Frsvarsmakten i FickFormat 2011

innehll
InlednIng ......................................................................................................................4 Vrlden r frndrad .......................................................................................6 VerksamhetsId och VIsIon ..............................................................................8 organIsatIon ...........................................................................................................14 mIlItrstrategIsk InrIktnIng ........................................................................16 InsatsorganIsatIon ............................................................................................18 InternatIonell Verksamhet ..........................................................................20 armn ............................................................................................................................24 hemVrnet .................................................................................................................28 marInen........................................................................................................................30 flygVapnet .................................................................................................................34 lednIng ........................................................................................................................38 logIstIk.........................................................................................................................40 frsVarsmaktens centrum ...........................................................................42 specIalfrband .....................................................................................................44 frIVIllIga frsVarsorganIsatIoner ........................................................46 hr fInns frsVarsmakten ............................................................................48 karrIr I frsVarsmakten ..............................................................................50 personal .....................................................................................................................56 ekonomI .......................................................................................................................58 materIelplan 2011 .................................................................................................60 gradbetecknIngar...............................................................................................62 adresser ......................................................................................................................64

inleDninG

Det Finns mycket vrt att slss Fr

Jorden r fantastisk. Men vi glmmer ibland bort det. Srskilt vi som lever i den fria, rika vrlden. Vi vaknar i en varm sng, gr till arbetet, ser vra barn cykla till skolan, promenerar i skogen, fljer nyheterna p tv, dansar kring midsommarstngen, delar vra sikter med grannen och lever i trygg visshet om att de som bestmmer r goda och hller vad de lovar. fred, frihet, demokrati, rttvisa, yttrandefrihet, allemansrtt. allt det upplever vi under en dag. utan att vi tnker p det. Vi tar det fr givet. I andra delar av vrlden r det en ouppnelig drm. fr alla dem som lever lngt ifrn oss men frtjnar samma rttigheter och levnadsvillkor som vi. fr dem dr vld, vergrepp, krig, fngenskap och frtryck r en del av vardagen. Ingenting r givet. men om vi ppnar gonen kommer vi att se. att det vi har r vrt att slss fr. hr hemma. dr borta. verallt p jorden. den kan vara fantastisk.

vrlDen r FrnDraD

i Den nya vrlDen r ensam svaG

Den skerhetspolitiska situationen i Europa r relativt stabil och det militra hotet mot Sverige bedms fortsatt vara lgt. Sveriges skerhet byggs solidariskt tillsammans med andra lnder med gemensamma demokratiska vrderingar. utmaningar och hot mot vr skerhet r frnderliga, grnslsa och komplexa. Vissa av dessa utmaningar och hot r svra att frutse och kan uppst pltsligt, medan andra successivt vxer fram. sverige kommer inte att frhlla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat eu-land eller nordiskt land. Vi frvntar oss att dessa lnder agerar p samma stt om sverige drabbas. sverige br drfr kunna svl ge som ta emot militrt std. Vr skerhet strks genom gemensam krishantering och genom aktiva och trovrdiga bidrag till nordisk, europeisk och

global skerhet. frsvarsmakten ska bde kunna ge och ta emot std frn andra nationer, myndigheter och organisationer fr att uppn kad effekt. skerheten byggs gemensamt med de nordiska lnderna och eu. en genomgripande reformering av frsvarsmakten pgr. reformeringen syftar till att ge kad operativ frmga i form av flexibla och tillgngliga krigsfrband som kan anvndas bde nationellt i vrt nromrde och lngre bort. frsvarsmakten ska kunna anvndas i de snabba frlopp vilka kan uppst i en frnderlig omvrld. detta innebr att bde tillgngligheten och anvndbarheten inom krigsfrbanden kas. Vr beredskap anpassas kontinuerligt till den rdande hot- och risknivn i vrt nromrde. sverige bidrar aktivt till utvecklingen av en gemensam krishanteringsfrmga inom eu. utgngspunkten r att inget land i vrlden ensamt kan klara dagens komplexa skerhetssituation. det fortsatta arbetet med att utveckla eu:s snabbinsatsfrmga r hr en viktig del. under frsta halvret 2011 hade sverige det sammanhllande ansvaret fr en av eu:s snabbinsatsstyrkor, nordic battlegroup (nbg). uppdraget lstes tillsammans med estland, finland, Irland, norge och kroatien. frsvarsmakten planerar fr att terupprepa detta tagande ven under 2014. ett utkat nordiskt frsvarssamarbete har ocks hg prioritet.

Frsvarsmaktens uppGiFter
riksdag och regering anger frsvarsmaktens uppgifter. I den proposition om frsvarets fortsatta utveckling som behandlades av riksdagen under vren 2009 freslogs att frsvarsmakten tillsammans med andra myndigheter, lnder och organisationer ska lsa fljande uppgifter: frsvara sverige och frmja vr skerhet genom insatser p vrt territorium, i nromrdet och utanfr nromrdet, upptcka och avvisa krnkningar av det svenska territoriet och i enlighet med internationell rtt vrna suverna rttigheter och nationella intressen utanfr detta. frsvarsmakten ska ocks med befintlig frmga och resurser bist det vriga samhllet och andra myndigheter vid behov.
7

verksamhetsiD och vision

snabba insatser i hela vrlDen

Frsvarsmakten ska frebygga och hantera konflikter och krig, ytterst genom vpnad strid. Frsvarsmakten ska enskilt och tillsammans med andra lnder, myndigheter och organisationer och med tydligt insatsfokus; frsvara Sverige, vrna svenska intressen och frmja skerheten genom insatser p vrt eget territorium, i nromrdet och globalt. upptcka och avvisa krnkningar av det svenska territoriet och i enlighet med internationell rtt vrna sveriges suvernitet och nationella intressen i omrden utanfr detta. med befintliga frmgor och resurser vid behov bist vriga samhllet.

Vr verksamhetsid
Verksamhetsidn beskriver varfr frsvarsmakten finns, vad som utgr vrt existensberttigande. av den framgr det yttersta syftet med, och ramen fr, vr verksamhet som riksdag och regering bestmt. det r inom denna ram som vi i frsvarsmakten ska agera och det r vi, och bara vi, som lser frsvarsmaktens uppgifter, ingen annan. stommen i verksamhetsidn frsvar av territorium och medborgare r varaktig. men de frndringar som skett de senaste ren r nd mycket genomgripande och pverkar frsvarsmaktens verksamhet i hg grad. fr det frsta bygger sverige numera skerheten tillsammans med andra genom olika samarbeten med nationer och organisationer.
8

Vi r medlemmar i fn och eu och har ocks ett nra samarbete med nato, samt deltar aktivt i partnerskap fr fred (pff). solidaritetsklausulen som innebr att vi behver frbereda oss fr att kunna ge och ta emot militrt std ven p vrt eget territorium r det senaste tillskottet som fr oss i frsvarsmakten innebr en frndring. Vra internationella insatser sker redan idag tillsammans med andra men att praktiskt frbereda oss p att ta emot std p hemmaplan har vi inte gjort tidigare. fr det andra r den politiska styrningen tydlig med att det r svenska intressen, snarare n svenskt territorium, som r huvudfokus fr skerhetspolitiken. den globalisering som vrlden genomgtt de senaste decennierna innebr att frsvarsmakten bidrar till sveriges skerhet ocks genom vra internationella insatser. solidaritet r en anledning till frsvarsmaktens nrvaro i olika konfliktomrden. men i grunden verkar vi fr att ka den svenska skerheten med skerhetsfrmjande insatser dr riksdagen beslutar om att s ska ske. frsvarsmakten arbetar fr en hllbar utveckling dr miljhnsyn integreras i all verksamhet i strvan att minimera det ekologiska avtrycket. genom utbildning och kommunikation utvecklar vi personalens kompetens och medvetenhet inom miljomrdet.

