Vous êtes sur la page 1sur 2

I walus n tmeṣkiwt n yimazraren imsuddimen imaziγen

Sγur: D.Messaoudi

Deg talit taqburt, tutlayt tamaziγt tella teddukel ; γef waya, amawal-is yella
yettwasker s yimazraren imsuddimen yenkelwin aṭas s yisuddimen. Maca, s tsebbiwt
n tussda gant γef tmaziγt kra n tutlayin, ladγa taεrabt, gezmen yemγunen-nni
yeqqnen awal γer wayeḍ deg yal amazrar; s wakk-a, yerreẓ wamuri unagraw yezdin
zik tamaziγt, sakkin bdant tentaliwin la d-ttbanent d la ttemgarradent imik s imik
armi uγalent am akk-a tent-nettwali ass-a.

Ihi ass-a, ma nra ad d-nsiẓ, xerṣum kra, yal tantala γer ultma-s, yessefk ad nales i
tmeṣkiwt n yimazraren-nni s wawalen imaziγen akk-n ttwameslayen deg tmaziγt
taqburt. Tarrayt-a telha ladγa i kra n win yellan d amnaday deg taγult n useknawal
amaziγ.

Hattan dγa ikessar-a tarrayt ara neḍfer deg usuddes n wawalen ; tatrit (*) ara
yezwiren awal temmal tasnulfugurit.

Aẓar:
A. amyag  1) amyag amagnu  a) n tigawt – b) n waddad – 2) amyag uxliḍ - 3) amyag
uddis – 4) aswaγ  a) n umyag amagnu – b) n uttwaγ – 5) attwaγ  a) n umyag amagnu –
b) n uswaγ – 6) amyaγ  a) n umyag amagnu – b) n uswaγ.
B. isem  1) isem amagnu – 2) isem uddis – 3) isem n tigawt aswaγ – 4) isem n tigawt
attwaγ – 5) isem n tigawt n uttwaγ aswaγ – 6) isem n wallal – 7) isem n umeggay – 8)
aramyag.
C. arbib  1) analaw – 2) anabaw.
D. amernu  1) analaw – 2) anabaw.
E. tanzeγt.

Imedyaten :

GM :
A. (1/a) gmu (pousser, croître) – (4) segmu, segmi (faire pousser / croître, élever des
animaux) ; sgem (pousser, donner des branches) – (5/a) *nnegmu (devenir grand) –
(5/b) * ttwasegmu (ê. élevé en parlant d’animaux).
B. (1) tagmawt (croissance, épanouissement) ; tagemmi (place où poussent des plantes,
jardin) – (3) asegmu, asegmi (fait de faire croître, de faire élever)  ; asgam (fait de
croitre) – (7) *amsegmaw (éleveur) – (8) isigem (bébé) ; isegmi (jeune pousse)1

SL :
A. (1/a) sel (entendre) – (4) *sesl (faire entendre) – (5/a) ttwasel (ê. entendu) – (6/a)
myesl (s’entendre mutuellement) – (6/b) msesl (se faire entendre mutuellement).
B. (1) timesliwt (entente) ; tamsislit (phonétique) – (2) tasniselt, tasenmeslit
(phonologie) ; amesladday (phonème) ; *imesliw-imeẓriw (l’audio-visuel) – (7)
*amesla (entendeur, auditeur).
C. (1) *amettwasell (audible), imsisli, *amsislan (phonétique) ; asenmesli,
*asniselan, *asenmeslaw (phonologique) – (2) *armettwasell (inaudible).
D. (1) *msislani (phonétiquement) ; *sniselani, *senmeslawi (phonologiquement).

ḌFR :
A. (1/a) ḍfer (suivre) – (4) seḍfer (faire suivre) – (5/a) ttwaḍfer, *ttuneḍfer (ê. suivi) –
(5/b) ttuseḍfer (se faire suivre par qlq) – (6/a) myeḍfar (se suivre) – (6/b) mseḍfar (se
faire suivre mutuellement).
B. (1) *taḍfert (suite) ; *aḍeffar (suiviste) – (3) aseḍfer (fait de faire suivre, *le suivi) –
(4) attwaḍfer (fait d’être suivi) – (7) ameḍfar (suiveur, *disciple).
C. ḍeffer, deffer, deffir (derrière).

S tarrayt-a, yezmer umnaday ad d-yaf anida yegzem umazrar amsuddim akken ad


yales tuqqna-s s wawalen inekẓen ara d-yerḍel seg tentaliwin niḍen, neγ ara d-
yesnulfu s usuddem. S wakk-a dγa, nezmer ad nekki deg usebγer n tutlayt-nneγ
akken imaslayen-is ad izmiren ad d-ssenfalin yes-s s teshelt.

______________________
1. Гef yirem-a, walit Chaker (1991, p 198)

Amawal n wawalen uwεiren


addad état
amagnu ordinaire
amaslay locuteur
amazrar série
amsuddim dérivationnel
amγun lien
anagraw système
aramyag déverbatif
asebγer enrichissement
aseknawal lexicographie
imik s imik petit à petit
nkelwi ê. riche
ssenfali s’exprimer
tanzeγt préposition
tarrayt méthode
tasnulfugurit néologie
taγult domaine
tigawt action
timeṣkiwt construction
uddis composé
wamuri partiellement

Amγun γer umagrad d-yezwaren wa:


(http://thaqarvuzth.unblog.fr/langue-amazigh/sur-lirregularite-des-series-derivationnelles-du-
berbere-moderne/)

Vous aimerez peut-être aussi