Académique Documents
Professionnel Documents
Culture Documents
Tazwert -----------------------------------------------
I. Aswir n ugemmay--------------------------------- 12
II. Aswir n wawalen---------------------------------
15
2.1. Tussda--------------------------------------------
16
21
24
38
42
43
55
Irisen-------------------------------------------------
70
__
1
Tazwert
I. Amezruy n tira
1. Tira d umezruy
Deg tazwara, tutlayin akk d timawin : imdanen, deg
tafrara n talsa, ttmeslayen tutlayin-nsen, ur tentttarun. Maca, amdan, i d-yetteffen kra kra seg tillas n
ugama, as ur yettaru, ibeddu yettales i ugama,
yessunu-it-id akken i t-yettwali deg tilewt1.
Syin akkin, llant temnain deg umaal ideg asunenni, irewwel kra kra i tilawt, armi d yiwet n tallit i
wimi semman yimassanen tallit n yiqerra ubrinen2.
Tallit-a, tettunesab d tizi ier tessawe tikli n
usmedwen n turi (taklut d usune) n uzermezruy.
S unulfu n wayen i wimi nezmer ad nessiwel tira,
tekcem talsa deg tallit tamaynut : amezruy. Bdan
ttnulfun-d yinagrawen n tira, gar-asen anagraw n tira
n Yiferunen, i wimi ssawalen tiraglift (hiroglyphes),
anagraw n tira n Cinwa (tirakti : idogramme) ; garasen, taggara, inagrawen i wimi qqaren tira tamuniqt
(criture syllabaire), am wayen i wimi nessawal agemmay
n tarabt, agemmay n Yifniqen
Agemmay-a aneggaru, qqaren-d ddmen-t Yifniqen ef
Yisumariyen (deg sin, d ierfan n usamer). D Ifniqen
ay t-yessuzzren ef yiri n yilel agrakal, d nutni i asen-t1
2
__
2
Signifiant et signifi.
__
6
__
10
Ilugan n tira
Ilugan n tira n tmazit d azrar n yilugan i yemsefaren
; d ilugan i ilaq ad yissin win i yeban ad yaru tutlayt
akken i iwata : war tucciwin.
Tarrayt : deg tutlayt, menwala-tt, llan krad n yiswiren
n teslet, iswiren n tessa. Acku tira tumrist n tmazit
ur telli d tira tamsislant tagrelant, ur telli d tira
tasnislant, terra azal i krad-nni n yiswiren n tessa n
tutlayt, seg yimesli armi d tafyirt, gar-asen awal :
1. Aswir n temsiselt-tasniselt4 : aswir-a, deg tira
tumrist, yettqabal anagraw n tira (ne agemmay).
Tuttra i iwulmen da ihi, d ta : anwi imesla n tutlayt
i wimi i ilaq ad nerr azal deg tira-ya ? S wanwi
isekkilen ara ten-naru ?
2. Aswir n wawal d unamek : s yimesla n tutlayt,
nezmer ad d-neg awalen (d yinumak-nsen).
3. Aswir n tseddast : s wawalen daen i d-skaren
medden tifyar ; s tefyar, ttmeslayen medden
tutlayt.
Ilugan n tira, d tidet, rzan iswiren merra, wa cwi, wa
nezzeh. Maca, ur neafar ara abrid-a ussnan, da. Deg
udlisfus-a5, ad ilin krad n yiswiren : agemmay, aswir n
wawalen, aswir n tezrarin (n tefyar).