10

Vr vision
frsvarsmakten och vra krigsfrband verkar, syns och respekteras i sverige och utomlands. med verksamhetsidn som ram beskriver visionen var frsvarsmakten befinner sig om tio r. formuleringen r kort fr att den ska vara enkel att lgga p minnet, drfr behver den ocks frklaras. frsvarsmakten och vi som verkar i frsvarsmakten agerar p mnga olika stt och i mnga olika sammanhang, men det r alltid krigsfrbandens frmga och framgng som r mlet fr verksamheten. I visionen r insatsorganisation 2014 (Io 14) intagen och insatsfrmgan prglas av tillgnglighet, anvndbarhet och mngsidighet. krigsfrbanden har relevant bredd, utbildning och utrustning fr att mta aktuella utmaningar och hot. flera av frbanden r redo att snabbt sttas in i olika kris- och konfliktsituationer. I det dagliga arbetet ligger fokus p aktuella insatser, med leverans hr-och-nu, men det finns ocks en beredskap att mta nya utmaningar. fr frsvarsmakten r utveckling att anpassa krigsfrbanden och skapa flexibilitet fr vra uppgifter. materiel omstts i en takt som skerstller frsvarsmaktens framtida frmga. samverkan r en naturlig del i frsvarsmaktens verksamhet. krigsfrbanden kan samverka bde med andra lnders frband och med andra myndigheter och organisationer. den operativa frmgan uppns i frsta hand tillsammans med andra och frsvarsmakten har en frmga att bde ge och ta emot militrt std, svl i utlandsmissioner som i sverige. fr att utbilda, utrusta och trna frbanden har det nordiska samarbetet en speciell och stor betydelse. frsvarsmaktens professionalitet skapar en stor tilltro svl internt som externt. Vra yrkesskickliga krigsfrband r uppskattade fr att med hg kvalitet lsa givna uppgifter. frsvarsmakten uppfattas som en attraktiv arbetsplats och en ansvarstagande arbetsgivare som tar vl hand om medarbetarna. Vi kan drfr rekrytera och behlla rtt personal. att rekrytera med frivillighet som grund, motiverar oss att frbttra vra arbetsinsatser ytterligare. frsvarsmakten mts genomgende av respekt internationellt till fljd av vra insatser utomlands. Vi fr ocks stor uppskattning av den svenska allmnheten som har ett stort frtroende fr hur frsvarsmakten lser sina uppgifter. det har uppntts genom att
11

frsvarsmakten r trovrdig i allt som utfrs men ocks att det kommuniceras p ett bra stt; verksamheten syns och frklaras. frsvarsmakten bidrar till en god samhllsfrankring och strvar efter att allmnhetens frvntan ska verensstmma med vrt uppdrag frn regeringen. frsvarsmakten hushller med de resurser som disponeras och har inte en hgre ambition n vad som r relevant fr verksamheten. administration och logistik r produktiva och effektiva; vi gr rtt saker p rtt stt. Vi har en hg kostnadsmedvetenhet och r ett fredme i hanteringen av ekonomiska frgor. frmga, resurser, teknik och metoder anpassas kontinuerligt till nuvarande och framtida krav. eventuella brister tgrdas omedelbart och organisationen utvecklas och frndras kontinuerligt fr att uppn bsta mjliga effektivitet. frsvarsmakten r ocks skicklig p att hantera nya krav och uppgifter p ett effektivt stt och lser tilldelade uppgifter med hg kvalitet. den gemensamma vrdegrunden ger std fr hur frsvarsmakten ska agera bde i insatssituationen och tillsammans i andra arbetssituationer. Vi behandlar varandra och andra med respekt, r ansvarsknnande och vl medvetna om vilka risker som finns och hur en god verksamhetsskerhet ska skerstllas i allt som utfrs. skerhetsmedvetandet r mycket hgt. olika kompetenser, svl civila som militra, tas tillvara och frsvarsmakten agerar i enlighet med vrdegrunden bde nr vi lser vra arbetsuppgifter och under fritid. ledarskapet prglas av professionalitet och kommunikation, av att tydliggra sammanhang, stadkomma resultat, skapa god arbetsmilj och att tillvarata medarbetarnas kompetenser. det bidrar till det frtroende frsvarsmakten uppnr internt och externt. cheferna r frebilder som goda ledare. Vi kan vara och r stolta ver att vara en del av frsvarsmakten. tillsammans har vi en arbetsmilj dr vi trivs, knner arbetsgldje och dr var och en knner att de bidrar till helheten. att verka i en s samhllsviktig och professionell organisation som frsvarsmakten r eftertraktansvrt.

12

13

orGanisation

s r vi FormeraDe Fr att lsa uppGiFten

Frsvarsmakten r en myndighet under riksdag och regering med verbeflhavaren (B) som myndighetens chef. Generaldirektren (GD) r stllfretrdande myndighetschef. Frsvarsmaktens centrala ledning utgrs av Hgkvarteret. Inom hgkvarteret finns bland annat produktionsledningen, insatsledningen och den militra underrttelse- och skerhetstjnsten (must). produktionsledningen ansvarar fr produktionen av frsvarsmaktens krigsfrband genom att leda basorganisationen, skolor och centrum. produktionsledningen ansvarar ocks fr bestllningar av materiel via frsvarets materielverk. must bedriver dels frsvarsunderrttelseverksamhet till std fr svensk utrikes- skerhets- och frsvarspolitik, dels militr underrttelseoch skerhetstjnst fr frsvarsmaktens behov. Insatsledningen vervakar det svenska territoriet ret runt, dygnet runt, samt leder insatser nationellt och internationellt med krigsfrband. den territoriella integriteten upprtthlls med krigsfrband i beredskap.
14

Frsvarsmaktens orGanisation 2011

VERBEFLHAVAREN GENERALDIREKTREN HGKVARTERET PRODUKTIONSLEDNING HGKVARTERET INSATSLEDNING

MUST

GRUNDORGANISATIONEN* SKOLOR

CENTRUM

*grundorganisationen utgrs bl. a. av regementen och flottiljer.

krigsfrbanden lyder under chefen fr insats vid insatser. krigsfrbanden r understllda chefen fr produktion fr vidmakthllande, utveckling och beredskap. chefen fr produktion kan delegera till basorganisationens regements- och flottiljchefer att leda krigsfrbandschefer avseende vidmakthllande och utveckling av krigsfrband.
15

militrstrateGisk inriktninG

alltiD reDo, hr och Dr

16

Grundlggande frsvarsfrmga
frsvarsmaktens huvuduppgift frmgan till vpnad strid ska ses i olika perspektiv. nationella insatser stller krav p frband med hg beredskap och duglighet. deltagande i internationella insatser stller utver detta krav p: frband med frmga till snabbinsats frband med relativt hg beredskap fr insatser med begrnsad varaktighet samt frmga att kontinuerligt kunna bidra till lngvariga insatser. en konsekvens av detta r att frsvarsmakten ska utveckla och vidmakthlla insatsfrband med olika beredskap. Vissa frband r placerade i beredskap fr att med kort varsel (10, 30 eller 90 dagar) kunna vara tillgngliga fr internationella och nationella behov. andra frband hlls tillgngliga med beredskap upp till ett r, fr att vid ett frsmrat omvrldslge kunna medverka i krishantering nationellt eller fr att frstrka eller avlsa frband som satts in i internationella operationer.

Operativ frmga
enligt regeringsbeslut ska frsvarsmakten kunna upptcka och avvisa krnkningar mot svenskt territorium. andra viktiga uppgifter r att skydda olika samhllsfunktioner och att sttta samhllet vid kriser. frsvarsmakten ska tillsammans med andra lnder bidra till att frebygga och hantera kriser i vr omvrld genom att delta i fredsfrmjande insatser, dr krigsfrbanden ska kunna behrska hela skalan av uppgifter, frn frtroendeskapande och konfliktfrebyggande tgrder till humanitra, fredsbevarande och fredsframtvingande operationer.

17

insatsorGanisation

meD omeDelbar verkan

Riksdag och regering har under de senaste drygt tio ren minskat kraven p Frsvarsmaktens frmga att lsa uppgifter i ett medellngt tidsperspektiv, det vill sga fem till tio r. Orsakerna till detta r att svl Frsvarsmakten som riksdag och regering bedmer att riskerna fr ett vpnat angrepp mot Sverige r mycket sm under verskdlig tid. Kriser eller incidenter, som ven inbegriper militra maktmedel kan dock ocks uppst i vr region, och p lngre sikt kan militra angreppshot aldrig uteslutas. d kraven p operativ frmga i detta avseende har minskat har ocks insatsorganisationen minskats i motsvarande grad. samtidigt har kraven p tillgnglighet och kvalitet kat vid de frband som finns kvar i insatsorganisationen, fr att bttre kunna mta kriser och konflikter som uppstr med kort varsel. frbanden ska vara omedelbart gripbara, med hg beredskap och anvndbarhet, fr att snabbt kunna sttas in i insatser i och utanfr vrt nromrde. det finns en politisk inriktning att insatsorganisationen framver ska best av tre delar: kontraktsfrband, stende frband och hemvrnet med nationella skyddsstyrkor. dessa frband ska kunna genomfra strid i samtliga konfliktniver inom ramen fr gemensamma operationer, i sverige samt i och utanfr dess nromrde. ett riksdagsbeslut frn 2009 har pekat ut den framtida utvecklingen av insatsorganisationen.

Stende frband
dessa bemannas i frsta hand av kontinuerligt tjnstgrande personal, och ska st i stndig beredskap, vilket gr dem direkt tillgngliga fr snabba insatser nationellt och internationellt.

