Vous êtes sur la page 1sur 31

H.

GENEVOIS

TAMEÏÏUT N LEQBAYEL
LEC£AL D WUSSAN

Asniru :
Ë. Äerbawi

F. D. B. – N° 103 – Fort-National – 1969 ( III )


1
2
Usu n wawal.

Liêala n tmeîîut, yugi-tt uqjun.

Asmi tebda ddunit, nnan-as i uqjun : âeddi ad teqnev d tmeîîut : ayen texdem
ad t-txedmev. Yeârev yiwwas, yumayen, wis telt yyam, yenna-as : Tili … Tili …
taleqqimt a wer tili. Ttif-iyi lkemca u kmec wala imcac ad fell-i gezzren ( 1 ).
Ttif-iyi ad fke$ tavat deg useglef wala ad ânu$ liêala n tmeîîut.

Cc$el n urgaz iêemmel-it Rebbi. Yesâa aqerru, yecbeê am netta. Ma d cc$el n


tmeîîut, yerba-t Rebbi : ad txebbev am yizi deg yi$i, sdaxel ur teâdil ara, s
ufella ur d-iban ara. D asnunnec n wass-a d win n uzekka. Ëaca ma tesla i ssut
n llir d umendayer. Imir-en leâqel-is icac, yedda d at ccac. Ass-nni inint-as
tlawin : Yeâya Rebbi di tnewwalin d tnewniwin n uxxam. Ulac zzhu di laxert.
Yiwwas n zzhu nettalas-as-t ;
Yiwwas n lmut yettalas-a$-t.

Argaz d targa, tameîîut d tamda.


Asmi i d-ilul urgaz fell-as i yebdded ccna ( 2 ). Axxam-nni a t-iâmer. Ad ixemmel
i lekmam-is, a sen-d-yessis a$rum. Yewâer lêif n urgaz : amcum d win ur t-
nesâi. Argaz, xas dir-it, d taseîîa n uâdaw.
Argaz yeîîammaâ di Rebbi ;
Tameîîut teîîammaâ deg urgaz.

Argaz d uskum i$er ttâelliqent tqecwalin ( 3 ). Yessekcam-d am temsikrart ( 4


); $er-s i skaden at uxxam mi d-yekcem deg yimi n tewwurt ; ad d-iâebbi am
tissist di lerbaê d lecbaê. Cc$el n tzizwit, anda yella rrbeê a t-id-yegmer s
axxam : ur yesâi la îîaq la tavwiqt ( 5 ).
Ayen ara d-yawi urgaz, tameîîut a s-teg leqrar, ad t-teémi, ad t-teâser. D
tameîîut i s-yeqqaren : eçç cwiî, teooev cwiî, tessiéev am usafu. Yella wass-a,
yella uzekka, yella uéekka ( 6 ). Ad yerêem Rebbi wi i d-yeooan, maççi d win
yeççan. Tameîîut iêercen tga ddunit deg yixf n tulmut ( 7 ).

3
Ma d tin mu tseggem ddunit, tezmer i yiman-is. Ëaca timjeyyeêt n tidi n urgaz.
Tinna, ma yedâa-as ssbeê, tameddit a tt-yelqef. Lemmer a s-d-yesmaray
adrim si ssqef, kra ad iâeddi si îîaq, kra si tzuli$t ( 8 ). Tenfel terga, tunef temda :
rrbeê ur d-iban ara. £ef wayagi i neqqar :
Ttif tameîîut iêerrzen
Wala tayuga ikerrzen.

Axxam ides s tmeîîut, berra yecbeê s urgaz. Cc$el n berra, lemrafiâ d


y
iâenfiqen, d mmi-s n tmeîîut i ten-yettmagaren ; lxedma n tfellaêt d uâlaf n
tyugiwin, anegzum n user$u d walluy n îîjur. Ma d axxam, n tmeîîut :
asmeqdec d wesqedwer d tsefqidin $er lexla, ines. Argaz, cc$el-is, “ha” kan
yefra. Wamma tameîîut, sebâ yyam ur yefri ssuq-is.
Am wakken i s-neqqar :
D acu i tetteféed, a wdiddi ?
D llazuq n yilindi.
Zik, asmi i tella tegmat, dduklen watmaten, axxam yeççur d tinuvin. Ulamma
ttemsedhunt, deg wulawen-nsent ulac zzhu :
Iga-yi baba le$rur :
Yenna-i : Asenduq yeççur.
Zi$ axxam yeççur d azivuv,
Tinuvin am ééeréur ( 9 ).
Iêun Rebbi, im$aren ttin di lmendad. Tam$art tamakkast, tettbelliz lec$al :
yal ta tekrez s îîerf-is. Ulac amyettkel. Ur ttaîîafent ara cc$el d aâbaççu : s
timmi, âelli, a mmi ( 10 ) ! A nnger-ik, ay ul, anda ur llin yim$aren, yal îîaleb
ya$ aqaleb ( 11 ) :
Axxam ur nesâi tam$art,
Am urti ur nesâi tadekkart.
Tura, ala win yeîîfen di nnif n Rebbi ( 12 ) i mazal cwiî di tegmat n zik. Yal îîir
yebna awdef-is. Argaz ad yeâzel netta d tmeîîut-is. Nettat d tawêivt, ur tesâi
ara wi i$ef ara tettkel. Ad texdem ass, ad tern u iv, ur tâeyyu. Teçça, tufa ;
taâebbuvt terwa ; tadfert tella ; taxrivt tedfa. Teqqar-as kan :
Leâtab, ôwi$-t ; lehna, ôwi$-tt ; acwari, fsi$-t.

4
Cc$el n tmeîîut yettrebbin.

Tameîîut ur ilaq ad teîîes ard yali wass, ne$ ad teoo iman-is ard iâeddi
uâawdiw ddaw-as ( 13 ).

Segmi ara d-telli tivt-is, d nettat ddu tedduv, ur tt$aman la ifassen-is wala
ivarren-is : nîel fettus, yali-d qejjir, alamma yesref fell-as yiv. Ulad akken,
tameîîut yettrebbin akken i tt-tettawi d azenneqnaq. Ni$ yella deg wawal :
Seg wasmi urwe$, ur swi$ aman zeddigen ; ur îîise$ hani, ur d-kkire$ hani.
Tameîîut yettrebbin teâteô ; d$a tin iwmi zzin yijlujal d yiberre$ven n lkanun.
A ten-terfed, a ten-tessers : ulad akken ur tâedda. Neqqar : Tameîîut, asmi
ara terr tabniqt, a tt-terr i ddel : ad txedmev i medden i b$an, ad tgev i wul
ur yeb$i.

Aâellem n lefjer, ad tesseêmu aman ad tefk i yim$aren ad ééalen ; ad terr i


lqahwa. Ad tezwir deg urgaz-is ad iruê $er cc$el-is. Ad tu$al s arraw-is d
yim$aren-is, a ten-tsellek di lqahwa. Sakin, bu leqraya a tt-yeânu, bu wurar
ad yezleâbev. Am$ar ameksur si tejmaât ar axxam yeâna ti$mert. Tam$art, s
afus n dduê, la cc$el la âmel, êaca llufan tesselqav am uferruo.

Nettat, ur tettunzur ara : ad tsenni di lec$al-is am ttesbiê. Txeddem axxam,


trennu lexla. Mmi-s terna-t d nnafila. Ad tleêêu $ef yixf n tfednin. D asifer i
tessifir tikli $ef udem n lqaâa. Akken i s-qqaren : Tameîîut irebêen yettrebbin,
yettaîîaf-itt s uzgen ; yir meîîu ulac akk.

Ssbeê ad teêweû îîtrayer n uxxam : usawen, a ten-tezwi ; ivumman, a ten-


tbellez ; leêwal, a ten-teslulec. Wigi akk i lmendad n mmi-s. Netta ya$ lêal
yeâya semmev : ad t-tejmeâ, a s-tefk ad yeîîev, ad t-terr s amviq-is : ad yaf
dduê d alwawac, ibeênaq am tcemmaâin, yekkes-asen wazzug d yikeâruren.
Ad tezzerzer $er tala, ad d-smeâmeâ tasebbalt n waman. Mi d-tu$al si tala,
ad d-taf mmi-s la yeshurruy am yitbir. Ad teééeg idmaren-is $er lqaâa ammer
tagdivt : a s-tefk ad yeîîev.

Ad tâeddi ad d-telhu d yimekli : ad tâiwed lêamu i lqut d-isebêen. Mi d-yusa


urgaz-is d warraw-is, im$aren zzin-d i lkanun, myal yiwen a s-tefk lêeq-is. Ad
ççen ad swen ; ad tellez akk deg-sen ; ad tu$al s iman-is, ad tekkes menéer i

5
tbuêcict-is akken tuâa, ama s yi$imi, ama s yibeddi. Akken qqaren : Akken tt-
yuâa wuccen i$eéé-itt.

Mmi-s, yufa-t-id lêal yuki-d. Ad t-teddem, ad t-tessired. Am wakken i s-


qqaren : Llufan am yi$i n tâewwajt : ma ur zeddig ara, ur d-yettak ara udi. Ad
t-tesbunnev s tattalt. Idmaren n yemma-s ttnujun : ad ineggeê am yizimer.
Icreq-as seg udunfu uyefki, yu$al d a$eddu. Ad t-terr $er dduê, ad yeg tazaxixt.

