Vous êtes sur la page 1sur 25

Leeral :

Mbëj g= électricité
Sàq m= compte
Dëya= tarder
Ballu yu bindaare= ressources naturelle
Saabal b= Media
Pas g= contrat
Wayndare w= dossier
Nguur g= gouvernement
Torlu= signer
Ma-réew = citoyen
Ma-xereñ= expert
Lijjanti g= entreprise
Démb= hier
Pekk b= bureau
Luññutu= enquête
Njaatige= chef
Fere y= peuple
Meññlukat = investisseur
Takk-der= policier
Màkkaan m= maison
Calaw l=préfet
Ja b=marché
Dànkaafu=avertir
Alikeñ b=masque
Raglu / fajuwaay = hôpital
Yaale g= transport
Fafal-naaw= avion
Fara b=maire
Tën b= statue
Njéggite l= le pont
Jure= porté plainte

Naawu = aereport
Dig = frontière
Lél b: date
Fafal-naaw= avion
Lootaabe g= organiser
Xumbeen= festivité
Ngomblaan g= assemblée

Arminaat : calendrier

Jongarukat bi: arbitre

Dóorub fay: penalty

Sémb b= projet
Ektaar= hectare
Gaaral= présenter
Luññutu = investigation
Nguur =gouvernement
Mba = démission
Jure= plaint
Ëttub àtte b= tribunal
Mbootaayug xeet y= ONU
Loyookat b= avocat
Njénde l=palais
Jàmbur b=député
Balluwaay b: source

Lawax b= candidat
Nootkat b= le colon

Saabalkat n= journaliste

Magu àttekat y= doyen des juges

Njëwriñu njémmeer g= ministère public

Toppekat b= procureur
Àttewaay b= tribunal
Mboor = Histoire
Xayte = Civilisation
Tëg: exiger
Seleŋlu=grève
Pékke= crime

Afal: ubbi, yaatal


Jarag j: ku wopp
Jollasu gi: téléphone
Aamu gi: engagement
Luññtukat bi: enquêteur
Toppekat bi: procureur
Bokkeef gi: la République
Njañse yi: les contributions
Njiitu Càmm gi: chef de l'Etat
Kenoy réew mi : les institutions du pays
Ma-réew bi: citoyen
Godaar: bagage
Lootaabe: organiser

Poñ b= point
Pas g= contrat
Torlu = singer
Fowu b= stade
Cempteŋ l= table
Bataaxel b= message
Caaf= test
Soroj g=pétrole