18

Kontraktsfrband
majoriteten av soldaterna r tidvis tjnstgrande och har sin huvudsakliga sysselsttning utanfr frsvarsmakten. de r efter regeringsbeslut/eller enligt kontrakt skyldiga att rycka in vid utbildning, vning och insats i sverige samt i och utanfr nromrdet.

Hemvrnet med de nationella skyddsstyrkor

hemvrnet med de nationella skyddsstyrkorna bemannas av frivilligt och lokalt rekryterad personal och har ftt mer kvalificerade uppgifter, bttre utrustning och materiel n grdagens hemvrnsfrband. soldaterna har ett hemvrnsavtal och tiden frn larm till insats r kort. Insatserna begrnsas till sverige. insatsorGanisationen 2008-2011
Frsvarsgren armn marinen flygvapnet ledning logistik hemvrnet Summa (antal personer) 2008 17 500 4 600 3 000 6 900 5 000 38 000 75 000 2009 16 300 3 800 3 200 5 300 5 400 38 000 72 000 2010 16 900 3 600 3 200 5 100 5 200 38 000 72 000 2011 15 100 3 100 3 400 5 300 5 700 22 000 54 600

19

internationell verksamhet

vrlDen, vrlDen FosterlanD

Frsvarsmaktens internationella verksamhet kar. I dag bygger vi i allt hgre grad fred och skerhet genom samverkan med andra lnders militra styrkor p platser dr oro och kriser uppstr. Svl enskilda individer som frband deltar i fredsfrmjande uppdrag runt om i vrlden. eu:s gemensamma utrikes- och skerhetspolitik syftar bland annat till att bevara fred och att strka den internationella skerheten. eu:s medlemslnder ingr i dag i en vxande europeisk samarbetsgemenskap, med ett gemensamt ansvar fr krishanteringsfrgor. det ger sverige full delaktighet och insyn i eu:s beslutsprocesser, men stller samtidigt krav p engagemang i det gemensamma arbetet. ett exempel p detta r att sverige ansvarade fr att stta upp den nya frbandsenheten fr internationella insatser, snabbinsatsstyrkan nordic battlegroup (nbg) frsta halvret 2011, tillsammans med estland, finland, Irland, kroatien och norge. sverige har erbjudit sig att vara sammanhllande fr nbg-styrkorna 2014. sverige r ven medlem i partnerskap fr fred, pff, som r ett praktiskt samarbetsprogram mellan nato och intresserade stater inom osse (organisationen fr skerhet och samarbete i europa). grundlggande fr pff r att varje enskild stat bestmmer inom vilka omrden och p vilket stt man r beredd att samarbeta. syftet med pff-samarbetet r bland annat att ka frmgan att delta i internationella fredsfrmjande insatser, frmst genom att ka interoperabiliteten mellan olika lnder.

20

BOSNIEN HERCEGOVINA
FN, UNMOGIP Observatrer: 5 Sjukvrdspersonal: 1

INDIEN OCH PAKISTAN

EUFOR Stabsofcer: 1

KOSOVO

NATO, KFOR Personal: ca 70

LIBYEN

KOREA
NNSC Delegater: 5

NATO Personal: 130

SUDAN AFGHANISTAN MELLANSTERN

FN, UNTSO Observatrer: 6 NATO, ISAF Personal: 580 UNAMA Personal: 1

FN, UNMIS Personal: 5

KONGO

UGANDA

MONUSCO Observatrer: 4

EUTM Utbildare: 3

Frsvarsmaktens internationella insatser - maj 2011

22

Utlandstjnst
sedan den frsta fredsfrmjande svenska fn-truppen tjnstgjorde i mellanstern 1956 har sverige bidragit med cirka 85 000 soldater till olika uppdrag runt om i vrlden. sedan ngra r tillbaka rekryteras mellan 1 500 och 2 000 kvinnor och mn rligen. svl officerare som personer med fullgjord vrnplikt och civila med olika yrkeskunskaper tjnstgr i vra internationella insatser. dessutom tjnstgr officerare och civila i olika internationella staber, som lrare och elever vid utlndska skolor och som observatrer i olika lnder.

Multinationella vningar
frsvarsmakten deltar varje r i stora multinationella vningar dr flera lnder arbetar tillsammans fr att lsa fiktiva konflikter. frutom att trna samarbetsformer och metoder fr konfliktlsning, fr deltagarna vrdefulla erfarenheter genom kontakten med olika nationer och kulturer.

Beredskapsfrband
sverige har anmlt ett drygt 30-tal militra enheter till internationella styrkeregister i eu, fn och nato. detta r ett stt att lista och samordna vilka olika typer av militra frband som medlemslnderna kan bidra med i det fredsfrmjande arbetet. enheterna har en hg beredskapsniv fr att snabbt kunna vara p plats i ett insatsomrde. samma enhet kan vara anmld till flera register. exempel p anmlda enheter r mekaniserade bataljoner, ingenjrkompani, militrpolisfrband, korvettdivision, minrjningsdivisioner, stridsflygdivision Jas 39, transportflygfrband tp 84, luftvrnspluton, jgarpluton och cbrn*- insatsstyrka.
* cbrn=kemisk, biologisk, radiologisk, nukler

23

armn

snabb slaGkraFt p marken

Armn organiserar och utbildar markstrids- och luftvrnsfrband som i samverkan med flyg- och sjstridskrafter genomfr gemensamma operationer svl nationellt som internationellt tillsammans med andra nationer, organisationer och myndigheter.

Krigsfrband
armns krigsfrband r inriktade mot nationella och internationella uppgifter. krigsfrbanden ska efter riksdagsbeslut vara beredda att delta i militra insatser utanfr sveriges grnser. armn bidrar d med bde personal och materiel. ett antal armfrband r anmlda till internationella styrkeregister. delar av dessa frband r insatta inom ramen fr fredsfrmjande insatser.

Armns frband i grundorganisationen

livgardet (lg) norrbottens regemente (I 19) livregementets husarer (k 3) skaraborgs regemente (p 4) sdra sknska regementet (p 7) artilleriregementet (a 9) luftvrnsregementet (lv 6) gta ingenjrregemente (Ing 2) markstridsskolan (mss)
24

25

Exempel p materiel
Bandvagnar Personterrngbil 6 GALTEN Fasta broar KB5 Amrjningsrobotar Minrjningsmaskiner Luftvrnsrobotar Pansarterrngbilar Stridsfordon 9040 Stridsvagn 122 Telesystem Terrnglastbilar UAV-system Granatkastare Artilleripjser

armFrbanDen Delas in i:
Mekaniserade frband med bland annat stridsfordon, tillhr de mest eld- och slagkraftiga enheterna i armn. frbanden r trnade och utrustade fr att genomfra strid mot alla typer av motstndare i olika typer av terrng och bebyggelse. Kavallerifrband som utbildar jgar- och underrttelsesoldater samt militrpolis. soldaterna, varav vissa r luftburna, ska kunna verka bakom en motstndares linjer, under lng tid, i all slags terrng och under alla vderfrhllanden. I kavallerifrbanden ingr ven militrpoliser och skerhetsfrband. Artillerifrband som utbildar inom markbaserad indirekt bekmpning och verkar inom hela kedjan frn sensorer via ledning till bekmpningssystem. materielen har precisionsverkan, lng rckvidd och r vderoberoende. Luftvrnsfrband som utbildar enheter fr markbaserad bekmpning av luftml inom hela kedjan frn sensorer via ledning till bekmpningssystem. dessa kan drigenom skydda till exempel befolkningscentra, militra frband och flygbaser mot attacker frn luftarenan.

26

Ledningsfrband som utbildar stabs- och sambandsfrband frmst fr ledning av stridskrafter samt fr hgre ledning. Ingenjrfrband vars uppgift r fltarbeten, det vill sga att p olika stt frndra terrngen fr att frsvra fr en fiende samt fr att underltta egen verksamhet. ammunitionsrjning r ocks en viktig del av fltarbeten. Underhllsfrband som ansvarar fr de stridande frbandens frsrjning av bland annat frndenheter, sjukvrd och reparationer. CBRN-frband som hanterar cbrn-hot och -hndelser. huvudfrmgorna r detektering, identifiering, vervakning, varning, rapportering, fysiskt skydd och riskhantering.
(cbrn = kemisk, biologisk, radiologisk, nukler).