Izeggen wass. D aêwas i têewwes cc$el-is iwakken ad tehdef tazuzift $er lexla.
Tam$art a s-tini : Ruê, a yelli, ad tesfeqdev, ad ferrêen yes-m iâessasen n lexla.
A kem-yeééu Rebbi s yixf, s bu lqaâa.

Aceîîiv d ucuddu deg ufus-is, ad teîîef abrid-is $er lexla. Ad tawi ul-is di
lkemca : tasa-s $ef mmi-s ad treddeê. Ad d-tcudd tirint anect n u$aref : mi tt-
tenîer, ad yenhez uxxam. Ad d-tas si lexla, ad txemmel ifassen-is, ad d-tini ha i
uwren, ad d-niwel awackan acraraq abraraq, d imle$wi : xas wali $er-s udem-
ik. Ad yeww am lmerjan. A t-ççen at uxxam d imekli. Mmi-s di dduê,
tesselqev-it tem$art. Ini$em n ujenoar deg ufus-is. Nini-as : tiskert tettrebbi
tiskert ( 14 ). Tiêejjemt n u$rum a tt-yesluddi : kra n wayen ara ykemmec llufan
s ufus-is, d lkun n tâebbuvt-is, d ddkir n ufud-is. A s-tekkes a$ummu, ad
yesîuîec, ad yettiééif, ad yesfiîîij. D llufan d-ttrebbint lmalayek ( 15 ).

Ad tâeddi s imensi. Ad terr tuggi, ad tezzi tiftalin. Ad d-tger irebbi n tqecrin


ssya, wayev ssya. Lqut-nni ad d-yeêliles. Am wakken ttemâayarent tnuvin,
qqarent :
Yiwet teqqar-as : ife$-kem tiêerci,
Tayev teqqar-as : ife$-kem timessi.
Ad teddez amehraz n leâqaqer : ad d-yenîeê s azniq. D lawan i$ef ara d-yas
win i$ef tsebbel tafsut, terna ulad anebdu. Ad d-yaf axxam yebbuêra, kulci
iseggem. Iseksuten n seksu derren $ef udekkan, $ummen. Tuggi nnig lkanun
la d-ttneêniê d iraggen n loennet. Ad d-tagem lkanun s aceqquf ad yeflenîez.
Ad tqeââed aqejmur ; ad tefrev ccnafer n lkanun ad ttavsan.

Axxam ad yeqqim d azenkuc. Ad tefk tivt-is akka d wakka : ad taf la i$mer,


la aênac. Ad d-telhu d yiman-is : ad tellullec ad telwiwec : ad d-tettak îîeyya
am lefnar ajdid.

6
Argaz yeff$en tamdint yekcem tayev, ur tezmirev ara ad t-tewtev s u$ebbar.
Am wakken i s-qqaren :
Mi ywala ti$er$ert tennev,
Tamzurt temcev,
Argaz maççi deg i yessev.
Ur yettnadi ara $ef lkaâuf, ula sani i yessirem. Ma yefreê deg uxxam-is, ad d-
iâebbi am tissist, ad d-éégen $er yiwen n uqbuc ( 16 ) : ulac tanafa am tinna.

Argaz ad d-yekcem. Si tewwurt n ufrag, ad yebdu lqecc-is la yettavsa ; tuyat-


is ad ttafgent si lferê. Ad d-yesked akka, kulci ad yeflali ; ad yesked akka, kulci
ad yirriq. Ad d-yaf theyya-as aman ad yessired. A s-tefk iss ara yesseêmu
taâebbuvt-is. A s-d-terfed mmi-s am uguglu n wulli, ad t-tessers deg yirebbi-s.
Ad yefreê wul-is. Yeccedha mmi-s : kra yekka wass ur t-yeîîif.

Arrac zzin i lkanun ad sseêmun. Im$aren d mmi-tsen zzin i lkanun, rban-d


tamecîuêt d tmeqrant : sked ansi ur tt-id-wwin. Am$ar la s-d-yekkat i mmi-s
s lemâun $ef wayen iâeddan ; yettêezzib-as i wayen d-iteddun, netta tejna-t
ddunit.
Argaz, mi yebda lehdur d baba-s, tameîîut a s-d-tekkes llufan, ad t-tessedhu,
ad t-tesfeâlellec, ad t-tesseâyu iwakken a s-yefk lehna i yiv. Ad d-tettak
tameééu$t-is $er lehdur : llan iggad tt-inefâen ulad nettat $ef leêkar n ddunit.

Mi fukken, ad tefk aqcic i tem$art, a sen-d-tesseêmu imensi. Ad tezwir deg


warraw-is. Argaz, tivt-is $ef nnver, a s-yini : Efk i warrac ad ççen : siven-asen
ileqmen maççi d iseggasen. Sakin, mi fukken, yal yiwen ad t-tawi ad yeîîes :
âyan, aîas i yuraren deg uzal, a tt-wwten $ef yiwet n tinzert ( 17 ).

Ad tu$al s irgazen. Ma d am$ar ad yeglu yes-s : ass-a yella, azekka ulac-it. Ma


d argaz, ur tt-yettak ara lmil i lmil. A s-tefk tiremt yeêman idehnen, idellun s
afud, ad yezdi lqedd-is i lxedma. Am wakken i s-qqaren : argaz n yir meîîu,
vegger-it s aqabuc.

Mi fukken, ad aéent nettat d tem$art-is. Tam$art ad teçç cwiî ilmend-is, a s-


tini : Nekk, êendulleh, ôwi$. Ma d kem, ur ttâanad ara deg-i. Kem meééiyev,
tessuîîuvev. Sin d aterras i yjebbden deg-m.

7
Deg wass n ddurt, m i ara beddlen imensi, tfukk-asen faruq, a s-yini urgaz-is :
A mender, ma teooiv i yiman-im ? D taâebbuvt tesâiv i sâi$ : am wakken
qqaren, ayen teb$iv i b$i$, ay amuvin ; ma d aîîan, Rebbi a k-yecfu. A s-tini :
Ur d-steqsay ara : Deg ufus-iw akk i n-yekka. Amzun $er tâebbuvt-iw i yu$al.
Yeçça lmal, yefreê bab-is.

Mi $nan imensi, ad tejmeâ leêwal, ad tennev ti$er$ert, ad tu$al ad d-heyyi usu


i yim$aren-is. Mmi-s, la tettfa tqemmuct-is : la yettqundul. Ad t-tejmeâ, ad t-
terbu, a s-tefk ad yeîîev.
Argaz-is yu$ lêal yuli : maççi deg yiwen n uxxam ara mruffasen. Tam$art a s-
tini : Kker, awi-t di lehna-s s amviq-is ad yesmed tanafa. Fiêel ma yesâedda
tanafa deg yirebbi-m.
Ad tessers aâeqqa n lemleê $ef yedmaren n mmi-s. Tafrut n ddkir akked tsafut
deg ufus-is, tameîîut ad teffe$. Ad tâewwed di sebâa u sebâin n lejnun ; ur
tettâewwid di lmalayek yettrebbin mmi-s. Ad terr mmi-s $er dduê $er tama-
s, a s-tini : Zwiremt, a lmalayek, ar dduê : afus-iw yeffe$-it, wagi-nkent ikcem-
it.

Ad t-teoo di ddemma n Rebbi ; ad teîîes ad testeâfu. Ulad akken, ur terkid


ara tasa-s ard yali wass. Ha kan, ad d-tefriwes am win ara d-ye$lin $ef tezdayt.
Ad tedlu $ef mmi-s ma ur t-yu$ wara. A s-tefk ad yeîîev, ad yu$al s ives.
Tameîîut yettrebbin yerna thebber $ef uxxam n lwacul, tekkat tettâeddi di
lec$al-is bêal aterras : ur tesâi a$fal. Kra yekka wass, d irideê d usudu : yettak-
itt umendayer i ccveê. £ef wayagi i neqqar :
Wi ib$an ssabqa i$ennen,
Yefk adrim, yeoo axemmem.
Ma d tameîîut yezzuhnunen, ne$ tin yettruêun si tewwurt n ddiba $er tin n
$riba ( 18 ) :
Ka d ssbati, ka d nnhati,
Ad iwet wass iâeddi.
Tinna tesfillit i ccum d laé s axxam-is. Neqqar : Temeîîut ur nekfi ara cc$el-is, (
ur nuâi ara iman-is ), xas a tt-yetlef urgaz-is.

8
Irideê d ddriz n uxxam.

Lmut d lqut d lferv : yella deg wawal :


Rebbi yettalas-a$ lmut,
Nekkni nettalas-as lqut.
Sebêan-k, a Rebbi, ay isem-ik. Kulci tefkiv-a$-t-id s mebla cceêêa. Ïîjur
nnefvasent s lfakya, yal ta di lweqt-is. Tamurt tehbel s nneâma-s ar teêcict-is.
Iduynan d lexlawi d téegwa ur xlin ara, aksum iâum. Mreêba s tikci-s iss yerwa
lâebd-is yerna lmal-is.
I yeb$un teççev-t : hmej di lfakya, êti deg u$éaé : mâend Rebbi taxjivt n lqut
ur tt-yewwiv wara. Nnzaf n laé, i $-t-itekksen d nneâma, d$a ma nerna
aksum :
Ur nu$al d lewêuc n lexla,
Itetten amâic d azegza :
Nekkni êaca ma nâetteb yewwa …

Asewwi d ddriz d cc$el n tmeîîut. Tin iwmi yezzi lwacul, cc$el yefk-itt i wayev :
d ayen kan i d cc$el-is. Anebdu d tegrest, ddriz yiwen-is. Mgarradent
lemwakel : ccetwa d ayen yeêman ; anebdu, d ayen semmven d-iêeyyun
iéuran. Neqqar :
Di ccetwa, a wi iççan d yiwen, ad yeîîes d meyya ;
Anebdu, a wi iççan d meyya, ad yeîîes d yiwen ( 19 ).

