Académique Documents
Professionnel Documents
Culture Documents
Mbëj g= électricité
Sàq m= compte
Dëya= tarder
Ballu yu bindaare= ressources naturelle
Saabal b= Media
Pas g= contrat
Wayndare w= dossier
Nguur g= gouvernement
Torlu= signer
Ma-réew = citoyen
Ma-xereñ= expert
Lijjanti g= entreprise
Démb= hier
Pekk b= bureau
Luññutu= enquête
Njaatige= chef
Fere y= peuple
Meññlukat = investisseur
Takk-der= policier
Màkkaan m= maison
Calaw l=préfet
Ja b=marché
Dànkaafu=avertir
Alikeñ b=masque
Raglu / fajuwaay = hôpital
Yaale g= transport
Fafal-naaw= avion
Fara b=maire
Tën b= statue
Njéggite l= le pont
Jure= porté plainte
Naawu = aereport
Dig = frontière
Lél b: date
Fafal-naaw= avion
Lootaabe g= organiser
Xumbeen= festivité
Ngomblaan g= assemblée
Arminaat : calendrier
Sémb b= projet
Ektaar= hectare
Gaaral= présenter
Luññutu = investigation
Nguur =gouvernement
Mba = démission
Jure= plaint
Ëttub àtte b= tribunal
Mbootaayug xeet y= ONU
Loyookat b= avocat
Njénde l=palais
Jàmbur b=député
Balluwaay b: source
Lawax b= candidat
Nootkat b= le colon
Saabalkat n= journaliste
Toppekat b= procureur
Àttewaay b= tribunal
Mboor = Histoire
Xayte = Civilisation
Tëg: exiger
Seleŋlu=grève
Pékke= crime
Poñ b= point
Pas g= contrat
Torlu = singer
Fowu b= stade
Cempteŋ l= table
Bataaxel b= message
Caaf= test
Soroj g=pétrole
Njémmeer: public
Bokkeef g: République
Mbaali jokkoo yi: réseaux sociaux
Yokkuteg njëgu mbëj gi: augmentation du
prix de l'électricité
Naxandóom b : ku dul xalaat.
Tikar b : nit ku saay-saay, defkatu ñaawtéef.
Pose : occasion, opportunité
Leŋ b=retraité
Tamñareet b= milliard
Gox b=département
Kurkuraan: banlieue
Njureef= résultat
Dox-daje= rendez-vous
Keno = institution
Amadagunduŋ b= professeur
Galag: impôt
Kumbal: taxe
Caali gi: douane
Caali b: douanier
Bayaalu yaataay ba: place de l'indépendance
Kàtte g: l'examen
Bar g= équipe
Ma-wetub càmmoñ b= latérale gauche
Jañkat b= défenseur
Saa-senegaal b= Sénégalais
Caabal g= Media
Xeetal= rasisme
Ndell = bombe
Berso = bal
Sóobare: militaire
Sikaare bi: le sac
Nëtëx: vert
Daamar: voiture
Xiixaan=terrorisme
Xiixaankat=terroriste
Fara b= maire
Daar-Daar
Mba g = liberation
Moraadaam = occupation
Saabal b = communiqué
Mbéefakat b: colonisateur
Péexte = liberté
Tefaar = danger
Caaf = teste
Furaas = en vain
Ndungsiin = prison
Alikeñ = masque
Càmm g = État
Mbas = épidémie / pandémie
Saabalkat = journaliste
Santaane = décret
Ngunungaana = ni homme ni femme / vrai-
faux
Takk-der = force de l'ordre
Luññtu = enquête
Wañse = pauvreté
Ñaxtukat= manifestant
Berso bi: balu fetal: balle d'arme à feu.