4
5
__
11
I. Aswir n ugemmay
Asekkil
Isem-is
a, A
a, ara
a, B
Amedya
[], [a]
aman, azal
ba
ibrir, akbal
c, C
ca
[], []
aclim, uccen
ye
[t], [t]
ui, abereu
d, D
da
[d], [d], []
ar
[], []
e, E
[]
f, F
fa
[f]
g, G
ga
[g]
aglim, taguni
ye
[d], [dz]
tiin, taewt
h, H
ha
[h]
awelleh, ahicur
im
[], []
aallum, alalas
i, I
i, iri
[i], []
j, J
ja
[], [z]
k, K
ka
[k], [k]
l, L
la
[l]
alim, tallumt
m, M ma
[m]
imir, aman
n, N
[n]
na
__
12
adrar, tudert
aar, abla, au
ar
[], [ ]
q, Q
qil
[q]
aqadus, abquq
r, R
ra (rar)
[r]
s, S
sa (sar)
[s]
t, T
ta
[t]
ar
[], []
u, U
u, uru
iil, arum,
talet
[u]
w, W wa
[w]
awal, acwir
x, X
xa
[x]
axxam, axelxal
y, Y
ya
[j]
aylew, ayyur
z, Z
za
[z]
uzzal, izem,
annuz
ar
[]
ii, aar, la
il
[], []
alaw, arur
__
13
__
14
Amedya 1
[f], as deg-s [], ad t-naru fer ;
[aa], ad t-naru aar
Amedya 2
[taa], as deg [], ad t-naru tasea ;
[i], ad t-naru ies.
Ad nessemres isekkilen o, p, v deg yismawen
imalayen ijenaen, amedya: Paul, Pavlov, Lpari.
__
15
__
16
__
17
a) s n usswa
la / lla
fru / ferru
bu / beu
b) gar wurmir d wurmir ussid
er / err,
sel / sell,
gzem / gezzem,
krez / kerrez
zwir / zewwir [zeggwir, zeggir]
bru / berru,
fru / ferru,
fsu / fessu,
bu / beu13, atg.
fsi/fessi [fetti].
c) gar yisem n tigawt d yisem n umeskar
agzar/agezzar,
azdam/azeddam,
axda / axedda
d) gar wawalen (d ismawen ne d imyagen)
Deg tegnit-a tussda tessemgirid gar wawalen.
13
__
20
Nezmer ad nessiwel
baba
[baba] = [baba]
ibawen
[ibawen] = [ibawen]
idis, adrar
igenni
[igenni] = [igenni]
argaz
[argaz] = [argaz]
akal, akufi
tatut, tata
Alugen 4 : Tanit14
Isekkilen g, k, , x, q, lan, deg tmenna, azal n tanit.
Acku tanit ur tli azal asnislan, ur as-nettarra azal deg
tira. Ihi :
Ad naru
Nezmer ad nessiwel
aglim, gma
akbal, akked
alem, arab
axlenj, taxzant
[axwlenj] =
[taxzant]
[axlenj],
[taxwzant] =
__
22
nezmer ad nessiwel
ttu
[u] = [ttu]
tidet ()
[tide] = [tidett]
irezzef
[ireef] = [irezzef]
Lezzayer
[Leayer] = [Lezzayer]
()
15
__
23
ur nettaru
arum
(*arume)
tasarut
(*tasarute)
gzem
(*gzeme)
gem, gen, ger, er, sel, se, sew, er > [edl], ... [egm], ...
(azamul, anamek-is : nesmenyif )
Alugen 9 : R1R2R3 R1R2eR3 / R1eR2R3
Mi ara msefarent kradet n tergalin tierfiyin deg
wawal, ad naru e :
- gar tergalt tamezwarut d tis snat : [almsir] alemsir,
- ne gar tis snat d tis kradet : [gzm] gzem, [tabzrt]
tabzert, [azgr] azger, [amgr] amger.
Alugen 10 : mi ara tili tergalt tis snat d tussidt, ad naru
e sdat-s :
[tamut] tameut, [tamddurt] tameddurt,
[azddam] azeddam, [tillli] tilelli.
G.M. 9 : gar tergalt tussidt d tergalt taerfit ilaq ad
naru e, anagar ma tuniqt yebdan s tergalt tis snat d
turgilt16 : RR(R) ne ReR.
tussna (< issin), tuffa (< ffe), tazzla (< azzel), atg.
mmtemt (<mmet), ddmemt (<ddem), kerrzen (<kerrez),
atg.
2.4. Addad amaruz
Isem, deg tmazit, deg tegti, ur-s sin n waddaden17 :
addad ilelli d waddad amaruz. Isem yettili deg waddad
amaruz :
16
__
25
(addad amaruz)
Abruri, yewt-d.
