Vous êtes sur la page 1sur 52

TAMAZIqT

Yulyu 2968
Ur yettnuz ara
Agemmay 03

Asigez 04
Addad amaruz 05

Tizdit 07

Tamsertit gar wawalen 10

Tamsertit deg wawal 12

Timlilit n teɣra 14

Tamlellit n yilem 15

Amyag 16

Tinzaɣ 19

Tisɣunin – isuraz 22

Imattaren 25

Imqimen 26

Imerna 31

Tizelɣiwin 35

Amassaɣ 36

Iferdisen imseɣra 37

Izwiren 38
TAMAZIqT
Asekkil Isem-is Amedya Asekkil Isem-is Amedya
a, A a, aɣra aman, azal m, M ma imir, aman
b, B ba ibrir, akbal n, N na inigi, aslen, ini
c, C ca aclim, uccen ɣ, Γ ɣar iɣil, aɣrum, taleɣt
č, Č yeč učči, aberčečču q, Q qil aqadus, abquq
d, D da adrar, tudert r, R ra (rar) amrar, iri, urar
ḍ, Ḍ ḍar aḍar, ablaḍ, aḍu s, S sa (sar) usu, tasa, tissit
e, E ilem, tiɣri n yilem izem, ales t, T ta tata, atrar, tatut
f, F fa afus, tuffra, ilef ṭ, Ṭ ṭar aṭas, iṭij, imeṭṭi
g, G ga aglim, taguni u, U u, uɣru ul, ulmu, usu
ǧ, Ǧ yeǧ tiǧǧin, taǧǧewt w, W wa awal, acwir
h, H ha awelleh, ahicur x, X xa axxam, axelxal
ḥ, Ḥ ḥim aḥallum, aḥlalas y, Y ya aylew, ayyur
i, I i, iɣri itri, izi, imi z, Z za uzzal, izem, annuz
j, J ja ajlal, tiji, inijel ẓ, Ẓ ẓar iẓi, aẓar, laẓ
k, K ka akal, ikil, asaka ε, Ɛ εil aεlaw, aεrur
l, L la alim, tallumt
Isekkilen-nniḍen, am ṛ, ṣ (r akked s ufayen), o, p, v d timerna i d-rennun ɣef wid n
ugemmay unnim.
fffffffffffffffffffffff
Ad naru isekkilen ṛ akked ṣ mi ara izmiren kan ad ssemgirden gar wawalen deg
talɣiwin-nsen tiḥerfiyin. Amedya : fuṛṛ / furr ; faṛes / fares ; ṛbu / rbu * ṣṣif / ssif,
ṣṣerr / sserr, aṣufi / asufi, ṣeyyed / seyyed.

Imesli d usekkil Tazegnaggaɣt


Yal imesli nettaru-t s yiwen n usekkil, anda i yebɣu Isekkilen t d z lan, deg tmenna, azal n tzegnaggaɣt, i
yili, deg tazwara n wawal, deg tlemmast neɣ deg ttarun zik ţ = [ts], ž = [dz]. Maca, deg tira, ţ ad yuɣal tt,
taggara. ž ad yuɣal zz (s usiknew n usekkil) : Ttu, Lezzayer…
Deg taggara n wawal, ad naru yiwen n t kan : tidet,
Tussda turet, tuget,atg.
Imesli ussid yettaru s usiknew n usekkil : tameṭṭut,
tazemmurt, yerreẓ, izegger, ddu, kker, atg. Llant Tufayt
snat n taggayin n tussda : tin n tnumi d tin n tjerrumt. Deg tmaziɣt n wassa llant kradet n tufayin n tidet :
/ẓ/, /ḍ/,/ṭ/ : aẓar, iẓi, aḍar, aḍu, iṭij, aṭṭan, atg.
Tiggeɣt d tzenzeɣt
Isekkilen b, d, g, k, t, lan, deg tmenna, sin n Tiɣri n yilem (e)
wazalen, aggaɣ d uzenzaɣ ; acku tizenzeɣt ur tli azal Deg tmaziɣt n ugafa, llant kradet n teɣra i ilan azal
asnislan, ur asen-nettarra azal deg tira (tumrist). asnislan : /a/, /u/, /i/. Tiɣri n yilem, [e], ur tli azal-a :
ttarran-tt deg tira tumrist akken ad tifsus tɣuri.
Tanɣit * Ur nettaru e deg taggara n wawal.
Isekkilen g, k, ɣ, x, q, lan, deg tmenna, azal n Nettaru e deg tazwara n kra n yimyagen : ečč, eg,
tanɣit. Acku tanɣit ur tli azal asnislan, ur as- els, enz, atg.
nettarra azal deg tira : aglim, akbal, alɣem, Mi ara mseḍfarent kradet n tergalin tiḥerfiyin deg
axlenj, atg. wawal, ad naru e : alemsir,azger, azzel, atg.
TAMAZIqT
Asigez neɣ asenqeḍ, ila azal meqqren, yettarra azal i usgunfu, ibeddi, asesten,
abhat, abdar, atg., i yellan deg timawt. Asigez, d taluft tameɣradt.

Amkan n yisekkilen imeqqranen : asekkil ameqqran, yettili deg sin n yimeḍqan kan :

Deg tazwara n tefyirt : Tafyirt, tbeddu s usekkil ameqqran, tettfakka s wagaz (tinqiḍt) (.).
Yečča, yeswa. D argaz. Ssuq, ssbeḥ. Γur-i yiwen n umdakel.

Deg tazwara n yisem n umdan neɣ n umkan (tamdint, tamurt, atg.) :


Boulifa, Mammeri, Belɛid at Ɛli, Dallet ; Fransa, Lalman, Marikan, Lpari, Tizi, Bgayet, atg.

Deg waddad amaruz, d asekkil amezwaru ay d ameqqran :


Tamurt n Yigawawen…

Deg unagraw n usigez i ssemrasen, llan yizamulen-a :


aqqa neɣ aɛeqqa (.), ticcert (,), ticcert aqqa (;), sin n waqqayen wa nnig wa (:),
aqqa n tuttra (?), aqqa n ubhat (!), krad n waqqayen (...),
gar tacciwin (( )), gar tuccar (« »), acciwen ([ ]), aseṭṭef (iseṭṭaf) ({ }),
yugar, yif (>), ddaw, yir (<), ajerrid amezlagu (/),
tira i ilan ajerrid s wadda (abc), tira tamezlagut (abc), tira tazurant (abc), atg.
Yal azamul ɣur-s alugen n usemres. S usemres n yizamulen-a ay nferrez anamek n tefyirt :
Tameṭṭut, n temdint. (~ tameṭṭut n temdint ...) ;
D kecc ! (~ D kecc. ~ D kecc ?) ;
Cqan-iyi medden ma nnan ! (= Ur yi-cqin medden ma nnan.) ;
Ur uksaneɣ ara ! (= Uksaneɣ ?), atg.

Ismawen uzzigen (wid n yimukan, wid n yimdanen), nettaru-ten :


Akken ttwanṭaqen : Iɣil Ɛli (mačči Iɣil n Ɛli) : Iɣil Bbammas (neɣ Iɣil Wwammas, mačči Iɣil n
Wammas) ; Tawrirt Musa (mačči Tawrirt n Musa), Tizi Wezzu, atg.
Neɣ, akken i llan ttarun ya (deg waddad aɣarim, « l‘état Civil » ) :
 Ama d ismawen n Yimaziɣen : J.-E. Amrouche, Marguerite- Taos Amrouche, Mouloud
Mammeri, Mouloud Feraoun, Kateb Yacine, …
 Ama d iberraniyen : J.-M. Dallet, K. Prasse, André Basset, L. Galand, …
Ismawen n tmura (neɣ n temdinin) tiberraniyin, ad ten-naru akken i ttarun ya : Paris, New
york, Londres (London), Tokyo,… anagar wid i yettumezɣen ya ara naru akka : Fransa,
Budapest, Lalman, Marikan, Sɛudi …
TAMAZIqT 1/2

Isem, deg tmaziɣt, deg tegti, ɣur-s sin n waddaden : addad ilelli d waddad amaruz.

Isem yettili deg waddad amaruz,

ma d asemmad imsegzi (n umatar udmawan neɣ n umqim awsil asemmad usrid) deffir
umyag :
Yewt-d ubruri. ----- Abruri yewt-d.
Yesseɣli-tt texxamt-nni. ----- Taxxamt-nni, yesseɣli-tt.

ma yeḍfer tanzeɣt (seg tenzaɣ yesseḍfaren addad amaruz) :


Yekkat uzzal. ----- Yekkat s wuzzal.
Yerfed ifassen s igenni. ----- Yerfed-it s yifassen.

ma yeḍfer isem neɣ amḍan, tili tenzeɣt n gar-asen neɣ ur telli :


yiwen n urgaz, yiwet n tmeṭṭut, sin n wussan, snat n teqcicin, tamurt n umalu ; Iɣil
Ujilban, Tizi Wezzu, Iɣil Wwammas atg.

Llan yismawen ur nli addad :


imalayen i yebdan s tergalt d kra n wuntiyen iwezzlanen :
fad, laẓ, tama, tala, tara, tili, timmi, tizi, ticci, taluft, taddart, atg.

d yismawen untiyen i yebdan s teɣri u :


tudert, tuddar, turet, tuzzar, atg.