Njémmeer: public
Bokkeef g: République
Mbaali jokkoo yi: réseaux sociaux
Yokkuteg njëgu mbëj gi: augmentation du
prix de l'électricité
Naxandóom b : ku dul xalaat.
Tikar b : nit ku saay-saay, defkatu ñaawtéef.
Pose : occasion, opportunité
Leŋ b=retraité
Tamñareet b= milliard
Gox b=département
Kurkuraan: banlieue
Njureef= résultat
Dox-daje= rendez-vous
Keno = institution
Amadagunduŋ b= professeur
Galag: impôt
Kumbal: taxe
Caali gi: douane
Caali b: douanier
Bayaalu yaataay ba: place de l'indépendance
Kàtte g: l'examen
Bar g= équipe
Ma-wetub càmmoñ b= latérale gauche
Jañkat b= défenseur
Saa-senegaal b= Sénégalais
Caabal g= Media
Xeetal= rasisme
Ndell = bombe
Berso = bal
Sóobare: militaire
Sikaare bi: le sac
Nëtëx: vert
Daamar: voiture
Xiixaan=terrorisme
Xiixaankat=terroriste
Fara b= maire
Daar-Daar
Mba g = liberation
Moraadaam = occupation
Saabal b = communiqué
Mbéefakat b: colonisateur
Péexte = liberté
Tefaar = danger
Caaf = teste
Furaas = en vain
Ndungsiin = prison
Alikeñ = masque
Càmm g = État
Mbas = épidémie / pandémie
Saabalkat = journaliste
Santaane = décret
Ngunungaana = ni homme ni femme / vrai-
faux
Takk-der = force de l'ordre
Luññtu = enquête
Wañse = pauvreté
Ñaxtukat= manifestant
Berso bi: balu fetal: balle d'arme à feu.
Lekkuwaay y = Restaurant
Xeltukat b=philosophe
Déele bi: la planète
Déeleb suuf si :
Ndayi àtte = constitution
Santaane = décret
Wattukat = garde-corps
Dawalkat = chauffeur
Njafaan = carburant
Peeñ = image
Càkkuteef = demande
Wétt = recrutement
Ngunungaana = vrai-faux
Lëkkale = coordonner
Mbéefar: colonisation
Jóo: se lancer
Ga: imposer
Tafaar li: danger
Tono= recettes
Payoor g= salaire
Paytéef : lejum: légume
Ragal: traiter (soigner)
Dig w: frontière
Jun-ñay: kilomètre
Dundat g: biologie (AW)
Gaaral: proposer
Lënd gi: internet
Ndaamaari g: jóge fi barab di tukki ak a wër
yeneeni barab ci sa bànneex ak teeyug
bakkan (tourisme )
Béccingal: fonkadi lees waroon a fonk,
doyadal mbir
Aroogul : ki feebar feeñagul ciw yaram
Aru: ku tawat di door a dugg...
Dalluwaay: fi ñuy dalloo (hôtel )
Kumbal : impôt
Sémb b= projet
Pélloo g= waxtaan wu dox ci diggante ñaar
nit ci suuf, cig déyoo
Caabal g= Media
Ndéggat : audio
Yaxantukat=commerçant
Ndiisoog daan: commission disciplinaire
Campeef yi: les institutions
Làngu polotig: parti politique
Langaamiitu: jafandu, jàpp ci dara di lang:
s'accrocher
600 nàmmaan: 60 tonnes
Déggoo = accord
Ciiwal g = communiquer
Meññlukat b = entrepreneur
Kéew m= environnement
Njëwriñ g = ministère
Kooba = antilope
Ndéenéer = espace
Rëbbkatub-marax = braconnier
Kuutlaay= lieutenant
Bëkk-néeg= chef de cabinet
Sëfaanug ndox= camion-citerne
Waaxu Ndakaaru = port de Dakar
Làmbeen wi: domaine national
Galag g: impôt
Jàppeef b= Prisonnier
bokk-moomeel : commune
ngaareew (canal)

lëkkooy-nawle yi : réseaux sociaux


Cempteŋ l = table
Njémmeer g = publique
Bokk mbaar = camarade

Ag lóofóon: une formation

Mbatiit m: culture

Nebbantaan : Xale bu tollu ci juróomi at ba


fukki at

Suddi: Lees di dajalee ñax ak mbalit mi. Ab


radu ( rateau)

Sëfaan: Wata yu mag yiy yóbb bagaas yi


Waxambaane: ku tàmbalee yittewoo jigéen.

Yasara: énergie

Cam: nit ( personne)

Anéeri: Ca bitib dëkk ba.

Xayta: Puub, day, ay ginnaw kër.

KASKAS : tirage au sort

Jaaw : baat bees di jëfandikoo ci nuyoo, jaale


nit, walla mastawu ku am aw tiis.
Jeg : ger, jot ci mbir, cér walla leneen ndax
xaalis boo joxe woon.
Jéeg : loo daan def at mu nekk, ren nga tëbal
ko.
Jéjambal : mbir mu am ci amiin wu gaaw.
Jélandu b : bëj-saalum
Jeñu : yan sa bopp.
Jata j : tubëy ju ndaw jees di jiital.
Jébéer b : jaam bu jigéen
Jarga b : ku bari ag jur.
Jarkoppe b : boroom dëkk bu aju ci keneen.

JËTUM B : Jigéen ju ñàkk jëkkëram,(Veuve).


