Académique Documents
Professionnel Documents
Culture Documents
Yulyu 2968
Ur yettnuz ara
Agemmay 03
Asigez 04
Addad amaruz 05
Tizdit 07
Timlilit n teɣra 14
Tamlellit n yilem 15
Amyag 16
Tinzaɣ 19
Tisɣunin – isuraz 22
Imattaren 25
Imqimen 26
Imerna 31
Tizelɣiwin 35
Amassaɣ 36
Iferdisen imseɣra 37
Izwiren 38
TAMAZIqT
Asekkil Isem-is Amedya Asekkil Isem-is Amedya
a, A a, aɣra aman, azal m, M ma imir, aman
b, B ba ibrir, akbal n, N na inigi, aslen, ini
c, C ca aclim, uccen ɣ, Γ ɣar iɣil, aɣrum, taleɣt
č, Č yeč učči, aberčečču q, Q qil aqadus, abquq
d, D da adrar, tudert r, R ra (rar) amrar, iri, urar
ḍ, Ḍ ḍar aḍar, ablaḍ, aḍu s, S sa (sar) usu, tasa, tissit
e, E ilem, tiɣri n yilem izem, ales t, T ta tata, atrar, tatut
f, F fa afus, tuffra, ilef ṭ, Ṭ ṭar aṭas, iṭij, imeṭṭi
g, G ga aglim, taguni u, U u, uɣru ul, ulmu, usu
ǧ, Ǧ yeǧ tiǧǧin, taǧǧewt w, W wa awal, acwir
h, H ha awelleh, ahicur x, X xa axxam, axelxal
ḥ, Ḥ ḥim aḥallum, aḥlalas y, Y ya aylew, ayyur
i, I i, iɣri itri, izi, imi z, Z za uzzal, izem, annuz
j, J ja ajlal, tiji, inijel ẓ, Ẓ ẓar iẓi, aẓar, laẓ
k, K ka akal, ikil, asaka ε, Ɛ εil aεlaw, aεrur
l, L la alim, tallumt
Isekkilen-nniḍen, am ṛ, ṣ (r akked s ufayen), o, p, v d timerna i d-rennun ɣef wid n
ugemmay unnim.
fffffffffffffffffffffff
Ad naru isekkilen ṛ akked ṣ mi ara izmiren kan ad ssemgirden gar wawalen deg
talɣiwin-nsen tiḥerfiyin. Amedya : fuṛṛ / furr ; faṛes / fares ; ṛbu / rbu * ṣṣif / ssif,
ṣṣerr / sserr, aṣufi / asufi, ṣeyyed / seyyed.
Amkan n yisekkilen imeqqranen : asekkil ameqqran, yettili deg sin n yimeḍqan kan :
Deg tazwara n tefyirt : Tafyirt, tbeddu s usekkil ameqqran, tettfakka s wagaz (tinqiḍt) (.).
Yečča, yeswa. D argaz. Ssuq, ssbeḥ. Γur-i yiwen n umdakel.
Isem, deg tmaziɣt, deg tegti, ɣur-s sin n waddaden : addad ilelli d waddad amaruz.
ma d asemmad imsegzi (n umatar udmawan neɣ n umqim awsil asemmad usrid) deffir
umyag :
Yewt-d ubruri. ----- Abruri yewt-d.
Yesseɣli-tt texxamt-nni. ----- Taxxamt-nni, yesseɣli-tt.
Ismawen imalayen i ibeddun s i : deg timawt i iɣelli, ur t-id-nessusruy, yettuɣal deg umkan-is y.
Mi ara yili yisem ibeddu s i, deg waddad amaruz ad as-nernu kan y.
Addad ilelli i / addad amaruz yi
idis → yidis, iffis → yiffis, iɣallen → yiɣallen, irgazen → yirgazen
Ismawen imalayen ibeddun s u, akken i yebɣu yili yisem ibeddun s u, d asuf neɣ d asget, deg
waddad amaruz ad as-nernu w.