27 27

hemvrnet

samhllets solDater
Hemvrnet med de nationella skyddsstyrkorna r en del i Frsvarsmaktens insatsorganisation. hemvrnet r ett frband och utgr basen fr skyddet av sverige. det har till uppgift att verka ver hela konfliktskalan, frn std till samhllet vid svra pfrestningar i fred till vpnad strid i krig. hemvrnets frband har en insatsberedskap som mts i timmar, inte dagar eller veckor. personalen r frivillig, lokalt rekryterad och bestr till strsta delen av erfarna soldater och befl med bakgrund inom insatsfrbanden. I hemvrnets frband ingr frutom personal som gjort vrnplikt eller gmu (grundlggande militr utbildning) en stor andel specialister, till exempel sjukvrdare, mc-ordonnanser och hundfrare som rekryterats och utbildats av frivilliga frsvarsorganisationer. I och med vrnpliktens avskaffande har hemvrnet ftt fler, skarpare och viktigare uppgifter, och tillfrs stndigt ny utrustning. nr frsvarsmakten gr insatser vid exempelvis skogsbrnder, versvmningar och eftersk av frsvunna personer r det ofta hemvrnsfrband som stdjer polis och rddningstjnst. ytvervakning, basskydd, eskort, transportskydd, mlutpekning och eldobservation r andra uppgifter som hemvrnsfrband utbildas fr. nu utvecklas och fryngras hemvrnet. I insatsplutonerna r medelldern under 30 r. hemvrnets underrttelsekompanier
28

och cbrn-plutoner (hanterar kemiska, biologiska, radiologiska och nuklera hndelser) r exempel p nya frband och frmgor i hemvrnet. hemvrnet med de nationella skyddsstyrkorna erbjuder en unik mjlighet att vara en del av frsvarsmakten vid sidan av studier eller civilt arbete. fr att kunna ska till hemvrnet krvs svenskt medborgarskap och att man fyllt 18 r. fr stridande befattningar r kravet genomfrd vrnplikt eller gmu. efter antagning skriver man ett avtal om 413 dagars tjnstgring per r beroende p befattning. I hemvrnet fr man ersttning under utbildning och insats. efter uppfyllt avtal fr man befattningsoch utbildningspremie. rekrytering och utbildning av hemvrnsfrband genomfrs lokalt och regionalt. chefer, frn gruppchef och uppt, utbildas i befattning och ledarskap vid hemvrnets stridsskola hvss i Vllinge sder om stockholm. hemvrnet bestr av cirka 22 000 kvinnor och mn. hr ingr 25 hemvrnsmusikkrer med cirka 1 200 frivilliga musiker. dessa medverkar i statsceremoniella sammanhang, till exempel hgvakten vid kungliga slottet.
29

marinen

striDer p, ver och unDer ytan

Marinen organiserar och utbildar sjstrids- och amfibiefrband som i samverkan med flyg- och markstridskrafter genomfr gemensamma operationer svl nationellt som internationellt tillsammans med andra nationer, organisationer och myndigheter.

Krigsfrband
marinens krigsfrband r inriktade mot nationella och internationella uppgifter. krigsfrbanden ska efter riksdagsbeslut vara beredda att delta i militra insatser utanfr sveriges grnser. marinen bidrar d med bde personal och materiel. ett antal marina frband r anmlda till internationella styrkeregister. delar av dessa frband r insatta inom ramen fr fredsfrmjande insatser.

Marinens frband i grundorganisationen

frsta ubtsflottiljen (1.ubflj) tredje sjstridsflottiljen (3.sjstridsflj) fjrde sjstridsflottiljen (4.sjstridsflj) amfibieregementet (amf 1) marinbasen (marinb) sjstridsskolan (sss)

30

Exempel p materiel
Bevakningsbtar Korvetter Minrjningsfartyg Rjdykarfartyg Stridsbtar Stdfartyg Svvare Ubtar Ubtsrddningsfartyg

31

32

De marina FrbanDen Delas in i:

Sjstridsflottiljer med frmga till insatser mot ml svl p, ver som under havsytan, i kustnra farvatten och p ppet hav, frmga till minrjning samt kontroll av havsomrde och skydd av sjfart och fiske. Ubtsflottilj med frmga till insatser mot ml svl p som under ytan, frmga att dolt kontrollera havsomrde samt att samla in underrttelser. Amfibiebataljon med frmga till kontroll av kustomrde och skrgrd samt insatser mot ml svl p som under havsytan. Marinbas med basbataljon och sjinformationsbataljon med frmgor att vervaka svenskt territorialhav och understdja andra frband med bland annat frndenheter. Ledningsfrband som leder sammansatta styrkor av olika marina frband.

33

FlyGvapnet

riktaD precision Frn luFten

Flygvapnet organiserar och utbildar flyg-, bas- och ledningsfrband som i samverkan med mark- och sjstridskrafter genomfr gemensamma operationer svl nationellt som internationellt tillsammans med andra nationer, organisationer och myndigheter.

Krigsfrband
flygvapnets krigsfrband r inriktade mot nationella och internationella uppgifter. krigsfrbanden ska efter riksdagsbeslut vara beredda att delta i militra insatser utanfr sveriges grnser. flygvapnet bidrar d med bde personal och materiel. ett antal flygvapenfrband r anmlda till internationella styrkeregister. delar av dessa frband r insatta inom ramen fr fredsfrmjande insatser.

Flygvapnets frband i grundorganisationen

skaraborgs flygflottilj (f 7) blekinge flygflottilj (f 17) norrbottens flygflottilj (f 21) helikopterflottiljen (hkpflj) luftstridsskolan (lss) flygskolan p malmsltt r understlld lss. basfrbanden och stridslednings- och luftbevakningsfrbanden r spridda ver landet.
34

35

Exempel p materiel
Helikopter 9 Helikopter 10A/B/D Helikopter 14 Helikopter 15 JAS 39 Gripen A/B - stridsflygplan JAS 39 Gripen C/D - stridsflygplan S 100 B - radarspaningsflygplan S 102 B Korpen - signalspaningsflygplan TP 100 - transportflygplan TP 102 - transportflygplan TP 84 Hercules - transportflygplan

36

FlyGvapenFrbanDen Delas in i FlyGFrbanD, basFrbanD och leDninGsFrbanD:

Stridsflygfrband kan med stor precision, hg flexibilitet och slagkraft verka mot ml p marken, i luften eller ver havet samt utnyttjas fr underrttelseinhmtning och fr att hvda sveriges territoriella integritet. Transportflygfrband genomfr flygtransporter och anvnds i bland annat humanitra insatser, nationellt och internationellt. Signalspaningsflygfrband genomfr signalspaning och underrttelseinhmtning. Radarflygfrband anvnds frmst fr att frbttra den lgesbild som skapas av markbundna och sjburna sensorer. Helikopterfrbanden str beredda med utrustning och personal fr att genomfra flyg- och sjrddning, om regering och riksdag beslutar att frbanden ska terta dessa uppgifter. Basfrbandens huvuduppgift r att betjna flygfrbanden. Ledningsfrbandens huvuduppgift r territoriell integritet (luftbevakning), och att leda flygfrbanden (stridsledning).

37

leDninG

leDninGsFrbanD en FrutsttninG Fr alla typer av insatser

Olika stdfunktioner och specialfrmgor r en frutsttning fr att Frsvarsmakten ska kunna lsa sina uppgifter. Ngra exempel p dessa r driftvervakning av telentet, IT-std och utbildning i telekrig och psykologiska operationer. Ledningsfrband frsvarsmaktens ledningsfrband r inriktade mot nationella och internationella uppgifter. ledningsfrbanden ska efter riksdagsbeslut vara beredda att delta i militra insatser utanfr sveriges grnser. frbanden bidrar d med bde personal och materiel. ledningsfrbanden utgrs bl a av telekrigsfrband, psyops frband (psykologiska operationer), (f)hQ (rrlig operativ ledning), It-frsvarsfrband och ledningsplatsbataljon.

Ledningsfrband i grundorganisationen
ledningsregementet (ledr) frsvarsmaktens telent- och marktelefrband (fmtm) frsvarsmaktens meteorologi- och oceanograficentrum (metocc) Frsvarsmaktens telent- och marktelefrband (FMTM) ansvarar fr driftvervakning och driftledning av frsvarsmaktens telekommunikationer. exempel p dessa r frsvarsmaktens telent, marinens telent och frsvarsmaktens satellitkommunikationer. frbandet arbetar ven med driftvervakning och driftledning av fasta insatsledningssystem, olika sensorsystem och radiosystem. fmtm har verksamhet p 16 orter. frbandsledningen r placerad i rebro. frbandet stder nationella och internationella insatser.
38

Ledningsregementet (LedR) ligger i enkping. regementets verksamhet omfattar ledning, informationshantering och frmgan att kunna verka p informationsarenan. ledningsregementet utbildar bland annat stabs- och sambandsfrband. regementet utbildar och trnar ocks frsvarsmaktens personal i ledning, samband, telekrig, meteorologi och oceanografi samt psykologiska operationer, och utvecklar metoder och system inom dessa frmgor. regementet stdjer nationella och internationella insatser inom dessa omrden. Vid ledr utbildas ven personal frn vriga delar av totalfrsvaret och andra myndigheter. Vid ledningsregementet finns totalfrsvarets signalskyddsskola och ledningsskolan. Frsvarsmaktens Meteorologi- och oceanograficentrum, metocc, ansvarar fr att leverera meteorologiskt och oceanografiskt beslutsunderlag som en viktig del i planering, genomfrande och utvrdering av frsvarsmaktens verksamhet nationellt och internationellt. hr genomfrs ven utbildningar inom meteorologi och oceanografi. Vdertjnstens unika kompetens r att gra bedmningar av vdrets inverkan p militra operationer.

