Mars 2012 Slutrapport Program Grundtvig Assistent Oktober 2011 februari 2012

ARBETSMARKNADSINSATSER FR FLYKTINGAR I LEICESTER

Martin Halldin Kontakt: martinhalldin75@gmail.com 070-751 56 92

Innehllsfrteckning

SUMMARY BAKGRUND SYFTE FRGESTLLNINGAR DISPOSITION INTEGRATIONSPOLITIK Storbritannien- en kort versikt av politik fr integration av nyanlnda flyktingar Sverige- en kort versikt av politik fr integration av nyanlnda flyktingar MIGRATION TILL STORBRITANNIEN OCH SVERIGE LEICESTER en demografisk versikt AKTUELL ARBETSMARKNADSSERVICE FR FLYKTINGAR I LEICESTER Jobcentre Plus Kommunala myndigheter Privata utfrare Den idburna sektorn Refugee Integration and Employment Services (RIES) Refugees into Employment Routeways to Progression Overseas Qualification Development Services (OQDS) vrigt Sammanfattning SAMMANFATTNING OCH JMFRELSE DISKUSSION OCH REKOMMENDATIONER REFERENSER

3 3 4 4 4 5

8 10 10

11 11 13 14 15 15 16 17 19 19 20 22 24 29

SUMMARY

This paper examines the existing bespoke welfare to work-services for refugees in Leicester. It gives an account of different stakeholders and service providers and describes the kinds of services available. The paper also makes a brief comparison with the Swedish way of introducing newly arrived refugees into working and social life. The paper concludes that the schemes of helping refugees integrate and establish themselves on the labour market in Britain vary considerably compared to those in Sweden. Refugees are not guaranteed support in the British system, which relies heavily on the voluntary sector for service provision. At present, only one bespoke service for refugees exists in Leicester, and the voluntary sector experiences a general cut in funding, resulting in organisations downgrading or closing previously existing services. In stark contrast, the situation in Sweden is in many respects the opposite of that in Britain. The Swedish reform of Dec 2010, has in some ways meant a more coherent and ambitious approach to the challenge of increasing the number of refugees on the labour market. The public bodies in Sweden are involved to a much higher degree. All refugees and some other categories of migrants have the right to two years of special support from the national employment services, the local authorities and the newly created actors - the establishment guides - which are commissioned service providers solely working with refugees. The paper ends with a discussion about mutual learning. After some thirty years of special support for the integration of refugees, Sweden still suffers from large inequalities between native and foreign born in terms of participation on the labour market. The paper suggests that learning can be made from the way the voluntary sector organisations work in Leicester, and public bodies should encourage and enable the voluntary sector to become more involved in integration measures in Sweden.

BAKGRUND Jag arbetar sedan drygt fyra r som introduktionssekreterare p Introduktionsenheten i Huddinge Kommun. Enheten anordnar introduktionsprogram fr nyanlnda flyktingar och vriga invandrare. I slutet av 2011 och brjan av 2012 tillbringade jag drygt fyra mnader i Leicester, England, dr jag arbetade med integrationsinsatser och service till flyktingar i organisationen The Race Equality Centre (TREC), framfrallt i TRECs arbetsmarknadsprojekt Routeways to progression. Syftet med min vistelse var att gra en internationell jmfrelse av svenska introduktions- och etableringsinsatser och samtidigt f vrdefull erfarenhet av hur den 3

idburna sektorn hanterar frgor som etnicitet, jmlikhet och demokrati. Under min tid i Leicester hade jag mjlighet att ingende observera ngra av de frekommande arbetsmarknadsinsatserna i staden. Fr att utfra aktiviteten tilldelades jag Internationella Programkontorets stipendium Grundtvig Assistent.

Nedanstende r en sammanstllning av mina erfarenheter och mina samtal med flyktingar och representanter fr organisationer och myndigheter i Leicester. Jag har ocks tagit del av svenska och brittiska rapporter, policydokument, frarbeten och lagstiftning fr att ge en bild av utveckling av integrationspolitiken och framfrallt instllningen till insatser fr flyktingars arbetsmarknadsetablering. En nyttig resurs har varit Migrant Integration Policy Index, som p ett enkelt stt mjliggr jmfrelser av policies p integrationsomrdet i olika lnder.

SYFTE Huvudsyftet med rapporten r att redogra fr tillgnglig arbetsmarknadsservice till flyktingar i Leicester, samt att gra jmfrelser med lget i Sverige. Jag lmnar ocks rekommendationer fr utveckling av insatser som syftar till flyktingars etablering och integration.

FRGESTLLNINGAR Vilka typer av std fr etablering p arbetsmarknaden finns tillgngliga fr flyktingar och vissa vriga invandrare i Leicester? Vilka aktrer levererar de tillgngliga insatserna? Finns skillnader jmfrt det svenska stdet fr flyktingars arbetsmarknadsetablering, och i s fall, hur ser skillnaderna ut?

DISPOSITION Rapporten inleds med en genomgng av integrationspolitikens utveckling i Storbritannien och Sverige. Drp fljer en mer ingende redogrelse ver olika aktrer som levererar arbetsmarknadsinsatser i Leicester, samt en beskrivning av dessa insatser. Efter en sammanfattning och jmfrelse med Sverige fljer ett avslutande avsnitt med diskussion och rekommendationer.

INTEGRATIONSPOLITIK De svenska och brittiska erfarenheterna av invandring r i stora drag gemensamma i det att efterkrigstidens arbetskraftsinvandring sedan 70- och 80-talen till viss del ersatts av flyktinginvandring. Det r frst i samband med detta skifte som frgan om en srskild politik fr invandring och integration blir aktuell. Ytterligheterna i integrationspolitiska ml r assimilation och mngkulturalism, dr det frra innebr att invandrare frvntas anpassa sig helt till vrdlandets normer, medan det senare innebr en stor acceptans och tolerans fr olika levnadsstt. I genomfrandet av politiken har valet sttt mellan att utforma srtgrder fr invandrare eller att lita p att de allmnna vlfrdsstrukturerna ska kunna stadkomma det nskade resultatet. Till de integrationspolitiska detaljfrgorna hr ocks hur nyanlnda flyktingar ska integreras och i strre utstrckning etablera sig p arbetsmarknaden. Storbritannien en kort versikt av politik fr integration av nyanlnda flyktingar r 2000 publicerar Home Office (ungefr motsvarande inrikesdepartementet) sin frsta strategi fr flyktingintroduktion, kallad Full and Equal Citizens. Mlet r att flyktingar ska betraktas som likvrdiga samhllsmedlemmar och kunna utveckla sin fulla potential och bidra kulturellt och ekonomiskt till samhllet. Genom att utveckla ett tydligt ramverk fr integrationsprocessen ska man underltta fr flyktingar att ta del av de stdtgrder som r ndvndiga fr integration p nationell och regional niv.1 Under det tidiga 00-talet frndras asylmottagningen i Storbritannien. Asylskande var fram till dess fria att bostta sig varsomhelst i landet, vilket ledde till stora koncentrationer i de sdra delarna av England och framfrallt i London-omrdet. Under det nya systemet,

National Asylum Support Service (NASS), frntas asylskande rtten att fritt vlja bostadsort och istllet tilldelas de boende i olika spridningsomrden (dispersion areas). Intentionen r att frdela antalet jmnare ver landet. 2 Full and Equal Citizens pekar p behovet av att sprida goda erfarenheter frn de organisationer som utfrt arbetsmarknadsinsatser fr flyktingar i London till de vriga delar av landet som i och med NASS kommer att f se en kning i antalet flyktingar. I rapporten identifieras vidare de huvudsakliga barrirer som hindrar flyktingar frn att hitta arbete som motsvarar utbildningsniv och tidigare erfarenhet: brister i erknnandet av akademiska och yrkesmssiga meriter och frdigheter, sprkhinder, liten erfarenhet frn arbete i Storbritannien

Home Office 2000, Full and Equal Citizens, A strategy for the integration of refugees into the United Kingdom, s2 2 Home Office 2000, s. 2

samt bristande kunskaper om den brittiska arbetsmarknaden.