Llant tenzaɣ i yesseḍfaren isem deg waddad ilelli : s (n tnila), ar


(arma d), mebla, war, atg.
Yewt-it s afus. (tanila) ----- Yewt-it s ufus. (allal);
Ar axxam, tesgunfuḍ ! ----- Yewweḍ ɣer uxxam.

Tanzeɣt d i d-yemmalen tilawt tesseḍfar addad ilelli :


Tedda d tislit. (tilawt) ----- Tedda d teslit. (tanzeɣt)

Yewwi-d ad nessemgired gar :


Taxxamt tubrikt (tubrikt d arbib)
Taxxamt n tubrikt (tubrikt d isem).
TAMAZIqT 2/2

Ismawen imalayen ibeddun s a : llant snat n talɣiwin :


Tamezwarut : addad ilelli a /addad amaruz u
afud → ufud, asafu → usafu, aḍris → uḍris, axxam → uxxam
Tis snat : addad ilelli a / addad amaruz wa
awal → wawal , asif → wasif, akal → wakal

Ismawen imalayen i ibeddun s i : deg timawt i iɣelli, ur t-id-nessusruy, yettuɣal deg umkan-is y.
Mi ara yili yisem ibeddu s i, deg waddad amaruz ad as-nernu kan y.
Addad ilelli i / addad amaruz yi
idis → yidis, iffis → yiffis, iɣallen → yiɣallen, irgazen → yirgazen

Ismawen imalayen ibeddun s u, akken i yebɣu yili yisem ibeddun s u, d asuf neɣ d asget, deg
waddad amaruz ad as-nernu w.
Addad ilelli u / addad amaruz wu
ul → wul, udem → wudem, uccen → wuccen, ungifen → wungifen, ungalen → wungalen

Tamawt 1 : deg tira d tɣuri n wayen i yuran, yessefk ad neḍfer ilugan-a, maca
deg ususru nezmer ad d-nessiwel akken nennum,
amedya : uxxam (= [uxxam] = [wexxam])

Tamawt 2 :
v Llan yismawen, lan snat n talɣiwin n waddad amaruz : afud / ufud / wafud
v Llan yismawen, d tasenfelt-nsen war tussda i ilan addad amaruz :
tirugza / trugza ; tirrugza / tirrugza
v Llan yismawen ideg talɣa n waddad amaruz tettbeddil ilmend n tussda :
adaynin / udaynin ; addaynin / waddaynin.

Ismawen untiyen i ibeddun s a : deg tegnit-a (deg yismawen i ilan addad), addad amaruz,
yettili s sin n wudmawen :
Aɣelluy n teɣri (ta → t– deg yismawen ilan taɣessa taR1ɣ—, d taluft n tira kan)
tamurt → tmurt, tameṭṭut → tmeṭṭut, talaba → tlaba
Abeddel n teɣri s yilem (ta → te deg yismawen ilan taɣessa taR1R2ɣ—, d taluft n tira kan)
taɣrast → teɣrast, tagmert → tegmert, taswalt → teswalt

Ismawen untiyen i ibeddun s i :


S uɣelluy n teɣri-nni (ti → t– deg yismawen i ilan taɣessa tiR1ɣ—) :
tilelli → tlelli, tirugza → trugza, tisekrin →tsekrin, tizemrin →tzemrin
S yilem deg wadeg n teɣri-nni (ti → te deg yismawen i ilan taɣessa taR1R2ɣ—) :
timɣarin → temɣarin, tiqcicin → teqcicin
TAMAZIqT 1/3

Tizdit d yiwen n wallal n tira, ibeṭṭu izeddi ɣef tikelt ; teskan-d sin n wawalen gar-asen assaɣ.
Tetteqqen gar wawal agejdan d yimezzayen-is. Tettili tezdit :

gar umyag d wawalen i as-d-yezzin : amqim asemmad usrid, amqim asemmad arusrid, tazelɣa
n tnila.
ama deffir umyag :
yewwi-t, yewwi-t-id ; yewwi-yas, yewwi-yas-d ; yewwi-yas-t ; yewwi-yas-t-id.
Iwsilen usriden (i yettuɣalen deg wadeg n yisemmaden usriden) i yettabaɛen amyag i
yettfakkan s teɣri :
amedya : awi : yewwi-yi, yewwi-kem, yewwi-k, yewwi-t, yewwi-tt, yewwi- yaɣ,
yewwi-ken, yewwi-kent, yewwi-ten, yewwi-tent
Iwsilen usriden i yettabaɛen amyag i yettfakkan s tergalt :
amedya : aker : yuker-iyi, yuker-ik, yuker-ikem, yuker-it, yuker-itt, yuker-aɣ, yuker-iken,
yuker-ikent, yuker-iten, yuker-itent
Iwsilen arusriden (i yettuɣalen deg wadeg n yisemmaden arusriden) i yettabaɛen amyag i
yettfakkan s teɣri :
amedya : awi : yewwi-yi, yewwi-yak, yewwi-yam, yewwi-yas, yewwi-yaɣ, yewwi-yawen,
yewwi-yawent, yewwi-yasen, yewwi-yasent
Iwsilen arusriden i yettabaɛen amyag i yettfakkan s tergalt :
amedya : aker : yuker-iyi, yuker-ak, yuker-am, yuker-as, yuker-aɣ, yuker-awen,
yuker-awent, yuker-asen, yuker-asent

ur nettaru tizdit gar tzelɣa n wurmir, ad, d umyag, acku yezmer ad


d-yekcem wawal-nniḍen gar-asen :
Ad yečč. Ad taruḍ. Ad yeɛfu. Ad rzun. atg.
Ad yes-s taruḍ tabrat ; Ad fell-as yeɛfu Rebbi ; ad ɣur-s rzun, atg.

ama sdat umyag :


D netta i t-yewwin ; Akka i as-nniɣ : [akkaysenniɣ] = [akkisenniɣ] = akkiyasenniɣ] =
[akkidasenniɣ] = akkaydasenniɣ] ; D netta i as-t-yewwin ; D netta i as-t-id-yewwin, atg.

Mi ara mseḍfaren wawalen tama n umyag, amsizwer-nsen d wa :


arusrid-usrid-tanila.
Deffir wusrid, tazelɣa n tnila, d neɣ n, irennu sdat-s i : yewwi-t-id ;
yewwi-tent-id, atg.
TAMAZIqT 2/3

gar yisem d yiwsilen-is :


Amqim n wayla n yisem amagnu :
afus-is (-ines) ; axxam-nneɣ, tamurt-nsen, atg.
afus-iw (-inu), afus-ik (inek), afus-im (-inem), afus-is (-ines), afus-nneɣ, afus-nteɣ,
afus-nwen, afus-nwent, afus-nsen, afus-nsent

Amqim n wayla n yisem n timmarewt :


baba-m, yelli-k, mmi-s, aḍewwal-is [aḍeggwal-is], xali-tneɣ ; jeddi-twen, atg.
baba, baba-k, baba-m, baba-s, baba-tneɣ, baba-tenteɣ, baba-twen, baba-twent,
baba-tsen, baba-tsent

Amqim n wayla n umḍan:


yiwen-is, sin-nwen, yiwen-nsen (= am netta, am nettat), atg.
yiwen-iw, yiwen-ik, yiwet-im, yiwen-is, yiwet-is, yiwen-nneɣ, yiwet-nteɣ, yiwen-nwen,
yiwet-nwent, yiwen-nsen, yiwet-nsent

Arbib ameskan (n tiẓin, n tigguga, n ubdar, n tiḍent):


ass-a ; azekka-nni ; taddart-ihin, tameṭṭut-nni ; argaz-nniḍen, tamurt-nniḍen, atg.
n tiẓin : taddart-a, n tigguga : taddart-ihin, n ubdar : taddart-nni,
n tiḍent : taddart-nniḍen

Seg gar talɣiwin n ubrib ameskan, yewwi-d ad naru -nni (imir-nni) ɣas
nessawal tikwal [imir-enn], yewwi-d ad naru -a (imir-a) ɣas nessawal tikwal
[imir-agi, imir-ayi].
Yewwi-d ad nessemgired deg tira gar ass-a (ass ideg nella) d assa (tallit
tamirant, zzman n tura, ideg nedder).

tettekk tezdit gar urbib ameskan d umqim n wayla : argaz-nni-ines.


v Ma ur nuri tizdit gar urbib ameskan d umqim n wayla, ad d-teffeɣ
tefyirt : argaz-nni, ines = argaz-nni, d ayla-s.
tettekk tezdit gar umqim ameskan d umqim n wayla : win-nsen, tin-nneɣ,
wid-iw, atg.
tettekk tezdit gar yiwsilen-a ma mseḍfaren :
widak-nni-nneɣ, tidak-nni-nneɣ (tidak-nni, nneɣ / nneɣ tidak-nni).
TAMAZIqT 3/3

gar tenzeɣt d umqim n wayla :

fell :
fell-i, fell-ak, fell-am, fell-as, fell-aɣ/fell-aneɣ, fell-aɣ/ fell-anteɣ, fell-awen,fell-awent,
fell-asen, fell-asent

deg, seg, nnig, ɣur… :


deg-i, deg-k, deg-m, deg-s, deg-neɣ, deg-nteɣ, deg-wen, deg-went, deg-sen, deg-sent

ddaw :
ddaw-i (-aw), ddaw-ak, ddaw-am, ddaw-as, ddaw-atneɣ, ddaw-atenteɣ, ddaw-atwen,
ddaw-atwent, ddaw-atsen (-sen), ddaw-atsent (-sent)

gar :
gar-i, gar-ak, gar-am, gar-as, gar-aneɣ, gar-anteɣ, gar-awen, gar-awent, gar-asen,
gar-asent

llant aṭas n tegnatin ideg ur nettaru tizdit, gar-asent :

gar wis d umḍan ay t-iḍefren : wis sin, wis krad, atg.

gar yimuren n yismawen uddisen : tislit n unẓar, Yusef u Qasi, Si Muḥend u


Mḥend, atg.
TAMAZIqT 1/2

Tamsertit deg tezrart (gar wawalen) : Ama deg taggara n wawal, ama gar wawalen, llan kra n
yimesla ttemyezririn : tettili temsertit gar yimesli aneggaru n wawal
amezwaru d yimesli amezwaru n wawal wis sin.