Addad ilelli u / addad amaruz wu
ul → wul, udem → wudem, uccen → wuccen, ungifen → wungifen, ungalen → wungalen
Tamawt 1 : deg tira d tɣuri n wayen i yuran, yessefk ad neḍfer ilugan-a, maca
deg ususru nezmer ad d-nessiwel akken nennum,
amedya : uxxam (= [uxxam] = [wexxam])
Tamawt 2 :
v Llan yismawen, lan snat n talɣiwin n waddad amaruz : afud / ufud / wafud
v Llan yismawen, d tasenfelt-nsen war tussda i ilan addad amaruz :
tirugza / trugza ; tirrugza / tirrugza
v Llan yismawen ideg talɣa n waddad amaruz tettbeddil ilmend n tussda :
adaynin / udaynin ; addaynin / waddaynin.
Ismawen untiyen i ibeddun s a : deg tegnit-a (deg yismawen i ilan addad), addad amaruz,
yettili s sin n wudmawen :
Aɣelluy n teɣri (ta → t– deg yismawen ilan taɣessa taR1ɣ—, d taluft n tira kan)
tamurt → tmurt, tameṭṭut → tmeṭṭut, talaba → tlaba
Abeddel n teɣri s yilem (ta → te deg yismawen ilan taɣessa taR1R2ɣ—, d taluft n tira kan)
taɣrast → teɣrast, tagmert → tegmert, taswalt → teswalt
Tizdit d yiwen n wallal n tira, ibeṭṭu izeddi ɣef tikelt ; teskan-d sin n wawalen gar-asen assaɣ.
Tetteqqen gar wawal agejdan d yimezzayen-is. Tettili tezdit :
gar umyag d wawalen i as-d-yezzin : amqim asemmad usrid, amqim asemmad arusrid, tazelɣa
n tnila.
ama deffir umyag :
yewwi-t, yewwi-t-id ; yewwi-yas, yewwi-yas-d ; yewwi-yas-t ; yewwi-yas-t-id.
Iwsilen usriden (i yettuɣalen deg wadeg n yisemmaden usriden) i yettabaɛen amyag i
yettfakkan s teɣri :
amedya : awi : yewwi-yi, yewwi-kem, yewwi-k, yewwi-t, yewwi-tt, yewwi- yaɣ,
yewwi-ken, yewwi-kent, yewwi-ten, yewwi-tent
Iwsilen usriden i yettabaɛen amyag i yettfakkan s tergalt :
amedya : aker : yuker-iyi, yuker-ik, yuker-ikem, yuker-it, yuker-itt, yuker-aɣ, yuker-iken,
yuker-ikent, yuker-iten, yuker-itent
Iwsilen arusriden (i yettuɣalen deg wadeg n yisemmaden arusriden) i yettabaɛen amyag i
yettfakkan s teɣri :
amedya : awi : yewwi-yi, yewwi-yak, yewwi-yam, yewwi-yas, yewwi-yaɣ, yewwi-yawen,
yewwi-yawent, yewwi-yasen, yewwi-yasent
Iwsilen arusriden i yettabaɛen amyag i yettfakkan s tergalt :
amedya : aker : yuker-iyi, yuker-ak, yuker-am, yuker-as, yuker-aɣ, yuker-awen,
yuker-awent, yuker-asen, yuker-asent
Seg gar talɣiwin n ubrib ameskan, yewwi-d ad naru -nni (imir-nni) ɣas
nessawal tikwal [imir-enn], yewwi-d ad naru -a (imir-a) ɣas nessawal tikwal
[imir-agi, imir-ayi].