Branschorganisationer

uppmanas att tillsammans med utbildningsanordnare, idburna organisationer och andra intressenter utveckla stdformer fr att hjlpa flyktingar med passande utbildning och erfarenhet att hitta arbete. Den nationella arbetsfrmedlingen, Jobcentre Plus, ska samtidigt utveckla sin frmga att sttta flyktingar som inte har relevant utbildning eller arbetslivserfarenhet. 4

r 2005 kommer Integration Matters, en uppdaterad strategi fr hur flyktingar ska integreras i samhllet. Mlen r till viss del justerade: flyktingar ska ges mjlighet att n sin fulla potential och bidra till sitt lokalsamhlle, men ocks kunna ta det ansvar som ligger alla medlemmar av det brittiska samhllet.5 Samtidigt publiceras Working to Rebulid Lives, en handlingsplan fr att ka antalet flyktingar som etablerar sig p arbetsmarknaden. Utgngspunkten r att arbetslsheten bland flyktingar r fr hg.6 En grundtanke r att man br undvika att skapa separata servicesystem fr infdda respektive utrikes fdda. Istllet ska alla stdfunktioner vara flexibla nog att kunna omfatta landets alla invnare, oavsett bakgrund.7 Tre frbttringsomrden identifieras i strategin och den centrala aktren r Jobcentre Plus. Flyktingar ska snabbare f kontakt med Jobcentre Plus, vars service ska utvecklas fr att bttre mta flyktingars behov och hjlpa dem till arbete. Jobcentre Plus fr ocks i uppdrag att skapa och arbeta i partnerskap med lokala intressenter fr att planera och leverera arbetsmarknadsservice till flyktingar. Den idburna sektorn ska stttas att utveckla insatser med specialistinriktning fr att hjlpa flyktingar med kvalificerade yrkeskunskaper att hitta arbete som motsvarar deras kompetens. 8

I en surveyunderskning om nyanlnda flyktingar genomfrd mellan 2005 och 2007 p uppdrag av the Home Office stlldes bl.a. frgan om vilken typ av std frn olika organisationer som efterfrgades av flyktingarna. 5 590 respondenter ansg att behovet av information var strst (27%), drefter rttshjlp (26 %) fljt av sprkstd i form av tolkning

3 4

Home Office 2000, s.7 Home Office 2000, s. 7-8 5 Home Office 2005, Integration Matters A National Strategy for Refugee Integration, s. 5 6 Department for Work and Pensions (2005), Working to Rebuild Lives A Refugee Employment Strategy s. 27 7 Home Office 2005 s. 15 8 Department for Work and Pensions 2005, s.6 9

och versttning (24 %). 23 % av respondenterna var i behov av std att hitta arbete eller bostad. 9 Trots att kategorierna r relativt diffusa
10

ger nd underskningsresultatet en bild av att

flyktingar i England vid denna tid efterfrgar ytterligare std i att hitta arbete.

2009 antas en ny integrationsstrategi enbart fr England, kallad Moving on Together, utarbetad av Home Office tillsammans med organisationen The Refugee Council. Hri konstateras att flyktingar har srskilda behov och att det drfr r i sin ordning att tillhandahlla skrddarsydda stdtgrder med mlet att de i frlngningen ska kunna ta del av den allmnna samhllsservicen p samma villkor som landets vriga befolkning. Strategin understryker ocks att integrationspolitiska ml och tgrder ska harmonisera med vriga politikomrden, framfrallt det som i Storbritannien kallas community cohesion, vilket betyder ungefr samhllelig sammanhllning.
11

Som ett frsk att introducera en

standardiserad service till flyktingar utvecklas pilotprojektet Strategic Upgrade of National Refugee Integration Services (SUNRISE) i fyra storstadsomrden. Projektet levererar intensivt std under den frsta perioden efter uppehllstillstnd. Deltagande flyktingar har en personlig handlggare och tillsammans arbetar de efter en individuell integrationsplan. 12

Baserat p erfarenheterna frn SUNRISE sjstts Refugee Employment and Integration Services (RIES), som ska skerstlla att alla flyktingar fr samma service oavsett var i England de bor. Mlet r att 30 % av deltagarna ska vara i arbete efter 12 mnader. Projektet levereras av olika idburna grupper och kommunala myndigheter i hela England mellan 2008 och 2011. 13 (Mer om RIES p s. 15.) Under 2000-talet frndras Storbritanniens integrationspolitik i stort och kommer att handla mer om vilka invandrare som ska tilltas komma och vilka krav som ska stllas p dem som fr stanna. Kanske r detta en konsekvens av att opinionen och den politiska diskursen blivit mer negativ till invandring och mngkulturalism i allmnhet. En frklaring till den frndrade diskursen kan vara attentaten mot London i juli 2005. Attentatsmnnen var britter med

Home Office 2010, Research Report 36, Helping new refugees integrate into the UK: baseline data analysis from the Survey of New Refugees 10 Vad menas t.ex. med information och varfr har arbete/bostad lagts ihop i en frga? 11 UK Border Agency 2009, Moving on Together Governments Recommitment to Supporting Refugees, s. 4 12 UK Border Agency 2009, s.10 13 UK Border Agency 2009, s. 18 19

utlndskt pbr, och detta togs av mnga som intkt fr att en integrationspolitik med mngkulturalism och rasjmlikhet 14 som ml hade misslyckats. 15 Sedan maj 2010 styrs Storbritannien av de konservativa och liberaldemokraterna i koalition. Den politiska diskursen under vintern 2011/2012 har helt dominerats av det vergripande mlet fr regeringens politik - att hantera det gigantiska underskottet i budget och betala av p statsskulden.
16

Den nuvarande regeringens policy gllande migration r bl.a. att antalet icke

EU-medborgare ska reduceras och att asylanskningar ska handlggas snabbare.17 Storbritannien har under senare r infrt ett pongbaserat system fr invandring. Ambitionen r att fortfarande ta emot the best and the brightest, men att nettoinvandringen som helhet ska kunna rknas i tiotusental istllet fr hundratusental. 18 Sverige en kort versikt av politik fr integration av nyanlnda flyktingar Mlet fr den svenska integrationspolitiken r att alla medborgare oavsett bakgrund ska ha samma rttigheter, skyldigheter och mjligheter,19 och i jmfrelse med andra lnder utvecklade Sverige tidigt en nationellt samordnad politik fr nyanlnda flyktingar.20 Det svenska systemet r byggt p antagandet att nyanlnda flyktingar och vissa vriga invandrare under en inledande period har behov av srskilt std i processen att bli sjlvfrsrjande och delaktig i samhllet. Generella insatser ska drfr kompletteras med tgrder srskilt riktade till nyanlnda under de frsta ren fr att stdja och underltta etablering i samhlle och framfrallt p arbetsmarknaden.21 Denna tanke strcker sig trettio r tillbaka i tiden. I Proposition 1983/84:124 om mottagandet av flyktingar och asylskande m.m. kan man lsa att det frn samhllets synpunkt r motiverat att vidta srskilda insatser som positivt srbehandlar flyktingar i frhllande till vriga invandrare. 22

Sedan 1980-talet har stat och kommun haft ett gemensamt ansvar fr introduktion av nyanlnda flyktingar. Staten har haft det vergripande ekonomiska ansvaret och kommunerna
14

Begreppen ras och rasjmlikhet r vanliga och okontroversiella i Storbritannien och anvnds ungefr som etnicitet i Sverige 15 Integrationsverket 2007 (1) Integrationspolitikens resultat P vg mot ett samlat system fr uppfljning och analys vid 16 statliga myndigheter, s 40 - 41 16 www.number10.gov.uk/policy/hm-treasury-hmt/ 17 www.number10.gov.uk/policy/home-office/ 18 www.homeoffice.gov.uk/media-centre/speeches/making-immigration-work 19 Proposition 2009/10:60, Nyanlnda invandrares arbetsmarknadsetablering egenansvar med professionellt std, s. 25 20 Proposition 2009/10:60, s. 31 21 Proposition 2009/10:60, s. 36 22 Proposition 1983/84:124 om mottagandet av flyktingar och asylskande m.m, s.10

har utformat, samordnat och genomfrt introduktionsprogram.

23

Mlet med den kommunala

introduktionen, vars lngd varierar mellan 1,5 och 3,5 r, r att den nyanlnde s smningom ska kunna vara en del av det svenska samhllets och bidra till dess utveckling. 24 Viktiga inslag i introduktionsprogrammen r svenskundervisning och kontakt med arbetsmarknaden. I introduktionen ingr ocks information om hur det svenska samhllet r uppbyggt fr att ge varje individ frutsttningar att sjlv navigera i samhllet och bidra till samhllsutvecklingen.
25

Mnga kommuner har byggt upp egna introduktionsenheter med

stark inriktning p arbetsmarknadsinsatser. Ibland har detta setts som en form av kritik mot att Arbetsfrmedlingen inte gr tillrckligt fr mlgruppen. 26 I rapporten Ett frlorat r (2007) ger Integrationsverket lga betyg till det dvarande systemet med kommunala introduktionsprogram. Efter en analys av 22 olika integrationsindikatorer, bl.a. andel i arbete och andel som genomgtt svenska fr invandrare (Sfi), konstateras att det inte sker ngon snabb etablering och integration fr nyanlnda under de frsta 12 mnaderna efter folkbokfring i en kommun.
27

I stor utstrckning r det kommunerna sjlva som

ensamma skter introduktionsverksamheten, utan tillrckligt std frn Arbetsfrmedlingen. Konsekvensen blir att tillgngen till frmedlingens insatser frdrjs vilket frsenar etableringen.
28

Verket pekar i rapporten p ett stort antal bristomrden i introduktionen: fr

lite samsyn och samverkan, insatser enbart p halvtid, mnga deltar bara i sfi-undervisning, lng vntan p validering av tidigare erfarenheter, bristande jmstlldhet och individualisering av insatser.
29

I korthet freslr verket mer statlig styrning och en allmn ambitionskning

30

inom introduktion av flyktingar.