39

loGistik

loGistik r inte allt men allt r inGentinG utan loGistik

Logistik ger std t Frsvarsmaktens hela verksamhet, svl insatsorganisation som grundorganisation. Stdet bestr av tjnster, frndenheter och andra tillgngar som behvs fr att verksamheten ska kunna bedrivas. Fr insatser innebr logistikstdet att insatsfrbanden fr den tillgnglighet, rrlighet och uthllighet som efterfrgas. Frsvarsmaktens logistikchef r ansvarig fr logistikomrdet och sammanhller olika specialomrden.

Logistikfrband i grundorganisationen
trngr, fmlog, fmts, fmedc Frsvarsmaktens logistik (FMLOG) ger underhll och std till frband, centrum och skolor inom hela frsvarsmakten. I verksamheten ingr frrd, transporter, verkstder, reservmaterielhantering, It-std, frplgnad, upphandling, ekonomi- och lneredovisning, reseadministration, expeditioner, repro, lokalvrd med mera.

40

frbandet bildades 2002 fr att effektivisera och rationalisera underhlls- och stdverksamheten. fr att uppfylla detta krav genomgr verksamheten lpande omstruktureringar. ngra av tgrderna r att samla produktionen till frre stllen, nyttja civila leverantrer och minska administrationen. fmlog har anstllda utspridda ver hela landet. chefen med stab finns i stockholm. std lmnas ocks vid internationella insatser och nr frsvarsmakten ger std till det civila samhllet. Trngregementet (TrngR) r lokaliserat till skvde. I verksamheten ingr utveckling, ledning och utbildning av logistik-, movcon-* och sjukvrdsfrband. * trafik- och transportledning frutom att grundutbilda soldater har trngr ven uppgiften att utveckla frbandslogistiken och att utbilda frband fr insats. regementet stdjer insatsorganisationen i omrden och p platser dr civila aktrer inte kan agera. det kan handla om att leverera mat, vatten, drivmedel, ammunition och sjukvrd till frband ur hela frsvarsmakten. till logistikskolan kommer elever frn hela frsvarsmakten fr att lsa lngre eller kortare kurser inom logistikomrdet. Vid skolan finns ocks frsvarsmaktens motorskola. Frsvarsmaktens Tekniska Skola (FMTS) r frsvarsmaktens centrum fr teknisk utbildning och utveckling. Vid skolan utbildas soldater, blivande officerare, officerare, specialistofficerare och civila fr teknisk tjnst i hela frsvarsmakten. alla frsvarsgrenar armn, marinen och flygvapnet finns representerade vid skolan. skolan ansvarar ven fr den tekniska utbildning som genomfrs vid andra frband, skolor eller centra i frsvarsmakten. fmts svarar fr teknik och teknisk tjnst inom frsvarsmakten, vilket innebr att flja utvecklingen p teknikomrdet, frutse kommande behov och fresl frndringar och frbttringar. Frsvarsmedicincentrum, FmedC, svarar fr frsvarsmaktens hlso- och sjukvrd genom utveckling och produktion av frsvarsmedicinska frmgor. fmedc arbetar ocks med milj- och hlsoskyddsfrgor, utveckling och sjukvrdsmateriel, frsrjning av sjukvrdsfrndenheter och utbildar och rekryterar sjukvrdspersonal fr hela frsvarsmaktens behov.
41

Frsvarsmaktens centrum

en breD bas meD specialistkompetens

Frsvarsmakten har centrum som ansvarar fr specifika kompetensomrden. Flertalet av Frsvarsmaktens centrum agerar som remissinstans fr riksdagen och arbetar med utveckling av bland annat taktik, teknik och metoder inom sitt omrde. Frsvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum, fmdnc, ansvarar fr utbildning och utveckling inom frsvarsmaktens dykeriverksamhet. utver detta s gr fmdnc ven prov och frsk nr ny dykarutrustning ska tas fram och genomfr haveriutredningar efter dykarolyckor. Frsvarsmaktens HR-centrum, fm hrc, r ett kompetenscentrum fr personaltjnst, human resources. hr-centrum stdjer frbanden med bland annat rekrytering, bemanning, utveckling och avveckling av personal, personaladministration och arbetsmiljfrgor. Frsvarsmaktens internationella centrum, swedint, frbereder svenska och utlndska officerare, poliser och civila tjnstemn fr arbete i multinationella fredsoperationer inom ramen fr eu, fn och nato/pff (partnerskap fr fred). Frsvarsmaktens underrttelse- och skerhetscentrum, fmundskc, genomfr utbildning och bedriver studier och frsk inom frsvarsmaktens nationella och internationella underrttelseoch skerhetstjnst. Frsvarsmedicincentrum, fmedc, svarar fr frsvarsmaktens hlso- och sjukvrd genom utveckling och produktion av frsvarsmedicinska frmgor. fmedc arbetar ocks med milj- och hlsoskyddsfrgor, utveckling av sjukvrdsmateriel, frsrjning av sjukvrdsfrndenheter och utbildar och rekryterar sjukvrdspersonal fr hela frsvarsmaktens behov.

42

Frsvarsmusiken, fmus, ansvarar fr parad-, ceremoni- och tjnstemusik fr frsvaret och statsledningen samt bevarar och utvecklar den militrmusikaliska traditionen. man ger ven konserter och framtrdanden fr allmnheten. Totalfrsvarets ammunitions- och minrjningscentrum, swedec, ansvarar fr, utvecklar och utbildar inom militr och humanitr ammunitions- och minrjningsverksamhet p land. Totalfrsvarets skyddscentrum, skyddc, utbildar och var totalfrsvarspersonal i cbrn*-skydd. skyddc utvecklar ocks materiel och metoder fr att frbttra cbrn-skyddet.
* cbrn=kemisk, biologisk, radiologisk, nukler

UME SkyddC

ENKPING METOCC KUNGSNGEN FMus, Swedint

UPPSALA FMUndSkC STOCKHOLM FM HRC

GTEBORG FmedC

EKSJ Swedec

KARLSKRONA FMDNC

specialFrbanD

nr situationen krver mer

Frsvarsmaktens specialfrband r en nationell strategisk resurs som insatsleds av Frsvarsmaktens insatschef. De r srskilt uttagna, utbildade och utrustade fr uppgifter som de konventionella frbanden inte hanterar. Uppgifterna kan till exempel vara att rdda svenska medborgare i internationell tjnst eller hmta in underrttelser. srskilda operationsgruppens soldater r srskilt uttagna, utbildade och utrustade fr uppgifter som frsvarsmaktens vriga frband av olika skl inte kan lsa. det kan till exempel vara att frita eller rdda svenska medborgare i internationell tjnst eller att hmta in underrttelser. frsvarsmaktens specialfrband bestr av en specialfrbandsledning och ett frband, srskilda operationsgruppen. frbandet bildades 2011 genom en sammanslagning av de tv tidigare specialfrbanden ssg och sIg. srskilda operationsgruppens uppgifter r huvudsakligen strid och underrttelseinhmtning. I det s kallade specialfrbandssystemet ingr ocks srskilt uttagna, utbildade och utrustade stdjande enheter fr luft- och sjtransporter, tekniskt std, logistik och sjukvrd. tillsammans utgr delarna ett system som ska kunna verka enskilt eller i samverkan med vriga frband i frsvarsmakten. srskilda operationsgruppen och specialfrbandssystemet anvnds frmst inom ramen fr multinationella insatser i internationella krisomrden. I sdana insatser ska specialfrbandssystemet kunna bidra med en behovssammansatt specialoperationsgrupp, internationellt betecknad som en special operations task group, fr att lsa huvuduppgifterna strid, underrttelseinhmtning och rdgivnings- och utbildningsstd till internationella partners.
44

srskilda operationsgruppens verksamhet prglas av hg beredskap, uppgiftsanpassad utrustning av mycket hg kvalitet och hrd och intensiv trning. sekretessen runt verksamheten r hg, fr att inte ventyra frbandets mjligheter att lsa sina uppgifter och fr att inte utstta personalen fr ondiga risker.