Lqut n yal ass.

Yella deg wawal : kulci iêezzen : ala aâebbuv ur iêezzen, ur ixezzen. Aâebbuv
am tesraft, ne$ am yilel iwmi lqay yider-is. Aâebbuv am tcekkart : ma ur
teççur ur tettadded.
D cceêêa i yebvan tiram. Akken tti$zifen wussan i ttnernint tram. Yebrir bu
wussan d idurar, d bu sebâa n tnila d bu sebâa n lec$al :
Ad tettev, ur trewwuv ;
Ad txeddmev, ur tâeyyuv.
Lawan-nni, ur nezmir ara a nesber si tremt $er tayev, si lqahwa ar lefvur, si
lefvur ar yimekli, seg yimekli ar yimensi. Win d-tuli tkurt n laé iroem-it s wayen
yellan. Winna ur s-nteg ara tiremt : ayen nufa, a s-t-nes$endef, ad iruê d uffir.

9
Tiram akken mgarradent deg yisem i mgarradent di nnwal. Am wakken i s-
qqaren : yal tiremt s lbenna-s. Anda ttilin yirgazen, yal tiremt tettaîîaf afus.
Neqqar :
Irgazen akken reffden tiéayanin
Ara ççen tiéidanin.
Ur ten-nettak ara i yimzegren, ur ten-nekkat ara s ubeqqa ne$ s u$ebbar :
meêsub, ur sen-tekkes ara tiremt. Ilaq a sen-tbeddlev tiram, maççi d lebda
yiwet n tremt. Ur sen-d-nettak ara yir lqut. Am wakken i s-qqaren $ef yir meîîu,
lqut-is ifuê d amurvus : wi i t-yeççan ad yaven isus :
A nna Smina, at tburréin,
Yettarran irden d timéin.
Lqut n urgaz yettrusu s afud. D lqut meqnuâen : wesmelleh u lêemdulleh, di
cwiî yerwa.

Ma d tilawin, ur ttarrant ara aman d asawen ( 20 ). Akken i sent-d-truê teswiêt,


a s-ruêent. Ulad argaz, ma ur d-yewwi ara, tameddit ula i d-yessuter ara :
yedma fell-as. Ëaca ma yemlal-d lalla-s n tullas : a s-teg yella ula deg wulac.
Ma d argaz iwmi d-yezzi Rebbi s wudem, yenna-as anâam, êaca ayen teb$iv
ay ul : kra n wayen $ef i tval tivt-is a s-d-yini xmett s axxam-is.
Ssbuê-nne$ $ef lqahwa tacrift. Tesrus aqerru, tleddi-d ul. Cc$el-is itbeâ-it sser,
yekkat yettâeddi. Asexlev-is am nettat, d lqut afessas yeddan d ufus : si
lemsemmen ar lexfaf ar lmeqruv ar têeddurt. Tameîîut iwmi tta$ent awal
tfettusin-is, mi d-ddem awren, sani i s-yehwa tlewweê-it.

D lawan n lefvur. Ayen ççan s imensi, ad t-tesseêmu tmeîîut ssbeê nettat d


lwafen. Argaz axeddam, a s-d-tesseww timeqlellac, ayen fessusen d wayen
meqduden, gar tmellalin d leowazat d lemraqi d tcewwavin :
Acu i teb$iv, a qelb-i ?
D tacewwavt d wudi,
Ne$ d seksu d uyefki ?

Ula i d-nini f yikesman. Xas d abruy anect n uleqqaf ( 21 ), yettili kan i lbenna.
D$a, ma yerna bab-is ssyada, ad yeçç inziz n tsekkurt : mi yeçça ad i$eé avad-
is si lbenna.

10
Imekli d axbiz ne$ tamtunt ne$ awackan d ile$wi. A s-ternu s wayen ara
yemmeçç : aberbix n îumaîac d yifelfel d tmellalin. Ma d tilawin, zeggent
ttmennint deg yisekfan d yifelfel d teqfalin d tbazinin.

Imensi d seksu : fell-as i yendeh îîbel ( 22 ). D netta i yesder$ilen laé : d lqut


yettrusun di tâebbuvt. D netta i yferrzen lec$al : izgel-as snat n tram, imensi d
lefvur.

Abeddel n yimensi.

Abeddel n yimensi, ssaramen $ur-s at uxxam : ad yett$iti Rebbi amsewweq,


netta ad yett$iti lwacul.
Ssbeê ad d-kkren am lêeooao. Tameîîut, leâtab, tesâa-t : ad tu$al i ddunit-is
s wadda. Ayen yettmeççan tura d menwala, zik d win i t-ssewway mucaâ i
ubeddel n yimensi. Ass n wass-agi, win deg i neâya a nbeddel wayev. Kkes-d
imensi n lehna n ddurt, ssefraêen lwacul s uksum d-nefqen di ssuq ass-en.

Mi ara bdun lefsul, nettmagar tterkat d twu$a ara $-d-yennalen s u$embabu


n ccyav ne$ s usizzel n yidammen n tmezla.
Yennayer, tawwurt n useggas, d leâwacer. Yeêwao leêkar : ur iêemmel ara wi
ara t-yesdumbsen s yidammen. Imensi n yennayer ur t-ittuqim êed deg wass-
is : wa ad yezwir, wa ad yegri. Zellun iyuzav ne$ iwtal. Ur tezzin asfel di
yennayer : yettusemma d asfel i lwacul merra : ad ççen deg-s akk iâeyyalen n
uxxam.

Amezwaru n tefsut, nessewway îîajin d ccyav n te$rifin. Mi neçça nerwa, s


waman n tarda n leêwal iwmi neqqar aman n umsenger n uweîîuf nettruccu
ti$emmar n uxxam lemmer ad ff$ent tbulgiwin n uweîîuf. Nettâellim amnar n
tewwurt s urekti, ad yerr akin tiwu$a.
Imensi n unebdu nesserkam tiwzit iwakken ad îîuqten waman, ad rekkmen
ama di lqaâa ama deg yigenni.

Nettmagar leâwacer s ddriz d nnwal, myal wa s imens i i s-ilaqen. Deg yiv-nni i


d-tezzin iâessasen d lmaleyek, nteg-asen aâeyyal-nsen, d lêeq n wi ur neêvir.
Ur neooi ara leêwal ama deg uêeddur d tmellalin ama di seksu d uksum.
Nesrusu-ten seddaw terbut. Azekka-nni ssbeê, nettaf-d loerra n tvudac-nsen,
yen$es yemmeçç.

11
Taceâbant.

Taceâbant tzewwir di leâwacer. Ass-nni i nessutur di Qessam ad a$-d yebvu


rrbeê d lbext : A qessam lerzaq, efk-a$ i yrebêen. Nesrusu-d sin n yimensawen
( 23 ). Nessewway seksu d uksum ; at lfuruê rennun aêeddur d tmellalin ; wiyav
d aserkem ne$ tiêbulin. Mi ara naé s imensi, yezzi-d Nnbi d lmalayek : nesrusu-
asen i yi$riben tije$lin d yimuren-nsen n tecriêt ; llan kan iâeyyalen-nsen deg
uxxam. Win iwmi teççur te$li-as tej$elt seg ufus, aseggas ad teglu yes-s.

Iv n sebâa u âecrin, ttrusunt-d lmalayek. Kra yekka yiv, ad ttcehhident ad


ste$firent i l$aci yewwi Rebbi d ubrid. Rsent-d ad kksent asadel i lumma ( 24 ).
Nessa$ay ticemmaâin di t$emmar d t$illa. Tettceyyiv taddart timecrevt
yettarran lemrar d twu$a. D ssadaqa n uksum i yigellilen iwakken ad a$-
yawev remvan nuéam i Sidi Rebbi. Ma d idammen n tmezla, ad fergen
taddart d l$aci-s. Ttarran akin lemêellat. Nesrusu-d sin n yimensawen ;
nessewway seksu d uksum ; aêeddur d tmellalin.

Taâacurt, $er-s i ssaramen medden merra, s umeqran s umecîuê, s urgaz s


tmeîîut. Deg-s i ttilint zzerdat n lemrasi deg i âemmren ddiwan lakked
y
igerwan. Nesrusu-d sin n yimensawen, imens i amecîuê d yimensi ameqran.

Ass imensi amecîuê, ssbeê, ssewwayent lxalat aêeddur, ferrqent-t i warrac


ileêêun d tirebbuâa, ttadden $ef tewwura, cennun :
Äacur, âacur, efk-iyi aêeddur :
A wen-yeoo Rebbi ab$ur,
Ma yella kra, ne$ a nruê …
Ur ten-id-yettarra êed akken : ttaken-asen-d lfal n uêeddur d tmellalin. Ad
mmetren ar d-yeêver lefvur, dayen, ad bvun deg waygar-asen ayen akken i
jemâen.

Azekka-nni tameddit, d imens i ameqran n t$ervin. Ssewwayen seksu d te$ruvt


tayeffust n lâid, rennun aêeddur d tmellalin. I$es n telwaêt n te$ruvt s ufus ne$
s lmus i s-d-nezzuzuf aksum. Ur t-neggar ara s imi, ur nettsuvu deg-s. D lebyina
d-sseknent lmalayek i Sidna Yebrahim lxalil, icfeâ-d Sidna Smaâil. Trennu
lbaraka i lêila n terkent ; tesâa ddwa i yal tamsalt : tneqqev leâyub, tessefsusuy
tiyersi icudden.

