NR.

1@ MARS 2012

SVERIGE

ukvrdens bristflliga omhndr gagn ar alternativa metoder

Sj
Av Hanna Brus, leg kiropra ktor,
privatpra ktisera nde,
Borl nge

Lngvarig smrta r ett lika vanligt som komplext symtom; 1 av 5 vuxna iEuropa berknas lida av kronisk vark. Enbart isverige kostar lngvarig smrta form av sjukvrd och sjukfrnvaro drygt 87 miljarder kronor. Uppskattningsvis sakna r 70-80 procent spei

besvren avfrdats. En negerande upplevelse som yt-

terligare kan pverka hlsan negativt.

I ljuset av ovan beskrivna situation r det fga frv-

cif

ik diagnos elle r r feldiagnostiserade. Smrta/vrk,

i

nande och inte svrt att frst varfr en del patienter sker sig utanfr den konventionella sjukvrden i sin

som enskilt eller delsymtom, kan ha sitt ursprung ett ondligt antal sjukdomar, syndrom, tillstnd och skador. Komorbiditeten r hog. Smrttillstnd pver-

begrlighet efter std och hjlp Att motas av ett

ondligt antal alternativmedicinska metoder, behandlingar och enkla svar kan upplevas som en vlkommen kontrast. Misstron byts ut mot bejakande, frgorna fr svar och frtvivlan byts mot hopp' Om patienten vidare upplever att mtet med alternativmedicinen resulterar ien frbttring finns troligen
ingen anledning att ifrgastta korrelation, kausalitet eller metodens plausibilitet; gissningsvis kommer sna-

kas dessutom av kultur, sociala faktorer, beteendemnster samt en rad oknda faktorer och sammanha ng.

Trots detta finns fortfarande en pfallande och ut-

bredd okunskap kring smrtfysiologi, smrtdiagnostik och behandlingstgrder Bemtandet r allt annat n fredmligt p mnga hll i sjukvrden Alltfor

rare en eventuell skepsis mot den konventionella sju kv rden att tillta Mottag I igt fr frv ntanseffekter Vad kan d sjukvrden lra av exempelvis healing,
homeopatiska medel eller zonterapi? Br alternativa metoder och teser inlemmas i sjukvrden? Fr att integrera healingens, homeopatins eller zonterapins teser i medicinen mste stora delar av den medicinska vetenskapen revideras. Likas mste etik och moral sidosttas fr att ersttas av nsketnkande och f ik-

mnga patienter lmnas utan tgrd, information och uppfoljning Alltfor mnga patienter upplever sig
misstrodda och negligerade. Okunskap r den springande punkten, ven om en generell resurs- och tidsbrist samt avsaknaden av riktlinjer skerligen bidrar

till rdande situation Mjligen behvs ocks en 9enerell attitydfrndring gentemot smrtbesvr och
drabbade patienter.

Smrta r ett subiektivt sYmtom

Att betvivla eller ifrgastta frekomsten av smrta hos en patient r alltid fel Smrta r ett subjektivt
symtom och endast den enskilde patientens upplevelse. Eventuell avsaknad av underskningsfynd kan darmed aldrig utesluta smrtfrekomst. Trots detta upplever sig mnga srnrtpatienter vergivna med deklareringen att "allt Ser normalt ut". Att Som patient inte f ngon information, inte erbjudas ngon behandling eller uppfoljning kan ge intrycket av att

tiva svar. Mycket av det som alternativmedicinen erbjuder r generellt ingenting som en vetenskapsbaserad, etisk och moralisk sjukvrd kan tillhandahlla. Dock kan metodernas eventuella effekter beaktas jakten p kunskap och frstelse. Varfr upplever sig patienter m bttre efter diverse behandlingsmetoder dr interventionerna isig saknar vetenskaplig
i

plausibilitet?

34. BestPractice

mar

2012

lerta gande av smrtpatienter

Smrtans subjektivitet och komplexitet gr symtomet

vl mottagl igt fr frvntanseffekter Subjektivitetens betydelse illustreras vl i en studie med astmapatien-

etiskt frsvarbart med placebointerventioner. Men framfrallt borde det diskuteras hur sjukvrden kan
bli betydligt bttre p att bemta och utreda smrtpatienter samt hur vrden ska ta ansvar for de patienter som upplever sig misstrodda och negligerade.

ter, publicerad iNew England Journal of Medicine, dr fyra grupper studerades varav en grupp behandlades med Albuterolinhalationer, en med shamakupunktur; en med placeboinhalationer och den fjrde utan intervention. Gruppen som behandlades med Albuterol var den enda grupp som uppvisade en markant frbttring av objektiva data (20 procent frbttrad lungkapacitet). Trots detta fanns ingen skillnad mellan de tre behandlade gruppernas upplevelse av frbttring. Patienterna i de tv placebogrupperna upplevde sig sledes m bttre trots ofrndrad sjukdom.