Deg tira tumrist, tettekkes temsertit i tebɣu tili.

Tamsertit Ad naru Nezmer ad nessiwel


d tecreḍt n wunti t
tasa n tmeṭṭut [tasa-ttmeṭṭut] = [tasantmeṭṭut]
deg tazwara n yisem.
d tecreḍt n waddad awal n urgaz [awal-wwergaz] = [gwergaz], [bbw ergaz]
amaruz w/u deg
yisem. aman n wasif [aman-bbwasif]
d w n umqim i awal n wid i
[awal bbwid igceṭṛen]
yebdan yes-s iceṭren
Gar d tecreḍt n waddad
Tajmaɛt n yirgazen [tajmaɛtyyergazen] = [ggergazen]
tenzeɣt n amaruz y deg yisem.
d f n yisem yebdan
tamurt n Faḍma [tamurt-f-Faḍma]
yes-s.
d m n yisem yebdan
ddin n Muḥemmed [din m-Muḥemmed]
yes-s.
d r n yisem yebdan
awal n Rebbi [awal-r-Ṛebbi]
yes-s.
d l n yisem yebdan
Tagennurt n lalla [tagennurt-l-lalla]
yes-s.

Tamsertit Ad naru Nezmer ad nessiwel


d w n yisem am win [am-min]
Gar m n
(/amqim) yebdan am win ! [am-min]
tenzeɣt am
yes-s. am wakal [am-makal]

Tamsertit Ad naru Nezmer ad nessiwel


Gar d tecreḍt n wunti t
deg yisem. argaz d tmeṭṭut [argaz t-tmeṭṭut] = [argaz ţ-ţmeṭṭut]
tenzeɣt d

Tamsertit Ad naru Nezmer ad nessiwel


Gar tzelɣa d tecreḍt n wunti t d tamelḥant
[t-tamelḥant …] = [ţ-ţamelḥant …]
n tilawt d deg yisem. teqcict-nni

Tamsertit Ad naru Nezmer ad nessiwel


d yimataren ad tawiḍ, [at-tawiḍ] = [aţ-ţawiḍ],
Gar d n
udmawanen t—, n— ad tawi, [at-tawi] = [aţ-ţawi],
tzelɣa n
deg umyag. ad tawimt; [at-tawimt] = [aţ-ţawimt] ;
wurmir ad
ad nawi [an-nawi]
TAMAZIqT 2/2

Tamsertit Ad naru Nezmer ad nessiwel


Gar d n
d t n umqim awsil ad t-tawiḍ ; [a t-tawiḍ];
tzelɣa n
asemmad usrid. ad ten-nawi [aten-nawi]
wurmir ad

Tamsertit Ad naru Nezmer ad nessiwel


Gar tzelɣa d umatar udmawan ad d-tawi ; [add-awi] = [add-tawi] ;
n tnila d t— deg umyag. ad d-tawiḍ [add-awiḍ] = [add-tawiḍ]

Tamsertit Ad naru Nezmer ad nessiwel


Gar
d t n umqim awsil tenɣiḍ-t ; [tenɣiṭ-t] = [tenɣiṭ-ṭ] ;
umatar
udmawan ḍ asemmad usrid. tenɣiḍ-tent [tenɣiṭ-ṭent]

Tamsertit Ad naru Nezmer ad nessiwel


ay yecca, d aɣrum !; [ig-gecca d aɣrum] = [aggecca d aɣrum] ;
d umatar y/i
ay yemmuten, d [ig-gemmuten, d amɣar] = [aggemmuten
Gar y n deg umyag
amɣar! ; d amɣar] ;
umassaɣ ay neɣ deg
d nekk ay iruḥen ; [d nekk ag-gruḥen] ;
umaɣun.
i nekk ay iruḥ [i nekk ag-gruḥ]

Tamsertit Ad naru Nezmer ad nessiwel


d ayen i yenwa ; [d ayen i-genwa] ;
Gar d umatar y/i deg d kečč i yeččan ; [d kečč i-geččan] ;
umassaɣ i umyag neɣ deg umaɣun. d netta i iferrnen ; [d netta i-gferrnen] ;
akka i iruḥ d asfel [akka i-gruḥ d asfel]

Tamsertit Ad naru Nezmer ad nessiwel


Gar f n d w neɣ u n waddad ɣef wakal ; [ɣef-fakal] ;
tenzeɣt
ɣef amaruz n yisem. ɣef uxxam [ɣef-fexxam]

Tamsertit Ad naru Nezmer ad nessiwel


d w n umqim i deg wa ; [deggwa] ;
Gar g n yebdan yes-s seg wa ɣer wa [seggwa[ɣer wa]
tenzaɣ
deg d seg d w neɣ u n waddad Seg uxxam ; [seg- gwexxam] = [seg-gexxam] ;
amaruz n yisem. Deg waman [deg-gwaman]

llant kra n tegnatin ur llint d tamsertit talugant : ɣas yella umedya


[d] + [n] = [nn], ɣas ma nettaru ad nawi i nessawal [an-nawi], yella idni [idni],
laden-is [ladn-is], yedneb [yedneb] atg.
fffffffffffffffffffffff
TAMAZIqT 1/2

Deg kra n tmeslayin (n teqbaylit), tettili temsertit deg wawal : mi ara mlilen sin n yimesla,
ttuɣalen, deg tmenna, d imesla-nniḍen ur nelli deg uẓar n wawal.

Ugur n temsertit deg wawal, deg tmenna,


tifrat-is, deg tira, d tuɣalin ɣer uẓar n wawal-nni.

Tamsertit Ad naru Nezmer ad nessiwel


tayaziḍt, [tayaziṭ],
gar [ḍ] neɣ [d] n d [t] n umur wis sin n tamnaḍt ; [tamnaṭ];
uẓar n wawal tecreḍt n wunti. tabridt, [tabriṭ],
tayeddidt [tayeddiṭ]
gar [l] n uẓar n ldiɣ tawwurt, [lliɣ tabburt],
d [d] n uẓar n wawal.
wawal seldazekka [sellazekka]
gar [s] n uẓar n
d [d] n uẓar n wawal. sder [zder] = [zzer]
wawal
ayyaw (<taywa), [aggaw],
[yy] = [gg] ayyur, [aggur],
mayyu [maggu]
taɛewwajt, [taɛebbwajt],
[ww] = [bbw]
iɛwwamen [iɛebbwamen]
rewwel (< rwel), [reggwel]  [reggel],
[ww] = [gg] awway (< awi), [aggay] = [aggway],
aḍewwal (<sḍewlet) [aḍeggwal]

d [c] n uẓar n wawal sucef [cucef]

d [ǧ] n uẓar
siǧǧew, [jiǧǧew] = [ciǧǧew]
n wawal

gar [s] n usswaɣ d [č] n uẓar n wawal sečč [cečč]

d [j] n uẓar n wawal suji [cuji] = [juji]

d [z] n uẓar
sizdeg [zizdeg]
n wawal
d [d] n tenzeɣt iɣer sdat, [zdat] = [zzat],
gar [s] n tanzeɣt s
tenṭeḍ sdeffir [zdeffir]
TAMAZIqT 2/2

llan kra n yimesla ttawḍen, deg kra n tmeslayin, akkin i tzenzeɣt, ttawḍen ɣer wulwu
aneggaru, deg tmenna. Llan daɣen kra n yimesla ttɣaren deg kra n tmeslayin. Deg tira,
yessefk ad d-nessekfel imesla inesliyen, ama d wid i yuɣ wulwu ama d wid i tuɣ taɣert.

Imesla i yettalwin

Ulwu Ad naru Γas yella wanda qqaren


takerza (< krez), [tayerza],
[k] > [k]> [y]
tikersi (< kres), ... [tiyersi], ...
tuga, [tuya],
gma, [yma],
[g] > [ g] > [y] igenni, [iyenni] (< [igenni]),
seg, [si] (< [*sey] < [seg]),
deg, ... [di] (< [*dey] < deø]), ...
(yewwi)-ten, [(yewwi)-hen, (yawwi)-n],
[t] > [t] > [h] > Ø
nutni, ... [nuhni], ...

Imesla i yettɣaren

Deg tmenna, imesli [ww] yezmer ad d-yefk, almend n tmeslayt : [bbw ], [ppw ], [kkw ], [mmw ], [ggw ],
maca ad t-naru ww.

