltsligt bara mste ha en blodig biff. S blev det fr Helene Andersson, 26. Hon har efter r av vegetariska mltider brjat ta kttbullar under graviditeten. Kroppen sa helt enkelt ifrn och kttsuget kom som ett paket p posten. Matvanorna verkar vara en historia fr sig sjlv. Jag ringde Barnmorskegruppen i Gteborg fr att reda ut lite frgetecken. Men ven dr saknades exakta svar p varfr man fr cravings. Frklaringen jag fick var att det r hormonrelaterat. Alla nya gravidhormoner kroppen utsndrar pverkar ven smaklkarna. Illamende och blodsockerfall kan ocks pverka vad man vill ta. EN ANNAN FRKLARING r att kroppen sjlv sger ifrn nr det fattas ett nringsmne och drmed blir man sugen p ngot helt annorlunda n vad man brukar ta. Som skolkritor. Eller surstrmming med nutella. Kroppen vinner helt enkelt ver hjrnans desperata argumentation angende smakkrockar eller ens vad som r tbart. Det hller gravida Julia Ejervall, 32 r, med om. Hon berttade fr mig om att hon brukar smyga upp p ntterna fr att ta en burk med champinjoner. Trots samtal med en vertygad dietist som sa till henne att kroppen inte kan vara sugen p vad den behver, hller hon inte med. Allt kan man inte bevisa rent medicinskt sger hon. Men kvinnor som inte har turen att f ta surstrmming d? Vilken utskt delikatess erstts vr svenska stinkande fisk med? Jo, lera. Kvinnor p sydligare breddgrader har helt andra knep fr att stilla suget. Bland anntat i Kenya ter man undongo en rostad jrnrik lera som ska vara bra fr gravida. Lera allts.
Kvarter

Det verkar ju bara bli mer och mer underligheter som kan lggas p listan. Men hur sg det ut frr? D choklad, lakrits och apelsiner inte fanns p marknaden. Nr man inte kunde kasta ut sin partner mitt i natten fr att ka till bensinmacken och infrskaffa precis rtt godissort? Fr visst mste kvinnor frr i tiden ocks varit smsugna p ngot medan magen vxte? Eller? Efter en snabb skning p internet hittade jag en artikel frn brittiska BBC. Forskare vid Sheffields universitet i England har genomfrt en underskning om gravidas matvanor. Den visar att cravings hos kvinnor r mycket vanligare nu n fr kvinnor i tidigare generationer. 75 procent av kvinnorna uppgav att de hade cravings, jmfrt med bara 30 procent av kvinnorna fr 50 r sedan.

Att suga p ett gammalt pple huvvaligen!

INTE MYCKET i underskningen pekade p att ett pltsligt matsug skulle hjlpa att tillfredsstlla nringsbrist, d kroppen inte kan ta upp nringsmnen frn till exempel kol eller lera. Jaha? S vad betyder det? Forskarna sammanfattade det hela som att matsuget verkar vara vanligare bland nutidens moderna kvinnor drfr att det helt enkelt handlar om tillgnglighet. Vilket andra sidan verkar vara lite missvisande med tanke p att jag har hrt om farmdrar och gamla mostrar som stoppade i sig bde det ena och det andra under tiden de var gravida. Ett gammalt husmorstips frn frr var att spika upp ett pple p vggen och lta pplet dra t sig jrnet frn spiken, och efter ngon dag var det frdigt att frtras fr att dmpa suget. Andra saker som var poppis under 1950-talet var fikon, ngot som var svrt att f tag i. Eller att tugga p ra kaffebnor. Att suga p ett gammalt uppspikat pple, huvvaligen. Vad man har varit sugen p under tidens lopp kan allts handla om vad man kan f tag i. I dag finns det ett strre sortiment n vad det gjorde i affrerna p 1950-talet, vilket gr det lttare att tillfredstlla suget. Frr fick man hlla sig till det som fanns, eller hitta p egna sm knep. S tack och lov fr dagens vlsorterade affrer och blomsterrabatter!

35

kropp&hlsa

SVETTAS med Stil


Kvarter har kollat in vilka trningsklder som gller i vr. Det blir funktionellt och frgsprakande!
Adidas Supernova Long Tight Finns i lng och modell. Pris: 500 kr.

Amanda Petersson
Nike Cyklone Vapor Jacket (woman) Ltt tyg i hrlig frg. Det gillar vi. Pris: 1 100 kronor.

hlsoredaktr

Nike Hurricane Vapor Jacket Stilren och snygg. Pris:1 100 kronor.

Adidas Adizero Supreme En trningssko fr kvinnor. Passar bra p gymet. Pris:1 500 kronor. Adidas Adlibria Tight Fr den som gillar en klassisk look. Pris: 400 kronor.

Adidas adizero Split Short Utformade fr lngdistanslpning. Pris: 450 kronor.

Adidas adizero Singlet Mer frg! Lparlinne fr mn. Pris: 450 kronor.

Adizero F50 Runner En lparsko tnkt att anpassa sig till ojmna och hala underlag som isflckar och lera. Pris: 1 500 kronor.

Nike LunarEclipse+ 2 Dynamic Fit. Eliminerar utrymmet mellan foten och skon. Pris: 1 500 kronor.

Kvarter

36

kropp&hlsa

Hall dr...

Barbro Grdelv, chef p Friskis och Svettis i Gteborg!