12
Imensi n lmulud.

Ass-nni nessewway taêrirt n Nnbi. Ilul-d tameddit ; ssbeê yefver fell-as.


Yemma-s d tarumit : yugi ad yeîîev $er-s. Qebban lesâud : yuroa taârabt
Ëlima ( 25 ). Ass-nni, tamehrazt n uwren, lukan a tt-fren di tivt-nsen, a tt-
sewwen i yimensi n lmulud.

Mi neçça nerwa, tam$art ad tessi$ taftilt, a tt-tawi $er teâricrt n lufer ; ad


terfed a$ummu i leêwal n lexzin s nnuba, a sen-teslilew. Ta$ruvt n lâid a tt-
tesrusu fell-asen, teqqar-as :
A ferê-i, a ferê-i,
Ass-a d tame$ra n Nnbi :
Ferêent lmalayek deg yigenni,
Rni$ ulad nekkini.
Lêila yeççuren, yeoo-itt di ddemma n Rebbi,
Lêila wer neççur, ççar-itt-id, a Rebbi.

Ayyur n remvan.

Remvan d bu lerbaê d bu leqzub.


Nteddu di leb$i i tâebbav-nne$ yuéamen kra yekka wass, tu$al-asent tadimt.
Iggad yettuéumen remvan, ur ilaq ara ad ççen ugar n wayen yeçça igellil ; mi
yekfa remvan, ad sedqen. Akka i t-id-yeooa Rebbi. Amerkanti ad yuéum bac
ad iéer liêala ideg yella ume$bun, yernu ad yerfed igellil. Maca l$aci, tewwi-ten
zzedwa, qlil n wid yeddan d Rebbi. Axxam yesâan irgazen ad sedqen di
remvan ttsarif n tlata rebâa n wayyuren, yal yiwen ayen $ef i tval tîeîîuct-is,
a t-id-awi tfettust-is.

Remvan meqqer cc$el-is maççi cwiî $ef tlawin, maca d ttwab d lêasanat akk.
Axxam n tnuvin, xas tella tin ifettlen $ef tayev, teqqar-as tem$art : Aha kan,
a yelli, attan txatemt n Rebbi ( 26 ) deg yimi-m. D ttwab.
Tiremt n ssbeê, xeddment-tt tlawin d abraz d tarda n leêwal d yiâruken.
Tiremt n tmeddit, ala $ef nnwal d usewwi, ad ttheyyint lefvur d ssêur.

Mi ye$li yiîij, tameîîut tekfa asewwi, tderrec tagida si yal d zziga n wuççi.
Amviq n lmakla d aberqaqac, iderrer am yiijeooigen. Mi d-tedden, irgazen ad
ççaren tawwurt s u$embabu n ddexxan d usneêneê. Si téallit ar lefvur yal

13
aêertit yers-d. Myal yiwen d ayen i s-yehwan yezzwer-it : wa d lqahwa, wa d
ayefki, wa d ccerba. Sakin, ivebsiyen wa sdeffir wa. Aksum yella kan deg
yi
seqqiten n seksu d yal ssenf n ccerba d-yersen. Sakin d lexvari, kra ara d-
yewwen, leqhawi d yiyefkiten d nnwalat n rrqayeq n ssmid ; rnu si ttmer ar
zlabiyya d lêelwa.

Fevren, ff$en yirgazen. Tilawin ad u$alent $ef anect-n n leêwal a ten-ssirdent.


£ef jjuo d lawan n ssêur. Ad d-kkrent ad d-âoeooint ad bdunt asfuôôu n seksu
d zzbib. A t-id-ne$lent ad yebbuêru a t-dehnent s wudi aleqqaq n tâewwajt.
A s-smirent di yemma-s i$uraf n yikil yeswezwizen imi. A s-rnunt ticriêin n
ukanaf ne$ tigeééal d wulawen. Asegri n lfakya itekksen ccyav i wul d tasa si
yal tiremt. Win yeb$an lqahwa d uyefki ad yengev. Mi fukken, yal wa yu$al s
usu-s ad yeîîes.

Lâid tameéyant.

Ikfa remvan. Yefsi Rebbi asadel i lumma-s. Azekka d lâid tamecîuêt. £er yiv,
mi ççan imensi, ad ktilent tlawin lfevra n yiâeyyalen n uxxam irkel. Lawan i$ef
d-ttnekkarent $er ssêur, a s-alsent lkil wis berdayen. Rennunt timehrazin i at
laxert, a tent-yefreq uâeddal. Seg yimir-en, alamma yettna$ yiv d wass, d
afraq n lfevra i yigellilen d yiggad yettadden $ef tewwura.

Mazal tefrari tafat, meskud sellen lmeyytin i ssut n win âzizen, ad ruêen ad d-
éuren ad d-mmektin imawlan : ur ten-ttaooan ara ad smivri$en $ef t$emmar,
ad ttu$alen ( 27 ).
Yewwi-d ad yeddu urgaz n uxxam ad yeâqel imawlan-is, a sen-icehhed, ad
yeééal fell-asen. Ttawin-asen ivellaâen yeççuren s wayen êemmlen asmi i ten-
tu$ ddren ; leqven-asen kra n wayen yettmeççan di remvan : a t-bvun i
yime$ban $ef yiéekwan-nsen.

Aman d yivumman d leêwal, ad frunt tlawin yid-sen lefjer. Ad cebbêent, ad


reyysent. Ad xemlent i tgeltyam-nsent, ad rrent i lefvur, d seksu d uksum. Ilaq
ad yeww uqbel ad bdun yim$ufar. Mi d imekli, ad aéen at uxxam i têerrit. Mi
fukken, ad ssekrent tlawin zzedwa n wurar di leowameâ. I yimensi ad rrent i
wayen fessusen.

14
Lâid tameqrant.

Mucaâ yisem-is $er medden merra. Tilawin tekkent di ccedda d tteryis. Lad$a
tin ara yernun ssuq n mmi-s. Acêal n wussan d nnveê d we$laca, a s-teârek
aêeddur d lemsemmen, a s-d-tawi si têuna ayen éiden d wayen yessedkan.

Ass n tterwiyya, ad slexsent ssbeê taraîiwt n lâid. A s-sevrent lemleê, ma ulac


ad teqqim d tajaliêt. A tt-ggarent i yimensi. Qqaren-as : Ur tetteffe$ ara
tecriêt n ttêeyya deg uxxam alamma tekcem-d tayev.

Azekka-nni d ass n teswiqt. Ssbeê zik, ad qedcent i yimsewqen. Ass-nni i yetban


urgaz n yir meîîu. A sen-d-fkent ivellaâen n lqevyan d weâwin n uqcic : a ten-
ferqen i yiggad ara s-yesrebêen ssuq. Mi suhlen, ad âeddint ad berzent axxam.
Ad niwlent iwackanen n u$rum. Ad âedlent iée$ran ad téeddeê tmes arma
usan-d yimsewqen.
Mi ara d-asen, ad slilwent mi ara d-yekk uqcic deg yimi n tewwurt. Avellaâ deg
wwin aâwin, ad yu$al deg-s uqerru n uzger, ad yu$al uqcic d aqerru n taddart.
Irgazen ad cellêen ticriêin, tilawin ad skenfent. Mi nnulent aqejmur ad
yerregreg d ifergeg ; mi grent timcelêin, a tt-yewqeâ $awas.
Mi fevren yirgazen, ad d-lhun d yiqerra, a ten-qeddren, ad ff$en ad zhun $ef
yiman-nsen. Ma d tilawin, ad fkent tunîicin i tidak deg ççant lxir n warraw-
nsen. Ad heyyint lêilat i$er ara ymelleê ikerri d yiîenjiren i tvewwart n uffwad-
is. Ayen ilaqen akk a t-heyyint : maççi ar asmi ara d-ssiwlen yirgazen ad
kemzent deg qerra-nsent.

Mi fukkent, ad éurent leowameâ, ad ssi$ent ticemmaâin ad d-awint lbaraka.


A s-inint : Ay aâessas, maççi d ul-iw i k-yeooan. Ad qqime$ a k-snekre$
tazwayt. Kulci yemla-ak-t Sidi Rebbi. Aql-a$ nettewêed.

Ad u$alent s asenqiqer-nsent. Ass-nni, ur ttnawalent ar a imensi n seksu : kulci


iheyya : tiêbulin d yi$erman d yiêedduren d ukanaf.
Azekka-nni ssbeê d lâid n tmezla. Mazal tefrari tafat, ad awint ssadaqa n at
lkaxert, a ten-id-éurent. Ad d-u$alent ad niwlent imekli, a t-id-swejdent deg
lawan-is : d seksuyat d yiqerra.
Si îîhur d asawen i touz ttêeyya n Sidna Yebrahim. Iggad itewlen ad zlun
akraren ad âelqen imeslax. Tilawin ad wavbent akk i wanect-n n yidim d
y
ikerciwen d yiêedfan. Attaya lâid n turin, a tilawin ! Iqerr a ad lexsen ad zelfen.