45

FrivilliGa FrsvarsorGanisationer

tjnar riket, tjnar inGet

I Sverige finns 18 frivilliga frsvarsorganisationer som bidrar till landets civila och militra frsvar. Organisationerna rekryterar och utbildar frivilliga fr uppgifter inom frsvaret och bidrar till att hja landets beredskap i svl kris som krig inom en rad olika omrden. frivilligorganisationerna r en viktig resurs fr frsvarsmakten. genom kurs- och utbildningsverksamhet skerstller organisationerna att srskild specialistkompetens tillvaratas och placerar ven ett stort antal personer p specialistbefattningar inom frsvaret.

46

de frivilliga frsvarsorganisationerna r sjlvstndiga organisationer som har tillkommit p medborgarnas egna initiativ och daterar tillbaka till brjan av 1900-talet. de r ideella och fristende i frhllande till varandra och till frsvarsmakten och msb (myndigheten fr samhllsskydd och beredskap) som de samverkar med.

FrivilliGa FrsvarsorGanisationer 2010

Organisation svenska frsvarsutbildningsfrbundet Insatsingenjrernas riksfrbund flygvapenfrivilligas riksfrbund frivilliga automobilkrernas riksfrbund frivilliga flygkren frivilliga motorcykelkrernas riksfrbund frivilliga radioorganisationen frvarets personaltjnstfrbund svenska bl stjrnan svenska rda korset riksfrbundet sveriges lottakrer sjvrnskrernas riksfrbund svenska brukshundklubben svenska fallskrmsfrbundet svenska pistolskyttefrbundet svenska sportskyttefrbundet sveriges civilfrsvarsfrbund sveriges bilkrers riksfrbund Medlemmar 28 411 387 4 010 5 460 2 181 4 304 4 215 534 6 634 228 823 7 775 3 964 61 580 1 542 26 191 77 832 21 836 5 001 Frivilligavtal inom FM 44 9 366 8 248 746 651 1 092 1 399 131 905 885

Totalt antal medlemmar/avtal 2010-12-31

490 680

6 484

47

hr Finns Frsvarsmakten

ett sveriGe, trettioFyra FrbanD

Boden Lule Ume Uppsala Kungsngen Enkping Stockholm Vllinge Berga/Musk rebro Karlsborg Stens Skvde Linkping Gteborg Eksj Halmstad Ronneby Karlskrona Revingehed I 19, a 9 f 21 skyddc fmundskc, lss lg ledr hkV, fmhrc, mhs k, fmlog: ledning hvss amf 1, 4.sjstridsflj fmtm k3 f7 p 4, trngr, mss hkpflj fmedc Ing 2, sWedec lv 6, mhs h, fmts f 17 3.sjstridsflj, 1.ubflj, marinb, sss, p7

fr enheternas fullstndiga namn, se adresslistan lngst bak i broschyren. frutom orterna p kartan finns frsvarsmakten representerad genom fmlog p ett 80-tal platser runt om i landet.

48

Frsvarsmakten i sveriGe 2011

BODEN ARVIDSJAUR LULE

UME

ENKPING

UPPSALA KUNGSNGEN

REBRO KARLSBORG

ARBOGA

STOCKHOLM VLLINGE BERGA/MUSK

LINKPING STENS GTEBORG SKVDE EKSJ VISBY

HALMSTAD RONNEBY REVINGEHED

49

KARLSKRONA

Vi gr mot en Frsvarsmakt med hgre anvndbarhet och tillgnglighet. Den framtida insatsorganisationen kommer ha ett stort behov av vlutbildade civila, officerare, specialistofficerare, gruppbefl, soldater och sjmn. Frsvarsmakten rekryterar 4000-5000 personer per r, vilket gr oss till en av Sveriges strsta rekryterare. all rekrytering och utbildning inom frsvarsmakten r efter riksdagens beslut om att pliktlagen ska vara vilande baserad p frivillighet. frsvarsmakten kan drfr erbjuda flera intressanta yrkesutvecklingsvgar beroende p intresse och fallenhet.

Frivillig grundutbildning av blivande gruppbefl, soldater och sjmn

utbildningen till gruppbefl, soldat eller sjman inleds med en ca tre mnader lng grundlggande militr utbildning (gmu) som kan fljas av en kortare provanstllning vid ett krigsfrband eller tjnstgring i hemvrnet. under denna period genomfrs den inledande befattningsutbildningen mot planerad befattning i form av faststllda yrkes- och befattningskurser (ybk ). fr de som ska utbildas vidare till officerare eller specialistofficerare s genomfrs ven en kompletterande militr utbildning (kmu) under ca tre mnader. som gruppbefl, soldat och sjman kan man tjnstgra antingen kontinuerligt, eller tidvis i hemvrnet.

Utbildning fr officerare och specialistofficerare

utbildningsverksamheten fr officerare och specialistofficerare knnetecknas av ett sammanhngande system av utbildning, kurser och frbandstjnstgring med kompetensutveckling som rd trd. det viktigaste fr blivande officerare och specialistofficerare r utbildning inom krnkompetenserna, till exempel personlig stridsduglighet, frmga att leda vpnad strid, utbildarfrmga och ledarskap. den tydligaste skillnaden mellan en officer och en specialistofficer r att den senare r mer specialiserad inom visst omrde eller viss funktion, medan den tidigare r mer generell. som officer och specialistofficer kan man tjnstgra antingen kontinuerligt eller tidvis. en officer eller specialistofficer som tjnstgr kontinuerligt benmns yrkesofficer, och den som tjnstgr tidvis benmns reservofficer.
50

karrir i Frsvarsmakten

hur lnGt r Du bereDD att G?

51

Officersprogrammet (OP)
officersprogrammet r en trerig akademisk utbildning som genomfrs av frsvarshgskolan vid militrhgskolan karlberg. I programmet ingr verksamhetsfrlagd utbildning p ngon av frsvarsmaktens fack- och funktionsskolor. utbildningen ger 180 hgskolepong och leder till en officersexamen p grundniv.

Specialistofficersutbildningen (SOU)
specialistofficersutbildningen r en praktiskt orienterad utbildning p cirka tre terminer. huvuddelen av utbildningen genomfrs vid frsvarsmaktens fack- och funktionsskolor. efter genomgngen utbildning kan man anstllas som antingen kontinuerligt eller tidvis tjnstgrande specialistofficer.

Reservofficersutbildningen (ROU)
reservofficersutbildningen omfattar fyra terminer och kommer med nuvarande planering att genomfras inom ramen fr kursverksamheten vid frsvarshgskolan, militrhgskolorna och fack- och funktionsskolor.

Anpassad officers- och specialistofficersutbildning (AOU)

anpassad officers- och specialistofficersutbildning r en militr kompletteringsutbildning som frmst riktar sig till individer med genomfrda civila hgskolestudier och dr officersutbildning krvs i avsedd befattning (t ex meteorologer och lkare).

Stabsutbildning (SU)
stabsutbildningen ger generell stabskompetens och r inriktad mot hgre frbandsniver inom egen arena. utbildningen innehller bl a grunder fr operativ planering och kunskap om organisation och arbetsprocesser fr hgre frband. stabsutbildning r en uppdragsutbildning som genomfrs vid frsvarshgskolan.

Hgre stabsofficersutbildning (HSU)

utbildningen genomfrs som uppdragsutbildning vid frsvarshgskolan. utbildningen omfattar ett spektrum av olika militra operationer frn storskaliga till smskaliga internationella operationer i olika konfliktniver, olika typer av militra uppgifter och samspel med civila beslutsorgan och organisationer.

52

KMU
Kompletterande Militr Utbildning

OFFICER/ SPECIALISTOFFICER
Utbildning av kontinuerligt eller tidvis tjnstgrande

GRUNDLGGANDE MILITR UTBILDNING (GMU)

Frivillig utbildning p ca 90 dagar

SOLDAT/SJMAN
Anstllning som kontinuerligt eller tidvis tjnstgrande

HEMVRNET
Tjnstgring i hemvrn med nationella skyddsstyrkor

53

BEFORDRAN
Sker efter urval

HSU
Hgre Stabsofficersutbildning

SU
Stabsutbildning

FRISTENDE KURSER YBK

Yrkes- och befattningskurser

SOU
Specialistofficersutbildningen

OP
Officersprogrammet

54

Hr finns utbildningarna
Artilleriets stridsskola (ArtSS) i Boden (del i A 9). Fltarbetsskolan (FarbS) i Eksj (del i Ing 2). Frsvarshgskolan (FHS) i Stockholm. Frsvarsmedicincentrum (FmedC) i Gteborg. Frsvarsmaktens tekniska skola (FMTS) i Halmstad. Frsvarsmaktens underrttelse- och skerhetscentrum (FMUndskc) i uppsala. Hemvrnets stridsskola (HvSS) i Vllinge. Ledningsskolan (LedS) i Enkping (del i LedR). Luftstridsskolan (LSS) i Uppsala och Linkping. Luftvrnets stridsskola (LvSS) i Halmstad (del i Lv 6). Markstridsskolan (MSS) i Skvde och Kvarn. Militrhgskolan Halmstad (MHS H) i Halmstad. Militrhgskolan Karlberg (MHS K) i Solna. Sjstridsskolan (SSS) i Karlskrona. Totalfrsvarets ammunitions- och minrjningscentrum (sWedec) i eksj. Totalfrsvarets signalskyddsskola (TSS) i Enkping (del i LedR). Swedint i Kungsngen (del i Livgardet). Totalfrsvarets skyddscentrum (SkyddC) i Ume.