BOS : jur te jotagul, (prématurée).
GOL B : àll bu def i garab, niki mango,
sorãas..
KËSTAL : Sopp lool lu bees mbaa lu xew,
(être enthousiate de toute nouveaute).
NEBBON : Lu niin li nekk ci yaramu lépp lu am
deret niki nit, (graisse).
WÀPPEERU : Jekki, ñakk a yëngu ci lenn,
(être inactif).
FÉTT : Bañ, gantal, ñàkk a nangu, (Refuser,
rejeter).
LOYOX : néew-doole, (être faible).
JÀNQOY : # XODD : Bari kersa, (timide).
LEEW : Sew cat, (être pointu, aigu).

FÉLU : moytu, daw luy lore (eviter, fuir)


WIIX : jekk-jekki yëg néew-doole ci sa
yaramam joj man naa dem ba xëmloo la
(tomber en faiblesse)
TIKAR G : nit ku saay-saay, defkatu ñaawteef
(bandit, voleur, libertin).
KARABAANE : defi pexe yu bon ci pet jëmale
ko ci nit, (Comploter).
REJU : nëbbu di seetlu ak a bàyyi xel ay jëf
ak ay waxi nit, (espionner).
MIIL G : rëdd wa asamaan si ak suuf niru lu
daje, (Horizon).
LOQ : lu bari tekki, niki baat mbaa wax ju bari
maana, (équivoque, ambiguë).
YÉRAG : Tëb, yuuxu ndax mbégte mu rëy mu
nit yëg (sauter de joie).
SIŊŊ : mbaaxug mbir, niki na mu baaxoo mel,
(ordinaire).
SIGARE : mbégte mu rëy, (contentement).

FÉLU : moytu, daw luy lore (eviter, fuir)


WIIX : jekk-jekki yëg néew-doole ci sa
yaramam joj man naa dem ba xëmloo la
(tomber en faiblesse)
TIKAR G : nit ku saay-saay, defkatu ñaawteef
(bandit, voleur, libertin).
KARABAANE : defi pexe yu bon ci pet jëmale
ko ci nit, (Comploter).
REJU : nëbbu di seetlu ak a bàyyi xel ay jëf
ak ay waxi nit, (espionner).
MIIL G : rëdd wa asamaan si ak suuf niru lu
daje, (Horizon).
LOQ : lu bari tekki, niki baat mbaa wax ju bari
maana, (équivoque, ambiguë).
YÉRAG : Tëb, yuuxu ndax mbégte mu rëy mu
nit yëg (sauter de joie).
SIŊŊ : mbaaxug mbir, niki na mu baaxoo mel,
(ordinaire).
SIGARE : mbégte mu rëy, (contentement).
Ci Kàddu :
Cëy! Yaa-Nogay ak doomam ji bis bu nekk
rekk mu yedd ko.
-Góora, nit day #félu di am lu muy rus ak a
jomb, ngalla bul di #karabaane mbaa di #reju
say nawle, ndax loolu mooy #siŋŋub #tikar yi,
fexeel ba kenn du la gën ci #miil gi, ndax
#wiix fu nekk lay ñëwe, sama wax jii nag #loq
na lool, waaye def ko sab yóbbal kon danga
dëkkee #yérag ak #Sigare.