Vad kommer att bli stort 2012? Det finns en efterfrgan p tuff trning, s ngot som vi satsar p r HIT. Vilket str fr Hgintensiv trning dr man verkligen tnjer p grnserna och utmanar kroppen. Vad r mest populrt i trningsvrlden just nu? Nu handlar det mycket om funktionell trning. Allts sdant som du gr i din vardag, mycket lyft, vridningar och styrka. ndrar sig trningstrender snabbt? Det brukar vara upp som en sol men inte ner som en pannkaka. Trenderna ndrar sig inte s fort, utan det hnger med ngra r. Till exempel armytrning och dans. Sedan r s klart all gymtrning alltid poppis. Ett klokt livsrd infr ret? Se till att ha en schysst del av ditt liv som du avstter till att rra p dig. Trningen i sig r inte mlet, utan det r att du ska m s bra att du kan gra det du vill i livet. Helt enkelt fr att orka vardagen.

Visste du att...?
Den perfekta powernappen r minuter. Det r den ultimata tiden fr kroppen fr att terhmta sig. Bde kvinnor och mn r mer fysiskt aktiva under sommarhalvret n under vintern.

17

80%

av hjrnan bestr av vatten. Vilket betyder att det r viktigt att behlla rtt vtskebalans och dricka ofta. Fr tankeverksamhetens skull.

Kvinnor har frdubblat sitt motionerade under de senaste decennierna.

Helene Kellnor drar upp riktlinjerna fr en sundare kosthllning.

Dietisten tipsar

Lev smart! Starta dagen med frukost. Kroppen behver ny energi efter nattens fasta. Om du har svrt att ta frukost direkt p morgonen kan du ta ngot att dricka och sedan ta en ordentlig frukost p jobbet. t regelbundet under dagen och lt det inte g fr lng tid mellan mltiderna. Detta fr att hlla dig lagom mtt och inte blir vrlhungrig fr d r det r ltt att stoppa i sig ngot onyttigt. Humret hller sig jmnare och det r lttare att orka med det du vill och ska gra. t rtt, grnt, gult och en massa andra frger. Frukt och grnsaker i varje mltid r bra och hr finns mycket att vlja mellan. De innehller mycket vitaminer, mineraler och antioxidanter som hjlper dig att ta dig igenom mrker, kyla och rusktider. t s varierat och mngsidigt som mjligt de flesta dagar i veckan d finns det ocks plats fr det dr lilla extra som du tycker r gott.

Kvarter

37

nytt&hnt

Hej!
Varje mnad samlar Kvarter viktiga nyheter, politiska beslut och forskning som frldrar br knna till. Korta texter om sdant som spelar stor roll.
andra r eller vld ska f me erse Ba gats ationer soff n Brott och m tvi ra rel r gett rn so e k: Ba begs i n ringen ha a klagar ll att Politi epp ege bild a leda ti r ut .R verg rksamhet pdrag att . Det sk i up situation n delta i pm up en ka . P s ighet ens mynd om barn strckning egeringen ader r sk ut polise i hgre r, hoppas f brotts en na ga barn ersknin e kun d lttar frun rnen erg ka ba almb stt s ing. rik M n p tn Fred inge erst r (BO) en nnen ret rege gar i lag om ma buds er frra rpnin traktas s m Barno ade und e d se sk kulle be ) rn s ice Ask (M eteraitiser . Han vill kr t ba det till at ter Beatr pressekr das. omr ulle leda minis in tt utre om s ie sk som ffer. Justit arter gen ller p a h v o brotts r nu fr K gndring rtta sdan la be en re att ttne rnvi a n sk up rks pm amm as

Nya regler fr frldrapennin gen Politik: Frn och med januari r det nu tilltet fr bde dig och din partner ta ut frldrapenning under 30 dagar nr ni r hemma samtidigt med ert barn under det frs ta ret. Det r resultatet av ett riksdagsbeslut. En annan skillnad fr familjeekon omin till fljd av det r att regeringens jmstlldhe tsbonus har gjorts om. Den r numera kop plad till hur mycket frldrapenning som har betalats ut i till var och en av frldrarna och ska gynna frldrar som delar lika p ledighe ten. Det gr att frldrar som delar helt lika kan f ut 13 500 kronor extra.

Leken stannar inne Forskning: I stllet fr att springa ver till grannarna och leka umgs barn i dag oftare p Facebook. Men allt har inte ndrats. En ny doktorsavhandling frn Stockholms universitet tyder p att lika barn leker bst ven p internet. Avhandlingen visar att ungdomar p ntet i hgre utstrckning umgs med andra som har liknande bakgrund, instllningar till saker som skolan och har liknande livsstilar.

Fler barn bor med samkna de par Jmstlldh et: Antalet barn med frldrar samknad kar, visar st e atistik frn 1990-talet SCB. I slute bodde min ta dre n 70 med tv pa barn tillsam v ppor eller mans tv mamm har det me or. Sedan r n tiodub dess blats. Vid 2 1 100. SC 01 B skriver a tt kningarn 0 var siffran med ett k a at antal sa mknade har skett i takt partnerska ktenskap o p. Vanliga ch st r att ba mammor. rnen bor m ed tv

Sebastian Orre samhllsredaktr


Kvarter

38

I TI BU K 0 2 BR FE R A U I!

I Kvarter #2
Kvarter utreder:

De misstrodda papporna

Compact living - s fr barnen plats

Sveriges bsta stad

Laleh
Kvarter

om sina mammadrmmar

Foto: Lennart Nilsson

39

Jag frstr inte hur andra frldrar som bara r tv hinner.

Sidan 22

Kvarter

40

Centres d'intérêt liés