Vous êtes sur la page 1sur 19

Kra iwellihen i tira n Tmazit, deg wesmel imyura.net .

Sur umeddakel-nne : aglal n At aglal- Wehran.


Leons de langue Amazighe imyura.net . Par notre
ami Taglal nait Taglal Oran.

KRA IWELLIHEN EF WADDAD AMARUZ.

D acu i d addad amaruz?


- D isem (mai d tanzet, mai d amyag) i yettbeddilen tala; s ubeddel
umagrad ne n teri tamenzut (A>U. A> WE) ne s uelluy-ines (A).
Addad ilelli: amazi. Addad amaruz: umazi. A>U.
Addad ilelli: tamazit. Addad amaruz: tmazit. A> .
Addad ilelli: axxam. Addad amaruz: wexxam. A>We.
Addad ilelli: taxxamt. Addad amaruz: texxamt A>e.

Amek i yettbeddil?
Mi ara yili deffir:
-Wemyag: Yea wuccen;
-Tenzet: Deg wexxam;
- Weman: Yiyet temart.
- Wemqim udmawan (wagi nerna-t-id kan, wamag d amyag i t-id-yessefren):
Yuzen-it umazan.
Akk ismawen ibeddun s umagrad ne s teri u ( d asuf ne d asget) a sennernu kan w ( azgen ari ne azgen n teri w ).
Imedyaten :
Uccen>wuccen. Uccanen>wuccanen. Ugel>wugel.Uglan>wuglan. Udi>wudi.
Ungal>wungalen.Ungalen>wungalen. Ulmu>wulmu
Yea-t wuccen. Tereci n wuccanen. Yeli-yas-d wugel-nni. Ffen-d wuglan-

nsent. Mellul wudi. Yelha wungal-is. Aas wungalen i yura. ezzif wulmu. Llum
yellan ef wuccen.. Tegi zeden wuccanen.
Tamawt:
Unti-nsen ur yettbeddi ara tala: Tarwa n tuccent; tarwa n tuccanin
Addad ilelli: tuccent; addad amaruz: tuccent.
Akk ismawen ibeddun s umagrad ne s teri a deg umalay asuf d wesget; a
sen-nernu kan w ( azgen ari ne azgen n teri w ).
Imedyaten :
Adal (lecic n waman)>wadal; Adalen>wadalen; Addal (sport)>waddal;
Addalen>waddalen; Azal*(ssuma/Lqima, mai akud)>wazal. Azalen>wazalen;
Allal>wallal; Allalen>wallalen; Ammas>wammas; Ammasen>wammasen;
Affar>waffar; Affaren> waffaren; Arraz>warraz; Arrazen>warrazen;
Addad>waddad; Addaden>waddaden; Akli>wakli; Aklan>waklan
Tamda yuli-tt wadal. S wazal-is. S wallalen-is. Yewer deg waddal. Yettlewi
wammas-ines si cce. Yessa-tt waffar. Acal warrazen i s-d-yeren? Yiwen
warraz kan. Ur igerrez waddad ideg yella. Amek llan waddaden-nsen? Yemlal d
wakli. ur-ne ur ttilin waklan
Tamawt: Akk ismawen n wesget i ibeddun s umagrad ne s teri a a sennernu kan w ( azgen ari ne azgen n teri w ).
Imedyaten :
Allen>wallen; Aman>waman cedha tukksa n lexrif d waman isemmaen.
Kecme di lebs n wallen-im.
* Ur yessefk ara ad nezdi ger wazal (lqima) d uzal (n wakud) deg wasuf ne deg
wesget-nsen acku mai yiwen-is deg waddad amaruz:
1) Azal-is meqqer> meqqer wazal-is. Azalen-nsen meqqrit> meqqrit wazalennsen.
2) Azal qerri>qerri uzal (akli uzal)>Izilan qerriit>qerriit izilan.
Dda Lmulud At Memmer meqqer wazal-is. D bab n wazalen.
Deg uzal qayli. Deg izilan d ideflawen.
Akk ismawen ibeddun s umagrad ne s teri a deg umalay asuf ; ma teferit-id yiwet tergalt kan, a nni ad yual d u ( a >u ) deg waddad amaruz.