__
26
te : deg
yewwi-kent
yewwi-ten
yewwi-tent
Iwsilen usriden i yettabaen amyag i
yettfakkan s tergalt (amedya : aker)
yuker-iyi
yuker-ik
yuker-ikem
yuker-it
yuker-itt
yuker-a
yuker-iken
yuker-ikent
yuker-iten
yuker-itent
Iwsilen arusriden (i yettualen deg wadeg n
yisemmaden arusriden) i yettabaen amyag i
yettfakkan s teri (amedya : awi)
yewwi-yi
yewwi-yak
yewwi-yam
yewwi-yas
yewwi-ya
__
31
yewwi-yawen
yewwi-yawent
yewwi-yasen
yewwi-yasent
Iwsilen arusriden i yettabaen amyag i
yettfakkan s tergalt (amedya : aker)
yuker-iyi
yuker-ak
yuker-am
yuker-as
yuker-a
yuker-awen
yuker-awent
yuker-asen
yuker-asent
G.M. 10 : ur nettaru tizdit gar tzela n wurmir, ad, d
umyag, acku yezmer ad d-yekcem wawal-nnien garasen :
Ad ye. Ad taru. Ad yefu. Ad rzun. atg.
Ad yes-s taru tabrat ; Ad fell-as yefu Rebbi ; ad ur-s rzun,
atg.
ama sdat umyag
__
32
yiwet-nwent
yiwen-nsen
yiwet-nsent
b) Arbib ameskan20 (n tiin, n tigguga, n ubdar, n
tient)
ass-a21 ; azekka-nni ; taddart-ihin, tameut-nni ; argaznnien, tamurt-nnien, atg.
- n tiin : taddart-a
- n tigguga : taddart-ihin
- n ubdar : taddart-nni
- n tient : taddart-nnien
G.M. 12 : tettekk tezdit
a) gar urbib ameskan d umqim n wayla : argaz-nniines22.
b) gar umqim ameskan d umqim n wayla : win-nsen,
tin-nne, wid-iw, atg.
c) gar yiwsilen-a ma msefaren : widak-nni-nne, tidaknni-nne ( tidak-nni, nne/nne tidak-nni).
__
35
fell
fell-i
fell-ak
fell-am
fell-as
fell-a/fell-ane
fell-a/ fell-ante
fell-awen
fell-awent
fell-asen
fell-asent
deg-sent
ddaw
ddaw-i (-aw)
ddaw-ak
ddaw-am
ddaw-as
ddaw-atne
ddaw-atente
ddaw-atwen
ddaw-atwent
ddaw-atsen (-sen)
ddaw-atsent (-sent)
gar
gar-i
gar-ak
gar-am
gar-as
gar-ane
gar-ante
gar-awen
gar-awent
gar-asen
__
37
gar-asent
G.M. 13 : llant aas n tegnatin ideg ur nettaru tizdit,
gar-asent :
a) gar wis d uman ay t-iefren : wis sin, wis krad, atg.
b) gar yimuren n yismawen uddisen : tislit n unar,
Yusef u Qasi, Si Muend u Mend, atg.
3.2. Tamsertit deg tezrart (gar wawalen)
Ama deg taggara n wawal, ama gar wawalen, llan kra
n yimesla ttemyezririn : tettili temsertit gar yimesli
aneggaru n wawal amezwaru d yimesli amezwaru n
wawal wis sin.
Alugen 17 : deg tira tumrist, tettekkes temsertit i tebu
tili.
Hatna yimesla i terza temsertit (tafelwit) :
Tamsertit
Gar
tenzet n
Ad naru
Nezmer
nessiwel
ad
n [tasa-ttmeut]
[tasantmeut]
awal
d tecret n waddad
urgaz ;
amaruz w/u deg
aman
yisem.
wasif
n [awal-wwergaz] =
[gwergaz],
n [bbwergaz] ;
[aman-bbwasif]
__
38
bbwid
d tecret n waddad
[tajmattajmat n
amaruz y deg yisem.
yyergazen]
yirgazen
[ggergazen]
d f n yisem yebdan tamurt
yes-s.