15
Ur ttnawalent ar a imensi yettaîîafen afus : ad ssewwent ayen d-yetteqliliêen
di lmerni : d tisiswa d wulawen.

Yemzel ikerri, lerbaê-is mazal fukken. Akanaf d-teooa teswiqt, ttoewwizen


yes-s lfavur. Yal ass, d imensi s yisem-is. Amezwaru d buzelluf. Azekka-nni d
ass n unegzum n yimeslax. Irgazen a ten-gezren, tilawin a ten-redêent di
lemleê. Tifêulin, a tent-bvun d tiâezlin i llufanat iwakken ur tent-ttfakkan ara
deg yiwwas : a tent-snunten. Tameddit n wass-en, d imensi n ccwa s yi$san n
y
ibervi d uffwad n yikerri. Ussan d-iteddun, ad oewzen cwiî cwiî di t$essatin n
teârurt. Neqqar : Ttif snunnet snunnet wala sqummet sqummet. Tekfa lâid,
tâedda am wavu : a wi iddren ad as-nales.

Tame$ra d lmeyyet.

Ur yekfi êed iman-is di ddunit : ala Rebbi i yekfan iman-is. Neqqar :


Medden s medden :
Ala Rebbi i yemmden.
Tiwizi d lexyurat llan di tmurt-nne$ si yemma-s n ddunit. Neqqar :
Äiwen-iyi, a k-âiwne$ :
Zzwer-iyi lxir, a k-t-rre$ ;
Maççi d Rebbi a k-agade$.
Tura a neêmed Rebbi, yuli wass $ef medden, yekfa uâenfeq fell-asen. Tislit d
lmeyyet ur beddlen ur ttbeddilen ; ddunit yes-sen i teâmer, yes-sen ara texlu.
Wigi ur sâin la zzux la nnif, ama $ef umerkanti, ama $ef uéawali. Yella deg
wawal :
Anta tuggi wer nefriê ?
Anta tuggi wer neqriê ?
Tislit d lmeyyet cebêen s l$aci :
Tislit telha s umhenni ;
Lmeyyet yelha s umâezzi.
Ddunit n Rebbi d tiwizi. Ttasen-d at lxir : lxir-agi d areîîal. Neqqar :
A mejjir, tajmilt tewwev :
Yewwev-d unebdu, a nfeyyev ( 28 ).
Aîas n l$aci i d-yettawi zzhu d uferreo : îîbel yessufu$ leâqel : tesbeâbeâ tixsi,
uzlen-d izamaren. Aîas n l$aci i d-ttawi ééyara n wudem lmeyyet. Yal tasurift
s lêasanat, yernu ad d-nemmekti ass-nne$. Ur k-ngi ara tikellax : nelha-d deg-
k, a n-lhun deg-ne$.

16
Lawan n uççi, kra n wanda yella l$aci d-yemlaêaqen ad ttaéen d tiseqquma :
ad dehnen s ubuv n ubuyeddu ne$ ad seqqin s u$enja seksu.
Anect-nni n terbutin ur ttsellikent ara sut uxxam : alamma s ufus gar yifassen.
Ur yettaooa yiwen iman-is d awêid : anda tevrurav, nîeq s îîerf n yimi, kulc i
ad yeddu d aqeffaf.
Di tme$riwin, neccdent sut uxxam : ruê sanda tenniv anâam, a m-t-id-rrent.
Ttawint-d tiwiziwin ; nutenti cc$el-nsent d cc$el n we$laca. D$a ras rreêba n
uxxam ad teffe$ ad tekcem, tivt-is $ef nnver ; ad teggar tamawt anda
tesnefsus agus, ad t-terr ( 29 ).

Ma yella d lmeyyet, sut uxxam ur ttnawalent ara. Sâant tid d-inecden iman-
nsent s yiman-nsent, ttruêunt-d anda ruêent. Akken, neqqar : anda terziv ad
talsev. Tameîîut iwmi tejreê tasa-s, nini-as :
Ruê ad telhuv d lwali :
D ddnub ma tqeddcev i nnâi.
Ma d tameîîut yettôayen, yebva cc$el-is : lid-is $er tuddma, lid-is s ameooed.

Ssadaqa n at laxert.

Ttnawalent tlawin i yat nnig wakal ;


Ur ttaooant ara at ddaw wakal.
At laxert êemmlen ad sriêen iraggen n lqut n uxxam-nsen. Ur ten-nêeqqer ara,
ur ten-nettaooa ara d imeglaz.

Mi ara d-êevrent leâwacer, nettak-asen amur-nsen, ma ulac ad leêêun ttrun


$ef tnebvavin, ad u$alen menhu mexsus. Amarezg n win i d-yeooan win n
tasa. Ayen yettmenni di ddunit, a s-t-yessiwev s aéekka-s. Ay ame$bun, a win
wer d-neooi lwali : ad yaf tiwwura medlent : kulci d asemmav, la tafat la
ddexxan. Ad d-yesmivri$ ; mi yâellem lefjer, ad yu$al yesêiîîic deg yimeîîawen.

Nettseddiq-asen i at laxert ayen ttmennin d wayen êemmlen di ddunit. Mi


sen-t-nefreq i yigellilen s ufella n yiéekwan, a ten-yawev d aêmayan kan akken
yettfuôôu. A sen-t-yefreq ugellid n leâdel akken llan irkelli, a sen-t-yessers $ef
yidis ayeffus.

17
Ulac wi i ytetten taêlalt am at laxert. Myal yiwen i t-yettawven d tacrik d
îîayhu. Nessawway-asen tarkent d-ikeççmen di tidi n uxxam-nsen. Ma yexlev
ulad abruy n lemleê di lqut, ama n loar, ama n uéar, ama n uvewwal, ad d-
mferoiowen, a s-m-jajin. Yal yiwen a s-yekkes tagella-s : mtataâen-d $ef wulac.

Mi ara ne$fel $ef at laxert-nne$, yili nutni b$an ssadaqa, ttawven-d di tirga
ne$ ttferfiren-d d iferîeîîa, ad ttezzin tennven i uxxam. Ma bedden-d $ur-ne$
di targit, nesfuêu-asen ccyav ne$ rrki. Ma d rruê d-itezzin $ef teftilt, nteww-
as tar$avt mm leffar lakked uksum, ne$ lqahwa n lkeâba crifa. A ten-yawev
$ef umnar n tewwurt ne$ $ef tmedlin n yiéekwan.

Lmut, ur ilaq ara w i ara tt-iwacin : Sidi Rebbi yeooa-tt-id d lferv fell-a$. Win
yett$unfun ayen yeânan at laxert, asmi ara d-tas mm lêeq, a s-yefk amur-is a
t-yegzer d azegzaw.

Mi ara wwven telt yyam segmi yemmut walbeâv, ayen yeooa ur t-id-yenni ara
s le$lala n wul-is, a t-id-yini deg usensi. Sseg-s akin yeîîamaâ ad d-yu$al $er
ddunit : ur irekked alamma yewwev wayyur. Ass-en, ad yerâiâec am yixf
yekksen.

Ma neb$a a t-id-nessenîeq, a nruê $er temsensit. Tameddit n wass, a néur


aéekka-s, a s-nâeyyen. Mi newwev $ur-s, a s-nessuter ayen yesgumren
ulawen-nne$, nini-as : Nâer $er temdint n lêeq, anda fettun s lêeq.
A nessens tamellalt nnig uqerru-s, a s-nini : Atta tmellalt, a k-tt-id-fke$. A $-
d-neîqev êaca s wussan imellalen. Azekka ssbeê, mi nâedda, a k-nessiwel,
tbeâ-a$-n.
Azekka-nni ssbeê, a nruê $er temsensitt. Nekkni a nleêêu, rruê ileêêu-n. Mi
newwev, ur d-ikeççem ara leâvam n temsensit alamma teârev tagella d
lemleê n uxxam-is. Ma yella kra i s-yehwan, a t-id-yessuter. Mi d-newwev s
axxam, a s-d-nessew. Ma ur d-yessuter ara, ar d-nawev a s-d-nawi taffavt : a
tt-neg d amexluv di seksu. D aksum ur nesâi ara i$es : a t-yesselmumi d
aselmumi. Ayen nnawel, a t-nefreq $ef umnar n tewwurt, d wamek ara yu$al
rruê-is s amviq-is.