Yewwi-d ad nessemgired deg tira gar ass-a (ass ideg nella) d assa (tallit
tamirant, zzman n tura, ideg nedder).
fell :
fell-i, fell-ak, fell-am, fell-as, fell-aɣ/fell-aneɣ, fell-aɣ/ fell-anteɣ, fell-awen,fell-awent,
fell-asen, fell-asent
ddaw :
ddaw-i (-aw), ddaw-ak, ddaw-am, ddaw-as, ddaw-atneɣ, ddaw-atenteɣ, ddaw-atwen,
ddaw-atwent, ddaw-atsen (-sen), ddaw-atsent (-sent)
gar :
gar-i, gar-ak, gar-am, gar-as, gar-aneɣ, gar-anteɣ, gar-awen, gar-awent, gar-asen,
gar-asent
Tamsertit deg tezrart (gar wawalen) : Ama deg taggara n wawal, ama gar wawalen, llan kra n
yimesla ttemyezririn : tettili temsertit gar yimesli aneggaru n wawal
amezwaru d yimesli amezwaru n wawal wis sin.
Deg kra n tmeslayin (n teqbaylit), tettili temsertit deg wawal : mi ara mlilen sin n yimesla,
ttuɣalen, deg tmenna, d imesla-nniḍen ur nelli deg uẓar n wawal.
d [ǧ] n uẓar
siǧǧew, [jiǧǧew] = [ciǧǧew]
n wawal
d [z] n uẓar
sizdeg [zizdeg]
n wawal
d [d] n tenzeɣt iɣer sdat, [zdat] = [zzat],
gar [s] n tanzeɣt s
tenṭeḍ sdeffir [zdeffir]
TAMAZIqT 2/2
llan kra n yimesla ttawḍen, deg kra n tmeslayin, akkin i tzenzeɣt, ttawḍen ɣer wulwu
aneggaru, deg tmenna. Llan daɣen kra n yimesla ttɣaren deg kra n tmeslayin. Deg tira,
yessefk ad d-nessekfel imesla inesliyen, ama d wid i yuɣ wulwu ama d wid i tuɣ taɣert.
Imesla i yettalwin
Imesla i yettɣaren
Deg tmenna, imesli [ww] yezmer ad d-yefk, almend n tmeslayt : [bbw ], [ppw ], [kkw ], [mmw ], [ggw ],
maca ad t-naru ww.
Mi ara mseḍfaren sin n wawalen, amezwaru yeggra s teɣri, wis sin yebda s teɣri :
tamezwarut tɣelli, deg tmenna, maca, nettaru-tt.
Yettekk y gar teɣra, ineṭṭeḍ ɣer teɣri n tzelɣa n usiwel, ɣer umqim arusrid ma yusa-d deffir
umyag kan, nettaru-t :
Tiɣri tis snat tettuɣal d tazegneɣrit (d azgen n teɣri), maca nettaru-tt d tiɣri :
ma ulac [ma-wlac],
yella ulac-it [yella-wlac-it] ;
mi ulac [mi-wlac],
lhan i usufeɣ [lhan i-wsufeɣ].
[i] + [i] = [ig] : D timɣarin i iɛemren tudrin (ẓer tamsertit gar wawalen).
ffffffffffffffffffff
TAMAZIqT
Tiɣri n yilem, tettbeddil amkan deg wawal, deg
tmenna d tira, almend n tɣessa n wawal-nni.
Tiɣri n yilem, e, tettbeddil amkan deg wawal almend n tɣessa tamsislant n wawal-nni :
[yezger] d [zegreɣ], d sin wawalen n yiwen n ufeggag (yebḍaten umatar udmawan), maca,
[azrem] d [izerman] d sin n wawalen n yiwen n ufeggag (yiwen d asuf, wayeḍ d asget), maca,
Seg wawal ɣer wayeḍ, tiɣri n yilem, tezmer ad tbeddel amkan deg tmenna, ur tettbeddil
amkan deg tira.