I utformandet av Etableringsreformen tar lagstiftaren fasta

p resultaten och rekommendationerna i Ett frlorat r och ser strre statlig styrning som en del av lsningen. Den 1 dec 2010 trder Lag (2010:197) om etableringsinsatser fr vissa nyanlnda invandrare i kraft. Huvudsyftet r att ett nytt system ska leda till att flyktingar snabbare etablerar sig p arbetsmarknaden och reformen innebr att arbetslinjen ska glla direkt frn att ngon fr uppehllstillstnd. Arbetsfrmedlingen fr det vergripande ansvaret fr att underltta och
23

SOU 2008:58, Egenansvar Med professionellt std, Betnkande av Utredningen om nyanlndas arbetsmarknadsetablering, s. 319 24 SOU 2008:58, s. 323 25 SOU 2008:58, s. 329 26 SOU 2008:58 s. 329 27 Integrationsverket 2007 (2) Ett frlorat r - En studie och analys av insatser och resultat under introduktionens frsta 12 mnader, s.13 28 Integrationsverket 2007 (2), s. 14 29 Integrationsverket 2007 (2), s. 17-20 30 Integrationsverket 2007 (2) s. 32

pskynda nyanlndas etablering p arbetsmarknad och i samhllsliv. En ny aktr, etableringslotsen, ska tillhandahlla professionellt std fr att varje individ ska kunna hitta sin egen vg till sjlvfrsrjning s snabbt som mjligt. 31 Kommunerna frntas sitt samordningsansvar men fr fortsatt uppdrag att bl.a. tillhandahlla Sfi-undervisning och samhllsorientering. 32

MIGRATION TILL STORBRITANNIEN OCH SVERIGE Storbritannien har ca 62 miljoner invnare. personer. 34 Till Sverige skte sig 31 875 asylskande under 2010. Strax under 100 000 personer fick 2009 uppehllstillstnd i Sverige, varav ca 45 000 av flykting- och anhrigskl (samt adoptivbarn). 35 Under 2010 fattades 6 440 positiva beslut i Storbritannien mot 8495 i Sverige. Samtidigt fick 20 250 individer i Storbritannien avslag p sin anskan om asyl. Motsvarande siffra fr Sverige var 19 140. Den absoluta majoriteten av alla asylanskningar (75 % i Storbritannien och 69 % i Sverige) avsls allts. 36 LEICESTER en demografisk versikt Leicester ligger i landskapet East Midlands, mitt i England. P 1930-talet rknades den som en av landets rikaste stder och vlstndet byggde p en framgngsrik sko- och strumpindustri. Liksom mnga andra brittiska stder har man ftt se sin tillverkningsindustri krympa och det enda som idag vittnar om de goda tiderna r de mnga kvarvarande tomma industrilokalerna. Leicester rknades 2007 bland de tjugo fattigaste stderna i landet.
37 33

Under 2010 tog landet emot 23 715

asylskande. Den totala invandringen till Storbritannien samma r uppgick till 591 000

Ungefr tre fjrdedelar av befolkningen lever i deprived areas - omrden vars invnare hamnar hgt p listor ver arbetslshet, bidragsuttag, lg utbildningsniv, hlsoproblem och brottslighet. I mars 2009 var sysselsttningsnivn i Leicester 63,3 %, vilket lg lngt under det nationella snittet p 74 %. 38
31 32

Proposition 2009/10:60, s. 34 35 Proposition 2009/10:60, s. 51 33 Office for National Statistics 2010, Statistical Bulletin Annual Mid-year Population Estimates 2010 34 Office for National Statistics 2011, Migration Statistics Quarterly Report November 2011 35 Migrationsverket 2010, Migration 2000 2010, s. 5 36 Eurostat 2011, Population and social conditions - Asylum applicants and first instance decisions on asylum applications in 2011 37 Leicester City Council 2010, Understanding Leicester: ethninc diversity, young people and deprivation 38 Leicester City Council 2010, s. 14 16.

10

Med en uppskattad population p drygt 300 000 r Leicester Englands tionde strsta stad befolkningsmssigt. Ungefr 23 % av invnarna r fdda utomlands. Uppskattningsvis 60 % av Leicesters invnare r vita och de resterande 40 % har etnisk minoritetsbakgrund. En stor grupp, ca 30 % har ngon form av indiskt ursprung (indier, pakistanier, indo-afrikaner). Vidare finns betydande grupper svarta frn Afrika och Karibien. Dessa grupper r inte nyanlnda, utan invandrade mellan ca 1960 och 1990. 39

Bland de nyanlnda dominerar polacker som kommit efter EU:s utvidgning 2004 och somalier som invandrat frn andra europeiska lnder. Enligt 2001 rs folkrkning fanns 793 invnare med somalisk bakgrund i staden, 2011 uppskattas antalet till 8 10 000. 40

Leicester har ett avtal med UK Border Agency (UKBA, motsv. ung Migrationsverket) om ca 1000 rsplatser fr asylskande. Till det kommer mellan 1500 2500 personer som ftt avslag p sina anskningar och personer som befinner sig illegalt i landet. 41

Antalet flyktingar och vriga invandrare med uppehllstillstnd uppskattades 2006 till 2000 individer. Sedan dess har UKBA fattat beslut i ett stort antal renden som blivit liggande och 2011 berknas antalet flyktingar i staden uppg till 4000. 42

AKTUELL ARBETSMARKNADSSERVICE FR FLYKTINGAR I LEICESTER Nedanstende r en redogrelse ver vilka aktrer som ger arbetsmarknadsrelaterat std till flyktingar i Leicester, och hur detta std ser ut. Ett flertal av aktrerna tillhandahller ven generell service till alla arbetslsa och riktar sig inte enbart till flyktingar. Sammanstllningen grundar sig, dr inget annat anges, p besk till verksamheter och samtal med medarbetare, projektdeltagare och volontrer, samt i fallet med Routeways to Progression, ungefr fyra mnaders dagligt arbete i projektet.

Jobcentre Plus Arbetsfrmedlingens ungefrliga motsvarighet i Storbritannien r Jobcentre Plus (JCP). Myndigheten ansvarar fr att stdja nyblivna arbetsskande tillbaka till arbete och man
39 40

Leicester City Council 2011, Briefing note, Population Estimates of Leicester 2011 Leicester City Council 2011, s. 4 41 Leicester City Council 2011, s. 7 42 Leicester City Council 2011, s. 8

11

handlgger ocks ett flertal olika bidrag, bl.a. Jobseekers Allowance, som r det vanligaste bidraget fr arbetsskande.43 JCPs verksamhet vilar p ett omfattande upphandlingsfrfarande och de flesta insatserna utfrs av upphandlade leverantrer. I inledande skede av arbetslshet har den skande kontakt med sin handlggare och kan anvisas till kortare punktinsatser, t.ex. CV-skrivning och jobbklubbar. Grundtanken r att handlggaren ska bygga en god relation till varje klient och flja den arbetsskande i sin process. Handlggaren ska ocks kontrollera att klienten fljer sin planering. Det finns i Leicester inga srskilda handlggare fr nyanlnda invandrare eller flyktingar.

Arbetsskande med Jobseekers Allowance mste i allmnhet ta sex steg fr att hitta ett arbete under varje tvveckorsperiod. Man antecknar sina aktiviteter i ett hfte och redovisar detta fr handlggare var fjortonde dag. Detta besk r inte att likstlla med ett rdgivnings- eller vgledningssamtal, utan har snarare karaktren av myndighetsutvning. Utver att enbart ska arbete finns mjlighet att delta i utbildning, t.ex. English for Speakers of Other Languages (ESOL), under max sexton timmar per vecka, och fortfarande behlla sitt bidrag.