Ad naru Nezmer ad d-nini


yewwi (< awi) [yebbwi], [yeppwi], [yeggwi], ...
yewweḍ (< aweḍ) [yebbweḍ], [yeppweḍ], [yeggweḍ], ...
yewwel (< awel) [yebbwel], [yeppwel], [yeggwel], ...
yewwen (< awen) [yebbwen], [yeppwen], [yeggwen], ..
yewwa (< eww) [yebbwa], [yeppwa], [yeggwa], ...
yesseww (< seww < eww ~ ssew < sew)* [yessebbw ], [yesseppw ], [yesseggw ], ...
* Yessefk ad nessemgired gar ssu (> usu), sew (> tissit),
ssew (> aseswi), seww (> asewwi).

[k] n yekkat, urmir ussid n umyag ewt, yekka-d seg tussda n w,


maca ad t-naru akken i t-nessawal : yekkat.
ffffffffffffffffff
TAMAZIqT
Deg tmaziɣt, ur zmirent ara snat n teɣra ad mseḍfarent deg
tmenna, ama deg wawal, ama gar sin n wawalen (deg tezrart).

Mi ara mseḍfaren sin n wawalen, amezwaru yeggra s teɣri, wis sin yebda s teɣri :
tamezwarut tɣelli, deg tmenna, maca, nettaru-tt.

Ad naru Nezmer ad nessiwel


Ur yufi ara [ur yufara] = [ur yufiyara]
Ur d-yenni ara [ur d-yennara] = [ur d-yenniyara]
Akka i as-nniɣ [akk-i s-nniɣ]
Yesseɣli izem [yesseɣl-izem]
Yeswa aman [yesw-aman]
Yaru urrifen-is ! [yar-urrifn-is]
Ad yebnu axxam [ad yebn-axxam]
Mi ara d-yuɣal… [m-ara d-yuɣal]
Ma ur yelli… [m-ur yelli]

Yettekk y gar teɣra, ineṭṭeḍ ɣer teɣri n tzelɣa n usiwel, ɣer umqim arusrid ma yusa-d deffir
umyag kan, nettaru-t :

Ay argaz! ; ini-yas ; yenna-yasen


akka i asen-yenna [akkayasenyenna]/[akkiyasenyenna]/[akkadasenyenna]/[akkidasenyenna]/
[akkasenyenna]/[akkisenyenna].

Tiɣri tis snat tettuɣal d tazegneɣrit (d azgen n teɣri), maca nettaru-tt d tiɣri :

ma ulac [ma-wlac],
yella ulac-it [yella-wlac-it] ;
mi ulac [mi-wlac],
lhan i usufeɣ [lhan i-wsufeɣ].

[i] + [i] = [ig] : D timɣarin i iɛemren tudrin (ẓer tamsertit gar wawalen).
ffffffffffffffffffff
TAMAZIqT
Tiɣri n yilem, tettbeddil amkan deg wawal, deg
tmenna d tira, almend n tɣessa n wawal-nni.

Tiɣri n yilem, e, tettbeddil amkan deg wawal almend n tɣessa tamsislant n wawal-nni :

[yezger] d [zegreɣ], d sin wawalen n yiwen n ufeggag (yebḍaten umatar udmawan), maca,

– deg [yezger], e yella gar y d z, d gar g d r ;


– deg [zegreɣ], e yella gar z d g d gar r d ɣ.

[azrem] d [izerman] d sin n wawalen n yiwen n ufeggag (yiwen d asuf, wayeḍ d asget), maca,

– deg [azrem], e yella gar r d m ;


– deg [izerman], e yella gar z d r.

Seg wawal ɣer wayeḍ, tiɣri n yilem, tezmer ad tbeddel amkan deg tmenna, ur tettbeddil
amkan deg tira.

Mi ara d-yernu wawal-iḍen deffir wawal-nni, e yellan deg tunṭiqt taneggarut, yettbeddil daɣen
amkan deg tmenna, maca deg tira, yettaṭṭaf amkan-is anesli :

– yezger : yezger-d [izegr-edd] ; zegren : zegren-as [zgern-as] ;


– iles : iles-nsen [ils-ensen] ; ilsawen : ilsawen-nsent [ilsawn-ensent] ;
– alɣem : alɣem-nni [aleɣm-enni], atg.
1/3

« Amyag d awal ifettin i lmend n wudem ». Dda Lmulud

Amyag yesskan tigawt nexdem, taɣara neɣ addad n kra tɣawsa. Akka, amyag di tmaziɣt yebḍa ɣef sin
isufar :
amyag amagnu, yemmal dacu yexdem (neɣ ara yexdem) umeggay,
am: yeffeɣ weqcic ; ssiwel i gma-k ; a d-yawi lɛar...
amyag n tɣara, yemmal-d amek iga umeggay, neɣ addad-is,
am: yugar ucerrig tafawet ; yettiwriɣ wudem-is ; ɣezzifit aṭas...
Amyag ifetti s:
talɣa tilawt : yella wayen i ɣef d-nettmeslay;
neɣ talɣa tibawt : tigawt neɣ taɣara i ɣef d-nettmeslay ur telli wara, neɣ ur tt-temmed ara.
Llan sin n yesmilen n yemyagen, mxallafen kan di tseftit:
amyag alugan (anezmar), taseftit n yezri am tin n wurmir, kecmeɣ (izri), ad kecmeɣ(imal)...
amyag arlugan (anammum), taseftit n yezri temxallaf ɣef tin n
urmir, nniɣ (izri), ad iniɣ(imal)...
Talɣa taḥerfit, d tin n wemyag ur nefti wara, ur tesɛi wara imattren udmawanen,
amedya: kcem, ali, ddu...
Timeẓri, temmal-d amek teḍra tigawt, ma wezzilet, ma ɣezzifet, ma teḍra yiwet n tikkelt neɣ
tettuɣal-d, ma temmed neɣ ala...
Akud yemmal-d melmi teḍra tigawt.

Akuden n tseftit
urmir ur yettuseqdac ara aṭas weḥd-s, di tigti s tzelɣa n yimal ad i ifetti. A t-naf kan di kra n isuka
am: win yebɣan ad yečč, yečč ; qqimet ar azekka, truḥem...
urmir (anaḍ) nesseqdac-it akken ad nmudd tasunḍa neɣ lewṣaya, amedya: awi-t yid-k ! ; xdem tid lɛali
a tent-tafeḍ...
urmir (imal) nesseqdac-it akken a d-nessken ayen ara yilin ɣer zdat, tigawt mazal ur teḍri neɣ ahat ur
tḍerru wara (imal = ad/a + urmir), amedya: tameddit-a ad jbuɣ ɣur-s...
izri nesseftay amayag deg yezri akken a d-nessken kra n tigawt neɣ n waddad iɛeddan, yemmden,
amedya: yuli ; tusa-d ; werriɣit...
izri ibaw, talɣa tibawt n wemyag deg yezri, amedya: ur yuki wara ; ur ẓriɣ s anda yerra...
anaḍ ussid, talɣa tussidt n wemyag, amedya: ttali (ali) ; keččem (kcem)...
urmir ussid nesseftay amyag deg wurmir ussid akken a d-nessken s umata tigawt i d-yettuɣalen,
yettkemmilen, ur nemmid ara. Amedya:
tigawt neɣ addad yellan imira, atan yettmeslay d gma-s.
tigawt i d-yettuɣalen dima, s tasift i d-itekk yal ass.
ṣṣifa yellan di kra n tɣawsa, anners yettɣar belxef.
2/3

Imattaren udmawanen
Amyag, yeftin di kra n wakud, yeddes s umatar udmawan akk d ufeggag, tuddsa-yagi neqqar-as talɣa
tamyagant. Amatar udmawan, yesskan-d anwa udem wuɣur yefti wemyag.

Talɣa tamyagant turgamt = t + urga + mt,


 t - mt, imattaren udmawanen
 urga, afeggag n wemyag argu deg yezri

Imattaren udmawanen n yemyagen n tɣara am wid n yemyagen imugna, anagar deg yezri i
mgarraden.

Ad tafem imattaren n yakk udmawen n tseftit deg imedyaten i d-nebder di taggara.

Amaɣun
Amaɣun d yiwet n talɣa n wemyag i nesseqdac mti yella umeggay d amassaɣ,
amedya: d argaz-nni i d-yusan ; tusa-d tmeṭṭut-nni yettun mmi-s...
Amaɣun d armeskil, ur ifetti wara, ur yettbeddil ara s ubeddel n tewsit neɣ n wemḍan. Yezmer ad yili d
ilaw: inudan (izri), ara inadin (imal). Neɣ d ibaw: ur nezmir (izri), ur nzemmer ara (imal).

Tazelɣa n tnila
Nesseqdac tazelɣa n tnila d/n i wakken a d-nmel s anda neɣ ansa i d-tekka tigawt.
Tazelɣa d tettweǧǧih tigawt ɣer win i d-yettmeslayen, amedya: iruḥ-d iḍelli (iruḥ ɣer win i
d-yettmeslayen).
Tazelɣa n tesskanay-d belli tigawt terra ɣer win i d-isellen, neɣ terra ɣer wemkan nniḍen,
amedya: iruḥ-n (iruḥ ɣer tama n win i d-isellen neɣ s amkan nniḍen).