Mi ara d-yernu wawal-iḍen deffir wawal-nni, e yellan deg tunṭiqt taneggarut, yettbeddil daɣen
amkan deg tmenna, maca deg tira, yettaṭṭaf amkan-is anesli :
Amyag yesskan tigawt nexdem, taɣara neɣ addad n kra tɣawsa. Akka, amyag di tmaziɣt yebḍa ɣef sin
isufar :
amyag amagnu, yemmal dacu yexdem (neɣ ara yexdem) umeggay,
am: yeffeɣ weqcic ; ssiwel i gma-k ; a d-yawi lɛar...
amyag n tɣara, yemmal-d amek iga umeggay, neɣ addad-is,
am: yugar ucerrig tafawet ; yettiwriɣ wudem-is ; ɣezzifit aṭas...
Amyag ifetti s:
talɣa tilawt : yella wayen i ɣef d-nettmeslay;
neɣ talɣa tibawt : tigawt neɣ taɣara i ɣef d-nettmeslay ur telli wara, neɣ ur tt-temmed ara.
Llan sin n yesmilen n yemyagen, mxallafen kan di tseftit:
amyag alugan (anezmar), taseftit n yezri am tin n wurmir, kecmeɣ (izri), ad kecmeɣ(imal)...
amyag arlugan (anammum), taseftit n yezri temxallaf ɣef tin n
urmir, nniɣ (izri), ad iniɣ(imal)...
Talɣa taḥerfit, d tin n wemyag ur nefti wara, ur tesɛi wara imattren udmawanen,
amedya: kcem, ali, ddu...
Timeẓri, temmal-d amek teḍra tigawt, ma wezzilet, ma ɣezzifet, ma teḍra yiwet n tikkelt neɣ
tettuɣal-d, ma temmed neɣ ala...
Akud yemmal-d melmi teḍra tigawt.
Akuden n tseftit
urmir ur yettuseqdac ara aṭas weḥd-s, di tigti s tzelɣa n yimal ad i ifetti. A t-naf kan di kra n isuka
am: win yebɣan ad yečč, yečč ; qqimet ar azekka, truḥem...
urmir (anaḍ) nesseqdac-it akken ad nmudd tasunḍa neɣ lewṣaya, amedya: awi-t yid-k ! ; xdem tid lɛali
a tent-tafeḍ...
urmir (imal) nesseqdac-it akken a d-nessken ayen ara yilin ɣer zdat, tigawt mazal ur teḍri neɣ ahat ur
tḍerru wara (imal = ad/a + urmir), amedya: tameddit-a ad jbuɣ ɣur-s...
izri nesseftay amayag deg yezri akken a d-nessken kra n tigawt neɣ n waddad iɛeddan, yemmden,
amedya: yuli ; tusa-d ; werriɣit...
izri ibaw, talɣa tibawt n wemyag deg yezri, amedya: ur yuki wara ; ur ẓriɣ s anda yerra...
anaḍ ussid, talɣa tussidt n wemyag, amedya: ttali (ali) ; keččem (kcem)...
urmir ussid nesseftay amyag deg wurmir ussid akken a d-nessken s umata tigawt i d-yettuɣalen,
yettkemmilen, ur nemmid ara. Amedya:
tigawt neɣ addad yellan imira, atan yettmeslay d gma-s.
tigawt i d-yettuɣalen dima, s tasift i d-itekk yal ass.
ṣṣifa yellan di kra n tɣawsa, anners yettɣar belxef.
2/3
Imattaren udmawanen
Amyag, yeftin di kra n wakud, yeddes s umatar udmawan akk d ufeggag, tuddsa-yagi neqqar-as talɣa
tamyagant. Amatar udmawan, yesskan-d anwa udem wuɣur yefti wemyag.
Imattaren udmawanen n yemyagen n tɣara am wid n yemyagen imugna, anagar deg yezri i
mgarraden.
Amaɣun
Amaɣun d yiwet n talɣa n wemyag i nesseqdac mti yella umeggay d amassaɣ,
amedya: d argaz-nni i d-yusan ; tusa-d tmeṭṭut-nni yettun mmi-s...