18
Aêbak n lexla.

Di tmurt-nne$, yal axxam yesâa lmelk, gar win yesâan aîas d win yesâan cwiî.
Igellil, d igellil n wakal. Neffe$-d seg wakal ; nettidir deg wakal, nemvel deg
wakal. Neqqar-as : Ay akal, akken i $-tettettev i $-tettcebbiêev.
Win yellan di lêif yellué, sbedd-as leêyuv ;
Win $ef yendeh mendeh, mvel-as leâyub …
Imawlan n lexla tetten di lfayda-s ; raslmal yett$imi-d i dderya n dderya. Ma
yella win i$ef tekker, ama d aqcic ama d taqcict, ad dlun $ef ugerruj n
y
imezwura, a sen-ssawaven ala leâfu d tweqqidin n rreêma d nnfiv n loennet,
a sen-ineggi $ef yidis ayeffus.
D lexla i s-yennan : Xdem-iyi, a k-xedme$ ; ma teooiv-iyi nîaâe$ ula i k-
xedme$. Aâessas-is iferreê s win iferêen yes-s. S win t-yeslullucen, s win t-
iferrsen. Ma d win i t-yettun, yettru yettnaji $er Rebbi : âiwed-iyi afus d
y
imawalan : bezzaf nîerre$.
Argaz d tmeîîut mwatan-as i lexla : yal yiwen yeîîef taqrint-is. Argaz
yettqabal idurar d yibubdar : a ten-yefres, a ten-yekrez, a ten-yen$ec, a ten-
yeééu d ttelqim. Ad ijemmeâ tafellaêt-is, ad iâellef. Ma d tameîîut, ad teîîafar
argaz-is sdeffir, ad tnesseê ayen yeooa. Akken qqaren : izem ur ileqqev ara
tiwevfin. Fessus cc$el n tmeîîut, meâna yettnunnut. Ahbar-is d lexla ; anda
yella lmelk-is, i yella wul-is. Tiêekkarin tizedganin n zik qqarent : Yumayen n
lexla, yiwwas n uxxam.
D tameîîut i yettbeêêiren lebêayer i d-yettaken lxevra n tmurt n geddac d
asafar, ad teççev yes-s akal. D nettat i yessawaven le$bar iss hebblen isem$an
; d nettat i yettmagaren ayen ara d-yerr urgaz $er lqaâa.
Ad telqev ini$man d yizemran d yibelluven. Ad tneqqel irinen d wawwayen n
usa$ur. Ad d-tessiwev iser$uten. Lêasun, ad tader s ttâebga, ad d-tali s tayev :
A tuéwirt, rfed aceîîiv d ucuddu ;
I uxxam qerîen-d tirint n user$u.
Mebla leâvil di lexla sâeooer agudu,
I tâebbuvt a s-d-terrekmiv s u$eddu.
Tameîîut yettrebbin d ahdaf i theddef $er lexla : ur n-tettâeîîil ara. Ad d-
t
erfed d arfad lerzaq n lexla d user$u d usa$ur. Ma d taooalt tageswaêt, kulci
icudd s iri-s : deg-s cc$el n urgaz, deg-s cc$el n tameîîut. Ad texdem ayen iwmi
tezmer ; ayen d-yeqqimen, ad t-tali teégi. £ef wayagi i s-neqqar : A wer tt-
yekkes Rebbi deg yileméiyen iéewren, yettarran arafu d aêemmam.

19
Asiwev n le$bar.

Yeooa-d Rebbi imebraven d yimefraven. Si ssbeê ar ssbeê, ad tefrev tmeîîut


axxam-is ; ttabaâent-t teftilin, maççi d ivumman ugziren. Ad tehdef s aqabuc.
Ad terr s adaynin, ad t-tesbuêru. Neqqar-as : lmal am llufan : sig nekkeb. Ur
t-nettaooa ara akken ara teww tmecxixt-is si le$bar, ad ileêêu, sîenîunent
tezrurin am nwaqes.
Le$bar-nni, ad teglu yes-s tiremt ara truê $er lexla : ur t-tettaooa ara ad
yektenni di te$mert. Neqqar : Kra n wayen iwmi ara tcuêêev, ad t-tafev ; ma
d ivumman d yilefvan, ad d-aéayen s ixf-ik.
A s-tâebbi i u$yul ma yella ; ayen d-yugaren ad t-tkemmel $ef uqerru-s. Ad t-
tawi, ad t-tessers $er îîerf n tferka d agudu. Agud u aqdim ad t-t$ebber. D
le$bar i d-yettaken lerbaê. Ccix Muêend yers-d $ef tarikt-is, yewwi-t di
tecvavt-is. Anda ur yelli le$bar, ur tettili ssaba. D tibêirt i s-yennan : Mi d-
t
eééayev, a n-taéayev ; mi d-tfessusev, a n-tifsusev.
Le$bar n yizgaren d imenzuzen : kra n wansi ara yekk, ala rrbeê. D netta i mu
neqqar : zzbel yehbel. Le$bar n u$yul yelha i îîerêa n u$eddu d t$eddiwt. Wagi
n
lmal ameéyan yelha i tebêirt : yettaîîaf aman.

Lxedma n tebêirin

Kulci itekk-d si lbext,


Ar tibêirt tettekk-d si lbeêt.
Ma ur tefkiv ara taqabact s iîîew, ur d-tettawiv ara. Ma tbeddev ad twaliv ;
ma telêiv, ad d-tawiv ; ma teqqimev, ulac.
Xeddment tibêirin n ubeâli lakked tiden n waman. Tibêirt n ubeâli i d-itessen s
waman lqares, xeddment-tt metwal taddart, deg umviq yuâan iîij, yetluvan.
Tin ur nesâi ara akal di taddart, a tt-tewqem di lexla. Ttenkarent-as di lweqt ;
yal ddrireâ yettili deg-s. Acu-k, a îîerêa n t$eddiwt iwmi tezzi taga. Tibêirt n
waman tettili deg umviq deg d-nefgen waman n leêlu. Bennun-as timedwa ;
ttarrant-as targa. Aman-nni sâan aâessas. Ttselliment fell-as :
Ay aâessas n waman,
Efk-a$-d laman uvman.

Mi ara d-ssbeynen aman ijdiden, zellun-as. Ma d aman iqdimen, m i ara d-


fersent deg yizegzawen, ttnawalent dinna : ssenkarent ccyav d yiraggen. Aman
ad d-nefgen. Nutenti ur ceqqunt ur bellunt.

20
Qqaren : tibêirt am llufan : tesâ cchur fsi, tettlev. Llufan iban : ur d-teskarev
ileméi alamma ye$li ucwaw ; ur d-skaren iman alamma $lin wiyav. Ulad cc$el
n tebêirt, d win ur nesâi a$fal : itelli-d imi-s am tesraft ; wa yettak i wa. Feggel
am tem$ilt n yilef , n$ec teréev a$uver ; êewwev leêwav ; ééu lezrareâ ;
êemmer lerwas ; seçç le$bar teswev aman ; lwi lxevra, tawiv s axxam. Ayen i
tent-i$elben akk, ali tadrev, iîij yeêreq turin-im. Am wakken i s-yenna uwtul :
ur tettettev tamessavt-iw alamma tekker tmessavt-ik.
Xas yewâer llufan i ttrebga, xas tewâer tebêirt i wesnunnec, sinef ugug, terrev
ugug. Ëaca asirem ay deg-sen. Llufan ad yejjuooug yettnernay ; tibêirt ad
tessigziw tettreâriâ. Nini-as : Leâtab ur yettnaêsab : taggara ad d-tegri s liser.
Llufan ad yim$ur, ad d-yessis lerbaê. D netta i s-yennan i baba-s d yemma-s :
Beddet $ur-i ar d-f$e$ i wugur d usennan, nekk ad bedde$ $er-wen i lebda.
Ulad tibêirt : bded $er-s ar tessizdeg ajeooig ad tger axerrub, a k-tekkes ccyav
anebdu ccetwa.
Yella deg wawal : Amenzu yenzi-k lxir ; ma d aqlib yenneqlab yes-s. Aqcic ara
d-yesmenzin $er baba-s $ef zik n lêal, a t-yaf d amalal n tuyat-is ama n daxel
ama n berra. Ma d axalaf n ugermum, di nnfeâ wa ur yettaf wa. Ni$ d am$ar i
t-id-yeooan :
Yefka-yi-d Rebbi aqcic am tafat n u$erbal : netta ivall-d, nekk ff$e$.
Ulad tibêirt, kulci di lweqt-is. Yett$iti-a$-d umenzu ; ma d aqlib, lâetmad $ef
Rebbi. Mi d lawan n lerwas, ad teooev sebâa n lec$al. Nini-as : Ëewûemt
asebbav : lerzaq am lebraq. D tazuzift i lan. Ma ulac win yeççan yeçça,
wayevnin tarbut tekkes. Tin ara yesmuégen yernu tesbussuâ iman-is, fell-as i
t-nettawi inzi :
Asmi d-yecreq di Bu$ni,
Lalla telha-d d tguni ;
Asmi d-yecreq di Ëillus,
Lalla telha-d d ubernus.

Nettâassa tignewt : ur nteqqen ara tiziri i lerwas. Kif ay ass ay iv $er tebêirt ;
ma d llufan, êebsen-t leswar. Neqqar :
Ass yeooa-t-id i uêbak ;
Iv yeooa-t-id i ubrak.
Cc$el n yiv, neooa-t-id i yiqjan.

Neqqar : Tibêirt d llufan mesbubit am twaract n wudi d têellabt n uyefki.


Nesseêbibir fell-asen : ur sen-teg ara lisbab $ef yir tagnit d yir allen ; ne$ $ef

21
lmeccav ara sen-d-yekken si ttrebga. Nettmagar-iten s ddeâwa n lxir s agellid
ameqran. Nneâer $er lmalayek d yiâessasen ad ttêaraben ttâassan fell-asen.

A nerfed taqabact : d lawan ubeêêer. A nâewwed di kra yellan d lada ad iruê


akin, lmalayek a $-d-gerwent.
A Rebbi, d taqabact n ssaba ur tetbiâ lmusiba. D tin ara yessiwlen i yiserba d
y
isenda. D tin iss ara ççare$ lerêal d ise$wan. Di leânaya-nkent, a lmalayek
timâawnin, âiwnemt-a$ ; a timalalin, allemt-a$. A lmalayek tijmayâiyin i d-
ijemmâen yal d rrbeê, jemâemt-iyi-t-id.
A taqabact-iw, ur yi-sneêcamay ara, nekk ur ttunefvaêe$ ara.
A nneqqec, a ndeââu nettâenni : A Rebbi sserbeê ternuv taseqqart n ume$bun.
A Rebbi, efk-iyi-d ad fke$ i lmumnin. Ur tette$ ara weêd-i. Igellil, ur tesqave$
ara ; yal yiwen ad yeçç ayen s-yuran. A Rebbi, d lxevra taseâdit tamerbuêt
ara neçç s lehna-nne$, d tin n tasa-nne$ …

Mi ara nekker a nruê, a s-nini : Ay aâessas, ooi$-k di lehna, wwi$ tayev. Ulad
abruâ-iw d terkivt-iw ansi kkan ad yettfukti rrbeê irennu.