Imyagen izelman
Imyagen izellumen ttwasilɣen seg yemyagen iḥerfiyen ama d imugna neɣ n tɣara. Ilugan n tseftit-nsen
am yemyagen nniḍen.
amyag aswaɣ yettwasileɣ s wezwar n s neɣ yiwet seg talɣiwin-is sse, ssu...
amedya: ssekcem(kcem), sluɣ (luɣ), ssider (ader)...
amyag amyaɣ yeskanayen amyebdal n tigawt: myuzzamen = mbadalen tuzzma (wa yezzem wayeḍ).
Yettwasileɣ s wezwar n m neɣ yiwet seg talɣiwin-is : mye, myu...
amedya: mbeddal (beddel), myezwir (zwir), myuṭṭaf (ṭṭef)...
amyag attwaɣ yeskanay d akken tigawt tettrusu-d ɣef umeggay. Yettwasileɣ s wezwar n ttu, ttwa, neɣ
daɣen tt, mm, n, nn. Amedya: ttwakrez (krez), ttucudd (cudd), nnẓem (ẓem), mmečč (ečč)...
Nezmer ad nessileɣ azellum seg wemyag yellan yakan di talɣa n uzellum, d aya umi
neqqar izelman izelman, amedya: ttunefk < nnefk < efk, ttuzenz < zzenz < enz
3/3

Imedyaten

Amyag amagnu kcem


urmir
anaḍ izri izri ibaw urmir imal
ussid
nekk kecmeɣ ur kcimeɣ ara ad kecmeɣ keččmeɣ
kečč,
kcem tkecmeḍ ur tekcimeḍ ara ad tkecmeḍ tkeččmeḍ
kemm
netta,
yekcem ur yekcim ara ad yekcem ikeččem
nettan
nettat tekcem ur tekcim ara ad tekcem tkeččem

nekni nekcem ur nekcim ara ad nekcem nkeččem


kunwi kecmet tkecmem ur tekcimem ara ad tkecmem tkeččmem
kunnemti kecmemt tkecmemt ur tekcimemt ara ad tkecmemt tkeččmemt
nutni kecmen ur kcimen ara ad kecmen keččmen
nutenti kecment ur kciment ara ad kecment keččment

Amyag n tɣara imlul

anaḍ izri izri ibaw urmir imal urmir ussid

nekk melluleɣ ur melluleɣ ara ad imluleɣ ttimluleɣ


kečč,
imlul melluleḍ ur melluleḍ ara ad timluleḍ tettimluleḍ
kemm
netta,
mellul ur mellul ara ad yimlul yettimlul
nettan
Nettat mellulet ur mellulet ara ad timlul tettimlul

Nekni mellulit ur mellulit ara ad nimlul nettimlul


Kunwi imlulet mellulit ur mellulit ara ad timlulem tettimlulem
Kunnemti imlulemt mellulit ur mellulit ara ad timlulemt tettimlulemt
Nutni mellulit ur mellulit ara ad imlulen ttimlulen
Nutenti mellulit ur mellulit ara ad imlulent ttimlulent
1/3

Tanzeɣt, d awal n tjerrumt (alɣac) ur nettbeddil deg talɣa, tetteg assaɣ gar sin
n yismawen deg yiwet n tefyirt neɣ gar yiwen n yisem d tefyirt-nni ya s timmad-is.

Tanzeɣt, deg tmaziɣt, tettas-d daymen sdat yisem, tettarra-t d asemmad arusrid, ma ɣer
useɣru, d asemmad n yisem, ma ɣer yisem-nniḍen ur nelli d aseɣru.
Daymi as-qqaren d awura : yettak tawuri i yisem.

Llant tenzaɣ i yettbeddilen addad i yisem, ttarrant-t deg waddad amaruz. Iwakken ad tizmir
tenzeɣt ad tesseḍfer isem deg waddad amaruz, yessefk :
ad tili seg tenzaɣ i yesseḍfaren isem deg waddad amaruz (acku, llant tiden ur nettbeddil addad i
yisem i d-grent),
ad yili yisem i d-tger tenzɣt-nni seg yismawen i ilan addad (ila addad ilelli, ila addad amaruz).

Isem, deg waddad ilelli deffir tenzeɣt ma :


tanzeɣt-nni ur seg tiden i yesseḍfaren isem deg waddad amaruz,
isem i terza taluft ur seg yismawen i ilan addad.

Nettaru tanzeɣt n gar yisem d yisem-nniḍen, gar umqim (ameskan, arbadu) d yisem, gar
umḍan d yisem, maca ur tt-nettaru gar tenzeɣt d yisem :
afus n ugelzim, tasarut n tewwurt, bab n yigenwan, mmi-s n tmeṭṭut ;
tid n tmara, kra n taluft, yiwen n ubaxix ! ;
sin n wussan, snat n tulawin, mraw n yiɣfawen ;
nnig uxxam, ddaw teslent, deffir yiɣil, sdat wallen.

Yewwi-d ad nessemgired gar nnig uxxam (nnig d tanzeɣt) ~ nnig n uxxam


(nnig d isem : «afella»), ddaw uxxam (ddaw d tanzeɣt) ~ ddaw n uxxam
(ddaw d isem : «adda»), deffir uxxam (deffir d tanzeɣt) ~ deffir n uxxam
(deffir d isem : «amkan i yellan deffir-s»), sdat uxxam (sdat d tanzeɣt) ~
sdat n uxxam (sdat d isem : «amkan i yellan ɣer sdat»).

Tanzeɣt s, ma teḍfer-itt tenzeɣt-iḍen, ad tenṭeḍ ɣer-s :


seddaw, sennig, sdeffir, sdat, sɣur, atg.
Tanzeɣt s ur tneṭṭeḍ ɣer umernu i ilan talɣa n yisem (addad amaruz) :
s ufella, s wadda : Sbedden-t-id s ufella, d akessar i as-d-seknen, nnan-as : ruḥ-d s wadda,
ad ak-d-iban d asawen.
2/3

Tanzeɣt Temmal-d … Tesseḍfar … Amedya

akked asdukel addad amaruz Yedda akked uḍewwal-is.

am aserwes addad amaruz Rẓaget am yilili.

ar tilist addad ilelli Awi-t ar asif teǧǧeḍ-t.

d (ẓer akked) asdukel addad amaruz Yedda d uḍewwal-is.

d tilawt addad ilelli Ur d aseḍsu, ur d aɣemzu, ur d amzur ikessu.

ddaw adeg addad amaruz Nnig ubrid, ddaw ubrid, leqrar-is, d abrid.

deffir adeg addad amaruz Yeffer deffir tewwurt.


Deg lɛid i d-yettas ɣer-neɣ ;
deg tallit neɣ adeg addad amaruz
Deg taddart i iḥemmel ass n tɣimit.
amqim awsil, ur
fell adeg Fell-awen kan i nettkel.
tesseḍfar isem
Ili-k d uccen gar wuccanen, d izem gar
gar deg addad amaruz
yizmawen.

Tanzeɣt Temmal-d … Tesseḍfar … Amedya


win i ilan
i addad amaruz Ad nini tanemmirt i warrac-nneɣ !
neɣ i terza
taluft Nemsefham melba tameslayt.
mebla tibawt addad ilelli
Argaz, d win i d-iqeṭṭun mebla idrimen.
n ayla addad amaruz Izerfan n umdan d yizerfan n tmeṭṭut.

nnig adeg addad amaruz Nnig ubrid, ddaw ubrid, leqrar-is, d abrid.

s allal addad amaruz Mačči s yir awal iferrun medden timsal.

s tanila addad ilelli Yerza-d uɣrib s axxam-is.

sdat adeg addad amaruz Gnen sdat tewwurt.

sdaxel adeg addad amaruz Sdaxel wanu i yeffer.


sdeffir [seg tenzaɣ : s
adeg addad amaruz Yebna axxam sdeffir uxxam aqdim.
+ deffir]
seddaw [seg tenzaɣ :
adeg addad amaruz Yedduri seddaw tzemmurt.
s + ddaw]
3/3

Tanzeɣt Temmal-d … Tesseḍfar … Amedya

Seg tis ṭam armi d tis mraw, netta yesɣar arrac. ;


akud, tallit
seg addad amaruz Seg unebdu ɣer unebdu i d-yettuɣal ɣer tmurt. ;
neɣ adeg
Yewt-itt ɣef uḍar seg Bgayet armi d Lezzayer.

sennig [seg
tenzaɣ : s + adeg addad amaruz Ur yezmir yiwen ad d-yekk sennig wawal-is.
nnig]
tama neɣ
sɣur addad amaruz Sɣur watmaten i d-tekka tyita.
tanila
tettuseqdac i
wadeg, i
uqbel addad ilelli Uqbel taddart, ad tafeḍ timɛessit.
wakud neɣ i
tallit
yes [seg tenzeɣt
amqim awsil, ur
n wallal s + allal Yes-wen kan ara nimɣur.
tesseḍfar isem
amqim awsil]
yid [seg tenzeɣt
amqim awsil, ur
n usdukel d + asdukel Yid-wen kan i nettemsefham.
tesseḍfar isem
amqim awsil]

ɣef adeg addad amaruz Yefka tazmert-is ɣef warraw-is.

ɣer tanila addad amaruz Yunag ɣer tmura n medden.

ɣur ayla addad amaruz Tidet, attan ɣur medden.


1/3

Kra n tesɣunin / n yisuraz


Tasɣunt /
Temmal-d … Amedya Tamawt
Asaraz

acku ẓer axaṭer

akken ẓer iwakken

amer tawtilt Amer yebɣa d netta ara yeddun.