Amaɣun d armeskil, ur ifetti wara, ur yettbeddil ara s ubeddel n tewsit neɣ n wemḍan. Yezmer ad yili d
ilaw: inudan (izri), ara inadin (imal). Neɣ d ibaw: ur nezmir (izri), ur nzemmer ara (imal).
Tazelɣa n tnila
Nesseqdac tazelɣa n tnila d/n i wakken a d-nmel s anda neɣ ansa i d-tekka tigawt.
Tazelɣa d tettweǧǧih tigawt ɣer win i d-yettmeslayen, amedya: iruḥ-d iḍelli (iruḥ ɣer win i
d-yettmeslayen).
Tazelɣa n tesskanay-d belli tigawt terra ɣer win i d-isellen, neɣ terra ɣer wemkan nniḍen,
amedya: iruḥ-n (iruḥ ɣer tama n win i d-isellen neɣ s amkan nniḍen).
Imyagen izelman
Imyagen izellumen ttwasilɣen seg yemyagen iḥerfiyen ama d imugna neɣ n tɣara. Ilugan n tseftit-nsen
am yemyagen nniḍen.
amyag aswaɣ yettwasileɣ s wezwar n s neɣ yiwet seg talɣiwin-is sse, ssu...
amedya: ssekcem(kcem), sluɣ (luɣ), ssider (ader)...
amyag amyaɣ yeskanayen amyebdal n tigawt: myuzzamen = mbadalen tuzzma (wa yezzem wayeḍ).
Yettwasileɣ s wezwar n m neɣ yiwet seg talɣiwin-is : mye, myu...
amedya: mbeddal (beddel), myezwir (zwir), myuṭṭaf (ṭṭef)...
amyag attwaɣ yeskanay d akken tigawt tettrusu-d ɣef umeggay. Yettwasileɣ s wezwar n ttu, ttwa, neɣ
daɣen tt, mm, n, nn. Amedya: ttwakrez (krez), ttucudd (cudd), nnẓem (ẓem), mmečč (ečč)...
Nezmer ad nessileɣ azellum seg wemyag yellan yakan di talɣa n uzellum, d aya umi
neqqar izelman izelman, amedya: ttunefk < nnefk < efk, ttuzenz < zzenz < enz
3/3
Imedyaten
Tanzeɣt, d awal n tjerrumt (alɣac) ur nettbeddil deg talɣa, tetteg assaɣ gar sin
n yismawen deg yiwet n tefyirt neɣ gar yiwen n yisem d tefyirt-nni ya s timmad-is.
Tanzeɣt, deg tmaziɣt, tettas-d daymen sdat yisem, tettarra-t d asemmad arusrid, ma ɣer
useɣru, d asemmad n yisem, ma ɣer yisem-nniḍen ur nelli d aseɣru.
Daymi as-qqaren d awura : yettak tawuri i yisem.
Llant tenzaɣ i yettbeddilen addad i yisem, ttarrant-t deg waddad amaruz. Iwakken ad tizmir
tenzeɣt ad tesseḍfer isem deg waddad amaruz, yessefk :
ad tili seg tenzaɣ i yesseḍfaren isem deg waddad amaruz (acku, llant tiden ur nettbeddil addad i
yisem i d-grent),
ad yili yisem i d-tger tenzɣt-nni seg yismawen i ilan addad (ila addad ilelli, ila addad amaruz).