Fama
[tamurt-f-Fama]
m-
[awal-r-ebbi]
d [argaz t-tmeut]
= [argaz
meut]
[t-tamelant ]
=
[-amelant
]
d
yimataren ad tawi,
udmawanen t, n ad tawi, ad
deg umyag.
tawimt; ad
Gar d n
nawi
tzela n
wurmir ad
__
39
Gar tzela
[add-awi] = [addd umatar udmawan ad d-tawi ;
n tnila d
tawi] ; [add-awi]
t deg umyag.
ad d-tawi
= [add-tawi]
Gar
[teni-t]
=
umatar
d t n umqim awsil teni-t ;
[teni-] ; [teniudmawan asemmad usrid.
teni-tent
ent]
Gar y n
umassa
ay
ay yea, d
arum !; ay
yemmuten,
d umatar y/i deg
d amar! ;
umyag
ne
deg
d nekk ay
umaun.
iruen ; i
nekk ay
iru
[ig-gea
d
arum] = [aggea d arum] ;
[ig-gemmuten, d
amar] = [aggemmuten
d
amar] ; [d nekk
ag-gruen] ; [i
nekk ag-gru]
Gar
umassa i
d ayen i
yenwa ; d
ke
i
d umatar y/i deg
yean ; d
umyag
ne
deg
netta
i
umaun.
iferrnen ;
akka
i
iru d asfel
[d ayen i-genwa] ;
[d ke i-gean] ;
[d
netta
igferrnen] ; [akka
i-gru d asfel]
Gar f n
d w ne u n waddad ef wakal ; [ef-fakal] ; [eftenzet
amaruz n yisem.
ef uxxam fexxam]
ef
Gar g n d w n umqim i
tenza deg yebdan yes-s
d seg
d w ne u n waddad
amaruz n yisem.
__
40
Nezmer ad nessiwel
[ur yufara] = [ur yufiyara]
Ur d-yenni ara
Akka i as-nni
[akk-i s-nni]
Yesseli izem
[yessel-izem]
Yeswa aman
[yesw-aman]
Yaru urrifen-is !
[yar-urrifn-is]
Ad yebnu axxam
[ad yebn-axxam]
Mi ara d-yual
[m-ara d-yual]
Ma ur yelli
[m-ur yelli]
__
41
__
42
__
43
23
24
__
44
Kra n yisumar-ien
Tamsertit, mai gar wawalen kan i tella (er alugen
17) ; tella, deg kra n tmeslayin, ula deg wawal. Ihi, win
i yettarun, yessefk ad d-yezg nnig tmeslayt-is (ne,
lemmer nettaf, nnig tantala-s) akken ad as-fehmen
wiya ayen yura.
Deg kra n tmeslayin (n teqbaylit), tettili temsertit deg
wawal : mi ara mlilen sin n yimesla, ttualen, deg
tmenna, d imesla-nnien ur nelli deg uar n wawal.
__
45
Ad naru
Nezmer ad
nessiwel
[zder] = [zzer]
[aggur],
[taebbwajt],
[iebbwamen]
[ww] = [bbw]
taewwajt,
iewwamen
[ww] = [gg]
d [c] n uar n
sucef
wawal
d [] n uar n
siew,
gar [s] n wawal
usswa
d [] n uar n
se
wawal
d [j] n uar n suji
__
46
[cucef]
[jiew] = [ciew]
[ce]
[cuji] = [juji]
wawal
d [z] n uar n
sizdeg
wawal
[zizdeg]
d
[d]
n
gar [s] n
tenzet ier sdat, sdeffir
tanzet s
tene
[sdat] =
[zdeffir]
[zzat],
Ad naru
__
47
(yawwi-n],
(< awi)
Nezmer ad d-nini
[yebbwi], [yeppwi], [yeggwi], ...
Yessefk ad nessemgired gar ssu (> usu), sew (> tissit), ssew (> aseswi), seww
(> asewwi).
25
__
48
ke,
Nezmer ad nsiwel
kemm [nekki], [nekkini] [keini], [kei],
[kemmi] [kemmini]
axxam-a
da
akka
__
49
Anida-nnien
Yusa-n.
Yusa-d.
Ad n-ase.