GAAGANDE B : ndogal lu dal nit, lu ajuwut ci


genn tayeef, (accident, malheur).
GÉTTI : raw, gën a gudd, (être plus long).
TOX : saasal, sofale, (souder).
FACC : lu mënul a ñàkk, (être nécessaire,
indispensable).
FARGA, FÉRALE : jubanti, làngale, tegle ay bir
ba mu jekk walla mel na mu ware (arranger).
FÉNC : Dajaloo ngir waxante, (Tenir conseil)
FÓORE B : nit ku bari xam-xam,(savant).
FOROOS : buub tilimit ju nekk cib bérab.
(Balayer).
WALANKE W : day, puup (excréments)
FÉLU : moytu, daw luy lore, (éviter, fuir).
Doomi biir j : doom ji nga jur = (ton propre
fils).
Sëriñ b : jàngalekatu daara = Le maître
coranique.
Soxna s : jabari sëriñ = (L'épouse du
marabout).
#Jigéen j : kenn ku jigéen = (Une femme),
Jigéen b : sama rakk walla mag ju jigéen,
man miy góor = (la grande sœur ou la petite
sœur à moi homme).
càmmiñ l : sama rakk walla mag ju góor, man
miy jigéen = (Le grand frère ou le petit frère à
moi la femme).
Baay-tax j : Ki bokk ak sa baay.
Yaay-tax j : ki bokk ak sa yaay.
Doomi jiitle j : doomi jëkkër walla joj jabar (ji
nga jurul) = (beau fils).
jabar, njabar : jëfandikoo ay, reen, sunguf,
xas, léemu,... ngir faj ittey nit lu mel ni wér gi
yaram walla leneen... = (guérisseur
traditionnel).
Jabar j: Soxna, ki nga takk ngir sëy ak moom.
Jabar b, jabaraan b / j : Ki def njabar liggéey.
= (magicien).
Jëkkër ju mag j : magi jëkkër ju góor = (beau-
frère).
Jëkkër ju ndaw j : rakki jëkkër ju góor =
(beau-frère).
Jabar ju mag j : magi jabar ju jigéen = (Belle-
soeur).
Jabar ju ndaw j : rakki jabar ju jigéen = (Belle-
soeur).
Jarbaat b: Sa doomi mag walla rakk ju jigéen.
Umpaañ : Sa jabari nijaay.
Ngal = Cancer

Yarkat b = Éducateur
Yar b = Éducation
Yarekat b = instituteur
Jàngalekat b = Enseignant
Njàngale m = Enseignement
Amadagunduŋ b = Professeur
Lóofóonkat b = Formateur
Lóofóon g = Formation
Dongo b = Élève
Njàngaan b = Étudiant

#Suruseñ b : fajkat, (guériseur).


#Wasal m : ndox miy génne ci pëyum góor suy
baane, (Sperme).
#Mbecentaan m : gént gu naqari,
(Cauchemar).
#Baawal b : dayob dund bu nit walla njaboot
bis, weer walla at mi,(Ration alimentaire).
#Gulami : yay, wax ak nit ba mu ànd ak yaw,
(convaincre).
Wagajaane : defi pexe yu jubadi ngir jot ci
mbir ni alal walla xaalis, (escroquer).
Càngéey j : wopp jiy jàpp xëtër te di tere nit
ki mu noyyi bu baax, (Asthme).
Daantu : sonal nit, fayloo ko lu ëpp li ko war,
(faire subir des exactions).
Ngal l : jàngoro juy fënëxal yérey biir,
(Cancer).
Purtu : Jaay nit doole ndax yaa ko yilif niki ni
ko yenn buur yi ak njiit yi di defe seeni Fere,
(opprimer).
Saŋañ : néew deret, (être anémié).
Caŋañ b : woppi saŋañ, (anémie).
Bóoru : naajee jug ci lal ndax tàyyeel,(grasse
matinée).