Nettaru tanzeɣt n gar yisem d yisem-nniḍen, gar umqim (ameskan, arbadu) d yisem, gar
umḍan d yisem, maca ur tt-nettaru gar tenzeɣt d yisem :
afus n ugelzim, tasarut n tewwurt, bab n yigenwan, mmi-s n tmeṭṭut ;
tid n tmara, kra n taluft, yiwen n ubaxix ! ;
sin n wussan, snat n tulawin, mraw n yiɣfawen ;
nnig uxxam, ddaw teslent, deffir yiɣil, sdat wallen.
ddaw adeg addad amaruz Nnig ubrid, ddaw ubrid, leqrar-is, d abrid.
nnig adeg addad amaruz Nnig ubrid, ddaw ubrid, leqrar-is, d abrid.
sennig [seg
tenzaɣ : s + adeg addad amaruz Ur yezmir yiwen ad d-yekk sennig wawal-is.
nnig]
tama neɣ
sɣur addad amaruz Sɣur watmaten i d-tekka tyita.
tanila
tettuseqdac i
wadeg, i
uqbel addad ilelli Uqbel taddart, ad tafeḍ timɛessit.
wakud neɣ i
tallit
yes [seg tenzeɣt
amqim awsil, ur
n wallal s + allal Yes-wen kan ara nimɣur.
tesseḍfar isem
amqim awsil]
yid [seg tenzeɣt
amqim awsil, ur
n usdukel d + asdukel Yid-wen kan i nettemsefham.
tesseḍfar isem
amqim awsil]
Anef-as ard yekfu, temleḍ-as anida i Tesseḍfar amyag deg wurmir neɣ
ard akud
yecceḍ. urmir ussid
amseḍfer neɣ
Ad yečč, aredmani ad yessired
aredmani amyizwer n
tuɣmas-is.
snat n tigawin
tettuseqdac i Tettarra iwsilen n umyag i tt-id-
armi Armi d-yewweḍ i t-walaɣ.
wakud iḍefren ɣer sdat
tettuseqdac i
Tettarra iwsilen n umyag i tt-id-
arma wadeg neɣ i Arma yewweḍ-d ara nemsefham.
iḍefren ɣer deffir
wakud
asmi akud Nemyussan asmi i d-yusa ɣer tmurt. [seg ass + mi]
Iban d netta. ;
belli tasɣunt war azal. Ẓer dakken.
Iban belli d netta.
Telha tmeslayt dacu telha daɣ (dacu kan). [# d acu : D acu i tebɣiḍ
dacu
tsusmi. ɣur-i ?]
Medden akk ttwalin dakken yif tasɣunt war azal
dakken
yiḍelli ass-a, ad yif wass-a azekka. [# d akken : D anect-nni]
Tasɣunt /
Temmal-d … Amedya Tamawt
Asaraz
amseḍfer
Mi tekfa tmeɣra yefra wurar dɣa
dɣa n snat n
yeggra-d iman-is.
tigawin
adeg neɣ
ideg Tamurt ideg ttidireɣ, tif timura. [seg umassaɣ i + deg] : amassaɣ
tallit
tiseggray
ihi Ini-yas ihi ma ad d-yas.
neɣ taggrayt
adeg neɣ
iɣef Taluft iɣef cewḍeɣ, ad teglu yes-i. [seg umassaɣ i + ɣef] : amassaɣ
tamentilt
iɣer tanila Tamdint iɣer tettruḥuḍ, tebɛed aṭas. [seg umassaɣ i + ɣer] : amassaɣ
Tasɣunt /
Temmal-d … Amedya Tamawt
Asaraz
sin n yidgan,
Ansa i d-yekka waya ?
ansa adeg amezwaru d
wadeg aneggaru.
# dayen : Dayen,
ayen2 D ayen tebɣa ara s-awiɣ.
yeqqers ṭṭbel, yefra wurar.
Ayɣer i tettagim aberrani ad
ayɣer ẓer acuɣer.
d-ikcem ?
Amqim ilelli, ameskan (d arbib neɣ d amqim), imerna (n tɣara, n wadeg, ...), lan snat n talɣiwin, yiwet
d tawezzlant, tayeḍ d taɣezzfant. Maca, talɣa tawezzlant tif taɣezzfant. Ihi, deg tira, yewwi-d ad naru
talɣa tawezzlant acku d talɣa taddayt.