Imedyaten :
Addad ilelli> a; addad amaruz>u)
Amazi> umazi; mmi-s umazi.
Amergu>umergu; yerqem umergu-nni.
Amezruy>umezru; isem-is yura deg umezruy.
Amada>umada; yera umada.
Tamawt:
Asget-nsen yettimi akken ur yettbeddil ara tala I>I:
Imazien, imerga, imezruyen, imuda.
Addad ilelli : imerga; addad amaruz: lferg imerga.
Unti-nsen yettili-d s uelluy n teri I:
Addad ilelli: tamazit, addad amaruz: tira n tmazit.
Akk ismawen ibeddun s umagrad ne s teri a deg umalay asuf ; ma
efrent-t-id snat tergalin, a nni ad yual d we ( a >we ) deg waddad
amaruz.
Imedyaten :
Amar>wemar; yiwen wemar.
Axxam>wexxam; wessi wexxam.
Argaz>wergaz; yerec weragz.
Adlis>wedlis; meqqer wedlis-nni.
Awren*>wewren; yened wewren.
Tamawt:
Asget-nsen, i-nni yettual akkaye:
Imaren>yemaren; ixxamen>yexxamen; irgazen>yergazen; idlisen>yedlisen
Unti-nsen, yettili-d akka:
Taxxamt>texxamt; tamart>temart tixxamin>texxamin; timarin>temarin
* asget n wewren yettual seg waggay-nnien, acku yettual s yiwet tergalt kan
deffir umagrad: iwernan>iwernan.
Akk ismawen ibeddun s umagrad ne s teri i deg umalay asuf ; ma teferit-id yiwet tergalt kan; i nni a sen-nernu kan y ( azgen ari ne azgen n
teri y ).

Imedyaten :
Izi> yizi; itezzi am yizi.
Iil>yiil; d bab n yiil.
Iri>yiri; s yiri-s kan.
Ii>yii; udi yettwakkas-d seg yii.
Ilef>yilef; yedderel am yilef.
Tamawt:
Asget-nsen yettili-d akka:
Izan> yizan zzin-as yizan.
Ma d unti-nsen yettili-d akka i>i, amedya:
Tileft>tileft tejhed am tileft.

Akk ismawen ibeddun s umagrad ne s teri i deg umalay asuf ; ma efrentt-id snat tergalin i ad yual d ye ( a >ye ) deg waddad amaruz.
Imedyaten :
Itbir>yetbir; d urqim am yetbir.
Itri>yetri; ireqq am yetri.
Ibki>yebki; yettellib am yebki.
Igmir>yegmir; isax yegmir.
Iri>yeri; yejueg yeri s izemran-is.
Tamawt:
Ula d asget-nsen kif kif-iten:
Itbiren> yetbiren sin yetbiren.
Ma d unti-nsen yettili-d akka i>ye, amedya:
Titbirin>tetbirin cebent tetbirin.
TASUREFT:
Ismawen ibeddun s umagrad ne s teri i deg umalay asuf ; ma myugdant
tergalin akk d tera, lada ma llant ugar n kraet tera i ad yeqqim akken d
i ( i >i ) deg waddad amaruz.
Ilili>ilili; rag ilili.
Inisi>inisi; d bu usennan inisi-nni.

Ikerri>ikerri; ur-s acciwen ikerri


Iniem>ine; Iumm iniem.
Inijel>inijel; yeef-it inijel.
Tamawt: I wakken a d-neef amaruz-nsen wigi, ur a-ierreq ara, ad nesseqdec
tanzet ddaw (as deg iqerray-nne kan):
Ddaw inijel (d awezi neqqar: ddaw yinijel!).
Tamawt:
Ula d asget-nsen kif kif-iten:
Imazien> imazien tafsut imazien.
Ma d unti-nsen yettili s uelluy n i, amedya: Timaziin>tmaziin.
Asmekti:
1) Ismawen ibeddun s u deg umalay, a sen-nernu kan wa deg wasuf d
wesget-nsen: Udi>wudi; uglan>wuglan
Unti-nsen: tuglacin>tuglacin; tungalt>tungalin
2) Ismawen ibeddun s a deg umalay asuf d wesget, a sen-nernu kan w :
addad>waddad; addaden>waddaden
Unti-nsen: taklit>taklit; taklatin>taklatin
Walit dagi daen asget n wigi: Arrac>warrac; aman>waman; allen>wallen
3) Ismawen imalayen ibeddun s a deffir-s yiwet tergalt a>u:
Amazi>umazi. Asget-nsen (i nsen) yettimi akken:
Imazien>imazien..
Unti-nsen yettli-d s uelluy n teri: Tamazit>tmazit;
tamergut>tmergut.Timaziin>tmaziin; timerga>tmerga.
4) Ismawen imalayen ibeddun s a deffir-s snat tergalin a>we:
Amrabe>wemrabe; afrux>wefrux
Asget-nsen i>ye: Imraben>yemraben; ifrax>yefrax
Unti-nsen, yettili-d akka : Tamrabe>temrabe; tafruxt>tefruxt
5) Ismawen ibeddun s tergalin, wigi ttimin akken ur ttbeddilen ara, acku d tira i
yettbeddilen mai d tirgalin:

Seksu>seksu; cilmum>cilmum; ina>ina; medden>medden;


Sediya>Sediya.
Tamawt:
Wid iran ad arun tamazit s yiwet tala, ulac deg-s tisuraf am tutlayin akk
nnien, ahat ad afen da tisuraf i wumi ur zmiren a tent-kksen:
Imi amazi>umazi; axxam>uxxam; ungal>ungal
Acuer ttarun ihi: Arrac>warrac? Tamzit>tmazit? Taxxamt>texxamt?.. acimi
ur ten-ttarun ara akk s yiwet tala?!
I wigi amek ara sen-neg ihi?Acimi ur beddlen ara tala, ttwaqalen kan deg
weris : tala>tala; taddart>taddart; tuddar>tuddar
Yelha da ma nessegra-d kra n tefyir umedyaz med Lelu:
Wigi d isefra (dagi d iwellihen)
Mai d timsirin
Ne d lewayat
Yezmer ahat d tuffa n leqel
Maca, mai d tuffa i webrid
aglal

Kra iwellihen ef wegnu n i .


I wakken ad ner amek ara naru i-yagi; anda ara yili yezdi d wawal d wanda ur
yezdi ara d wawal.
Anda ara yezdi d wawal:
1) i n yisem yezdi d wawal.
Kra n yismawen imalayen beddun s i, dagi i yezdi d wawal, imedyaten ( kra n
yismawen n wasuf): Izem, inisi, ilef, ilem, iil ur yessefk ara ad naru i-nni
yezel ef wawal, am wakka: I zi, I lef.
-- tigti n yismawen imalayen deg wesget beddun akk s i, imedyaten: Ifassen,
iarren, imawen, ilfan, izmawen, imaren..Daen ur yessefk ara ad naru inni yezel ef wawal( I zan, i lfan).

Tamawt: Tiri-nni i ne Ane U d amagrad am winna n Tefransist le chat


la maison Zik-nni asmi ulac lmaqarun amagrad di tmazit, yella ur yeni
ara d wawal: a xxam, a rgaz Maca, tura dayen yefra ccel-is, yene d wawal,
yefra wawal.
2) i n wudem wis-kra n tseftit:
Amyag yesan yiwet tergalt zdat teri: Ru, ulfu, ru
Dagi, udem wis-kra n tseftit yettili s i: Iru (tru), iulfa (tulfa), iru (tru), ira
(tra).. Tamawt: i deg wunti ur yettili ara deffir t: T(ulac)ru.
Tamawt:
-- Imyagen yesan snat tergalin zdat teri: Xdem, kcem, del.
Dagi, udem wis-kra n tseftit yettili s ye: Yexdem (texdem) yekcem (tekcem),
yedel (tedel) Tamawt: ye deg wunti yettual d te: Texdem.
-- Akk imyagen ibeddun s teri: af, ali, a
Dagi, nrennu-yas kan y: Yufa (tufa), yuli (tuli), yu (tu)
Yu awal n baba-s, ad ya awal n yemma-s. Ad yali d asawen. Yuli s igenni
-- Ula d tala umaun daen kif kif: Ikerzen, yettarun, yafen
3) i n wemqim s tenzet:
Fell-i, deg-i, seg-i, aql-i, sur-i..
Anda ur yezdi ara d wawal:
1) i n tenzet ur yeddi ara ne yettwawa ef wawal:
Fki idrimen i gma. Nni awal i yemma. Uzne i umeddakel-iw. Rri-tt i timit.
Seg wegdud i wegdud Tamawat i n tenzet yeafar-it-id yisem ( mai am
iumassa yeafar-it-id wemyag).
Amassa: Tira i nelmed/tira ay nelmed/tira nelmed.
Tanzet: Uri-as i yelli. Awal i kunwi.Taqbaylit i wegdud.
Anda ur yeddi ara d wawal:
1)i umassa ur yeddi ara ne yettwawa ef wawal:
Awal i nemla. Aerbaz i nebna. Tamazit i nera..Maca, nezmer daen ad
nbeddel i-nni s ay ula d netta ur yezdi d wawal: Awal ay nemla. Aerbaz ay
nebna. Tamazit ay nera.. yernu amassa nezmer a t-nekkes akk, awal-nne