P samma stt som i Sverige trappas insatserna upp i takt med arbetslshetens lngd. Sedan augusti 2010 finns insatsen Next Step, som innefattar rdgivning kring karrir och utbildning och olika jobbskaraktiviteter. Arbetsskande kan hnvisas till Next Step-utfrare direkt efter inskrivning. Den nuvarande regeringen sjsatte under sommaren 2011 The Work Programme, som r tnkt att erstta alla dittills existerande arbetsmarknadsprogram. Ungdomar mellan 19 och 24 anvisas till the Work Programme efter nio mnaders arbetslshet, vuxna anvisas efter tolv mnader. Deltagande r obligatoriskt. Alla insatser i bde the Work Programme och Next Step utfrs av upphandlade aktrer.

Flyktingar har rtt att ta del av det generella stdet till arbetsskande och i dagslget finns inga srtgrder fr flyktingar. JCP har dock vid tidigare tillfllen haft speciellt fokus p mlgruppen. Under 00-talet drev JCP och staden gemensamma projekt fr att ka antalet flyktingar i arbete. Vid den tiden fanns ocks en speciell flyktingsamordnare, som bidrog med expertkunskap till de handlggare p JCP och i stadsfrvaltningen som arbetade med flyktingar. 44

43 44

Department for Work and Pensions 2011, The Work Programme, s.2 Department for Work and Pensions 2005, s. 11

12

Lokala lsningar har stor betydelse fr mlgruppens etablering p arbetsmarknaden och JCP har ett stort ntverk i det lokala nrings- och freningslivet. Vid flera tillfllen har lokal samverkan varit en framgngsrik vg till att hitta arbeten fr nyanlnda och andra grupper som str lngt frn arbetsmarknaden. Ett exempel r nr Leicesters stora shoppinggalleria Highcross etablerades. JCP samverkade d med bde byggsektorn och handelssektorn fr att skapa arbeten fr prioriterade grupper. JCP i Leicester r ocks representerat i ntverket Multi Agency Forum, ett ntverk av organisationer och myndigheter med intresse eller ansvar fr frgor inom asyl-, flykting- och integrationsomrdet. JCP anvisar mnga arbetsskande flyktingar till tjnster och program som organisationerna i ntverket utfr samt till Multi Access Centres (se nedan).

Kommunala myndigheter De lokala myndigheternas roll i flykting- och integrationsarbetet handlar mest om att utfra sociala tjnster till de mest utsatta och barnfamiljer. Staden driver ocks utbildning i English for Speakers of Other Languages (ESOL) och annan vuxenutbildning som r kostnadsfri fr arbetslsa. Under ett par r har man ocks samordnat det som kallas Multi Access Centres (MAC). Centren riktar sig primrt till mnniskor som str lngt ifrn arbetsmarknaden och huvudmlet fr verksamheten r att ka kompetensen bland mnniskor i utsatta omrden. Hos centren kan alla arbetslsa f std med CV-skrivande, jobbskning, rdgivning kring karrir och utbildning och anskaffning av praktikplatser. 45 Det finns tta lokala center, alla placerade i omrden dr arbetslsheten r hgre n det nationella genomsnittet. MACs utvecklades i samverkan med lokala intressenter, och vissa av dem drivs av idburna organisationer. Verksamheten finansieras av medel frn regering, lokala myndigheter och EU-fonder. MACs tar emot anvisningar frn JCP, men allt deltagande r frivilligt. Klienterna har ofta mngfacetterade problem och man frsker ha en holistisk bild ver varje individuell klients situation. En grundtanke r att MACs ska vara ett nav i ett ntverk med lokalt frankrade frivilliga, offentliga och privata organisationer, som alla kan bidra med olika former av std.

Nedskrningar i anslagen har gjort att framtiden fr centren r oskra och frmodligen kommer personal tvingas g. En grundlggande service r dock garanterad i tio r men fortsttningsvis mste verksamheten anpassas till en krympande budget. Om resurserna tillter finns planer p att utveckla metoder fr att matcha arbetsskande direkt med arbetsgivare.

45

www.multiaccesscentres.com/aboutus.php

13

Mnga av MACs klienter r flyktingar, och tjnstemnnen har erfarenhet av att arbeta med mlgruppen, men servicen r en del av de allmnna stdstrukturerna fr arbetslsa.

Privata utfrare Arbetsmarknadsinsatser i Storbritannien utfrs i omfattande utstrckning av upphandlade aktrer. Det r vanligt att svl privata firmor som idburna organisationer och sociala fretag fungerar som utfrare av arbetsmarknadstjnster. Det finns ett antal parallella nationella kontrakt, dr Next Step och the Work Programme r de strsta. JCP anvisar arbetsskande till Next Step-utfrare fr kortare insatser. De kan best av t.ex. tre timmars rdgivning eller hjlp med att utforma ett CV. I Leicester finns ett flertal aktrer med Next Step-kontrakt varav Apex Works, Connexions och Business2Business r ngra. Det sistnmnda riktar sig i sin marknadsfring till minoritetsgrupper. 46

Apex Works har ocks kontrakt med andra finansirer, bl.a. kommunala myndigheter, fr att leverera utbildningsinsatser. I dagslget driver man utbildningar i engelska, livsmedelshygien, grundlggande arbetsmilj och skerhet p arbetsplatsen
47

samt en kurs som frbereder fr

arbetslivet och som inkluderar vgledning, handledd praktik och jobbskaraktiviteter.

The Work Programme ska erstta alla andra statliga arbetsmarknadsprogram. Tanken r att en strre flexibilitet och frihet fr leverantrer att utforma sin verksamhet efter lokala frutsttningar ska ge bttre resultat. Leverantrerna i insatsen fr betalt beroende p prestation, och alla har mjlighet att specialisera sig mot srskilda mlgrupper.
48

Det finns

allts potential fr att aktrer utvecklar service riktad just till nyanlnda flyktingar eller vriga invandrare.

Av det stora antalet leverantrer av arbetsmarknadsinsatser i Leicester har vissa, som Apex Works och Business2Business, en lng vana att arbeta med utrikes fdda, flyktingar eller mnniskor frn etniska minoritetsgrupper. Det finns dock ingen motsvarighet till etableringslotsar, d.v.s. upphandlade utfrare av insatser som enbart riktar sig till flyktingar.

46 47

www.Business2Businesslimited.com Kallas Health and safety och r ett utbildningscertifikat som ofta efterfrgas av arbetsgivare i Storbritannien. 48 Department for Work and Pensions 2011, s. 3

14

Den idburna sektorn I Storbritannien har den idburna sektorns organisationer lnge varit de frmsta utfrarna av svl integrationsinsatser som arbetsmarknadsservice riktad till flyktingar. 49 Detta gller ven i Leicester. I ntverket Multi Agency Forum sitter ett tjugotal idburna volontrorganisationer och sociala fretag. Alla tillhandahller ngon form av std till flyktingar eller har ett intresse fr frgorna. Fram till september 2011 fanns tminstone tre olika program med arbetsmarknadsinsatser speciellt utformade fr flyktingar i Leicester: Refugee Integration and Employment Services (RIES), Refugees into Employment och Routeways to Progression. Vid sidan av dessa finns ocks Overseas Qualification Development Services (OQDS), som erbjuder hjlp med ekvivalering till alla invandrare som har en utlndsk examen.

Refugee Integration and Employment Services (RIES) Efter att ha genomfrt det framgngsrika SUNRISE-projektet lanserade Home Office 2008 RIES, ett nytt arbetsstt fr att hjlpa nyanlnda flyktingar till arbete eller studier. Antalet flyktingar som gick in i hllbara anstllningar frvntades ka om de i ett inledande skede av etableringsprocessen gavs frstrkt std fr att verkomma barrirer som hindrade arbetsmarknadsintrde. RIES skulle skerstlla att nyanlnda flyktingar fick likvrdigt std oavsett bostadsort och mlet var att 30 % skulle vara i arbete efter ett r i projektet. 50 Ett antal idburna organisationer kontrakterades fr att driva verksamheten i olika delar av England. I Midlandsomrdet gick uppdraget till Refugee Support (RS), en organisation som traditionellt arbetat med bostadsfrsrjning fr flyktingar. RS hade ocks vid denna tidpunkt avtal fr att anordna bostder fr asylskande i de tre grannstderna Leicester, Derby och Nottingham och utfrde allts redan service till regionens asylskande. Fr RS innebar RIES en mjlighet att arbeta med integration i vidare mening och under tre r deltog ca 3000 flyktingar i projektet. Deltagande var frivilligt och maxtiden var 12 mnader. De initiala insatserna handlade om hjlp med att hitta bostad, ordna med bidrag m.m. Nr de grundlggande behoven var tillgodosedda kunde deltagaren fokusera p att ta sig vidare till arbete eller studier. Inom ramen fr RIES sammanfrde RS flyktingar med universitet och colleges och stora arbetsgivare i regionen, som Rolls Royce. Man drev ocks mentorsprojekt fr att underltta integrationen i lokalsamhllet. En utgngspunkt var att allt std skulle utg ifrn varje individs eget behov, och man hjlpte exempelvis ensamstende frldrar att f barnomsorg.
49 50

Home Office 2000, s. 9; SOU 2008: 58, s. 376-377 UK Border Agency 2009, s 18

15

Utver de individuella insatserna organiserades gruppaktiviteter, nrpolisen bjds in fr att skapa relationer till flyktinggruppen och man hll i seminarier p olika teman, som rattfylleri och sexualupplysning. RIES lpte mellan 1 okt 2008 och 30 september 2011.