Nessali aêewwev, d lawan n zerriâa d wuéu. Ma yella wi i $-d-issutren a s-nefk


lezrareâ, nini-as : Ar neééu. Ma ulac ad yedwel useggas lerbaê d lerêal ; a
nesmigliz s wallen, a neggummev imetman.
Akken nesrusuy atemriw d teêjurt n ssker di dduê n llufan i neggar seddaw
yiles-nne$ ini$em d teêjurt n ssker nekmes di tyemmust n lezrareâ : llufan ad
yiéid, ad yiâziz ad yetmer ; tibêirt kra ara d-tefk s ttemra d lbenna : tiwwi am
sefsi, tiéevt am wudi.

Nzerreâ, afus-nne$ yettsemmi, imi-nne$ yettâenni : A Rebbi, ayen fki$ i wakal,


a yi-t-id-yerr. Kra ara zerâe$ ur ttxaben, ur rekkun ; ad fqefqen ad râerâen ;
ad gren icruren d ibuqalen ; ad lwin ad lewwin d isurta, wa deffir wa.
A lmalayek tixettamin, xetmemt. A tiweqqamin, weqmemt. Ad i yi-d-tebâen
sdeffir-i. A lmalayek, sifsemt akal fell-as, ur kemnen, ur $emqen.

Sakin, dayen. A nefk nnuba i lmalayek tisusamin tixettamin ad ferzent imejjan.


Imi-nne$ izemmem, yesgav aledda aéidan iwakken ad tetmer tiéid lxevra.
Mi nfukk nessemsaway akal s tqabact, ndeââu : Ay aâessas, nerra-tt deg
yi
fassen-k : err akin fell-as imcumen d temcumin. A lmalayek tiâessasin, atan
deg yifassen-nkent : afus-nne$ yeffe$-it, wa-nkent ikcem-it.

22
Mi ara takiv d tebêirt la tettkuffut am ukerfuf n teryel, maççi akken ara tt-
in-teooev ara tt-in-tafev. Tettnernay deg ujeooig, tettberdiâ deg uxerrub, am
llufan yettnernin deg yiv deg wass yetteêwioi timezla, tibêirt tetteêwioi tuffra.
Tekreh afus iêewwsen d wallen yett$ullun, limmer ad d-ters deg-s âinettu. Ur
têemmel ara wi i tt-yettrebb°iâen d wi i tt-yettleggiden. Ulad lall-is a tt-tekcem
s lemêadra : ad tejmeâ ijufar-is, ad tessider i wallen-is. Ad tleêêu tdeââu :
Sslam n Rebbi d Nnbi fell-ak, ay aâessas. A lmaleyek tiburkutin, sburektemt-
tt ; afus-iw ad d-yekkes ssya, kunemti ad d-terremt ssya. A lmalayek
yesberbiren, sebrebremt-as tacvavt-nkent deg ufus n yimakraven d
tmakravin, n yimcumen d temcumin.
Ncalleh, ad tessiwlev, a yelli, i lxir d rrbeê. Ncalleh, d lxevra ara yewwen di
lerbaê akked lfuruê.

Ass amezwaru n ufras n tliwa n leqlum, a t-nesseqcer, a nvegger iqecran d


y
iferrawen $er gar yiberdan d-yettâeddi lmal, a s-nini : Akken d-yesseblulus
lmal ara d-tesseblulsev, a taxsayt. Ma d tara n texsayt yesvaren, nettmettil-itt
$er tmeîîut iwmi ttmettaten. Llufan, nqeîîeâ-as-t s tsegnit $er tdekkart ;
tamvurt n texsayt, nettâelliq-itt deg umessak s idmaren.

Tibêirt tebda tasenîit : ccedda tfukk, ala lerbaê i d-yeqqimen. A ncebbeê


ixxamen-nne$, a ten-id-ndemmek am tremmant si yal d ssenf ; si lerêal n
texsayt s ise$wan n lebsel d ticcert, izurar n yifelfel d yimeâlaq n ukbal, ar
tyemmust n lezrareâ si yal d zziga.

Axxam, win d-ikecmen ad yewhem, ad yedhu $er-s llufan. Di tebêirt, mi ara


ten-id-ntekkes, yiwen ur yettvilli, ur yettfuoou fell-asen. Ëemmlen sser n Rebbi
d lekyasa. Nini-as : Lkimya, abrid i tekkat. Lxevra n lâali, ntekkes-itt i uxxam,
kra i zerriâa, kra i wuççi. Ayen-nniven, nettâeccir deg-s i yigellil ; ala a$eddu
yettawev-it-id : neqqar : a$eddu, vegger-it ula deg ubabder, yem$i.

Mi ara s-neîîixer i tebêirt, nettaooa-tt di ddemma n Rebbi d lmalayek.

23
Anejmeâ n lerzaq.

Ayen i$eîîel urgaz $er lqaâa, d tameîîut i t-yettqabalen. Zik tameîîut ara
yalin $ef îîejra, ma te$li-d, ad teknu taddart a tt-id-tawi $ef nnâac, d lâar
ucuha.

Asa$ur, d argaz ara t-ilewwcen, ara t-yessden ; d tameîîut ara t-yettin, ara t-
yessiwven.
Asiwev n usa$ur d aâer n leârur di lec$al n lerzaq merra. Yesâa leâtab d
y
irejjaqen d yiâenfiqen d yi$ebbaren d zzâiq ikeççmen s affwad. Yesâa lejnun.
Mi ara t-nekfu, a nvegger sebâa n tebâayin. A nezzi lukan tlata n tmellalin :
ttbeddilent aîîan. Tamezwarut a t-id-tbeyyen ; tis snat ad t-tessufe$ ; tis tlata
a neêlu.

Aneqqel n yirinen. Irgazen ad megren, ad qnen ad fsin ad$en. Ad srewten, ad


ssizedgen ard yefru lêeb $ef walim. Tilawin ad sel$ent annar ; ad heyyint iqeff a
i nneâma. D nutenti ara ynaqlen irinen, ara yniwlen i yifellaêen yeééunren i
teftilt n uzal ireqqen am zzit.

D am$ar d tem$art iméulla ara yektilen nneâma : am$ar ad yektil, lbaraka,


tam$art ad tneqqi akerfa. Irgazen ad ssden tijemmaâin n walim ; tilawin a
tent-ssiwvent s itemma.

Tewâer tendict n userwet : êaca ma s îîaqa n ufus. Ma ulac aîas n tlawin deg
uxxam, ad d-necdent timêumay n lxir. Tamakkast n uxxam a sent-tefk nneâma
akken ara teffe$ ddnub-nsent.

Llqev n tazart.

Yekcem lexrif, ssaramen $er-s medden. Lexrif am tedfert :


Lexrif, ad t-tettev, ur trewwuv ;
Tadfert, a tt-ttrebbiv, ur tâeyyuv.
Tewwa teêbult, talqimt taéidant i d-yessew Sidi Rebbi s ubeêri-s d uneznaz-is
mebla times. Tettiéid deg yimawen-nne$, tleddi tiâebbav-nne$, tettekkes
ccyav i ume$bun d lewêuc yellan di lexla. Ni$ d uccen i t-id-yeooan :
Awufan lexrif xerfayen ;
Tafsut, âamayen ;

24
Anebdu d ccetwa, yumayen !
Zik, asmi tessidir tmurt, lewwin yirgazen d tamiwin amviq d-yessefken tilwi,
tilawin leqvent. Fessrent ti$birin. Ssbeê ssefsuyent, tameddit ssemnennayent.
Ssawavent-d s axxam ; ssebdadent rremâa s ufella igretyal. Mi d-yenêel cceî n
lexla, ad âemrent rremâa, a tt-frunt, a tt-rrent s ikufan. Tissiwin, ttruccunt-
ttent s waman d lemleê ad ilqiqent, ur tettnekkar ara deg-sent twekka.

At zik, iggad yettâecciren lerzaq, ini$em ur yeîîixir ara $ef gma-s, akken t-id-
t
efka yemma-s. Yal tesâa n lgelbat, ad kksen tis âecra i ume$bun. Winna ara
yefrun ini$em n lâali iâeccer taâulit, bab-is ur s-tewwiv ara, la i ddunit la i laxert.
D aâeccer ur nesâi lbaraka, deg ur tewwiv rreêma.

Mi ara frunt tlawin tirect, ad âezlent ini$em n lmeyyet ; yettarra $ef at uxxam
yernu $ef rruê-is. Ttemyettawint d iderma, adrum i udrum. Ad fernent ini$em
n
tferni i uterras n uxxam lakked ufellaê. Rennunt i weâwin $er lexla. Yettekki
deg-s ulad inebgi. Zik, mreêba s tkeckult n yini$em akked teqbuct n yikil,
maççi s tseffayt n lqahwa, aman n wuriz iéerrawrawen.
Ad kksent ciî n lâali i llufan n dduê : a t-yesluddi, yessebleâ abziz am teêlawat
; iâeffej, ilemmed tuîîfa ; yettenâutbar deg yivudan-is seg ubziz ten-
yesmenîavayen. Ad d-nnefrent tazart tamellalt i tuowa n lwezqa, taâulit ara
ççen at uxxam, taxerbuct iâellef lmal.