Ad d-asen
__
50
__
51
__
53
Kra n yidlisen
1. Achab, R. (1979), Langue berbre (kabyle) :
Initiation lcriture, Paris, Imedyazen.
2. Bouamara, K. d wiya (2009), Ilugan n tira n
tmazit, tarigt n yimeskaren, Bgayet. [2005,
Talantikit].
3. Groupe dEtudes Berbres (1989), Initiation
lcriture, 2e dition, Bgayet, Edition Aar, 1989.
4. Mammeri M. (1990), Tajerrumt n tmazit (tantala
taqbaylit)[Grammaire berbre (kabyle)], Alger,
Bouchne.
5. Actes de la table ronde internationale
Phonologie et notation usuelle dans le domaine
berbre , Inalco, avril 1993, Etudes et Documents
Berbres, 11, 1994 ; 12, 1995.
6. Chaker, S. (1996, labor par), Propositions pour la
notation usuelle base latine du berbre, synthse des
travaux de latelier Problmes en suspens de la
notation usuelle base latine du berbre (24 et
25 juin 1996), Inalco, Paris.
7. Rabehi, A. (2011), Anagraw n yisem, Timsirin i
yexdem i useggas wis sin n turagt n tmazit,
Tasdawit n Bgayet.
***************
__
54
Tijena
am : temmal-d aserwes
(tessefar isem deg waddad
amaruz, ma seg yismawen i
ilan addad). Raget am yilili.
ar : temmal-d tilist
(tessefar isem deg waddad
ilelli). Awi-t ar asif tee-t.
d : temmal-d asdukel
(tessefar isem deg waddad
amaruz, ma seg yismawen i
ilan addad). Yedda d
uewwal-is. er akked.
d : temmal-d tilawt
(tessefar isem deg waddad
ilelli). Ur d asesu, ur d
aemzu, ur d amzur ikessu.
ddaw : temmal-d adeg
(tessefar isem deg waddad
amaruz, ma seg yismawen i
ilan addad). Tettuseqdac
da Nnig ubrid, ddaw ubrid,
leqrar-is, d abrid.
n:
temmal-d
ayla
(tessefar isem deg waddad
amaruz, ma seg yismawen i
ilan addad). Izerfan n umdan
d yizerfan n tmeut.
s:
temmal-d
allal
(tessefar isem deg waddad
amaruz, ma seg yismawen i
ilan addad). Mai s yir awal
iferrun medden timsal.
s : temmal-d tanila
(tessefar isem deg waddad
ilelli). Yerza-d urib s
axxam-is.
sdat : temmal-d adeg
(tessefar isem deg waddad
amaruz, ma seg yismawen i
ilan addad). Gnen sdat
tewwurt.
temmal-d
asdukel.
Tessefar amqim awsil, ur
tessefar isem. Yid-wen kan
i nettemsefham.
ef : temmal-d adeg
(tessefar isem deg waddad
amaruz, ma seg yismawen i
ilan addad). Yefka tazmert-is
ef warraw-is.
uqbel : tettuseqdac i
wadeg, i wakud ne i tallit
(tessefar isem deg waddad
ilelli). Uqbel taddart, ad tafe
timessit.
er : temmal-d tanila
(tessefar isem deg waddad
amaruz, ma seg yismawen i
ilan addad). Yunag er tmura
n medden.
ur : temmal-d ayla
(tessefar isem deg waddad
amaruz, ma seg yismawen i
ilan addad). Tidet, attan ur
medden.
__
58
Arma
yewwe-d
nemsefham.
akken : er iwakken.
ara
ammar :
temmal-d
tuggdi. S amebun ur
nettenne ammar ad a-dyessiwel.
axaer :
temmal-d
timentilt. an tamurt axaer
ulac lxedma.
belli : tasunt war azal.
Iban d netta. ; Iban belli d
netta. er dakken.
amzun :
temmal-d
aserwes. Tettecrurd amzun d
tasekkurt.
aredmani :
temmal-d
amsefer ne amyizwer n
snat n tigawin. Ad ye,
aredmani ad yessired tumas-is.
armi : tettuseqdac i
wakud. Tettarra iwsilen n
umyag i tt-id-iefren er
sdat. Armi d-yewwe i t-wala.
da : temmal-d amsefer
n snat n tigawin. Mi tekfa
tmera yefra wurar da yeggra-d
iman-is.
arma :
tettuseqdac
wadeg ne i wakud.