Imqimen n wayla, lan snat n talɣiwin : taɣezzfant d twezzlant. Deg teqbaylit, imqimen n wayla ɣur-sen,
deg wasuf, snat n talɣiwin : tawezzlant d tɣezzfant*. Nezmer ad d-nini : axxam-iw (-ik, -im, -is) neɣ
axxam-inu (-inek, -inem, -ines).
Dɣa, d taɣezzfant i iqerben ɣer tantaliwin-nniḍen (tacawit, tacelḥit, …). Nezmer ad nesseqdec talɣa
taɣezzfant acku, deg yiwet, tella, deg tayeḍ, teskan-d iḥulfan.
baba-inu > baba ; yemma-inu > yemma ; axxam-ines > axxam-is.
*Ula deg teqbaylit llant tmeslayin ideg qqaren axxam-nnek, axxam-nnem, axxam-nnes.
Kra n yimqimen
Imqimen udmawanen ilelliyen
Amḍan Asuf Asget
Tawsit Amalay Unti Amalay Unti
Udem
1 Nekk Nekni Nkenti
Imqimen imeskanen
Ameskan n tiẓin
Amalay Unti Arawsan
Asuf wa ta
Asget wi ti
Arawsan aya
Ameskan n waggug
Amalay Unti
Asuf wihin tihin
Asget widakihin tidakihin
Ameskan n ubdar
Amalay Unti Arawsan
Asuf win tin
Asget wid tid
Arawsan ayen
Ameskan n tiḍent
Amalay Unti Arawsan
Asuf wayeḍ, win-nniḍen tayeḍ, tin-nniḍen
Asget wiyaḍ, wid-nniḍen tiyaḍ, tid-nniḍen
Arawsan ayen-nniḍen
5/5
Amqim amattar
Amalay Unti Arawsan
Asuf anwa anta
Asget anwi anti
Arawsan wi
Amqim amassaɣ
Amassaɣ Yemmal-d Amedya Tamawt
i ayen i yerzan asentel D win i tḥeqreḍ ara k-yernun.
ay ẓer i.
Amqim arbadu
win n umdan : yiwen neɣ ḥedd.
win n uɣersiw neɣ n tɣawsa : kra, acemma, ara.
1/4
Kra n yimerna
sgelli akud Sgelli yekkat udfel, tura yuɣal-d yiṭij. lweqt-nni i yezrin cewya
Kra n
Tabadut Amedya Tamawt
tzelɣiwin
Temmal-d tanila n tigawt i yettruḥun
Yusa-n (yusa ɣer din).
n seg tama n win i yettmeslayen ɣer
Ad n-aseɣ (ad aseɣ ɣer din).
tama n win i wimi yettmeslay.
Tesseḍfar uddus
Aseɣru, d anisem : s umata, d amur- Ur d aseḍsu, ur d aɣemzu,
amseɣru ideg d isem
nni amezwaru (ur) kan i yettilin.. ur d amzur ikessu.
ay d aseɣru
i amassaɣ, nettaru-t iman-is, anagar ma yezwar tanzeɣt yerra-tt d amassaɣ :
Aferdis
Amedya Asseqdec
amseɣru
aql-i/aql-iyi, aql-iyin,
aql- Aql-i am yijider amerẓu weḥleɣ deg usezzu. aql-ak, aql-akem, aql-aɣ,
aql-aken, aql-akent
atan Atan am ṭṭir n sswaḥel, wi d-yusan ad t-yewt. ata, atah, hata, hatan
attan Attan deg uxxam tuɣ amkan gar wayetma-s. atta, attah, hatta, hattan
aẓ-- quasi--
aẓkussem (quasicompact
azun-- pseudo--
Anagraw n yisem - A. Rabehi – 2011 - Timsirin i yexdem i useggas wis sin n turagt n tmaziɣt,
Tasdawit n Bgayet.
Propositions pour la notation usuelle à base latine du berbère – S. Chaker – 1996, 1998, 2001 -
Inalco - Paris