SLN,'T$ATs
Okunskapen kring smrtbesv1 diagnostik och t-

grder r pfallande utbredd isjukvrden. Alltfr mnga smrtpatienter erhller ett inadekvat omhndertagande och alltfr mnga patienter upplever sig dessutom dligt bemtta. En del pati-

Sjukvrden mste ta ansvar fr smrtpatienter

Flertalet studier har ocks bekrftat effekten av placebo p smrta samt bemtandets inverkan p patientens prognos Kognitiv bias, tergng till medelv

enter soker sig drmed till alternativmedicinska metoder i jakten p std och hjlp. Alternativmedicinens pseudovetenskapliga teser och onske-

rdet och

nga tillst nds cykliska f rlopp

ka n

ocks ligga bakom upplevda frbttringar. Detta vare sig det gller konventionella behandlingsmetoder eller alternativa.
Den vetenskapliga diskussionen kring alternativa me-

tnkande omnipotens r inget som en vetenskaplig,etisk sjukvrd varken kan bejaka eller integrera, dremot finns en del att lra nr det gller bemotandet och de icke metodbundna effekterna. | vrigt mste smrtpatienter helt enkelt f mtas av den kompetens som symtomets komplexitet krver. Sjukvrden mste ocks ta ansvar fr de patienter som upplever sig misstrodda och
negligerade och vrna en sjukvrd dr ett respekt-

toder och smrtbesvr borde sledes handla om

plausibla verkningsmekanismer samt huruvida det r

fullt bemtande r en sjlvklarhet.

Referenser
'1. Breivik H, Collett B, Ventafridda V et al. Survey of chronic pain in Europe: prevalence, impact on daily life, and treatment. Eur J Pain 2006:10(4):287-333. 2. Mantyselka Pl et al. Direct and indirect costs of managing patients with musculo-skeletal pain - challenge for healthcare. Eur J Pain 2002;6:141-148. 3. Placebo effects on human-opioid activity dur;ng pain. Communicated by Edward E. Smith, Columbia University, New York, NY March 15,2007 (received for review Octobet 26,2006). www.pnas.orglconIenv 104/26/1 1 056.short?rss=1 . 4. lmaging the functional connectivity of the Periaqueductal Gray during genuine and sham electroacupuncture treatment. Mol Pain 201 0 Nov 1 6;6:80. 5. Zyloney CE, Jensen K, Polich G, Loiotile RE, Cheetham A, Laviolette PS, Tu B Kaptchuk TJ, Gollub RL, Kong J. Department of Psychiatry Massachusetts General Hospital, Charlestown, USA. wvwv.ncbi.nlm.nih.gov/ pubmed/21080967 . 5. Colloca L, Petrovic B Wager TD, Ingvar M, Benedetti F. How the number of learning trials affects placebo and nocebo responses. Pain 201 0 Nov;1 5'l (2):430439.7. van Laarhoven Al, Vogelaar ML, Wilder-Smith OH, van Riel PL, van de Kerkhof PC, Kraaimaat FW Evers AW Induction of nocebo and piacebo effects onitchandpainbyverbal suggestions.Pain20ll )ul;152(7):1486-1494.a.HolarM,LouisDZ,MarkhamFWWenderR,RabtnowitzC,GonnellaJS.Physicians' empathy and clinical outcomes for diabetic patients. Acad l\iled 2011 Mar;86(3):359-364. 9. Michael E, Wechsler MD, Kelley JM, Ingrid OE, Boyd MPH, Dutile 85, Gautham MB, lrving K, Elliot l, Kaptchuk TJ. Active albuterol or placebo, sham acupuncture, or no intervention in asthma. N Engl J Med 2011i365.119-126.10. Seminowicz DA. Believe in your placebo. J Neurosci 2006 Jan 1 1;26(2):381-388. 11. Baker M, et al. Pain proposal. lmproving the current and future management of chronic pain. A European Consensus Report. Septembet 2011.'12. Sepers CE Jr, Miller RL. The subjective placebo effect: a rationale for research. University of Nebraska at Kerney 201 1-1 1-13.13. Lynoe N. Upplevelsen av bemtandet I vrden pverkar patientens tergng i arbete. Lkartidningen20ll;45.14. Sandberg lVI. Frvntan, vnligt bemtande, lugn och ro och berring lindrar - inte akupunktur. Lkartidningen 2OO5;17.

BestPractice mars 2012 ' 35