ad yeqqim akken s unamek-ines: Awal ( ) nemla. Aerbaz ( ) nebna. Tamazit (


) nera..
-- Maca, i umassa s tenzet yedda d yid-s ( akka i yenna Kamal U errad):
Ideg, iseg, iyes, ief.. Zik nettaru-t akka : i deg, i seg, i yes, i ef
2) i Umassa zdat tzela n tnila mi ara tezwir amyag ur inee ara yid-s:
i d-nea, i d-nenna, i d-nefka, i n-nefka, i n-tuznem Maca, win n tzela n tnila
deffir wemqim yedda yid-s, acku mai d amssa, yettili kan akken ad yebu
ger tergalin: yenna-t-id, yesserwel-iken-id, yuzen-awent-id Ula d in wemqim
udmawan daen akken am tzela n tnila : I k-yenna, i yi-tea, i wen-uznen..
Maca: Yenna-yasen-t-id, tea-yas-t-id, tuzen-iken-id
Tamawt: Wigi, d kra iwellihen kan; ur tettunesab ara d tamsirt. Ma llan kra n
yesteqsiyen nezmer a d-nerr fell-asen.
Tanemmirt
S wazul n aglal

TAZELA N YIMAL AD + URMIR AERFI = IMAL


Urmir aerfi d amyag mi ara yettwasefti s tala taerfit. Deg wakud yemmal-d
tigawt ara yerun imira, maca, tala-yagi ur telli ne ur tt-nesseqdac kan akka
iman-is di teqbaylit n tura; anagar kan di drus tikkal ne deffir wemyag
yettwaseftan yakan deg yimal, amedya di tezlit-a n Ferat Imazien Imula: Ma
ban a yi-yenen, NEN-i (iyi). NEN dagi d urmir aerfi, lemmer a s-nernu
tazela n yimal AD ad yual d imal, amedya: ad nen.
TAZELA N YIMAL AD , as llant kra n taliwin-nnien i nezmer a tentnesseqdec akken ad nezger yes-sent er yimal, yecban: ARA, lada di
taliwin n wurmir ussid akk d umaun:
- ARA+AMAUN AERFI: ARA YARUN (akk udmawen). ARA+AMAUN
USSID: ARA YETTARUN (akk udmawen).
URMIR AERFI+TAZELA N YIMAL AD =IMAL
Imedyaten:
-Amyag aru deg wurmir aerfi:
aru

taru
yaru
taru
naru
tarum
tarumt
arun
tarumt
-Amyag aru deg yimal:
ad aru
ad taru
ad yaru
ad taru
ad naru
ad tarum
ad tarumt
ad arun
ad arunt
TAMAWIN:
1) Tazela n yimal d AD +amyag (ad taru), tinna n A kan iman-is di kra n
wudmawen ( a naru) tekfa, dayen!
Imedyaten:
(akka i yessefk)
ad urare
ad turare (mai a turare)
ad yurar
ad turar (mai a turar)
ad nurar (mai a nurar)
ad turarem (mai a turarem)
ad turaremt (mai a turaremt)
ad uraren
ad urarent.
Imedyaten: Azekka ad kecme er wesmel, ad afe dinna dda Muend.
** Tazela n yimal di teqbaylit tasalit AWEQQAS ne AWQAS d DI mai d

AD: DI SSE= AD AE.


TAZELA N YIMAL+TAZELA N TNILA+URMIR AERFI.
TAZELA N TNILA llant snat D d N. D temmal-d tanila ne tama n
win/wid d-yettmeslayen ; N temmal-d tanila ne tama n win/wid i wumi
nettmeslay (tikkal ula d adeg ief nemmeslay yakan). Imedyaten deg yezri :
yusa-d (ur-i ne ur-ne)
Yusa-n (ur-k ne ur-wen) . Tazela n tnila D d N teafar amyag ne
yessefar-itt wemyag ; deg yezri yessegray-itt wemyag : yura-d, yura-n .
Deg yimal ne di kra n tenza, yezwaray-itt wemyag : Mi d-yuzen, mi n-yuzen ;
ur d-nni, ur n-nni..
Mi ara temlil tzela n yimal akk d tzela n tnila, tamezwarut a s-nekkes D a
d-yegri kan A :
a d-afe/ a n-afe
a d-tafe/a n-tafe
a d-yaf/a n-yaf
a d-taf/a n-taf
a d-naf/ a n-naf
a d-tafem/ a n-tafem
a d-tafemt/ a n-tafemt
a d-afen/a n-afen
a d-afent/ a n-afent
Akken yessefk:
a d-rewle (mai ad d-rewle)
a d-trewle ( mai ad d-trewle)
a d-yerwel (mai ad d-yerwel)
a d-terwel (mai ad d-terwel)
a d-nerwel (mai ad d-nerwel)
a d-trewlem (mai ad d-trewlem)
a d-trewlemt ( mai ad d-trewlemt)
a d-rewlen (mai ad d-rewlen)

a d-rewlent (mai ad d-rewlent)