Home Office har beslutat att inte lngre finansiera projektet och i dagslget finns inga utvrderingar frn vare sig UKBA eller Home Office. Representanter fr Refugee Support anser att RIES var en framgngsrik insats och menar att det finns ett behov av liknande skrddarsydda insatser. Framgngen anses vara ett resultat av frivilligt deltagande, vilket gjorde att individen sjlv tog ett stort ansvar fr sin process, kombinerat med det faktum att Refugee Support, utver det ekonomiska intresset, hade ett ideologiskt motiv till att gra ett bra arbete med hg kvalitet.

Refugees into Employment Insatsen drevs mellan januari 2009 och december 2011 av Catch 22, en

vlgrenhetsorganisation vars huvudsakliga verksamhet bestr i att arbeta med utsatta ungdomar och ungdomsbrottslingar. Organisationen har flera kontrakt med nationella, regionala och lokala myndigheter likvl som andra finansirer, stiftelser och liknande.
51

Catch 22 tillhandahller ocks vad de kallar floating support till asylskande och flyktingar i Leicester. Det handlar frmst om rdgivning och assistans i frgor om bidrag och bostder. Just Refugees into Employment finansierades av Europeiska Socialfonden. Idn till projektet uppkom efter att Catch 22 insett det stora behovet av arbetsmarknadsinsatser riktade till flyktingar i Leicester. Syftet med Refugees into Employment var att ka antalet flyktingar i arbete genom direkt arbetsmarknadsrelaterat std, rdgivning och vgledning. Projektet levererades som en drop in-verksamhet dr varje deltagare fick individuellt std av tv anstllda och ett antal volontrer.
52

Stdet kunde inkludera matchning, CV-skrivning,

jobbskande, anordna praktikplatser eller frivilligarbete och hjlp med anskningar till fortsatta eller hgre studier. Under ren 2009- 2011 deltog ca tre hundra klienter regelbundet och mnga tervnde flera gnger efter att ha arbetat periodvis. Under projekttiden fanns planer p att utveckla metoder och rutiner fr direkt samverkan med arbetsgivare, men av olika orsaker blev detta aldrig verklighet. Projektmedarbetare vittnar om att deltagarna sttt infr ett flertal barrirer som hindrat dem frn att etablera sig lngvarigt p arbetsmarknaden. Ett problem har varit tidsbegrnsade och
51 52

www.catch-22.org.uk www.catch-22.org.uk

16

otrygga anstllningar och den allmnt hga arbetslsheten i Leicester. Svaga sprkkunskaper, srskilt ls- och skrivfrmgan samt bristande work based communication r ytterligare hinder som leder till att nyanlnda har svrt att slja sig till arbetsgivare. Fr att verkomma problemet pratade man mycket om arbetsplatskultur och olika jobbskarbeteenden som r vanliga p den brittiska arbetsmarknaden. Det tycks ocks som om vissa administrativa strukturer hos JCP skapar ondiga svrigheter. Den som sker Jobseekers Allowance mste ange sina aktiviteter i ett srskilt hfte. Fr att inte riskera sin ersttning br man ha en variation i sina jobbskaraktiviteter och kunna frmedla detta skriftligt. Personer som inte lser eller skriver engelska srskilt bra och har bristande datakunskaper hamnar drmed i bekymmer. Projektmedarbetare berttar att man fick lgga mycket av tiden p att hjlpa klienter att fylla i sin rapporteringsbok istllet fr att fokusera p mer vsentliga saker, som vgledning eller jobbskaraktiviteter. Projektet upphrde den sista december 2011 och Catch 22 har inga planer p att driva liknande verksamhet i Leicester.

Routeways to Progression Organisationen The Race Equality Centre (TREC) arbetar fr ett samhlle fritt frn diskriminering p grund av ras eller etnisk bakgrund och bedriver flera olika verksamheter, bl.a. utbildningar, rdgivning, lobbying, opinionsbildning och std till etniska organisationer i Leicester och regionen Leicestershire. Vid sidan av anti-diskrimineringsarbetet har man sedan flera r utfrt service fr nyanlnda flyktingar i Leicester. I dagslget har tre anstllda flyktinghandlggare en klientgrupp p ett hundratal individer som fr individuellt etableringsstd (resettlement support). Klienter fr bl.a. hjlp med anskan om bostad och olika bidrag, registrering hos lkare och de stttas i allmnhet i sin kontakt med myndigheter. Under perioder har man ocks haft finansiering fr att ge klienterna std i att hitta arbete. Fr tillfllet driver man projektet Routeways to Progression, som finansieras av Leicesters vuxenutbildningsfrvaltning. Projektet har tillkommit fr att tillfredsstlla efterfrgan p skrddarsydda aktiviteter fr nyanlnda. TREC har gjort en analys av hur flyktingar bemts i den allmnna servicen till arbetslsa. Slutsatsen r att den service som andra organisationer, privata leverantrer och JCP ger inte r tillrckligt anpassad fr mlgruppens behov. De generella arbetsmarknadsinsatserna levererar inte tillrckligt kvalificerad individuell hjlp och ger inte det std som krvs fr att verkomma sprkhinder. Flyktingar fr inte heller i tillrcklig utstrckning mjlighet att utveckla sina IT-kunskaper. Utmaningen fr Routeways to Progression r att tillhandahlla det specialinriktade std som TREC anser saknas i Leicester. 17

Projektet genomfr en rad olika aktiviteter speciellt utformade fr att nyanlnda vuxna flyktingar ska lra sig frst kraven och strukturerna p den lokala arbetsmarknaden. Kursen levereras i form av veckovisa gruppseminarier med srskilda teman samt terkommande individuella uppfljnings- och vgledningssamtal. Alla deltagare har en individuell handlingsplan och insatsen innefattar bl.a. inventering av frdigheter, CV-seminarier, jobbskaraktiviteter och intervjutrning. Ett viktigt inslag r ocks det som kallas Active Citizenship. Hr r syftet att deltagarna ska f knnedom om de rttigheter och skyldigheter de har p arbetsmarknad och i samhllet. Det huvudsakliga mlet med projektet r att deltagare ska hitta arbete, men lika viktigt r att de deltagare som behver gr in i olika utbildningsinsatser. Genom rdgivning, vgledning, coaching och orienterande aktiviteter ska deltagarna uppmuntras att utveckla sina individuella frdigheter genom att vidareutbilda sig. I kursen ingr ocks studiebesk till bemanningsfretag och utbildningsanordnare vars kurser ofta r kostnadsfria fr arbetslsa. Det sker dock ingen direkt samverkan med JCP om deltagarnas individuella handlingsplaner eller aktiviteter som kan leda till arbete. TRECs projektledare har planer p att utka projektets aktiviteter genom att bland annat utveckla kontakter med lokala arbetsgivare fr att hitta praktikplatser och arbeten.

Deltagande r frivilligt och insatsen lper ver tioveckorsperioder. Kapaciteten r ca femton deltagare per grupp. En deltidsanstlld projektarbetare hller i aktiviteterna. Sedan januari 2011 har tre grupper gtt igenom aktiviteten, totalt ca 45 individer. Av dessa har 8 erhllit arbete och majoriteten av de vriga har gtt vidare till utbildning av olika slag och p olika niver.

brjan

av

2012

Routeways

to

Progression

den

enda

skrddarsydda

arbetsmarknadsinsatsen fr nyanlnda flyktingar i Leicester, men TREC har ocks tv nya projekt p gng. Ett har liknande syfte och struktur, men finansieras av Jobcentre Plus. Det andra handlar om att ka fretagandet bland nyanlnda och finansieras av EU-medel. Tanken r att man ska driva dessa tre projekt parallellt och utnyttja de styrkor som finns i en stordrift. Frhoppningen r att arbetet med fretagsetablering kommer innebra mycket samverkan med sm och medelstora fretag i lokalomrdet, vilket i sin tur kan innebra att man identifierar arbetstillfllen, praktikplatser eller mentorer till deltagarna i de tv renodlade arbetsmarknadsprojekten.