Llqev n uzemmur.

Deg uneggaru n lexrif, m i ara tekcem zzit aâeqqa, lmal a t-yebdu s wuççi s
ulemmem. Tilawin ad âtadent s llqev n uzemmur axerfi iwmi teclec tfettust :
i$elli-d ur yesâi ara lqevra.
A t-id-brint, a t-âervent : d zzit tajdivt. Azemmur ur yesâi ara avegger.
Sebêan-k, a Rebbi, cc$el-ik. Taglimt ineîîven s i$es tettcercur d zzit sari.

Azemmur n yiâricen ibeddu di yennayer. Ad d-necden tiwizi n yirgazen, tayev


n tlawin. Ttruêunt $er-s s zzhu. Lemmer ttafent, d rrezq ur nettfakk ara. Ssbeê
zik, ad msawalent s llebsa zeddigen. Ttemlilint-d s lferê d zzhu am wurar n
îîbel. Mi wwven $er lexla, irgazen ad cerrwen tizemrin yurwen d azellag.
Azemmur yettutuy $er lqaâa am uêlalas. Tilawin rsent i lqaâa am tsednan :
leqvent tteênunufent mecciê mecciê, ivudan-nsent sselwiwicen di tebraêin n
uzemmur iwmi tettecruruq teglimt-is si zzit.

25
Irgazen $ef tzemrin ssenkaren amâin : ttemêamin nutni d tlawin,
ttemyettarran ssut gemmav-in gemmav-a :
Ahamt, ahamt, azemmur d aserraji !
Ahamt, ahamt, ivudan d leqâadi !
Ahamt, ahamt, tameddit ula i nawi !
Ssegrayent-as tlawin tabbext n ttliliw.
Si ssbeê ar tameddi, ur yestehza urgaz wala tameîîut di llqev, di tendeht n
umâin, yalleh yakked ttliliw. Tameddit, ad d-alint tlawin ifassen d ilmawen s
têabakt n îîya n Nnbi. Irgazen ad d-mêeroamen ad d-âebbin ttâebgat n
lemêamel n uzemmur, ad sbedden iâricen.
Aâric, lemâinesra d ucbayli êemmlen lâebd améallu. Azemmur yekreh
tukkerva : leêram yettu$al $er leêram. Win yukren ssya, Rebbi a s-t-yetlef
ssya.

26
Tizmilin

1 Ttif-iyi lkemca ukmec wala imcac ad fell-i gezzren. Imcac d iâdawen n uqjun.
Yeb$a ad d-yini dagi iâeyyalen n uxxam, a lad$a imecîaê,

2D argaz iss tella tme$ra. Tin n tlalit-is, n lextana-s, n jjwaj-is, ssin $er-s tin n
warraw-is. Taqcict ur as-nteg tame$ra alamma d asmi ara teddu d tislit, ad tejwej.

3 Tiqecwalin : tilawin, tim$arin d tleméiyin, lakked teqcicin yettilin deg uxxam.

4 Tamsikrart : axenfus ne$ mesker.

5 Ïîaq, d ayen tettveyyiâ merra âla merra mi ara tettwakellex ; tavwiqt, d ayen
tessufu$ seg uxxam tettbuddu yes-s taêbibt-is.

6Ilaq i bnadem ad iêebber i wass-a, i uzekka ad yernu i uéekka : s leâcur yettâeccir


ayla-s i ytessu bnadem i laxert-is.

7 Ixf n tulmut hcic nezzeh.

8 Aêric ad yeffe$, si îîaq, ad t-tefreq $ef temdukal-is d toiratin-is, aêric-nniven ad t-


tvegger, ula iwumi-t axaîer d yir nnwal ne$ yexser.

9 Arbayâi-agi i t-yennan d yiwet n tleméit mu d-iga baba-s tafsut niqal ara n-t-taf
deg uxxam n urgaz-is : asenduq yeççur, meâna axxam yeççur d ilexxaxen ur
nxeddem ur nheddem, awi-d kan ma yella kra ara ççen ; idemmek alad$a d tinuvin
sut tesmin

10 Yal ta teéra cc$el-is, maççi arma yella wi i s-t-yennan.

11 Aqaleb, ( ne$, am wakken s-qqaren kullass, lqaleb ), d îîabeâ, aêjur n ssker,


tiremt n ssabun, Dagi, ur neêsi ar ad d-nini ma d îîaleb ne$ d aqaleb i d-yellan i
tme$rut : tivesveft usemdey teâreq.

12 Nnif n Rebbi : leqwanen d-yerra Rebbi i jjwaj d wassa$en yellan gar yiâeyyalen n
txerrubt ; dagi, s wudem uslig, leâwayed n twizi gar yiâeyyalen n txerrubt.

27
13 Aâawdiw d argaz-is ara tt-yeooen ad d-yernu fell-as takna.

14 D yiwen n ssenf n tazart yelhan nezzeh.

15 Dllufan d-ttrebbint lmalayek. D liman ttamnen medden dakken lmalayek


ttekkant di tlalit d ttrebga n llufan. Tawinest-agi teb$a ad d-tini : I yeb$u tebded
yemma-s $er mmi-s, addud n lmalayek iman-is.

16 S
kra ttâettiben xeddmen urgaz d tmeîîut, kra din akk iwakken kan ad yebded
yeâmer uxxam, daya.

17 A tt-wwten $ef yiwet n tinzert : aneqleb ulac, segmi i lqay yerked yives-nsen.

18 Si tewwurt n ddiba $er tin n $riba : tettruê si îîerf $er îîerf n taddart, $er wid
tessen d wiyav, tettawi tettarra.

19 Drus n yinebgawen di ccetwa $er tgida, iwakken a $-d-isaê umur lâali ; aîas deg
wusu, iwakken a neêmu ; deg unebdu, d awak-agi kan, tettiv-t.

20Ur ttarrant ara aman d asawen : ur ssalayent ara tisiwa, ur ttcennifent ara
tawenza, ur ttmeêêinent ara, ur tcewwilent ara.

21 Aleqqaf : ad$a$ amecîuê neoorent tarracin iwakken ad urarent urar aqdim n


yileqqafen.

22 Tame$ra deg ulac seksu maççi d tame$ra.

23 Maççi sin n yimensawen deg sin n wuvan wa sdeffir wa, maca sin n nnwalat i yiwen n
yimensi, ig nella ntett yiwen kan.

24Asadel : d as$ar ttarran deg yimi n yi$id ne$ n ugenduz iwakken ur iteîîev ara
yemma-s. Asadel yettarra Rebbi deg yimi lmumnin ara ten-yerren $ef wuççi deg
wayyur n remvan

25 Yemma-s n Nnbi, Amina bint Wahb, maççi d tamasiêit maca ur telli ara d
tineslemt. Temmut mi yesâa Muêemmrd sebâa n yiseggasen di leâmer-is. Belêara

28
sseg-s d-ilul akin s cwiî, a s-t-kksen iwakken a t-fken i Ëlima, seg yiwet n twacult
tabadawit, at Seâd Ibn Bakr.

26Awal-agi rnu-t $er usadel d-nebder yagi ; awal n txatemt ad yili d win
yettunefken i wayyur n remvan lakked wayyur t-izwaren ne$ i d-irnan deffir-s ;
awal n rrsen ne$ ssrima yettunefk i xilla n lumur.

27 Ttamnen medden dakken lerwaê n at laxert, di leâwacer, ne$ deg yiv n lexmis d
loemâa, ttef$en-d u ttu$alen-d ttsudun deg uxxam. Ad yil sellen i kra heddren at
uxxam ; ad yil ttraoun ma yella wi ara ten-id-yemmektin, abeâda s ssadaqa. Ar asmi
ara d-yêver, ad u$alen s amviq-nsen. Wagi ur iban d acu-t : aéekka ? anu n lerwaê
? Rebbi ?

28 Yiwen n useggas, $ef wakken d-ttâawaden, seg wakken tewâer ccetwa, ad terr
tmara medden ad ççen mejjir. Iêun Rebbi, ssaba n useggas-nni d laâali-tt. Seg d-ikka
yinzi-agi yeb$an a k-yini : tagnit i k-ittunefken, fares-itt.

29Tin i s-yefsin agus yiwwas n tme$ra, tin ihi yethellan deg-s akken ilaq : a s-t-terr s
wuççi ara tt-tesseçç akken ilaq.

29
AGBUR

USU N WAWAL ....................................................................................................1


CC£EL N TMEÏÏUT YETTREBBIN .....................................................................5
IRIDEË D DDRIZ N UXXAM ..........................................................................9
Lqut n yal ass.....................................................................................................................10
Abeddel n yimensi............................................................................................................... 11
- Taceâbant ........................................................................................................... 12
- Taâacurt.………………………………………………………………………………………………….12
- Imensi n lmulud ...................................................................................................13
- Ayyur n remvan ................................................................................................ 13
- Leâid tameéyant.................................................................................................14
- Lâid tameqrant ...................................................................................................15
Tame$ra d lmeyyet ..........................................................................................................16
Ssadaqa n at laxer ............................................................................................................18
AËBAK N LEXLA ..............................................................................................................19
Asiwev n le$bar ................................................................................................................20
Lxedma n tebêirin ............................................................................................................21

Anejmeâ n lerzaq .............................................................................................................24


Aneqqel n yirinen .............................................................................................................25
Lqev n tazart .....................................................................................................................25

Lqev n uzemmur ...............................................................................................................26

30

Vous aimerez peut-être aussi