Tettarra iwsilen n umyag i
tt-id-iefren er deffir.
lemmer :
temmal-d
tawtilt. Kul wa yeqqar :
Lemmer imdanen akk am
nekk tili tgerrez.
lukan : er lemmer.
ma : temmal-d tawtilt.
Ma yuki-d, ad inadi fell-ak.
mena :
temmal-d
tanmegla. Teba mena ur
tezmir ara. er maca.
maca :
temmal-d
tanmegla. Teba maca ur
tezmir ara.
mi : temmal-d akud. Mi
i fki afus deg gma, i ri ad dtaz nnuba.
mulac :
temmal-d
tiseggray. Efk-as amur-is
mulac ad terfu. [# ma ulac :
Ma ulac irden, a-d timin.]
ne : temmal-d afran.
Ad teddu ne ad teqqime ?
niqal :
temmal-d
tanmegla. Niqal yeqbel, yual
yendem.
as :
temmal-d
tanmegla. as aar yewwe
aekka, asirem, ur yei allaiw.
__
60
wannag : er wamma.
zi : er zien.
zien : temmal-d asidet
n wayen ur nil. Nekk
ttamne-t
zien
netta,
yeskiddib.
Kra n yimattaren
acal : yemmal-d akta.
Acal i yesa deg tezi ?
acimi :
yemmal-d
tamentilt. Acimi i tugi ?
ukud :
yemmal-d
amdakel. Ukud i teare ?
__
62
Kra n yimqimen
Asget
Amalay
Unti
Nekni
Kunwi
Nutni
Nkenti
Nunemti
Nutenti
Asuf
Amalay
Unti
Asget
Amalay
Unti
baba- / baba-inu
baba-k
baba-m
baba-s
baba-tne
baba-twen
baba-tsen
baba-tente
baba-twent
baba-tsent
__
63
Asget
Amalay
Unti
sin -nne
sin -nwen
sin nnte
sin -nwent
sin -nsen
sin nsent
Aman
Asuf
Tawsit Amalay
Unti
Udem
1
yezla-yi / yeddem-iyi
2
yezla-k
yezla-kem
yeddem-ik yeddem-ikem
3
yezla-t
yezla-tt
yeddem-it
yeddem-itt
Asget
Amalay
yezla-ya
yezla-ken
yeddem-iken
yezla-ten
yeddem-iten
Unti
/ yeddem-a
yezla-kent
yeddem-ikent
yezla-tent
yeddem-itent
Asget
Amalay
Unti
ad a- yezlu / ad a-yeddem
ad ken- yezlu
ad kent-yezlu
ad ken- yeddem
ad kent-yeddem
ad ten-yezlu
ad tent-yezlu
ad ten-yeddem
ad tent-yeddem
Asuf
Amalay
Asget
Unti
Amalay
yura-yi / yeddem-iyi
Unti
yura-ya
yeddem-a
yura-yawen
yura-yawent
yeddem-awen
yeddem-awent
yura-yasen
yura-yasent
yeddem-asen
yeddem-asent
yura-yak
yura-yam
yeddem-ak
yeddem-am
yura-yas / yeddem-as
Asget
Amalay
Unti
ad a- yaru / ad a-yeddem
ad awen- yaru
ad awent- yaru
ad awen-yeddem
ad awent-yeddem
ad asen- yaru
ad asent- yaru
ad asen-yeddem
ad asent-yeddem
Imqimen imeskanen30
Ameskan n tiin
Asuf
Asget
Arawsan
Amalay
wa
wi
Unti
ta
ti
Arawsan
aya
__
65
Ameskan n waggug
Amalay
wihin
widakihin
Asuf
Asget
Unti
tihin
tidakihin
Ameskan n ubdar
Amalay
win
wid
Asuf
Asget
Arawsan
Unti
tin
tid
Arawsan
ayen
Ameskan n tient
Asuf
Asget
Amalay
waye, winnnien
wiya, widnnien
Unti
taye, tin-nnien
Arawsan
tiya, tid-nnien
ayen-nnien
Arawsan
Amqim amattar31
Asuf
Asget
Arawsan
Amalay
anwa
anwi
Unti
anta
anti
Arawsan
wi
__
66
Amqim amassa
i : amassa, yemmal-d
ayen i yerzan asentel. D win
i teqre ara k-yernun.
ay : er i.