18

Overseas Qualification Development Services (OQDS) Detta r en service som riktar sig till alla som genomgtt utbildning utanfr Storbritannien och har ngon form av intyg, diplom eller betygsdokument. OQDS hjlper till att skaffa ackreditering av tidigare lrande, t.ex. genom ekvivalering av examensbevis. Utver detta arbetar man ocks mycket med vgledning mot vidare studier och/eller arbete.
53

OQDS r

inte enbart till fr nyanlnda flyktingar, men deltagare i t.ex. Routeways to Progression har mjlighet att f hjlp av OQDS med ekvivalering av tidigare utbildning.

vrigt Utver de tre beskrivna arbetsmarknadsinsatserna har flyktingar i Leicester mjlighet att f ytterligare std i sin etableringsprocess. Ett flertal idburna organisationer arbetar inom omrdet och mycket av deras verksamhet grnsar till arbetsmarknadsinsatser. Ngra beskrivs i det fljande.

Rda korsets verksamhet i Leicester riktar sig frmst till individer som r i akut behov av mat eller andra frndenheter. Man r medveten om att den generella nedskrningen av bidrag till sektorn leder till att mnga organisationer tvingas dra ner eller helt stnga vissa delar av sin verksamhet. Rda Korset r inte lika beroende av externa bidrag och planerar istllet att starta nya aktiviteter med visst arbetsmarknadsfokus, t.ex. mer renodlade kurser fr att hja sitt sjlvfrtroende och utbildningar i engelska och matematik.

City of Sanctuary r en kristen organisation som finns i ett 20-tal stder, dribland Leicester. Organisationens ursprungliga syfte var fungera som en vnservice till asylskande och flyktingar. S smningom har fokus skiftat till att bilda opinion och skapa medvetenhet kring asyl- och flyktingfrgor. Verksamheten drivs helt och hllet av volontrer och utformas efter klienternas behov. I dagslget ger man bl.a. kostnadsfri undervisning i IT och engelska.

Refugee Action r en rikstckande organisation vars huvudsakliga uppgift r att ge rdgivning och vgledning kring bostad och social situation, men man har tidigare drivit arbetsmarknadsprojekt och utbildning, bl.a. riktad till kvinnor. P ett nationellt plan arbetar man med opinionsbildning och samverkar med myndigheter i olika verksamheter, bl.a.
53

www.derby.ac.uk/corporate/public-private-sector-case-studies/overseas-qualification-development-servicesoqds

19

frivilligt tervndande. Refugee Action har haft kontrakt att driva RIES p flera platser i landet. P senare tid har man sett sina anslag minska och tvingats stnga alla kontor i East Midlands frutom det i Leicester.

Sammanfattning Av de aktrer som idag utfr arbetsmarknadsinsatser i Leicester r det bara organisationer i den idburna sektorn som utfr insatser enbart riktade till flyktingar. Nationella och lokala myndigheter spelar visserligen en stor roll, men inte som utfrare, utan som finansirer och samordnare. Detta ligger i linje med de integrationspolitiska strategierna i Storbritannien. Utgngspunkten r att man inte ska skapa srtgrder fr flyktingar, utan istllet utveckla den allmnna servicen till arbetslsa s att den kan tillgodose ven flyktingars speciella behov. Lokala initiativ fr att ka antalet flyktingar i arbete r dock vlkomna.

I den privata sektorn finns i dagslget ingen utfrare av tjnster specialutformade fr flyktingar, men ett antal fretag har erfarenhet av att arbeta med mlgruppen.

En vanlig uppfattning bland representanter fr den idburna sektorn r att de generella arbetsmarknadsinsatserna inte r anpassade till flyktingars srskilda behov, vilket r det frmsta motivet till att bedriva skrddarsydda insatser som komplement till de allmnt inriktade insatserna.

De idburna organisationernas insatser genomfrs i tidsbegrnsade projekt, och det finns problem med kontinuitet i verksamheten. D ett projekt upphr str deltagare utan specialinriktat std och hnvisas till utfrare av allmnna arbetsmarknadsinsatser. Nr bara Routeways to Progression, med en kapacitet p femton deltagare t gngen, existerar r det tydligt att mnga av Leicesters ca 4000 flyktingar inte kommer f ta del av skrddarsydda arbetsmarknadsinsatser.

Personalresurserna r begrnsade. En deltidsanstlld vgledare driver aktiviteterna i Routeways to progression. Catch 22 hade tv anstllda och ett par volontrer avsatta till Refugees into Employment. Insatserna har vissa gemensamma drag. Mlsttningen r densamma deltagare ska g vidare till arbete eller studier. Metoderna r ocks liknande studie- och yrkesvgledning, hjlp med 20

CV-skrivning, jobbskaraktiviteter, IT- och sprkstd r vanliga inslag i projekten. Av de tre verksamheterna var det bara RIES som verkade ha ett systematiskt arbete fr att koppla ihop flyktingar direkt med arbetsgivare, men hos bde Refugees into Employment och Routeways to Progression ansg man att det vore vrdefullt att utveckla rutiner fr mer samverkan med arbetsgivare.

Samverkan med JCP r starkt begrnsad, men det finns ofta relationer till andra utbildningsanordnare som har mjlighet att tillhandahlla utbildning som r kostnadsfri fr arbetslsa.

21

SLUTSATSER OCH JMFRELSE MED SVERIGE Mlsttningen fr brittisk integrationspolitik r att alla invnare ska kunna uppn sin fulla potential som samhllsmedborgare. Att hitta ett arbete r en viktig del i detta. Principen r att de allmnna stdtgrderna, och framfrallt Jobcentre Plus, ska kunna hjlpa ven flyktingar, men lokala initiativ riktade direkt till flyktingar vlkomnas. I Storbritannien r statliga myndigheters direkta inblandning i arbetsmarknadsinsatser fr flyktingar begrnsad och krympande. Staten har dock stor mjlighet att pverka utvecklingen genom att finansiera olika regionala och lokala verksamheter. Under ren 2000 2009 gick Storbritannien i riktning mot att infra nationellt likvrdig service till alla flyktingar, men den tanken verkar ha vergivits av den nuvarande regeringen. Den idburna sektorn ges ett stort ansvar fr att leverera service, och detta gller ocks fr Leicester. Jobcentre Plus och de lokala myndigheterna r med och planerar och finansierar operativ verksamhet, men samverkan mellan handlggare p JCP och vgledare i de idburna organisationerna kring projektdeltagares aktiviteter r sllsynt i Leicester.

Det finns ett stort inslag av frivillighet i de insatser som erbjuds eller har erbjudits av idburna organisationer. Detta har gllt ven d verksamheten finansierats av offentliga medel.

Det tycks som om flyktingar i de bda lnderna upplever likartade hinder fr att ta sig in p arbetsmarknaden. Det handlar om barrirer i form av bristande sprkkunskaper, brist p relevant erfarenhet, dlig kunskap om arbetsmarknadens karaktr och mekanismer samt bristande utbildning och/eller en ofrmga hos vrdlandet att se och erknna lrande som skett utanfr dess grnser. I bda lnderna anses att en snabb kontakt med nationell arbetsfrmedling r en del av lsningen. Skillnaderna ligger i vad som hnder efter att denna kontakt upprttats.

I Sverige r Arbetsfrmedlingen ansvarig fr nyanlndas etablering och det finns en vlfylld verktygslda med specialutformade insatser att tillg. I Storbritannien finns ingenting som liknar myndighetsstyrda arbetsmarknadsprogram fr flyktingar. I bda lnderna r det vanligt att arbetsskande, bde flyktingar och vriga, anvisas till upphandlade externa aktrer. I Sverige finns dessa frmst i den privata sektorn, medan det brittiska systemet har jmfrelsevis strre andel utfrare i den idburna sektorn, vilket skrskilt gller ifrga om insatser riktade till flyktingar.

22

De arbetsmarknadsinsatser som finns att tillg fr flyktingar i Leicester r till stor utstrckning frivilliga. I Sverige r situationen annorlunda. Etableringsprogrammet och de kommunala introduktionsprogrammen r kopplade till srskilda ersttningstyper. Det har drfr varit, och r, obligatoriskt att delta och flja planeringar fr att ha rtt till ekonomiskt ersttning. Mlet med en snabb etablering p arbetsmarknaden r gemensamt fr bda lnderna, men de svenska bestmda tidsgrnserna fr hur lnge ngon betraktas som nyanlnd, och drmed har tillgng till srtgrder, har ingen direkt motsvarighet i England. Det str utom tvivel klart att flyktingar i Sverige har strre tillgng till std n flyktingar i England, dr invandrare i allmnhet riskerar att st utan specialinriktade insatser. Slutsatsen styrks av Migrant Integration Policy Index, som ger Storbritannien mycket lga vrden gllande samhllets std fr invandrares arbetsmarknadsintegrering. Bortsett frn mjligheten att f utbildning bedmd och ekvivalerad finns inga nationella program fr detta syfte. Sverige har dremot hga resultat och r totalt sett det land som fr bst omdme av alla underskta lnder.
54

Ingenting tyder heller p att etableringsreformen kommer att innebra

ngon nedskrning av samhllets std.