Lekkuwaay y = Restaurant
Xeltukat b=philosophe
Déele bi: la planète
Déeleb suuf si :
Ndayi àtte = constitution
Santaane = décret
Wattukat = garde-corps
Dawalkat = chauffeur
Njafaan = carburant
Peeñ = image
Càkkuteef = demande
Wétt = recrutement
Ngunungaana = vrai-faux
Lëkkale = coordonner
Mbéefar: colonisation
Jóo: se lancer
Ga: imposer
Tafaar li: danger
Tono= recettes
Payoor g= salaire
Paytéef : lejum: légume
Ragal: traiter (soigner)
Dig w: frontière
Jun-ñay: kilomètre
Dundat g: biologie (AW)
Gaaral: proposer
Lënd gi: internet
Ndaamaari g: jóge fi barab di tukki ak a wër
yeneeni barab ci sa bànneex ak teeyug
bakkan (tourisme )
Béccingal: fonkadi lees waroon a fonk,
doyadal mbir
Aroogul : ki feebar feeñagul ciw yaram
Aru: ku tawat di door a dugg...
Dalluwaay: fi ñuy dalloo (hôtel )
Kumbal : impôt
Sémb b= projet
Pélloo g= waxtaan wu dox ci diggante ñaar
nit ci suuf, cig déyoo
Caabal g= Media
Ndéggat : audio
Yaxantukat=commerçant
Ndiisoog daan: commission disciplinaire
Campeef yi: les institutions
Làngu polotig: parti politique
Langaamiitu: jafandu, jàpp ci dara di lang:
s'accrocher
600 nàmmaan: 60 tonnes
Déggoo = accord
Ciiwal g = communiquer
Meññlukat b = entrepreneur
Kéew m= environnement
Njëwriñ g = ministère
Kooba = antilope
Ndéenéer = espace
Rëbbkatub-marax = braconnier
Kuutlaay= lieutenant
Bëkk-néeg= chef de cabinet
Sëfaanug ndox= camion-citerne
Waaxu Ndakaaru = port de Dakar
Làmbeen wi: domaine national
Galag g: impôt
Jàppeef b= Prisonnier
bokk-moomeel : commune
ngaareew (canal)
Mbatiit m: culture
Yasara: énergie
Yarkat b = Éducateur
Yar b = Éducation
Yarekat b = instituteur
Jàngalekat b = Enseignant
Njàngale m = Enseignement
Amadagunduŋ b = Professeur
Lóofóonkat b = Formateur
Lóofóon g = Formation
Dongo b = Élève
Njàngaan b = Étudiant
Nosukaay g: ordinateur
Loyukaay g: clavier
Lootaabe: organiser
Foyteef y: fruits
GOL b : àll bu def i garab, niki mango, sorãas..
Xooñ: diggante 2i gët yi
Mbóosoor: fexe bay bànneexu
Mbandkat : musicien
Mbuug m: Mband m; Music
Ndaañaay b: Yéere yooy yendoo.
Ndemaantool b: Tenue de travail
Yoofeerlu: Di tukki ba àgg fi barab taxaw fa
ab diir ngir wéyaat (faire escale)
Yoof: Barab bu tukkikat yu bari di faral di
yoofeerloo, di taxaw
Dakkiisu: Sieste
Bàjjo b: Lol namu mel dara fekku ko ca. Dara
melul ne moom.
Pokk b: Silib
Caax l: Seletmaa
Xon w: Rëdd wu nekk ca asaamaan te am i
wirgo (couleur) . Yu ci ëpp bu xiinee nga koy
gis.
Peeñ : image, photo
Ab saabal: un communiqué
Céddale m : distribution
Gàpp : date
Gox : département
Xaaju daytal g : demi-finale
Daytal g : finale
Farba bi: porte parole
Ngelliir : baffle
Ngolliir : micro
Leere : Màrto
Lox : rang
Luqnjuur : sob,
Lënkaay gi = connexion
Lënku = connecté
Njëg = prix
Njëje = cher
Mberaay m= territoire
Saabal b= info
Dànkaafu= avertir
Aajar : présenter