__
67
Kra n yimerna
akken1 : yemmal-d akud.
Akken kan i d-yebda ameslay,
ssusmen akk.
seldazekka : yemmal-d
akud. Tafaska-nni n tmedyazt
ad tebdu seldazekka.
sendielli :
yemmal-d
akud. Tabrat i as-uzne
sendielli, yeef-itt.
aseggas-a :
yemmal-d
akud. Aseggas-a qessiet
tegrest.
akken3 :
yemmal-d
amek. Mai akken i ak-nni
ad txedme, akka.
sendilindi :
yemmal-d
akud. Yekfa tauri sendilindi.
Yettuseqdac d umyag i
yeftin er wurmir ussid, i dyemmalen tannumi. Yallas
yettraju talwit.]
da : yemmal-d adeg. Ke
qqim da, nekk ad nadi anidannien.
tameddit :
yemmal-d
akud. Timlilit, tameddit deg
tesdawit.
tazwara :
yemmal-d
akud. Tazwra yemmeslay-d s
teqbaylit, yekfa-tt s tefransist.
Kra n tzeliwin
n : yemmal-d tanila n
tigawt i yettruun seg tama
n win i yettmeslayen er
tama n win i wimi
yettmeslay. Yusa-n (yusa
er din). Ad n-ase (ad ase
er din).
ad : yessefar afeggag n
umyag deg wurmir ne deg
wurmir ussid, qqaren-as
tazela n wurmir. Yettarrad iwsilen n umyag er sdat.
Awal-nni
i
a-iqeren,
yennejma deg wulawen, ass-a
ad asen-t-id-nini. (Matoub
Lounes).
d : yemmal-d tanila n
tigawt i yettruun seg tama
n win i wimi yettmeslay er
tama n win i yettmeslayen.
Yusa-d (yusa er da). Ad dase (ad ase er da).
la : yessfar afeggag n
umyag deg wurmir ussid
kan, qqaren-as tazela n
wurmir ussid. i-t la
__
70
ur : yemmal-d tibawt.
Yessefar aseru, d anisem
ne d anemyag. ef waya,
tazela n tibawt, d tazela n
tefyirt, terza taseddas n
tefyirt, ur terzi tala n
umyag.
Aseru, d anisem : s
umata,
d
amur-nni
amezwaru (ur) kan i
yettilin. Yessefar uddus
amesru ideg d isem ay d
aseru. Ur d asesu, ur d
aemzu, ur d amzur ikessu.
Aseru, d anemyag :
afeggag n umyag, deg yizri
ibaw ne deg wurmir ussid.
Yettarra-d iwsilen n umyag
i yessefer er sdat. S
umata, yezga yetteddu yid-s
ulawumi : Ulawumi
tarewla ef tidet.
Irisen
Aris 1 : Lecal n diri
Asmi tella teqbaylit d tidet, llan lecal ur
xeddmen ara at tmurt-nne ; ur zellun ara deg ssuq,
ur ttualen ara d iebbalen, d ikeyyalen, d imekkasen,
d ixerrazen ; ur snuzun ara timellalin n tyuza, ur
ceen ara deg tmeriwin.
I izellun deg ssuq, d aklan ne d wid i irefden
tacaqurt am nutni, ar ass-a n wussan, ur ten-yettnasab
edd, as lasel-nsen d ierriyen. Deg Yiren-nne,
ulac aklan, ala sin n yixxamen i d-nessawe : yiwen
deg at Xelli, waye deg at Yequb. Aklan n at Xelli d
iberkanen, tura ffen tamurt, ruen. Wid n at Yequb
mazal-iten, yecbe uksum-nsen am nutni am
Leqbayel-nnien, walakin ssena-nsen d tagezzart,
yiwen ur asen-yettak tawellit ; s lbed i d-zewwen.