*Akk wid yettarun ad d-yual acimi ur ttarun ara daen ad n-yual?!
urket tamsertit ( mi ara yemlil D agga n tzela n tnila itett T n wudmawen n
tseftit):
Deg wawal, neqqar: a d-rewle, a d-rwel, a d-rewlem,a d-rewlemt (iruenasen yakk T-nni n wudem n tseftit), maca deg tira, yessefk akka: a d-trewle,
a d-terwel, a d-trewlem, a d-trewlemt.
Tamawin: D n tzela n yimal nessawal-it-id (di teqbaylit) d azenza am d-nni
yesan taneqqi sufella di tarabt), ma d D n tzela n tnila d agga ( am D-nni
ur nesi taneqqi di tarabt).
A d-yeddu ne a d-yefk isem-is!
TAMAWT: Tazela n tnila N ulac-itt deg waas n temnain n leqbayel: Bgayet,
Sif, Lber..; ulac-itt ula di yakk timeslayin-nnien n tmazit.
Ur yessefk ad nereq ger waya:
Ru-n (nnemgal n ru-d) d ruen!
TAZELA N YIMAL+AMQIM UDMAWAN+URMIR AERFI.
Asemmad usrid:
a yi-yekkes ne ad iyi-yekkes (mai ad yi-yekkes)
a k-yekkes ne ad ak-yekkes (mai ad k-yekkes)
a kem-yekkes ne ad akem-yekkes (mai ad kem-yekkes)
a t-yekkes ne ad at-yekkes (mai ad t-yekkes)
a tt-yekkes ne ad att-yekkes (mai ad tt-yekkes)
a -yekkes ne ad a-yekkes (mai ad -yekkes)
a ken-yekkes ne ad aken-yekkes (mai ad ken-yekkes)
a kent-yekkes ne ad akent-yekkes (mai ad kent-yekkes)
a ten-yekkes ne ad aten-yekkes (mai ad ten-yekkes)
a tent-yekkes ne ad atent-yekkes (mai ad tent-yekkes).
Asemmad arusrid:
a yi-yekkes ne ad iyi-yekkes (mai ad yi-yekkes)
a k-yekkes ne ad ak-yekkes (mai ad k-yekkes)
a m-yekkes ne ad am-yekkes (mai ad m-yekkes)
a s-yekkes ne ad as-yekkes (mai ad s-yekkes)

a s-yekkes ne ad as-yekkes (mai ad s-yekkes)


a -yekkes ne ad a-yekkes (mai ad -yekkes)
a wen-yekkes ne ad awen-yekkes (mai ad wen-yekkes)
a went*-yekkes ne ad awent*-yekkes (mai ad went*-yekkes)
a sen-yekkes ne ad asen-yekkes (mai ad sen-yekkes)
a sent-yekkes ne ad asent-yekkes (mai ad sent-yekkes).
Anda-nnien qqaren:
A kent*-yekkes ne ad akent*-yekkes (mai ad kent*-yekkes)
Di kra n tuddar di Lber n Burari, amqim di kra n wudmawen izeggir,
yettegray:
A t-tee-it= a t-tee.
TAZELA N YIMAL+AMQIM UDMAWAN+TAZELA N TNILA+URMIR AERFI.
Asemmad usrid:
a yi-d-yaf ne ad iyi-d-yaf (mai ad yi-d-yaf)
a k-id-yaf ne ad ak-id-yaf (mai ad k-id-yaf)
a kem-id-yaf ne ad akem-id-yaf (mai ad kem-id-yaf)
a t-id-yaf ne ad at-id-yaf (mai ad t-id-yaf)
a tt-id-yaf ne ad att-id-yaf (mai ad tt-id-yaf)
a -d-yaf ne ad a-d-yaf (mai ad -d-yaf)
a ken-id-yaf ne ad aken-id-yaf (mai ad ken-id-yaf)
a kent-id-yaf ne ad akent-id-yaf (mai ad kent-id-yaf)
a ten-id-yaf ne ad aten-id-yaf (mai ad ten-id-yaf)
a tent-id-yaf ne ad atent-id-yaf (mai ad tent-id-yaf).
Asemmad arusrid:
a yi-d-yaf ne ad iyi-d-yaf (mai ad yi-d-yaf)
a k-d-yaf ne ad ak-d-yaf (mai ad k-d-yaf)
a m-d-yaf ne ad am-d-yaf (mai ad m-d-yaf)
a s-d-yaf ne ad as-d-yaf (mai ad s-d-yaf)
a s-d-yaf ne ad as-d-yaf (mai ad s-d-yaf)
a -d-yaf ne ad a-d-yaf (mai ad -d-yaf)