Diagram 1: Jmfrelse mellan Sverige och Storbritannien avseende tillng till targeted support, www.mipex.eu
54

www.mipex.eu

23

DISKUSSION OCH REKOMMENDATIONER Kontinuitet r ett starkt argument fr att lta myndigheter, vare sig det handlar om kommuner eller Arbetsfrmedling, ha det vergripande ansvaret fr flyktingars etablering p arbetsmarknaden. Sverige har sedan mitten av 80-talet haft en samlad politik fr integration av flyktingar, varav arbetsmarknadsetablering varit en viktig del. Under nra trettio r har det alltid funnits en lagstadgad minimiberedskap fr att ta emot och introducera flyktingar i samhllet. I Storbritannien verkar denna beredskap skifta betnkligt beroende p politiska och ekonomiska frutsttningar. Under 2000-talet har de tillgngliga stdfunktionerna fr flyktingar varierat, bde geografiskt och i omfattning. I och med att RIES upphrde saknas fr frsta gngen statliga medel fr integration av flyktingar i England
55

Den bristande

kontinuiteten och de regionala skillnaderna innebr ett rttskerhetsproblem, dr vissa flyktingar fr tillgng till insatser, men andra riskerar att st helt utan specialinriktat std i sin integrationsprocess. En gemensam knsla hos flera av de verksamheter jag beskt i Leicester r att de ser sina resurser minska. Nedskrningen r generell, och drabbar inte bara flykting- och integrationsarbetet, men i kombination med regeringens policy att minska invandringen och en negativ mediabild
56

kmpar mnga flykting- och integrationsorganisationer i en

ekonomisk och opinionsmssig uppfrsbacke. Det finns emellertid en vertygelse hos fretrdare fr organisationer i den idburna sektorn om att det behvs specialutformade insatser fr att flyktingar ska kunna etablera sig snabbare p arbetsmarknaden. I utformningen av integrationsinsatser fr flyktingar har man i Storbritannien s lngt som mjligt frskt undvika att skapa srtgrder, men det finns flera tecken p att de generella insatserna inte klarar av att hantera flyktingars srskilda behov av std fr att verkomma de barrirer de str infr och som gr det svrare att ta sig in p arbetsmarknaden. Det handlar bl.a. om behov av IT- och sprkstd, tid fr vgledning och frdjupade samtal om arbetsmarknadens karaktr och kultur samt naturligtvis std i form av matchning eller ackvirering av praktikplatser och arbeten.

Mycket pekar emellertid p att kontinuitet och rtt till specialinsatser inte r tillrckligt fr att pskynda nyanlnda flyktingars arbetsmarknadsetablering. Sverige har stora ojmlikheter i arbetslshet mellan utrikes och inrikes fdda jmfrt med andra OECD-lnder. I detta

55 56

www.refugee-action.org.uk Se t.ex. TV-programmet UK Border Force, som fljer vardagen fr tjnstemn i UK Border Agency p jakt efter personer som befinner sig illegalt i landet

24

avseende r skillnaderna mindre i Storbritannien.

57

Jmfrt med Storbritannien verkar det ta

lngre tid fr invandrare i Sverige att etablera sig p arbetsmarknaden. En frklaring kan vara att sprket initialt r ett strre hinder i Sverige. Mnga nyanlnda pratar engelska redan vid ankomsten, medan det r ytterst ovanligt att ngon utanfr de nordiska lnderna kan hantera svenska.
58

Flyktinginvandring

leder

ocks

generellt

sett

till

lgt

initialt

arbetsmarknadsdeltagande jmfrt med andra typer av migration, och Sverige har en jmfrelsevis hg flyktinginvandring och efterfljande familjeterfreningar. 59

Det faktum att det rder en hg arbetslshet bland nyanlnda flyktingar i Sverige kan vara ett tecken p att den svenska modellen, med omfattande tidsbegrnsade myndighetsstyrda obligatoriska stdinsatser, inte r ett lmpligt tillvgagngsstt fr att pskynda flyktingars arbetsmarknadsetablering. Kanske mste de ambitisa specialinsatserna i Sverige anpassas n mer efter mlgruppens behov och karaktr fr att verhuvudtaget kunna leda till en snabbare arbetsmarknadsetablering? Vad kan Sverige i s fall lra av Storbritannien?

Ungefr ett r in p etableringsreformen har Arbetsfrmedlingen gjort en sammanstllning ver lotsarnas bolagsform. Av ca 200 lotsar r 76 % aktiebolag, 6 % ideella freningar och 3% stiftelser och fonder. r: Utbildningsfretag Rekryteringsfretag Personaluthyrning Konsultverksamhet avseende fretagsorganisation Studiefrbundens och frivilligorganisationernas utbildning. 61
60

De fem vanligaste huvudbranschinriktningar bland lotsfretagen

Detta gr till viss del emot intentionerna i de frarbeten som fregick reformen, dr viljan var att civilsamhllets olika organisationer skulle bli mer involverade och verka som lotsar. Lotsarna ska erbjuda ett frstrkt std till den nyanlnde. Uppdraget r att pskynda arbetsmarknadsetableringen, men lotsen kan sjlv utforma sin verksamhet efter de nyanlndas
57

OECD 2007, Jobs for immigrants Volume 1 Labour market integration in Australia, Denmark, Germany and Sweden, OECD, Paris, s. 261 262 58 OECD 2007, s. 263 59 OECD 2007, s. 266 60 Arbetsfrmedlingen 2011, Arbetsfrmedlingens terrapportering: Nyanlndas etablering reformens frsta r, s. 64 66 61 Arbetsfrmedlingen 2011, s. 66

25

behov. Frutom att ge studie- och yrkesvgledning, ordna jobbskaraktiviteter, hitta praktikplatser och skaffa arbetsgivarkontakter ska lotsen kunna erbjuda socialt std. 62 Vad exakt som menas med detta r oklart, men lotsen ska i sitt arbete beakta den nyanlndes hela livssituation; familjebild, hlsotillstnd, bostadssituation m.m. och vara stdjande och pdrivande.
63

Lotsuppdraget r bredare n fr kompletterande aktrer fr nyanlnda, vars

64

enda uppgift r att tillhandahlla arbetsmarknadsinsatser.

Det sociala stdet och den

stdjande och pdrivande uppgiften kan liknas vid det engelska begreppet advocacy, som handlar om att bevaka och befrmja ngon annans intressen. Lotsen ska till exempel reagera om individer hamnar i fel insatser.
65

I Leicester fungerar ngra av de idburna

organisationerna ungefr som lotsarna r tnkta att gra och levererar dessutom en mngd olika insatser utver renodlade arbetsmarknadsaktiviteter, fr att p ett mer omfattande stt sttta flyktingar att etablera sig i samhllet. Det handlar om hjlp med bostder, hlsovrd, myndighetskontakter, sociala aktiviteter och organisationsutveckling likvl som rdgivning och vgledning i olika frgor.

Etableringsprogrammet gr ut p att flyktingar snabbare ska hitta ett arbete och behlla det i sex mnader. Nr detta ml r uppfyllt upphr stdet. Underskningar visar samtidigt p att flyktingar kan behva lng tid fr etablering p arbetsmarknaden. Det kan allts finnas ett behov av att frlnga etableringsprogrammet, eller skapa stdformer som kommer igng efter att individer hittat ett arbete. Kommersiella utfrare av arbetsmarknadstjnster med ekonomisk vinst som frmsta drivkraft har frmodligen begrnsad mjlighet att utveckla och leverera insatser som strcker sig bortom att hjlpa mnniskor till arbete. Hr har den idburna sektorns organisationer strre potential. Brittiska Refugee Support kan f utgra ett exempel. Utgngspunkten fr Refugee Support r att enbart ett arbete inte automatiskt leder till att ngon blir integrerad, eller lever ett funktionellt och konstruktivt liv. RIES innebar drfr en mjlighet fr organisationen att arbeta med integration i vidare mening, bortom arbetsmarknadsinsatsen. Projektets framgng kan delvis frklaras med att utfraren utver det ekonomiska intresset hade ett ideologiskt motiv till att gra ett bra arbete med hg kvalitet.