S ameɣbun ur nettenneḍ ammar ad


ammar tuggdi
aɣ-d-yessiwel.

amzun aserwes Tettecrurud amzun d tasekkurt.

Anef-as ard yekfu, temleḍ-as anida i Tesseḍfar amyag deg wurmir neɣ
ard akud
yecceḍ. urmir ussid
amseḍfer neɣ
Ad yečč, aredmani ad yessired
aredmani amyizwer n
tuɣmas-is.
snat n tigawin
tettuseqdac i Tettarra iwsilen n umyag i tt-id-
armi Armi d-yewweḍ i t-walaɣ.
wakud iḍefren ɣer sdat
tettuseqdac i
Tettarra iwsilen n umyag i tt-id-
arma wadeg neɣ i Arma yewweḍ-d ara nemsefham.
iḍefren ɣer deffir
wakud

asmi akud Nemyussan asmi i d-yusa ɣer tmurt. [seg ass + mi]

axaṭer timentilt Ğǧan tamurt axaṭer ulac lxedma.

Iban d netta. ;
belli tasɣunt war azal. Ẓer dakken.
Iban belli d netta.
Telha tmeslayt dacu telha daɣ (dacu kan). [# d acu : D acu i tebɣiḍ
dacu
tsusmi. ɣur-i ?]
Medden akk ttwalin dakken yif tasɣunt war azal
dakken
yiḍelli ass-a, ad yif wass-a azekka. [# d akken : D anect-nni]

degmi timentilt D nekk i t-id-inecden, degmi i dyusa. [seg deg + mi]


2/3

Tasɣunt /
Temmal-d … Amedya Tamawt
Asaraz
amseḍfer
Mi tekfa tmeɣra yefra wurar dɣa
dɣa n snat n
yeggra-d iman-is.
tigawin
adeg neɣ
ideg Tamurt ideg ttidireɣ, tif timura. [seg umassaɣ i + deg] : amassaɣ
tallit
tiseggray
ihi Ini-yas ihi ma ad d-yas.
neɣ taggrayt

imi akud Imi i t-walaɣ i d-mmektaɣ.

Nebɣa ad teqqimeḍ, imi tɣesbeḍ,


imi tawtilt
ruḥ.
Tawacult iseg d-tefruri, tettwassen
iseg aseg [seg umassaɣ i + seg] : amassaɣ
aṭas.
[# i wakken : I tmecreḍt i d-uɣeɣ
Yekka-d akk timura iwakken ad izimer-nni, mačči i wayen-nniḍen =
iwakken iswi
yissin idelsan n ddunit. I wakken i t-id-uɣeɣ, mačči i wayen-
nniḍen.]

adeg neɣ
iɣef Taluft iɣef cewḍeɣ, ad teglu yes-i. [seg umassaɣ i + ɣef] : amassaɣ
tamentilt

iɣer tanila Tamdint iɣer tettruḥuḍ, tebɛed aṭas. [seg umassaɣ i + ɣer] : amassaɣ

Tettas-d daymen sdat yisemawen i


la … la … tibawt Ur ḥwajeɣ la idrimen la cciɛa.
ilan yiwet n twuri

Kul wa yeqqar : « Lemmer imdanen


lemmer tawtilt
akk am nekk tili tgerrez. »
3/3

Tasɣunt /
Temmal-d … Amedya Tamawt
Asaraz

lukan ẓer lemmer.

ma tawtilt Ma yuki-d, ad inadi fell-ak.

meɛna tanmegla Tebɣa meɛna ur tezmir ara. ẓer maca.

maca tanmegla Tebɣa maca ur tezmir ara.

Mi i fkiɣ afus deg gma, i ẓriɣ ad d-


mi akud
tḥaz nnuba.
[# ma ulac : Ma ulac irden, aɣ-d
mulac tiseggray Efk-as amur-is mulac ad terfu.
timẓin.]

neɣ afran Ad tedduḍ neɣ ad teqqimeḍ ?

niqal tanmegla Niqal yeqbel, yuɣal yendem.

Γas aḍar yewweḍ aẓekka, asirem, ur


ɣas tanmegla
yeǧǧi allaɣ-iw.

segmi akud Segmi i yunag, ur d-yuɣal. [seg seg + mi]

segmi akud Segmi d-kecmen ur ssusmen.

skud akud Faṛes temẓi-k skud ur k-tfut. [seg s + akud]

tili tawtilt Ur yeẓri ara, tili yuɣal-d ad aɣ-yalel.

ulamma ẓer ɣas.

uqbel akud Yeffeɣ uqbel ad d-tefrari tafat.

wamma tanmegla Yettu kan, wamma nniɣ-as.

wannag ẓer wamma.

ziɣ ẓer ziɣen.

asidet n Nekk ttamneɣ-t ziɣen netta,


ziɣen
wayen ur nɣil yeskiddib.
Kra n yimattaren
Amattar Yemmal-d… Amedya Tamawt

acḥal akta Acḥal i yesɛa deg teɣzi ?

acimi tamentilt Acimi i tugiḍ ?

Acuɣef i tettemnamareḍ d wid i


acuɣef tamentilt seg acu + ɣef
k-yifen deg tmusni ?

acuɣer tamentilt Acuɣer akka ? seg acu + ɣer

amek tilawt Amek i ttilin at tmurt ?

anda adeg Anda ara tedduḍ ?

sin n yidgan,
Ansa i d-yekka waya ?
ansa adeg amezwaru d
wadeg aneggaru.

anect akta Anect ara yili deg teɣzi urgaz-nni ?

ayen1 Ayen akka i yedda yid-sen ? ẓer acuɣer.

# dayen : Dayen,
ayen2 D ayen tebɣa ara s-awiɣ.
yeqqers ṭṭbel, yefra wurar.
Ayɣer i tettagim aberrani ad
ayɣer ẓer acuɣer.
d-ikcem ?

ẓer acuɣer. # I wimi : i menhu,


iwimi Iwimi tugiḍ ad tedduḍ ?
wanwa. I wimi i tessawleḍ sgelli?

Melmi ara yali wass ɣef


melmi akud
Yimaziɣen ?

ani adeg S ani i tettedum akka ?

ukud amdakel Ukud i teɣɣareḍ ?

uɣur win i ilan kra Uɣur i llant tsura ?


1/5

Amqim ilelli, ameskan (d arbib neɣ d amqim), imerna (n tɣara, n wadeg, ...), lan snat n talɣiwin, yiwet
d tawezzlant, tayeḍ d taɣezzfant. Maca, talɣa tawezzlant tif taɣezzfant. Ihi, deg tira, yewwi-d ad naru
talɣa tawezzlant acku d talɣa taddayt.

Ad naru Nezmer ad nsiwel


nekk, kecc, kemm [nekki], [nekkini] [keccini], [kecci], [kemmi] [kemmini]
axxam-a [axxam-ayi], [-agi], [-agikana], …
da [dayi], [dagi], [dagikana], …
akka [akkayi], [akkagi], [akkagikana], …

Imqimen n wayla, lan snat n talɣiwin : taɣezzfant d twezzlant. Deg teqbaylit, imqimen n wayla ɣur-sen,
deg wasuf, snat n talɣiwin : tawezzlant d tɣezzfant*. Nezmer ad d-nini : axxam-iw (-ik, -im, -is) neɣ
axxam-inu (-inek, -inem, -ines).
Dɣa, d taɣezzfant i iqerben ɣer tantaliwin-nniḍen (tacawit, tacelḥit, …). Nezmer ad nesseqdec talɣa
taɣezzfant acku, deg yiwet, tella, deg tayeḍ, teskan-d iḥulfan.
baba-inu > baba ; yemma-inu > yemma ; axxam-ines > axxam-is.
*Ula deg teqbaylit llant tmeslayin ideg qqaren axxam-nnek, axxam-nnem, axxam-nnes.

Kra n yimqimen
Imqimen udmawanen ilelliyen
Amḍan Asuf Asget
Tawsit Amalay Unti Amalay Unti
Udem
1 Nekk Nekni Nkenti

2 Kečč Kemm Kunwi Nunemti

3 Netta Nettat Nutni Nutenti


2/5

Imqimen iwsilen n yisem - Imqimen iwsilen n wayla

Imqimen n yismawen n timmarewt


Amḍan Asuf Asget
Tawsit Amalay Unti Amalay Unti
Udem
1 baba- Ø/ baba-inu baba-tneɣ baba-tenteɣ
2 baba-k baba-m baba-twen baba-twent
3 baba-s baba-tsen baba-tsent

Imqimen iwsilen n yisem - Imqimen iwsilen n wayla

Imqimen n yismawen imagnuyen


Amḍan Asuf Asget
Tawsit Amalay Unti Amalay Unti
Udem
1 akal-inu/ akal-iw akal-nneɣ akal-nnteɣ
2 akal-inek/ akal-ik akal-inem/ akal-im akal-nwen akal-nwent
3 akal-ines/ akal-is akal-nsen akal-nsent

Imqimen n yismawen n umḍan


Amḍan Asuf Asget
Tawsit Amalay Unti Amalay Unti
Udem
1 sin-inu/ sin-iw sin-nneɣ sin-nnteɣ
2 sin-inek/ sin-ik sin-inem/ sin-im sin-nwen sin-nwent
3 sin-ines/ sin-is sin-nsen sin-nsent
3/5