a wen-d-yaf ne ad awen-d-yaf (mai ad wen-d-yaf)


a went*-id-yaf ne ad awent*-id-yaf (mai ad went*-id-yaf)
A sen-d-yaf ne ad asen-d-yaf (mai ad sen-d-yaf)
A sent-id-yaf ne ad asent-id-yaf (mai ad sent-id-yaf).
Anda nnien qqaren:
A kent*-id-yaf ne ad akent*-id-yaf (mai ad kent*-id-yaf)
Wigi d kra iwellihen kan (ef tzela n yimal d wanda/wamek ara tt-nesseqdec),
wamag taseftit ezzif webrid-is Maca, akken tenna tteryel/teryel i med
Ccqa/med Ben elan/Mqidec Bu lehmum: Ma ur k-id-yesseli wau n
tegrest, a k-id-yesseli wau n wemwan (lexrif); ma ur k-id-yesseli
AGLAL

AZELLUM N WEMYAG, TALA ASWA NE ASSWA* .


Azul fell-awen,
Ad nere amek ara nenu kan ilugan ideg d a-yekkat wugur. Ass-a d nnuba uzellum
n wemyag s tala aswa s/ss. Acimi d tala-yagi n weswa i d-nefren ef snat-nnien
amya d attwa?! Acku d tagi i d tala ayen kra ef wid yettarun!
as uqten wid d-yemmeslayen ef waya, as llant ass-a tjerrumin d iwfusen (manuels)
n tmazit i -d-yemmalen amek ara naru Maca, uqan (ur uqten) wid d-yessegzayen
s talqayt, u s tala fessusen timsal-a. Lada di temsalt-a uzellum n wemyag, s tala
aswa; anagar kan amid amuma i -d-yemlan kra seg-s, deg Awfus-ines dyessufe di 1987 ( s tefransist). Awfus-a ur yelli d win yellan ef wudem ufus n yakk
medden!
Awer nili d ssebba di tucca n yemdanen!
aglal

AZELLUM N WEMYAG, TALA ASWA NE ASSWA* .

*Akk imyagen ibeddun s snat tergalin zdat teri ("di tala tamenzut n wemyag"*) , ad
nettaru aswa-nsen s snat ss :
Xdem> ssexdem.Kcem>ssekcem. Rwel>sserwel.li>sseli, ndem>ssendem.
Amedya n wemyag qdec:
--Ana (aerfi ilaw): qdec>sseqdec, qedcet>ssqedcet,qedcemt>ssqedcemt.
-- Ana (ussid ilaw): qeddec>sseqdac,qeddcet>sseqdacet, qeddcemt>sseqdacemt.
-- Ana (ussid ibaw): ur qeddec>ur sseqdac, ur qeddcet>ur sseqdacet, ur qeddcemt>ur
sseqdacemt.
Izri ilaw:
qedce>ssqedce, tqedce>tessqedce, yeqdec>yesseqdec, teqdec>tesseqdec,
neqdec>nesseqdec,tqedcem>tessqedcem, tqedcemt>tessqedcemt, qedcen>ssqedcen,
qedcent>ssqedcent.
--Izri ibaw:
ur qdice>ur ssqedce, ur teqdice>ur tessqedce, yeqdec>ur yesseqdec, ur neqdic>ur
nesseqdec, ur teqdicem>ur tessqedcem, ur teqdicemt>ur tessqedcemt, ur qdicen>ur
ssqedcen, ur qdicent>ur ssqedcent.
--Urmir aerfi+ad n yimal ne yimmal1:
Ad qedce>ad ssqedce, ad tessqedce, ad yesseqdec, ad tesseqdec, ad nesseqdec,
ad tessqedcem, ad tessqedcemt, ad ssqedcen, ad ssqedcent.
--Urmir ussid ilaw:
Sseqdace, tesseqdace, yesseqdac, nesseqdac, tesseqdacem, tesseqdacemt,
sseqdacen, sseqdacent
--Urmirt ussid ibaw 2:
A s-nezwir kan ur i yal udem n tseftit akken yella deg yilaw: ur sseqdace
**Akk imyagen ibeddun s yiwet tergalt zdat teri, ad nettaru aswa-nsen s yiwet s:
Ru>sru, ulfu>sulfu, mal>smal, sew>ssew, ru>sru, ger>sger
Amedya n wemyag ru:
--Ana (aerfi ilaw): ru>sru, ruet>sruet, ruemt>sruemt.
-- Ana (ussid ilaw): ttruu>sruuy, ttruut>sruuyet, ruemt>sruuyemt
-- Ana (ussid ibaw): Ur sruuy, ur sruuyet, ur sruuyemt.
Izri ilaw:
Srue, tesrue, yesru, tesru, nesru, tesruem, tesruemt, sruen, sruent.
--Izri ibaw:
A s-nezwir kan ur i yal udem n tseftit akken yella deg yilaw: ur srue
--Urmir aerfi+ad n yimal ne yimmal 1:
Ad srue, ad tesrue, ad yesru, ad tesru, ad nesru, ad tesruem, ad tesruemt,