Det finns i Leicester ocks en sjlvklar och regelbunden strategisk samverkan mellan den idburna och den offentliga sektorn. De lokala myndigheterna och Jobcentre Plus finns
62 63

Proposition 2009/10:60, s. 77 Proposition 2009/10:60, s. 77 64 Arbetsfrmedlingen 2009, Information till kompletterande aktrer inom Aktiviteter fr Nyanlnda invandrare 65 Proposition 2009/10:60, s. 78

26

representerade i ntverk med organisationer och sociala fretag som verkar inom integrationsomrdet. Multi Agency Forum r exempel p en arena dr myndigheter och den idburna sektorn tillsammans kan diskutera behov hos mlgruppen och utforma lokala strategier fr att frbttra situationen fr stadens flyktingar, bde p kort och p lng sikt.

Det frivilliga deltagandet, som r en grundfrutsttning fr de flesta idburna organisationerna i Leicester, innebr en mjlighet att bygga en relation som inte innehller ngon myndighetsutvning. En sdan relation har med stor sannolikhet chans att bli mer jmlik. Frmodligen r de idburna organisationerna bttre lmpade n myndigheter eller privata utfrare nr det gller att f information om nyanlndas situation och behov. De kan genom sitt oberoende fungera som en kanal och ge en utsatt grupp en rst i samhllet.

Den nuvarande svenska regeringens ambition r att den idburna sektorns framtida roll i integrationsarbetet ska bli strre,
66

och integration gller i detta sammanhang inte enbart att

ka nyanlndas deltagande p arbetsmarknaden. En stor utmaning handlar om att reducera antalet arbetslsa utrikes fdda som vistats lnge i landet. Hr kan den idburna sektorn spela en viktig roll som utfrare av tjnster. Det finns exempel p kommuner som valt att behlla sin Introduktionsenhet trots att etableringsprogrammets implementering innebr att man inte lngre har det samordnande ansvaret fr flyktingintroduktionen. Huddinge kommun har beslutat att enheten ska finnas kvar och ocks utka mlgruppen till att innefatta ven flyktingar och vriga invandrare som inte lngre r nyanlnda och som uppbr frsrjningsstd. Mlet med insatserna r fortfarande sjlvfrsrjning genom arbete eller studier. kad samverkan med den idburna sektorn kan vara ett stt att testa nya vgar och inte bara leverera introduktionsprogrammet en gng till enligt logiken att man lser problem genom att gra mer av samma sak som inte fungerat tidigare.

Mlet fr den svenska integrationspolitiken r lika rttigheter, skyldigheter och mjligheter fr alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund och vill man att integration ska vara ngot mer n arbetsmarknadsdeltagande, eller att individer faktiskt ska etablera sig lngvarigt p arbetsmarknaden, br kanske uppdraget i strre utstrckning ges till andra typer av utfrare.

66

Integrations- och jmstlldhetsdepartementet 2010, verenskommelse mellan regeringen, idburna organisationer inom integrationsomrdet och Sveriges Kommuner och Landsting

27

Sverige har i jmfrelse med Storbritannien mer omfattande policies fr att pskynda nyanlndas arbetsmarknadsintrde, och de svenska tjnsteutfrarna har i mnga fall lng erfarenhet, stora resurser, vlutvecklade metoder och tillgng till ett stort antal insatser med tydligt arbetsmarknadsfokus. Trots det kvarstr problemet med hg arbetslshet bland nyanlnda flyktingar och andra utrikes fdda. Det kan allts vara relevant att hitta ngot som kan komplettera de myndighetsstyrda introduktions- och etableringsinsatserna. Organisationer i den idburna sektorn r p flera hll i landet en viktig del av integrationsarbetet
67

men p

flera platser kan samverkan mellan olika aktrer p integrationsomrdet skert frbttras, utvecklas, och implementeras i den ordinarie linjeverksamheten.

Ett flertal organisationer i Leicester levererar insatser som inte r bundna av srskilda tidsgrnser, som bygger p frivilligt deltagande och som hanterar frgor som omfattar mer n arbetsmarknadsetablering. Det finns stora mjligheter till fortsatt lrande och inspiration frn de erfarenheter som den idburna sektorn i Leicester besitter och hur dessa kan versttas till en svensk kontext. Det r inte myndigheternas uppgift att bestmma inriktningen p de idburna organisationernas arbete. De mste vara fria att utforma sin egen verksamhet efter sin vrdegrund och brande ideologi, men sektorns organisationer skulle kunna involveras mer, antingen i form av lotsar, som partners i lokala samverkansprojekt, som opinionsbildare, som kanaler fr flyktingars sikter, som konstruktiva kritiker av redan existerande verksamhet eller som leverantrer av fortsatt std efter att ngon hittat arbete eller nr tiden i etableringsprogrammet r till nda.

67

Se t.ex. Sveriges Komuner och Landstings sammanstllning Samverkan vid mottagande av nyanlnda invandrare frn 2011.

28

REFERENSER Arbetsfrmedlingen (2011), Arbetsfrmedlingens terrapportering: Nyanlndas etablering reformens frsta r, Stockholm, www.arbetsformedlingen.se;

Arbetsfrmedlingen (2009), Information till kompletterande aktrer inom Aktiviteter fr Nyanlnda invandrare, www.arbetsformedlingen.se; Department for Work and Pensions (2012), 15 February 2012 Rise in employment and vacancies shows a stabilising labour market, www.dwp.gov.uk;

Department for Work and Pensions (2011), The Work Programme, www.dwp.gov.uk; Department for Work and Pensions (2005), Working to Rebuild Lives A Refugee Employment Strategy, www.dwp.gov.uk;

Eurostat (2011), Population and social conditions - Asylum applicants and first instance decisions on asylum applications in 2011, Europeiska Unionen; epp.eurostat.ec.europa.eu; Integrationsverket (2007 (1)) Integrationspolitikens resultat P vg mot ett samlat system fr uppfljning och analys vid 16 statliga myndigheter, www.mkc.botkyrka.se; Integrationsverket (2007 (2)) Ett frlorat r - En studie och analys av insatser och resultat under introduktionens frsta 12 mnader, www.mkc.botkyrka.se;

Home Office (2010), Research Report 36, Helping new refugees integrate into the UK: baseline data analysis from the Survey of New Refugees, www.homeoffice.gov.uk; Home Office (2005), Integration Matters A National Strategy for Refugee Integration, www.northwestrsmp.org.uk;

Home Office (2000), Full and Equal Citizens, A strategy for the integration of refugees into the United Kingdom, www.northwestrsmp.org.uk; Migrationsverket (2010), Migration 2000 2010, www.migrationsverket.se;

29

OECD (2007), Jobs for immigrants Volume 1 Labour market integration in Australia, Denmark, Germany and Sweden, OECD, Paris, www.oecd.org;

Office for National Statistics (2011), Migration Statistics Quarterly Report November 2011, www.ons.gov.uk; Office for National Statistics (2010), Statistical Bulletin Annual Mid-year Population Estimates 2010, www.ons.gov.uk; UK Border Agency (2009), Moving on Together Governments Recommitment to Supporting Refugees, www.eelga.gov.uk;

Offentligt tryck Integrations- och jmstlldhetsdepartementet (2010), verenskommelse mellan regeringen, idburna organisationer inom integrationsomrdet och Sveriges Kommuner och Landsting;

Lag (2010:197) om etableringsinsatser fr vissa nyanlnda invandrare; Proposition 2009/10:60, Nyanlnda invandrares arbetsmarknadsetablering egenansvar med professionellt std, Stockholm;

Proposition 1983/84:124 om mottagandet av flyktingar och asylskande m.m.; SOU 2008:58, Egenansvar Med professionellt std, Betnkande av Utredningen om nyanlndas arbetsmarknadsetablering, Stockholm;

Opublicerat material Leicester City Council (2010), Understanding Leicester: ethnic diversity, young people and deprivation;

Leicester City Council (2011), Briefing note, Population Estimates of Leicester 2011;

30

Hemsidor www.Business2Businesslimited.com;

www.catch-22.org.uk;

www.derby.ac.uk/corporate/public-private-sector-case-studies/overseas-qualificationdevelopment-services-oqds;

www.homeoffice.gov.uk/media-centre/speeches/making-immigration-work;

www.mipex.eu;

www.multiaccesscentres.com/aboutus.php;

www.number10.gov.uk/policy/hm-treasury-hmt/;

www.number10.gov.uk/policy/home-office ;

www.refugee-action.org.uk/;

Genomfrda studiebesk och intervjuer m.m. Apex Works, 2012 01 19 Business2Business, 2011 12 22 Catch 22, Refugees into Employment, 2011 11 24 City of Sanctuary, 2012 01 18 Highfields Multi Access Centre, 2011 11 18 Jobcentre Plus, 2011 12 16 Leicester City Multi Access Centre, 2011 10 17 Leicester Red Cross, 2012 01 04 Refugee Support, RIES, 2012 01 13 Refugee Action, 2012 01 22 The Race Equality Centre, Routeways to Progression, 2011 10 03 2012 03 09

31