Imqimen iwsilen n umyag - Amqim awsil asemmad usrid


Mi ara yili deffir umyag
Amḍan Asuf Asget
Tawsit Amalay Unti Amalay Unti
Udem
1 yezla-yi / yeddem-iyi yezla-yaɣ / yeddem-aɣ
yezla-k yezla-kem yezla-ken yezla-kent
2
yeddem-ik yeddem-ikem yeddem-iken yeddem-ikent
yezla-t yezla-tt yezla-ten yezla-tent
3
yeddem-it yeddem-itt yeddem-iten yeddem-itent

Mi ara yili sdat umyag


Amḍan Asuf Asget
Tawsit Amalay Unti Amalay Unti
Udem
1 ad yi-yezlu / ad yi-yeddem ad aɣ-yezlu / ad aɣ-yeddem
ad k-yezlu ad kem-yezlu ad ken-yezlu ad kent-yezlu
2
ad k-yeddem ad kem-yeddem ad ken-yeddem ad kent-yeddem
ad t-yezlu ad tt-yezlu ad ten-yezlu ad tent-yezlu
3
ad t-yeddem ad tt-yeddem ad ten-yeddem ad tent-yeddem

Imqimen iwsilen n umyag - Amqim awsil asemmad arusrid


Mi ara yili deffir umyag
Amḍan Asuf Asget
Tawsit Amalay Unti Amalay Unti
Udem
1 yura-yi / yeddem-iyi yura-yaɣ / yeddem-aɣ
yura-yak yura-yam yura-yawen yura-yawent
2
yeddem-ak yeddem-am yeddem-awen yeddem-awent
yura-yasen yura-yasent
3 yura-yas / yeddem-as
yeddem-asen yeddem-asent

Mi ara yili sdat umyag


Amḍan Asuf Asget
Tawsit Amalay Unti Amalay Unti
Udem
1 ad yi-yaru / ad yi-yeddem ad aɣ-yaru / ad aɣ-yeddem
ad ak-yaru ad am-yaru ad awen-yaru ad awent-yaru
2
ad ak-yeddem ad am-yeddem ad awen-yeddem ad awent-yeddem
ad asen-yaru ad asent-yaru
3 ad as-yaru / ad as-yeddem
ad asen-yeddem ad asent-yeddem
4/5

Imqimen imeskanen
Ameskan n tiẓin
Amalay Unti Arawsan
Asuf wa ta
Asget wi ti
Arawsan aya

Ameskan n waggug
Amalay Unti
Asuf wihin tihin
Asget widakihin tidakihin

Ameskan n ubdar
Amalay Unti Arawsan
Asuf win tin
Asget wid tid
Arawsan ayen

Ameskan n tiḍent
Amalay Unti Arawsan
Asuf wayeḍ, win-nniḍen tayeḍ, tin-nniḍen
Asget wiyaḍ, wid-nniḍen tiyaḍ, tid-nniḍen
Arawsan ayen-nniḍen
5/5

Amqim amattar
Amalay Unti Arawsan
Asuf anwa anta
Asget anwi anti
Arawsan wi

Amqim amassaɣ
Amassaɣ Yemmal-d Amedya Tamawt
i ayen i yerzan asentel D win i tḥeqreḍ ara k-yernun.
ay ẓer i.

« Amqim amassaɣ, ssawalen-as daɣen tasalelt n tmuli (s tefransist “support de détermination‘‘).


Yebded ɣef umeskan ayen, iseg d-yekka : ayen > ay > a > i. Deg yiwet n tantala am teqbaylit, nezmer
ad naf snat talɣiwin i neɣ ay. Deg tcawit neɣ d Waṭlas alemmas (Lmerruk), nezmer ad naf a. Wi yuɣen
tamurt ? D ilfan i (ay) t-yuɣen. Ay t-yuɣen d ilfan.
Yezmer umqim amassaɣ ad yeddukel akked tenzeɣt, ad as-yesmeskel tawuri-s i tenzeɣt-nni, ad tuɣal d
amassaɣ.
Terɣa taddart ideg luleɣ. Ayen iɣer d-usiɣ, ad t-awiɣ. D aclim d ukerfa is d-kkren.
Tikwal i yettili snat tikal deg yiwet twuri : … i s i gemmen yirgazen. …Ideg i ẓẓan iswi. »

Amqim arbadu
win n umdan : yiwen neɣ ḥedd.
win n uɣersiw neɣ n tɣawsa : kra, acemma, ara.
1/4

Kra n yimerna

Amernu Yemmal-d … Amedya Tamawt

Akken kan i d-yebda ameslay,


akken akud ssusmen akk. 1

abrid akud Ddwa-nni ttessen-tt abrid deg wass.

akkin adeg (aggug) Izger akkin i udrar.

Mlalen-d akk warrac deg tmecreḍt-


akk akta nni.

akka amek Akka i d win i yefkan rray i rray-is !

akken akta Ččan akken deg yiwet n terbut. 2

Mačči akken i ak-nniɣ ad txedmeḍ,


akken amek akka. 3

akter akta D netta i yewwin akter.

ass-a akud Ass-a, d amenzu n tefsut. ass ideg nella.

Tamaziɣt, ɣɣaren-tt medden assa


assa tallit tallit tamirant ideg nedder.
deg yiɣerbazen.
Azekka ad yali wass, acemma ur
azekka akud yelli.
Tafaska-nni n tmedyazt ad tebdu
seldazekka akud seldazekka.

iḍelli akud Iḍelli uɣalen yinelmaden s aɣebaz.


2/4

Amernu Yemmal-d … Amedya Tamawt

Tabrat i as-uzneɣ sendiḍelli, yeṭṭef-itt.


sendiḍelli akud

aseggas-a akud Aseggas-a qessiḥet tegrest.

ilindi akud Ilindi yerwa tiɣimit deg uxxam.

sendilindi akud Yekfa taɣuri sendilindi.

imir akud Mazal-it deg tesdawit imir-nni.

yal yiwen n wass Yettuseqdac d


Yal ass ad yemceḥ snat n tɣenǧawin n
yal ass akud umyag i yeftin ɣer wurmir s tzelɣa
tamemt.
ad.

akken i xelqen wussan deg


yallas tannumi Yallas yettraju talwit. ddunit. Yettuseqdac d umyag i
yeftin ɣer wurmir ussid.

dima akud Dima yettili umenɣi deg taddart-nsen.

Ɣas ur yettmeslay ara aṭas, mačči d


aṭas akta asusam.

bezzaf akta Bezzaf ay turga !

ciṭuḥ akta Ciṭuḥ i telwiḥt, ciṭuḥ i terwiḥt.

cewya akta Yettmeslay-as cewya, ifehhem aṭas.


3/4

Amernu Yemmal-d … Amedya Tamawt

cwiṭ akta Cwiṭ cwiṭ ad d-iban ubrid.

Kečč qqim da, nekk ad nadiɣ anida-


da adeg nniḍen.

[seg d (tanzeɣt i d-yemmalen


dasawen akud Sya dasawen yal yiwen yawi abrid-is.
tilawt) + asawen].

d asawen Yerra-iyi luḍa d asawen.

Ddeqs i d-yeqqimen iwakken ad


ddeqs akta ibeddel useggas.

din adeg Nekk ffɣeɣ-d, netta yeqqim din.

Drus i d-yeqqimen iwakken ad


drus akta
tekcem tefsut.
Ad trajuḍ ass kamel iwakken ad ak-
kamel akta d-iṣiḥ umkan.
Ur t-ɣunzaɣ ara, biɣiɣ kan ad
kan akta yefriwes.
Amennuɣ ɣef tutlayt-nneɣ ttun-t
maḍi akta maḍi.

mliḥ akta Yugar-it mliḥ deg tehri.

nezzeh akta Yettaggad asemmiḍ nezzeh.

Tafaska tis snat ad tili qabel deg


qabel akud wayyur n meɣres.
4/4

Amernu Yemmal-d … Amedya Tamawt

sya tanila Abrid ɣer Bgayet, sya.

syin tanila Abrid ɣer tubiret syin.

Ayen akk i yecna ɣef tmurtis,


taggara akud taggara yemmut d aɣrib.

tameddit akud Timlilit, tameddit deg tesdawit.

Tazwra yemmeslay-d s teqbaylit,


tazwara akud yekfa-tt s tefransist.
Ticekki ad d-temlil tasa d wi ay
ticekki akud turew.

tikelt akta Nettemlil tikelt deg useggas.

tikwal akud Yettas-d tikwal ɣur-neɣ.

tura akud Tura iban ubrid ara naɣ.

Ma ur d-yusi ara qabel, ad d-yas


wabel akud wabel.

zik akud Zik, argaz, yettwaqqan deg yiles.

sgelli akud Sgelli yekkat udfel, tura yuɣal-d yiṭij. lweqt-nni i yezrin cewya

seg llina akud Seg llina ur yessusem. seg tiremt-nni ar tura

ahat turda Ahat wwḍen ɣer tesdawit tura.


Tazelɣa n tnila n tla azal, ad tt-nesseqdec. Deg teqbaylit n kra n temnaḍin (tid n wassa), tazelɣa n (n
win i wimi i nettmeslay) truḥ ad tejlu maḍi. Teqqim-d deg yiwet n tenfalit kan : aql-i-n (= aqel-i(yi)-n).
Maca, deg temnaḍin-nniḍen, ar assa tella, tettusemras. Ihi, yelha ma nessemras-itt deg tira : tettferriz-
d anamek n tefyirt.