Ndàngaan l, ja b : Fa yaxantukat yay dajaloo


di jaay. (Marché)
Yaxantu : jënd ak jaay i yëf, ngir am ci xaalis
(tono). (commercer)
Yaxantukat b : kuy def liggéeyu jënd ak jaay.
(Commerçant)
Jaayaatu, julaatu : wër di jaay.(colporter)
Jula b, teefonke b : kuy jënd ak a jaay ag jur
(mala)
Njaay m : li yaxantukat biy weccoo ak xaalis.
(Marchandise)
Njënd m : li jëndkat bi jënd. (Ce qu'on a
acheté)
Njëg l : li njaay miy jar (prix)
Salax, sànk : joxe xaalis ngir jot ci lëf, niki
am jaay. (dépenser)
Tono l, wes g, ñoddi b, ndolli g : xaalis bi
yaxantukat di jële ci yaxantu gi. (Bénéfice,
gain)
Ñoddi, tonowu, fàbbi : am tono ci yaxantu.
(Faire un gain)
Yaale : jëfandikoo; daamaar, gaal walla dara
ngir tuxal nit walla lëf niki am njaay cib barab
mbaa feneen fu sori walla fu jege.
(Transporter)
Talantu : di xel-ñaar cim tànn. (Se montrer
difficile)
Wakanjogob : di yaxantu te seetoo ci lu
jaadu, sa diggante ak Yàlla ngir am tono lu
ëpp. (duper, surenchèrir)
Jeg, ger : neexle ngir jot ci loo yelloowut
(corrompre)
Tont b : lees di joxe ngir dugg ci barab, walla
ñu yóbbu la. (la passe)
Tiflekat, bucar b : kiy ray i mala di jaay yàpp
wa (boucher)
Tilkat b : kuy xar matt di ko jaay (Bûcheron)
Màndaxe = Mathématique
Ñatte = Triangle
Artemisia = Jóoxoor
Muq, xunaab : Sàcc ci joŋante niki am po, ab
nattu ak ci bépp jëflante, ( tricherie ).

Siptaxu : naxaate ci yaxantu, ci am po walla


toppandoo mandargay keneen, niki ab torlu (
signature ), ngir def lu daganul, ( falsifier ), (
frauder).

Wuruj : nax nit ci liggéey, ci pas (contrat)


walla ci séddoo, ngir ëppale ci ( escroquer ).

Muqlu : nax nit, jël alalam jaare ko ci

pexe yu bon, ( escroquer ).

Torlu : nangu dara ak sa màndargam loxo,


niki pas ( contrat ) gu dox sa diggante ak nit
walla leneen ( signer ).

Tom : def njuumte lu ndaw. -- b. Jëf i tom, (


erreur ).
Ñamar : naxe jigéen ciy wax walla alal ba
ëmbal ko, ( deshonorer ).

Waxe : jeñtal jigéen, jaay ko doole tëdde ko, (


violer ).

Jëlal ñaari waat ci waat yii mbaa lu ko ëpp


nga tabax ci kàddu!

Xaraf, jong, téegu, dogu : dugg néeg góor .


Aat b : xale bu góor bu toll ci jong.
Njulli b : xalel bi nekk néegu góor.
Toko b : njuli bi ñu sas liggéeyi lël bi.
Bëllóor b : njuli bi wér.
Purur b, fiil w, : ki jong ba nuppi.
Kasag : wayu lël.
Kasag b : ki jot a yàgg ci lël bi ba jàng fa lu
bari.
Sélbe b : njiitu njulli yi.
Lël b. néegu njulli yi.
Paaxe b: Ku jongoogul
Way-loru ñi: les victimes

Sémbu sàrt: projet de loi

Nosukaay g: ordinateur
Loyukaay g: clavier
Lootaabe: organiser
Foyteef y: fruits
GOL b : àll bu def i garab, niki mango, sorãas..
Xooñ: diggante 2i gët yi
Mbóosoor: fexe bay bànneexu
Mbandkat : musicien
Mbuug m: Mband m; Music
Ndaañaay b: Yéere yooy yendoo.
Ndemaantool b: Tenue de travail
Yoofeerlu: Di tukki ba àgg fi barab taxaw fa
ab diir ngir wéyaat (faire escale)
Yoof: Barab bu tukkikat yu bari di faral di
yoofeerloo, di taxaw
Dakkiisu: Sieste
Bàjjo b: Lol namu mel dara fekku ko ca. Dara
melul ne moom.
Pokk b: Silib
Caax l: Seletmaa
Xon w: Rëdd wu nekk ca asaamaan te am i
wirgo (couleur) . Yu ci ëpp bu xiinee nga koy
gis.
Peeñ : image, photo

Ab saabal: un communiqué
Céddale m : distribution

Gàpp : date
Gox : département
Xaaju daytal g : demi-finale
Daytal g : finale
Farba bi: porte parole
Ngelliir : baffle
Ngolliir : micro
Leere : Màrto
Lox : rang
Luqnjuur : sob,

Mbaali jokkoo yi : Réseaux sociaux.