Iebbalen rnu-ten er yigezzaren, wid izeden
deg at Yequb d iberraniyen ; d tarewla ay d-rewlen
seg tmurt-nsen, ualen d iebbalen iwakken ur
ttualen ara deg ttar. Llan deg-sen tlata ne reba n
yixxamen, ma d tura yeggra-d ala yiwen n uxxam d at
li u isa, ula d iceaen seg-sen. Leqbayel ur
xeddmen ara ssena-ya ; i iceen ala tilawin ; ula d
tigad-a, yessi-s n tfamilt ur ceent ara ; degmi mi ara
ilaqeb walbe aebbal yeqqar-as-d :
Rnu lehdur, nekni nekkat bel, tilawin-nwen
ceent .
__
70
Aris 2 : Asefru
Ru a wlidi, ur fell-i ssenduy aman
Ke, meqqre
Nekk, ur ad bdi reman
If-ik, icab
Iarren ief tetteddu ulwan,
Leqel yeffe-ik,
Ur theddre deg wayen yellan,
I ak-d-yeggran d aekka,
Nekk ad ae win i yi-yehwan.
[Hanoteau A. (1858), Essai de grammaire kabyle. Les principes du langage parl
par les populations du versant nord du Jurjura par les Igaouaoouen ou Zouaoua, suivi
de notes et dune notice sur quelques inscriptions en caractres dits tifinagh et en langue
tamachrt, Bastide, Alger, p.298.]
__
71
Aris 5 : Tazwert
Deg udlis i yura ebderreman Iben Xeldun
ef umezruy n Yimazien mi yewwe ad yemmeslay
ef Yizennaten, yenna belli : ezlen iman-nsen deg
temer n yiman-nsen, ur asen-gin lesab i yierfannnien, sqiien i yimsufar i yetteddin deg tmuransen, yerna tteddun daymen ile deg ufus. Maca
imennuen-nsen nutni d yierfan i asen-d-yezzin ne
d yigeldan i ten-iuwren, ur ten-urin ara.
Yerna Iben Xeldun yenna belli : ssebba n
ustehzi-ya, d tikli i tela tarabt gar-asen wala er
yigeldan-nsen, ur sersen ara deg yimura iwakken ad
arun amezruy-nsen, armi aric ameqqran seg-s, yeli.
Ula mi sbedden tigeldiwin, ala kra n lexber n lexyal i
d-fen seg-sent. Taggara, yenna Iben Xeldun belli
d lexbarat-nni ief ttnadin yismazrayen deg kul
amkan ; a ssed-nsen ma ufan lerra-nsen iwakken ad
ten-id-ssukksen seg lam er tafat ideg ara ten-walin
akk medden.
Tin i yeran d Yizennaten, tera d Yimazien
akk seg wasmi yebda umezruy-nsen, mi d-kecmen
Yifniqen tamurt-nsen deg lqern wis tnac uqbel issa.
Kra, nnan d kra i xedmen Yimazien zik, ur t-yeri
edd, acku edd ur t-yuri. Ayen akk i d-ttawin
__
75
__
77
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Aris 6 : Inzan
Qeran ma yezwar s imi, tamemt ma teggra iwimi.
Awal, ma wezzil, yefra, ma ezzif, ad d-yarew kra.
Iles yettawal-itent, aqerru yetta-itent.
Bu yiles, medden akk ines.
Tilisa n wawal am tlisa n wakal.
Win yesuqquten awal, deg dewessu i yettnawal.
Aris 7 : Tamart n setti
Tugna tamezwarut i d-yettasen er walla, mi ara
tt-id mmekti, d tin n umdan ur tessexle tudert. D tin
n umdan i werin nessin tuggdi i yurzen talsa, s la-is d
tedyanin-is.
Ulac ula d yiwen n uwellih deg wudem-is ara dyemmlen ma terfa ne tennuna. Inezgumen-is akk,
as ggten, ur ten-tei ad d-fflen.
__
78
__
82