Tuget n temnaḍin Anida-nniḍen


Yusa-n. Yusa-d ɣur-wen, ɣer din. Tazelɣa n tnila, ama d d ama d n, anagar
Yusa-d. Yusa-d ɣur-neɣ, ɣer da. ma teḍfer amqim usrid ay as-irennu sdat-s
Ad n-aseɣ. Ad d-aseɣ ɣur-wen, ɣer din. yimesli i : yewwi-tt-id, yewwi-tt-in, maca
yewwi-d, yewwi-n, yewwi-as-d, yewwi-as-n.
Ad d-asen. Ad d-asen ɣur-neɣ, ɣer da.

Kra n
Tabadut Amedya Tamawt
tzelɣiwin
Temmal-d tanila n tigawt i yettruḥun
Yusa-n (yusa ɣer din).
n seg tama n win i yettmeslayen ɣer
Ad n-aseɣ (ad aseɣ ɣer din).
tama n win i wimi yettmeslay.

Temmal-d tanila n tigawt i yettruḥun


Yusa-d (yusa ɣer da).
d seg tama n win i wimi yettmeslay ɣer
Ad d-aseɣ (ad aseɣ ɣer da).
tama n win i yettmeslayen.
Awal-nni i aɣ-iqerḥen,
Afeggag n umyag deg wurmir neɣ yennejmaɛ deg wulawen, Tettarra-d iwsilen n
ad deg wurmir ussid, qqaren-as tazelɣa ass-a ad asen-t-id-nini. umyag ɣer sdat.
n wurmir. (Matoub Lounes).

Tesseḍfar afeggag n umyag deg


Ǧǧiɣ-t la yettxemmim ɣef
la wurmir ussid kan, qqaren-as tazelɣa
temsal i t-iceɣben.
n wurmir ussid.
Temmal-d tibawt. Tesseḍfar aseɣru,
d anisem neɣ d anemyag. Γef waya,
tazelɣa n tibawt, d tazelɣa n tefyirt,
terza taseddas n tefyirt, ur terzi talɣa
n umyag.
Llant temnaḍin ideg
ur Aseɣru, d anemyag : afeggag n ssawalen
Ur asen-t-id-yeqqar ara.
umyag, deg yizri ibaw neɣ deg ur/ul…ani/ula, maca
Ur asen-t-id-yenni ara.
wurmir ussid. deg tira, yewwi-d ad
naru ur…ara.

Tesseḍfar uddus
Aseɣru, d anisem : s umata, d amur- Ur d aseḍsu, ur d aɣemzu,
amseɣru ideg d isem
nni amezwaru (ur) kan i yettilin.. ur d amzur ikessu.
ay d aseɣru
i amassaɣ, nettaru-t iman-is, anagar ma yezwar tanzeɣt yerra-tt d amassaɣ :

Am tebratin i tent-yura ; D ul-is i d-yessawlen ; D iles i tt-id-ibedren, atg.

ideg, iɣef, iɣer, is, atg.

Ma yusa-d deffir-s, yettwaray iman-is : deg i, ɣef i, ɣer i, s i, atg.

Deg tira, nesmenyif talɣa ay n umassaɣ : D adlis ay uran ; Ttaznen


medden leḍyur, nekk ay uzneɣ d aɣerda.

i n [iwimi], ur yelli d amassaɣ, d tanzeɣt acku ur yezmir ay ad yili


deg wadeg-is. Llan sin yiberdan n tira : i wimi (i wanwa, i wanti, i
menhu, « à qui ») ; iwimi (iwacu, ayɣer, « pourquoi ») ; i wakken
(almend n waya, « pour cela ») ; iwakken (akken, bac « pour,
pour que, dans le but de ») ; i wacu (i wanwa, i menhu « à qui ») ;
iwacu (acuɣer, ayɣer « pourquoi »).

Talɣa i, d tanzeɣt, ma yeḍfer-itt yisem, amqim ilelli neɣ amqim


arudmawan (ameskan, amattar, arbadu), d amassaɣ ma nezmer ad
nerr ay deg umkan-is, yeṭṭafar-it useɣru (d amyag neɣ d tanzeɣt i d-
yemmalen tilawt d yisem).
Kra n yiferdisen imseɣra

Aferdis
Amedya Asseqdec
amseɣru

aql-i/aql-iyi, aql-iyin,
aql- Aql-i am yijider amerẓu weḥleɣ deg usezzu. aql-ak, aql-akem, aql-aɣ,
aql-aken, aql-akent

atan Atan am ṭṭir n sswaḥel, wi d-yusan ad t-yewt. ata, atah, hata, hatan

attan Attan deg uxxam tuɣ amkan gar wayetma-s. atta, attah, hatta, hattan

ulac Ulac nnif deg tayri.

ulanda Ulanda ara nerr ma teɣli-d tallast.

Ulansi ara d-yekk wugur ma ur d-yekki seg


ulansi
win ur k-nḥemmel.

ulayɣer Ulayɣer tanekra zik ma ulac axeddim.

ulamek Ulamek ara yerwu win yewt laẓ s aqerru.

ulawumi Ulawumi tarewla ɣef tidet.


1/3

- Ansa i d-tekkiḍ ay awal ? - Seg uẓar.

Azwir s tmaziɣt Azwir s tefransist Amedya

ar-- an-- aramsasi (anharmonique)

mgel-- anti-- amgelsikel (antidéplacement)

zun-- --oïde azungur (astroïde)

man-- auto-- tamnalɣa (automorphisme)

aful-- --nome agetful (polynôme)

asin--/asen-- bi--/ambi-- asendis (bilatère)

azzi-- circum-- azzisfaylu (circumpolaire)

azdi-- co-- azdisirew (comatrice)

issin-- --logie tassimirt (chronologie)

mgel-- contra--/contre-- amgel-amedya (contre-exemple)


demi-- azinagni (demi-plan)
azin--
semi-- azinagraw (semi-groupe)
hémi-- azinallus (hémicycle)
agens-- endo-- tagensalɣa (endomorphisme)

afel-- épi-- tafelɣa (épimorphisme)


équi-- agduɣmir (équiangulaire)
agda--
Iso-- tagdulɣa (isomorphisme)
--ẓer --scope izziẓri (gyroscope)

ayeḍ-- hétéro-- ayeḍẓar (hétérogène)

amed-- holo-- amdaful (holonome)

aken-- homéo-- aknalɣan (homéomorphe)

alu-- homo-- talulɣa (homomorphisme)

--deg -tope-/-trope- tasnidegt (topologie)


2/3

Azwir s tmaziɣt Azwir s tefransist Amedya

afel-- hyper-- afelgasan (hypercube)

adu-- hypo-- adullus (hypocycle)

adu-- sous--/sub-- adugraw (sous-groupe)

aful-- méro-- afulɣan (méromorphe)

adfer-- méta-- adefrawal (métalangage)

ayen-- mono-- ayenẓar (monogène)

multi-- agtummid (multientier)


aget--
poly-- agetful (polynôme)

ṭam-- octo-- aṭamdis (octogone)

azun-- para-- azunkussem (paracompact)

semmus-- penta-- asemmusdis (pentagone)

ket-- mètre-- azzikit (périmètre)

--tama --èdre agettama (polyèdre)

azar-- pré-- azarkussem (précompact)

akuz-- quadr-- akuziɣmer (quadrangle)

aẓ-- quasi--
aẓkussem (quasicompact
azun-- pseudo--

afel-- sur-- afelgir (surjectif)

aneg-- trans-- anegfaku (transfini)

akerḍ-- tri-- akerdis (triangle)

aneg-- ultra-- anegmeccaq (ultradistance)

ayen-- uni-- taynazmert (unipotence)


3/3

Azwir s tmaziɣt Azwir s tefransist Tamselɣut

agem... alpha... agemmay

man... auto.../ self... iman

aks... dé... kkes

aliktru... électro... « êlektron »

adlef... graphe... / ...graphe udlif

ager... / amy... inter... ger / my…

amɣer... macro... imɣur, imɣar

adker... magnéto... ddkir

amikru... micro... « micro »


amẓi… mini... imẓi

afa... / af... photo... afa, tafat

aglez... post... glez

als... re... ales


atikni… techno... « tekhnô »
ageg... / agag... télé... ugag
sn... science de … issin , essen , tussna
TAMAZI T

Aslugen n tira n tmaziɣt – HCA 2012

Ilugan n tira n tmaziɣt - K. Bouamara, B. Hamek, M.-L. Mahrouche, Z. Meksem, A. Rabehi,


M. Tidjet - 2009 - Taẓrigt n yimeskaren, Bgayet.

Tajerrumt n tmaziɣt (tantala taqbaylit) - M. Mammeri - Paris, Maspero, 1976

Anagraw n yisem - A. Rabehi – 2011 - Timsirin i yexdem i useggas wis sin n turagt n tmaziɣt,
Tasdawit n Bgayet.

Propositions pour la notation usuelle à base latine du berbère – S. Chaker – 1996, 1998, 2001 -
Inalco - Paris

Amyag di tmaziɣt – Kamal Naït-Zerrad – L’Harmattan - 1994

Tajerrumt tatrart n teqbaylit – Kamal Naït-Zerrad – Karthala - 2001

Amawal n tusnakt – Tafsut 4-1984

Amawal n tsenselkimt – Samiya Saad Buzefran – L’Harmattan 1996

Vous aimerez peut-être aussi