55

personal

hos oss arbetar hela FalkenberG

I Frsvarsmakten arbetar cirka 19 000 personer dagligen, det r lika mnga som bor i en medelstor svensk stad. Av dem r ca 9 600 yrkesofficerare (YO), 6 700 civila, och 3000 anstllda gruppbefl, soldater och sjmn (GSS/K). Den civilanstllda personalen terfinns inom skilda kompetensomrden som till exempel administrativa arbeten, frrdspersonal och verkstadspersonal samt mnga andra kompetenser.

56

Kategori

Mn

Kvinnor

Totalt

yrkesoFFicer reservoFFicer aktiv civilanstllD GruppbeFl, solDater & sjmn anstllda

Totalt

9 165

501

9 666

113

116

4 204

2 558

6 762

2 746

323

3 069

16 228

3 385

19 613

tabellen visar lget i mars 2011, kontinuerligt tjnstgrande personal.

utver dessa personalkategorier finns det ven den tidvis tjnstgrande personalen. reservofficer, ca 8 000, samt gruppbefl, soldater och sjmn som arbetar tidvis vid behov. dessa har dubbla karrirer; en civil och en militr.

57

ekonomi

vi ansvarar Fr att 40 miljarDer anvnDs klokt

Frsvarsmaktens verksamhet finansieras genom skattemedel. Storleken p de ekonomiska anslagen avgrs varje r i samband med att riksdagen tar beslut om hela statsbudgeten. regeringen via frsvarsdepartementet styr sedan frsvarsmaktens verksamhet fr ret genom att ge uppdrag som bland annat innehller uppgifter med ml och krav p resultat. det ligger ocks till grund fr bestllningar till stdjande myndigheter och olika fretag. den totala budgeten 2010 uppgick till 41 miljarder kronor*. av den summan gick ungefr hlften till utbildning och beredskap och den andra hlften till internationella insatser, materiel och forskning.

Frsvarsmaktens anslaGsFrbrukninG 2010

Disponibelt utbildning och beredskap Internationella insatser materiel och forskning Summa Frbrukat

belopp i md kr *
Sparat

20,6

20,6

0,0

2,6

2,2

0,4

18,0

17,5

0,5

41,2

40,3

0,9

58

Minskade utgifter
de ekonomiska frutsttningarna har frndrats rejlt under de senaste ren. frn 2000 till 2010 har frsvarsmaktens anslag minskat med nrmare 10 miljarder kronor, omkring 20 procent, rknat i fast prislge. anslaGsFrDelninG 2009-2014
Utgifter 2009 utbildning och beredskap Internationella insatser materiel och forskning Summa 18,9 Utgifter 2010 20,6

belopp i md kr *
Prognos 2011 21,1 Planerat 2012 21,4 Planerat 2013 21,5 Planerat 2014 21,8

1,6

2,2

2,3

2,3

2,2

2,0

16,2

17,5

17,2

16,6

16,8

17,1

36,7

40,3

40,6

40,3

40,5

40,9

frsvarsmakten frbrukade cirka 40 miljarder kronor 2010. hur anslagsfrbrukningen frdelade sig p frsvarsmaktens verksamheter framgr av tabellen ovan. frsvarsmaktens andel av de samlade utgifterna fr staten sjunker efterhand. hur utgifterna varit de senaste tv ren, prognosen fr det hr ret och hur de planeras fr de nrmaste tre ren framgr av tabellen ovan. frsvarsmaktens anslag planeras att hamna p en niv omkring 40 41 miljarder kronor om ret. andelen fr utbildning och beredskap kar frn 19 miljarder kronor 2009 till knappt 22 miljarder kronor 2014. kningen beror p att frsvarsmakten gr frn pliktsystem till att ha anstllda gruppbefl, soldater och sjmn.
* observera att alla belopp r angivna i lpande prislge.

59

materielplan 2011

Frn knGor till rloGsFartyG

I Frsvarsmaktens materielplan ligger i r materielbestllningar fr totalt 36 miljarder kronor som ska levereras fram till och med 2022. planen innehller allt frn framtagning av koncept i tidiga faser till utveckling, produktion, vidmakthllande och slutligen avveckling av materiel. under 2011 levereras materiel och tjnster till ett vrde av 16,5 miljarder kronor. hr r ngra exempel p leveranser under 2011 enligt planen.

Inom armn
Splitterskyddade hjulfordon Taktisk UAV Terrngbilar Sjlvgende artilleripjs Archer Ingenjrsfordon Pansarvrnsrobotsystem NLAW

Inom marinen
Konstruktion av nsta generations ubt Koncept fr livstidsfrlngning av ubtsrddningssystemet URF Friuppstigningsdrkter Halvtidsmodifiering av minrjningsfartyg Ledningssystem till ubt Studier inom undervattensomrdet

60

Inom flygvapnet
Helikoptersystem 14 (delar av) Helikoptersystem 16 (delar av) Underlag fr utveckling av JAS 39 Spaningskapsel Integrering av robotsystem METEOR

Inom ledning och informationshantering

Utveckling av Frsvarsmaktens LAN Kommunikationsnoder till armn System fr gemensam informationshantering Anpassning av taktiskt internet Radiosystem inklusive RAKEL Nytt fltfibersystem

Inom logistikomrdet
Verktyg fr klimatkvalificering av ammunition Fltuniformer Personligt ballistiskt skydd Personlig utrustning Systemstd fr logistik

61

GraDbeteckninGar
Markstridsfrband (Armn)
Soldater Gruppbefl Specialisto cerare

Menig

Menig 1kl./r 1

Menig 1kl./r 3

Menig 1kl./r 5

Menig 1kl./r 7

Vice korpral

Korpral

Sergeant

1:e Sergeant

Fanjunkare Frvaltare Regements frvaltare

Marinen/Sjstridsfrband (Flottan)
Sjmn Gruppbefl Specialisto cerare

Menig

Menig 1kl./ r 1

Menig 1kl./ r 3

Menig 1kl./ r 5

Menig 1kl./ r 7

Vice korpral

Korpral

Sergeant *

1:e Fanjunkare * Frvaltare Sergeant *

Flottilj frvaltare

Marinen/Am biekren
Soldater Gruppbefl Specialisto cerare

Menig

Menig 1kl./r 1

Menig 1kl./r 3

Menig 1kl./r 5

Menig 1kl./r 7

Vice korpral

Korpral

Sergeant

1:e Sergeant

Fanjunkare

Frvaltare Regements frvaltare

Luftstridskrafterna (Flygvapnet)
Soldater Gruppbefl Specialisto cerare

Menig

Menig 1kl./r 1

Menig 1kl./r 3

Menig 1kl./r 5

Menig 1kl./r 7

Vice korpral

Korpral

Sergeant

1:e Sergeant

Fanjunkare Frvaltare

Flottilj frvaltare

62

* slutgiltigt beslut om flottans specialistofficersgrader kommer under 2011 varfr benmningarna kan komma att ndras till de ldre motsvarigheterna styrman resp. flaggstyrman.