ad sruen, ad sruent.
--Urmir ussid ilaw:
Sruuye, tesruuye, yesruuy, tesruuy, nesruuy, tesruuyem, tesruuyemt,
sruuyen, sruuyent.
--Urmirt ussid ibaw:
A s-nezwir kan ur i yal udem n tseftit akken yella deg yilaw: ur nesruuy
***Akk imyagen ibeddun s teri (a, u, i, e) , ad nettaru aswa-nsen s snat ss :
-Ali>ssali, afeg>ssifeg urar>ssurar, urug>ssureg ifif>ssifef,
ibrik>ssibreke>sse, els>ssels, ekk>ssek
****Imyagen ibeddun s tergalt tussidt ma tefer-itt-id teri ilem e, ad nettaru aswansen s yiwet s :
Ggal>sgill, dderel>sderel
Ad sgille, ad tesgille, ad yesgill, ad tesgill, ad nesgill, ad tesgillem, ad tesgillemt, ad
sgillen, ad sgilent.
****Imyagen ibeddun s tergalt tussidt ma tefer-itt-id teri tagejdant (a, u, i), ad nettaru
aswa-nsen s snat ss :
Qqel>ssuqel, ffe>ssufe, dder>ssider, gg(w)et>ssuget, kkes>ssukes
Ssuqle, tessuqle, yessuqel, tessuqel, nessuqel, tessuqlem, tessuqlemt, ssuqlen,
ssuqlent.
1) Ma yettwakkes-d seg tala taerfit n wemyag Mel a t-naru s yiwen m : imal ;
ma yettwakkes-d si tala tussidt n wemyag i d-nebder yakan mmal a t-naru s sin mm:
immal. Acku yal yiwen amek i t-yettaru tura!
2) Ibaw d ur i tzwara n tseftit, nezmer daen a s-nessegri ara: ur yeffir, ne ur yeffir
ara. UR n teqbaylit d Ul s tumabt, d u ne d ud s tcawit. Ara ulac-it akk ne
drus-it di tantaliwin-nnien n tmazit. Yella kan di tcawit s c ne ca: ud ri-c/a .
* Aswa ne asswa yal yiwen amek t-yettaru, nekk ccuke d aswa imi amya
yettwaru kan s yiwet m.
TAMAWIN: Ur yessefk a s-nettbeddil tala i (yiwen) wemyag ilmend n wudmawen n
tseftit, tikkal s yiwen s, tikkal s snat ss.
Ur yessefk ara a t-naru akka (as akka i t-nesseqdac deg wawal):

Skecme
Teskecme
Yessekcem
Tessekcem
Nessekcem
Teskecmem
Teskecmemt
Skecmen
Skecment
Akka i yessefk (a t-naru) :
Sskecme
Tesskecme
Yessekcem
Tessekcem
Nessekcem
Tesskecmem
Tesskecmemt
Sskecmen
Sskecment
Tamawt tagejdant: Yal mi ara nekker ad nessefti kra n wemyag, yessefk ad nettual er
tala-ines tamenzut akken ad ner amek-it. Tala tamenzut n wemyag d tin ara dneddem seg wana ( amalay asuf), amedya: KREZ> SSEKREZ...
eret arut-d da ayen tegzam d wayen ur tegzim. Get iluma akken ad tessmersem
(mres>ssemres) ne ad tessqedcem (qdec>sseqdec) imyagen anda llant yiwet s d
snatss.
Sur : aglal

Anda ara neg acuddu ne acerri n tuqqna:


Amqim udmawan usrid :
--Deg yezri-Iemmel-iyi, iemmel-ik,iemmel-ikem, iemmel-it, iemmel-itt, iemmel-a,

iemmel-iken, iemmel-ikent, iemmel-iten, iemmel-itent. ( yi, k, kem, ten,


tent, ya, ken, kent,ten, tent i ufeggag n wemyag yettfakan s tera: yenak)
--Deg yimal/yimmal tala tamenzut :
A yi-iemmel, a k-iemmel, a kem-iemmel, a t-iemmel, a tt-iemmel, a iemmel, a ken-iemmel, a kent-iemmel, a ten-iemmel, a tent-iemmel.
Tala tis-snat:
Ad iyi-iemmel, ad ak-iemmel, ad akem-iemmel, ad at-iemmel, ad attiemmel, ad a-iemmel, ad aken-iemmel, ad akent-iemmel, ad ateniemmel, ad atent-iemmel.
Amqim udmawan arusrid :
--Deg yezri-Yenna-yi, yenna-yak, yenna-yam, yenna-yas, yenna-ya, yenna-yawen,
yenna-yawent/yakent, yenna-yasen, yenna-yasent. iyi, ak, am, as, a,
awen, awent/akent, asen, asent i ufeggag n wemyag yettfakan s tergalt :
yesserem-ak.)
--Deg yimal/yimmal tala tamenzut :
A yi-yini, a k-yini, a m-yini, a s-yini, a -yini, a wen-yini, a went/ kent-yini, a
sen-yini, a sent-yini.
Tala tis-snat:
Ad iyi-yini, ad ak-yini, ad am-yini, ad as-yini, ad a-yini, ad awen-yini, ad
awent/ akent-yini, ad asen-yini, ad asent-yini.
Amqim udmawan s tenzet :
Deg-i, deg-k, deg-m, deg-s, deg-ne, deg-wen, deg-went/kent, deg-sen,
deg-sent.
Fell-i, fell-ak, fell-am, fell-as, fell-ane, fell-awen, fell-awent/akent, fell-asen,
fell-asent.
Amatar ne awil n wayla :
Tira-w/inu, tira-k/inek, tira-m/inem, tira-s/ines, tira-nne, tira-nwen, tiranwent/nkent, tira-isen, tira-nsent.

Amatar ne awil n wayla s tenzet ne umernu:


Ddaw-i/aw/inu, ddaw-ak/inek, ddaw-am/inem, ddaw-as/ines, ddaw-atne,
ddaw-atwen, ddaw-atwent/atkent, ddaw-atsen, ddaw-atsent.
Amatar ne awil n wayla n yisem n timarewt :
Baba-k, baba-m, baba-s, baba-tne, baba-twen, baba-twent/tkent, babatsen, baba-tsent.
Arbib ameskan:
Argaz-a/agi/ argaz-ihin/ihinna, argaz-nni.
Amedya: Aqcic-a/agi yerec. Taqcict-a/agi tecbe Aggur-ihin yettfei.
Yir nettat-nni tab.
Arbib ameskan d umatar ne d wewil n wayla :
Tameslayt-nni-inu, tameslayt-nni-inek, tameslayt-inem, tameslayt-nni-ines,
tameslayt-nni-nne, tameslayt-nni-nwent/nkent, tameslayt-nni-nsen,
tameslayt-nni-nsent.
Tirga-nni-inu, awal-agi-inek, amezruy-ihin-ines.
Prs-nombre ne ahat tanzet n weman :
Wis-sin, wis-kra, wis-ku.wis-mraw
Wis-2, wis-3, wis-4wis-10.
Tamawin:
1) Amqim udmawan yessefar-it wemyag: yea-k. Awil n wayla yessefarit yisem: tamzit-nne.
2) amqim udmawan ilelli ne imzureg ur s-nteg ara acuddu ne acerri n
tuqqna, amedya:
Nekk/nekkini, ke/keini, kemm/kemmini, nekkni, nekkenti, kunwi,
kunemti, nutni, nutenti: Nekk ufi, ufi nekkni (mai nekk-ufi, ne ufinekkini).
3) Amqim ameskan mai am werbib ameskan, acku mai d yiwen.
Ameskan ulac deg-s acuddu ne acerri n tuqqna:
Wa/wagi/wagini , wihin/wahin/wahinna/wihinna

Ta/tagi/taginitihin/tahin/tihinna/tahinna.
Win, winna
Tin, tinna
Wi/wigi/wigini
Ti/tigi/tigini
Wid
Tid
Amedya : Wagi d asmel, asmel d wa. Tagi d tidet, tidet d ta. Wagi yenna,
winna yerwel ( dagi merra ulac acuddu)
Ssarame ur zgile ara kra !
Annar akka i yettwarwat, ma d tamazit akken i k-yehwa aru-tt !
aglal
http://www.imyura.net/TimsirinnTaglal/tabid/131/articleType/ArticleView/articleId/468/De
fault.aspx

Vous aimerez peut-être aussi