Ga, jeñ : Forcer.
waax : Port.
Sëfaan, kamiyoŋ : camion.
Tont b : Njëgu yaale gi ; paas bi.
Nànd comprendre.
Yaxantu : njënd ak njaay, commerce.
Wunti xalaat : piste de réflexion.
peeg : maîtriser.
yaxantug biir réew mi : Commerce intérieur.
Caali g : la douane.
Dig / frontière.
Yaraaxug dig yi : La porosité des frontières.
Yaaleg suuf gi : Transport terrestre par route.
Gaal g : bateaux
Mànduwaar, Gaal gu mag : grand bateaux.
Yaaleg tukkikat : Transport de passagers.
Ñay b : mètre.
Tono l : bénéfice
Baara-njinde b : journalier, doker
Jun-ñay : kilomètres.
Farga : Ranger , installer.
Farga yi : les installations.
Ndàmb : magasin.
Tënk njëkk : fixer à l’avance.
Ndangaan : Grand Marche marché public …
Fayyu : se répercuter.
Lekki ndefar yi : les aliments industriel (des
usines agroalimentaire).
Limtu : nombre.
Kem b : quantité.
Yolnde j : liquide.
Coppi g : transformation.
Matal kem yi jëgg yi di laaj : satisfaire la
demande des importateurs.
Njëgu : Cher.
Xarxarle : en train de mourir.
Njuddeef : produit
Ndefka : conteneur
Galag : taxes, impôt…
Raas : récolte.
Raaskat : récolteur.
Lijjanti : entreprise.
Natt ci benn-benn: mesurer à l’unité
Yoofeerlu : faire halte, reposer.
Yàkkale g : transbordement.
Ag jóor: en vrac.
Saaño : Blé.
Yolndeg naan : jus de fruit.
Jëgg ji : importateur.
Ndefar : usine.
Gànjaral : valoriser

Kojug nit: l’espèce humaine

téereb daan yi: code pénal

Lënkaay gi = connexion
Lënku = connecté
Njëg = prix
Njëje = cher

•ron-pas : sous contrat


Mboolaay : société
Wale : inondation

Mberaay m= territoire
Saabal b= info
Dànkaafu= avertir

Ndefar: isin : usine


Pàkkub ndefar yi : Zone industrielle
Tox : saasal, sofale, (souder).
Ngelamu kaw : nord-est
Njuddeef i géej gi : ñam wu bawoo géej, (fruit
de mer)
Boyet : Boîte
Talantu : di xel-ñaar cim tànn, (Se montrer
difficile)
Jóor: tegiin wu ñu riimalewul (mettre en vrac)
Doxandéem: gan, (Étranger)
Galag : impôt
Mànduwaar : gaal gu mag, (Bateau, navire)
Kall: defukaayu mbuubit (poubelle)
Loyox : néew-doole, (être faible).
Jeg : ger, jot ci mbir, cér walla leneen ndax
xaalis boo joxe woon,( Corruption)
Jéjambal : mbir mu am ci amiin wu gaaw,
(Accident)
Jarga b : ku bari ag jur.
Jarkoppe b : boroom dëkk bu aju ci keneen,
(chef de village)
Wappeerlu : Jekki, ñakk a yëngu ci lenn(être
inactif)
Làmbeen w : Moomeelu askan wi : Domaine
nationale.
Ndàmpaay : domage & intérêt
Mbamb : Buzz
Xarelakat: technicien
Màndaxe : Mathématiques
Xamtu : Sciences
Benntaan b : Unité
Gamgamle : Comparer
Mbëj g: Énergie, électricité
dawaan g : courant
Dawaanu mbëj: courant électrique
Ŋara w : fichier

Aajar : présenter

Vous aimerez peut-être aussi