O cerare

Generalspersoner

Fnrik

Ljtnant

Kapten

Major

versteljtnant

verste

verste 1.gr

Brigadgeneral

Generalmajor

Generalljtnant

General

O cerare

Flaggmn

Fnrik

Ljtnant

Kapten

rlogskapten

Kommendr- Kommendr Kommendr 1. gr kapten

Flottiljamiral

Konteramiral

Viceamiral

Amiral

O cerare

Generalspersoner

Fnrik

Ljtnant

Kapten

Major

versteljtnant

verste

verste 1. gr

Brigadgeneral

Generalmajor

Generalljtnant

General

O cerare

Generalspersoner

Fnrik

Ljtnant

Kapten

Major

versteljtnant

verste

verste 1. gr

Brigadgeneral

Generalmajor

Generalljtnant

General

63

Illustration av carl-gunnar franzn, srmans Info och media ab

aDresser

hr nr Du Frsvarsmakten
A 9 Artilleriregementet Boden garnison
box 9113 961 19 boden tel. 0921 34 80 00 fax. 0921 34 86 98 e-post: exp-artreg@mil.se www.forsvarsmakten.se/a9

FJS Fallskrmsjgarskolan
lyder under k 3

FMHRC Frsvarsmaktens HRcentrum

sandhamnsgatan 63b 107 86 stockholm tel. 08 514390 00 fax. 08 514390 02 e-post: hr-direkt@mil.se www.forsvarsmakten.se/fmhrc

Amf 1 Amfibieregementet
130 61 hrsfjrden tel. 010 823 30 00 fax. 010 823 80 90 e-post: exp-amf1@mil.se www.forsvarsmakten.se/amf1

FMLOG Frsvarsmaktens logistik

tegeluddsv. 31 107 86 stockholm tel. 08 51 43 90 00 fax. 08 51 43 95 60 e-post: exp-fmlog@mil.se www.forsvarsmakten.se/fmlog

Artilleriets stridsskola
lyder under a 9

F 7 Skaraborgs flygflottilj
by 01 530 32 stens tel. 0510 47 70 00 fax. 0510 47 71 91 e-post: exp-f7@mil.se www.forsvarsmakten.se/f7

FMTM Frsvarsmaktens telentoch marktelefrband

argong. 14 box 1625 701 16 rebro tel. 019 39 35 00 fax. 019 39 35 92 e-post: exp-fmtm@mil.se www.forsvarsmakten.se/fmtm

F 17 Blekinge flygflottilj
Vrperydsv. box 502 372 25 ronneby tel. 0457 47 10 00 fax. 0457 47 14 20 e-post: exp-f17@mil.se www.forsvarsmakten.se/f17

FMTS Frsvarsmaktens tekniska skola

flottiljv. box 516 301 80 halmstad tel. 035 266 20 00 fax. 035 266 20 09 e-post: exp-fmts@mil.se www.forsvarsmakten.se/fmts

F 21 Norrbottens flygflottilj
971 73 lule tel. 0920 23 40 00 fax. 0920 23 44 39 e-post: exp-f21@mil.se www.forsvarsmakten.se/f21

64

FMUndSkC Frsvarsmaktens underrttelseoch skerhetscentrum

rbov. garnisonen. box 611 751 25 uppsala tel. 018 19 60 00 fax. 018 19 60 99 e-post: exp-lss@mil.se www.forsvarsmakten.se/undsakc

HvSS Hemvrnets stridsskola

Vllinge 145 90 norsborg tel. 08 584540 00 fax. 08 584549 00 e-post: exp-hvss@mil.se www.forsvarsmakten.se/hvss

Hgvakten Kommendantstaben
kungliga slottet 111 30 stockholm tel. 08 402 63 17 fax. 08 20 11 86 e-post: hogvakten@royalcourt.se www.forsvarsmakten.se/hogvakten

FMDNC Frsvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum

lyder under marinbasen

FmedC Frsvarsmedicincentrum
gta lvsg. box 5155 426 05 Vstra frlunda tel. 031 69 20 00 fax. 031 69 22 55 e-post: exp-fomedc@mil.se www.forsvarsmakten.se/fomedc

I 19 Norrbottens regemente
norrbottensv. 3 box 9105 961 19 boden tel. 0921 34 80 00 fax. 0921 34 86 98 e-post: exp-i19@mil.se www.forsvarsmakten.se/i19

FMus Frsvarsmusikcentrum
lyder under livgardet

Ing 2 Gta ingenjrregemente

stockholmsv. 26 box 1002 575 28 eksj tel. 0381 180 00 fax. 0381 184 14 e-post: exp-ing2@mil.se www.forsvarsmakten.se/ing2

Hkpflj Frsvarsmaktens helikopterflottilj

lgerg. malmen 581 98 linkping tel. 013 28 30 00 fax. 013 28 35 40 e-post: exp-hkpflj@mil.se www.forsvarsmakten.se/hkpflj

K 3 Livregementets husarer
karlsborgs fstning 546 81 karlsborg tel. 0505 45 10 00 fax. 0505 45 13 96 e-post: exp-k3@mil.se www.forsvarsmakten.se/k3

HKV Hgkvarteret
lidingv. 24 107 85 stockholm tel. 08 788 75 00 fax. 08 788 77 78 e-post: exp-hkv@mil.se www.forsvarsmakten.se/hkv

Ledningsskolan
lyder under ledr

65

LG Livgardet
granhammar 196 85 kungsngen tel. 08 584540 00 fax. 08 584540 80 e-post: exp-lg@mil.se www.forsvarsmakten.se/livgardet

MHS K Militrhgskolan Karlberg

karlbergs slott, solna 107 86 stockholm tel. 08 - 514390 00 fax. 08 788 77 78 e-post: exp-mhsk@mil.se www.forsvarsmakten.se/mhsk MSS Markstridsskolan heden skvde box 625 514 29 skvde tel. 0500 46 50 00 fax. 0500 46 57 94 e-post: exp-mss@mil.se www.forsvarsmakten.se/mss

Lv 6 Luftvrnsregementet
gteborgsv. box 515 301 80 halmstad tel. 035 266 20 00 fax. 035 266 30 09 e-post: exp-lv@mil.se www.forsvarsmakten.se/lv6

LSS Luftstridsskolan
uppsala garnison box 645 751 27 uppsala tel. 018 19 60 00 fax. 018 19 60 99 e-post: exp-lss@mil.se www.forsvarsmakten.se/lss

P 4 Skaraborgs regemente
skvde garnisonen pansarvgen 2 box 604 541 29 skvde tel. 0500 46 50 00 fax. 0500 46 50 20 e-post: exp-p4@mil.se www.forsvarsmakten.se/p4

MarinB Marinbasen
rlogshamnen box 527 371 23 karlskrona tel. 0455 850 00 fax. 0455 864 64 e-post: exp-marinb@mil.se www.forsvarsmakten.se/marinbasen

P 7 Sdra sknska regementet

revingehed 247 82 sdra sandby tel. 046 36 80 00 fax. 046 36 80 50 e-post: exp-p7@mil.se www.forsvarsmakten.se/p7

METOCC Meteorologi- och oceanograficentrum lyder under ledr,

ledningsregementet

LedR Ledningsregementet
enkping garnison box 920 749 81 enkping tel. 0171 15 70 00 fax. 0171 15 70 44 e-post: exp-ledr@mil.se www.forsvarsmakten.se/ledr

MHS H Militrhgskolan
flottiljv. halmstad box 516 301 80 halmstad tel. 035 266 20 00 fax. 035 266 28 09 e-post: exp-mhs-h@mil.se www.forsvarsmakten.se/mhsh

66

SkyddC Totalfrsvarets skyddscentrum

hissjvgen 62 901 76 ume tel. 090 17 55 00 fax. 090 17 55 55 e-post: exp-skyddc@mil.se www.forsvarsmakten.se/skyddc

1. ubflj Frsta ubtsflottiljen

rlogshamnen box 527 371 23 karlskrona tel. 0455 850 00 fax. 0455 864 64 e-post: exp-1ubflj@mil.se www.forsvarsmakten.se/1ubflj

Swedec Totalfrsvarets ammunitionsoch minrjningscentrum

stockholmsv. 26 box 1003 575 28 eksj tel. 0381 180 00 fax. 0381 184 14 e-post: exp-swedec@mil.se www.forsvarsmakten.se/swedec

SSS Sjstridsskolan
rlogshamnen box 527 371 23 karlskrona tel. 0455 - 850 00 fax. 0455 864 64 e-post: exp-sss@mil.se www.forsvarsmakten.se/sss

Swedint Frsvarsmaktens internationella centrum

lyder under livgardet

4. sjstridsflj Fjrde sjstridsflottiljen

berga 130 61 hrsfjrden tel. 010 823 30 00 fax. 010 823 80 90 e-post: exp-4sjostridsflj@mil.se www.forsvarsmakten.se/4sjostridsflj

3. sjstridsflj. Tredje sjstridsflottiljen

rlogshamnen box 527 371 23 karlskrona tel. 0455 850 00 fax. 0455 851 05 e-post: exp-3sjostridsflj@mil.se www.forsvarsmakten.se/3sjostridsflj

TrngR Trngregementet
skvde garnisonen box 602 541 29 skvde tel. 0500 46 50 00 fax. 0500 46 50 20 e-post: exp-trangr@mil.se www.forsvarsmakten.se/trangr Om ngon kontaktuppgift inte lngre stmmer, sk p www.forsvarsmakten.se eller ring Frsvarsmaktens hgkvarter, 08-788 75 00 fr rtt uppgift.

67

ls mer p www.Forsvarsmakten.se

 frsvarsmakten 2011 projektledare: suvita ballchand, Informationsstaben bilder frn frsvarsmakten

107 85 stockholm tel 08-788 75 00 www.forsvarsmakten.se

m7739-350035 fakta om fm 2011